BITCH

Question 1

Falsk social identitet

Answer 1

de kategorier individen tillhör och de egenskaper hen i verkligheten uppvisar.

Question 2

Jag-identitet

Answer 2

individens självuppfattning, kan variera men bygger på de aspekter individen väljer att visa upp. Det finns en skillnad mellan individens definition av sig själv och omgivningens definition av individen.

Question 3

Symbolisk interaktionism (mead)

Answer 3

Människans sociala samspel och dess betydelse för personlighetens och jagets utveckling. Jaget skapas i samspel med andra, där man ser sig själv genom den andres ögon. Vi blir objekt för varandra när vi tar platsen för specifika roller.

Question 4

människors intersubjektivitet

Answer 4

vi som enskilda individer skapar vår bild av oss själva i samspel med andra. Beroende på miljön så kommer människor att förhålla sig olika till varandra, där vi börjar betrakta oss själva så som andra betraktar oss. I detta samspel har kollektiva normer och värderingar inom det specifika sammanhanget en central roll för hur vi kommer att agera. Normal och avvikande.

Question 5

I and ME

Answer 5

I - agerande handlingar
ME - reflekterande över handlingarna

Question 6

Stadium av självmedvetande

Answer 6

Försymboliskt, lek och spel

Question 7

Försymboliskt stadium (I)

Answer 7

Svarar, imiterar andra, reagerar på alla stimulin. Förstår inte vad som förmedlas och härmar andra i sin omgivning (papegoja). Ser mig själv från jag.

Question 8

Lekstadiet (ME)

Answer 8

Rollövertagande förmåga, att se på sig själv utifrån andras ögon - ser mig själv från en enskild part. Tar an roller i lek, exempelvis “jag är en prinsessa” eller “jag är en sjörövare”. De förstår innehållet i rollerna.

Question 9

Erikssons psykosociala teori

Answer 9

Menar på att utvecklingen fortsätter hela livet, och bygger sin teori på 8 faser. Dessa faser överlappar varandra och kännetecknas av specifika konflikter som han menar på behöver hanteras. Han menar på att dessa faser inte tar slut trots att de uppnåtts, då de erfarenheter som tagits fram ur dessa faser följer med livet ut.

Question 10

Tillit resp. misstro (0-18 mån) steg 1

Answer 10

Antingen finna tillit hos någon som kan tillgodose barnets grundläggande behov eller uppleva misstro och inte uppnå detta.

Question 11

autonomi resp. tvivel (18mån - 3år) steg 2

Answer 11

bygger på barnets självständighet, där en positiv utveckling resulterar i att barnet litar på sig själv. Om barnet har utvecklat tvivel, kännetecknas det genom ett beroende av andra i sin omgivning, då barnet inte litar på sig själv eller sitt omdöme.

Question 12

initiativ resp. skuld (3-6 år) steg 3

Answer 12

bygger på barnets initiativtagande, med fokus på omgivningen. Många barn brukar vid denna ålder agera som de vuxna som finns omkring sig, vilket i sin tur kan resultera i att de hamnar i situationer som de inte kan lösa då de inte är kapabla till det än. Samspelet mellan barn och vuxen är här mycket viktigt för att barnet ska utveckla ett initiativtagande, vilket bidrar till en ökad nyfikenhet. Däremot kan barnet också hamna i en situation där denne upplever skuld, och att allt känns fel. Om föräldrarna låter barnet vara nyfiket och inte blir arga av barnets nyfikenhet är det positivt, men om dem blir arga så kommer barnet inte att ta initiativ och på så sätt uppleva att allt denne gör blir fel.

Question 13

aktivitet resp. underlägsenhet (6-12 år) steg 4

Answer 13

infaller under skolåldern, och fokuserar på kompetens. Det vill säga att barnet upplever sig själv som kompetent, och att denne har möjlighet att söka och utveckla sin kunskap. Det är viktigt att kunna utveckla detta vid sidan om andra. Om krisen löses på ett negativt sätt, medföljer det konsekvenserna att barnet upplever sig själv underlägsen.

Question 14

identitet resp. identitetsförvirring (12-20år) steg 5

Answer 14

individen upplever identitetsförändringar, som medföljer frågor såsom “vem är jag” eller “vad är mitt syfte?”. Eriksson beskriver detta som “ett pussel” i vilket de tidigare identiteterna sätts samman och bildar den sexuella-, yrkes-, och den personliga identiteten. Individen börjar närma sig vuxenvärlden, och en positiv krislösning resulterar i att tidigare erfarenheter slås samman och utgör grunden för individens vuxna identitet. En negativ lösning resulterar däremot i att individen bygger upp en rädsla gentemot sig själv och andra i sin omgivning, vilket påverkar relationsskapandet med andra människor. Det är viktigt att barnet känner att denne kan finna kunskap på egen hand, vilket går hand i hand med det föregående stadiet (initiativ resp. skuld)

Question 15

Närhet resp. distansiering (20-40 år) steg 6

Answer 15

Fas sex bygger på närheten och relationerna till andra människor i sin omgivning. Eriksson betonar också vikten i att individen kan vara ensam och tillsammans med andra. Om individen inte kan bemästra denna kunskap, resulterar det ofta i att personen drar sig undan andra människor och blir isolerad från omvärlden.

