Beroende Flashcards
1
Q
Vilka två delar ökar risken för beroende?
A
Ärftlig sårbarhet
- Starkast för kokain och opioider
Miljöfaktorer
- Non-shared environment
- Tidiga livstrauman
- Alltså inte att alla bor i Botkyrka
- Stress
- Att exponeras för interpersonellt våld
- Peers som använder beroendemedel
- Tillgänglighet och pris av beroendemedel
2
Q
Vilka tre patofysiologiska mekanismer gällande beroende kan man säga finns?
A
-
Thinking ahead
- Frontalloben
-
Approach
- Närma oss, få och konsumera belöning
-
Aversion
- Processer för rädsla, obehag och stress
- Skapar motivation genom negativ reinforcement
- Amygdala, bed nucleus of stria terminalis, vissa hjärnstamskärnor
3
Q
Patofysiologiska mekanismer beroende, vilka delar är viktiga gällande approach?
A
D2-receptorer
Kinetik - hur snabbt något aktiverar
4
Q
Förklara D2-receptorernas roll för approach
A
- Droger kidnappar hjärnans belöningssystem genom att dopamin frisätts i mkt högre grad jämfört med naturliga belöningar och ger då de med mindre D2-receptorer större kick och de med redan många D2-receptorer som kan kicka på naturliga belöningar kan istället känna obehag av drogens stressmekanismer
-
D2-receptorer i förhållande till motivation att skaffa kokain
- De med låga nivåer självadministrerar med hög motivation
- Botten i social hierarki
- De med höga nivåer självadministerar med låg motivation
- Top i social hierarki
- Kan påverkas om den sociala hierarkin skyfflas om, leder alltså till förändring av antalet D2-receptorer
- De med låga nivåer självadministrerar med hög motivation
5
Q
Förklara kinetikens roll gällande approach
A
- Hur snabbt något aktiveras är också viktigt!
- Godis har högre belöningsvärde än en grovbrödlimpa (trots samma mängd socker)
- Samma substans men den ena aktiverar sin omgivning mkt snabbt!
6
Q
Aversion
-
Dopaminerga belöningseffekter viktiga men det finns ett kliniskt dilemma
- De flesta upplever eufori men de flesta blir inte beroende
- Tolerans utvecklas för drogers euforigivande egenskaper
- Därmed borde incitamentet att brukar droger minska
- Istället ökar det i takt med att beroende utvecklas
Hur förklaras detta!?
A
-
Opponent process theory of affective dynamics
- Efter drogeufori så aktiveras motriktad process av aversion och negativa emotioner och vi går tillbaka till jämviktsläge men efter hand bli opponentprocessen starkare och avsaknad av drog gör att vi inte kommer tillbaka till jämviktsläge utan finns kvar i negativt känsloläge
- De system som initierar positiva effekter regleras ner (nucleus accumbens)
- Uppreglering av obehagssystem – noradrenalin, förlängd amygdala (bed nucleus of stria terminalis) som projicerar till VTA och sätter broms på dessa vilket ger bestående förändringar i hjärnfunktion och utan drog känner man känner sig miserabel. Vi kan på nytt återgå till normaltillstånd genom att ta drogen, men det blir ännu värre över tid. Detta kommer att driva substansmissbruket
7
Q
Patofysiologiska mekanismer beroende
Förklara thinking ahead
A
- Kognitiv kontroll, vi förstår att vi inte ska dricka den läskande ölen måndag innan jobbet, subkortikala inpulser hämmas
- Många substanser skadar frontalloberna vilket ger ond cirkel
8
Q
I vilka delar kan man dela upp Thinking ahead?
A
-
Impulskontroll
- Stor variation i att hämma spontana impulser
-
Waiting impulsivity
- Intertemporala val
- Belöning nu eller större belöning senare
- Denna benägenhet kan öka beroenderisken
- Jag tar hellre drinken än lönen nästa månad
- Kognitiv kontroll kan stressas och då minskar förmågan
9
Q
Varför utgör ADHD en riskfaktor för beroende?
A
- ADHD är en fördröjd utmognad av frontalloberna som mognar sist
10
Q
- Den största utmaningen för all beroendebehandling är att förhindra återfall
Förklara återfallsprocessens delar
A
-
Olika typer av stimulin som triggar återfall som delvis har gemensamma system
-
Drogminnen är en kraftfull trigger
- Diskreta (sprutor osv)
- Kontextuella (gathörn, viss musik osv)
- Stress (hög korrelans mellan PTSD och beroende)
-
Drogminnen är en kraftfull trigger
- Det finns gemensamma system för stimulin
11
Q
Vilka huvudgrupper av beroendemedel har vi?
A
- Centralstimulantia (kokain och amfetamin)
- Opiater och opioider
- Alkohol
12
Q
Förklara kokains molekylära verkan
A
- Monoamin men blockerar framför allt dopamintransportören (DAT) – vilket ger ökad synaptisk koncentration mesolimbiskt (VTA –> nucleus accumbens)
- Kokain binder förvisso till SERT men har inget med beroendeeffekter att göra
13
Q
Förklara amfetamin/amfetaminderivats molekylära verkan
A
- Metamfetamin med den extra metylgruppen gör den mer fettlöslig och därför mer potent effekt än kokain eftersom upptaget sker snabbare genom blod/hjärnbarriär – mer potent dopaminerg transmission än kokain
- Mesolimbiskt (VTA –> nucleus accumbens)
- Inverterar också DAT- samt VMAT-funktioner som då gör flip/flop och spottar ur dopamin
14
Q
Förklara opioiders farmakodynamik på molekylär och cellulär nivå
A
- Tre huvudtyperna av opioid-receptorer där My-receptor är viktigaste gällande beroende och de finns
- På de gabaerga interneuronen i VTA som annars håller tonisk inhibition på de dopaminerga cellerna, nu inihiberas alltså inhibitorn
- I nucleus accumbens – mer oklart hur de bidrar här
15
Q
Vilka droger har behov av abstinensbehandling och vilka har det inte?
A
Behov - opioider, alkohol
Ej behov - centralstimulantia
16
Q
Hur verkar alkohol farmakodynamiskt på molekylär och cellulär nivå?
A
- Verkar på jonkanalreceptorer och ger CNS-dämpning genom
- Potentiering av GABA-A-receptor
- Dämpning av NMDA-receptorer
- Beta-endorfin frisätts vilket sen aktiverar My-receptorer (hämmar de GABAerga interneuron som annars hämmar dopaminerga neuron) och vi får dopaminfrisättning –> belöning, pigghet, energi
-
Bifasiska effekter av alkohol med individuell variation
- Dopaminerg stimulering kommer först
- Ökande komponent av trötthet/sedation/dämpning efter hand (ökande komponent av GABA och minskad glutamat)
- Med stigande svårighet av alkoholproblem avklingar aktiveringen av ”belöningscentra”
21
Q
Varför får vi en snabbare kick av metamfetamin jämfört med vanligt amfetamin?
A
Fler metylgrupper så den blir mer fettlöslig