Question 16

Generativ resp. stagnation (40-60 år) steg 7

Answer 16

lägger fokus på de som finns i individens omgivning. Det kan handla om att fokusera på barn eller barnbarn, och ge vidare den kunskap som individen besitter då denne nu befinner sig “längst fram” som Eriksson beskriver det. Stagnation sker om krisen löses på ett negativt sätt, och kännetecknas av att individen upplever att den “sitter fast”. Eriksson beskriver att det är nu det är vanligt att uppleva en medelålderskris då det är vanligt att man jämför sitt liv med det man önskat att det hade blivit

Question 17

integritet resp. tvivlan (60+ år) steg 8

Answer 17

bygger på acceptans om livet som varit. Det är nu många ser sitt liv som en helhet, men att det också är vanligt att hamna i förtvivlan då fokuset hamnar på sådant i livet som inte riktigt gått som planerat. individens fokus kan ligga på det goda elelr det onda i livet.

Question 18

mental jömvikt (piaget)

Answer 18

Piaget menar på att alla människor strävar efter mental jämvikt, dvs. balans mellan olika motverkande krafter i medvetandet, intelligens är ett mått på hur väl vi har lyckats med detta. För att uppnå jämvikt anpassar människan sitt gamla tänkande till ny information och nya erfarenheter. Denna anpassning sker på två olika sätt:

Question 19

assimilation

Answer 19

Nya erfarenheter läggs till de tidigare utan att några strukturer eller scheman behöver ändras. Ex. ett spädbarn som dricker mjölk från mamman kommer att agera densamma när den börjar dricka mjölk från flaska.

Question 20

ackomodation

Answer 20

kräver att man förändrar sin kunskap i enighet med den nya informationen och erfarenheten.

Question 21

kognitiva scheman

Answer 21

Jämvikt skapas mha. kognitiva scheman som skapar harmoni mellan den gamla bilden i medvetandet och den nya erfarenheten. Scheman är det man generellt använder sig av för att reflektera över eller samspela med omvärlden. Reflexer är barnets första scheman. Hamnar man i obalans kallas det för disequilibrium och om man är i balans kallas det för ekvilibrium.

Question 22

det kognitiva perspektivet (piaget 4 stadier)

Answer 22

Kognitiv utveckling är en kombination av ackommodation och assimilation. Piaget har 4 stadier där det utvecklas nya scheman i varje stadie för att öka sin förståelse till sin omgivning.

Question 23

sensorimotiriska stadiet 1

Answer 23

(0-2 år) Tänkandet är begränsat till handlingarna. Barnet tänker endast genom sina sinnen och sina motoriska färdigheter.

Question 24

objektpermanens

Answer 24

föremål finns fast att de inte syns.

Question 25

mental representation

Answer 25

Börjar minnas och kan i fantasin ta fram olika erfarenheter.

Question 26

preoperationella stadiet 2

Answer 26

(2-6 år) Representationer, initiativ men inget logiskt tänkande. Prata, kognitiv utveckling och symboliskt tänkande. Egocentriskt tänkande (barnet ser saker utifrån sitt eget perspektiv).

Question 27

konkret operatinella stadiet 3

Answer 27

(6-12 år) Systematiskt och logiskt tänkande, men bara i samband med konkreta faktorer.

Question 28

formella operationella stadiet 4

Answer 28

(12+ år) Abstrakt tänkande (tänka kring sitt eget tänkande)

Question 29

myelinisering

Answer 29

Myelinisering ökar hastigheten i nervimpulser. Nervcellerna (neuroner) består av 3 delar (cellkropp, axon och dendriter). Nervtrådarna förbinds mellan varandra vid dendriterna som tar emot information i form av en elektrisk impuls. Axonen leder vidare impulsen och myeliniseringen gör att impulsen rör sig snabbare.

Question 30

corpus callosum

Answer 30

Delar upp hjärnan i två.

Question 31

REm sömn

Answer 31

ger stimulans och hjälper hjärnans utveckling, spädbarn sover 18 timmar per dag.

Question 32

utvecklingsmässiga aspekter för hjärnan adolecense 13-20 år

Answer 32

Dubbelt så många synaptiska anslutningar görs än vad som någonsin kommer att användas.
Corpus callosum tjocknar vilket förbättrar förmågan att bearbeta information.
Frontalloben/pannloben utvecklas mycket, och den prefrontala kortex förändras mest.

Question 33

Tonårshjärnan

Answer 33

Corpus callosum mognar och amygdala samt det linbiska systemet mognar.
Frontalloben mognar sist (18-25år)
Tonårhjärnan är stark och har snabba emotioner men såvrt med riskbedömningar, har sämre konsekvenstänk men bättre inlärning.

Question 34

Inre arbetsmodeller och mentala representaitoner (bowlby)

Answer 34

Barnet kan med hjälp av dessa lära sig att uppfatta och tolka händelser, förutsäga framtiden och upprätta planer för sitt eget handlande. Dessa arbetsmodeller består av barnet själv och anknytningspersonen.

Question 35

Anknytningsteorin

Answer 35

Barn har ett medfött behov av att söka närhet och kontakt med andra människor, vilket medför att barnet kommer att knyta an till en vuxen. Barnet använder sig av signaler för att få kontakt med en vuxen, och för att söka en reaktion (överlevnadsinstinkt). Det finns fyra typer av anknytning enligt Bowlby:

Question 36

trygg anknytning

Answer 36

Barnet söker sig ofta till föräldrarna om de upplever något form av hot, och uttrycker sig genom att gråta om föräldern inte finns tillgänglig. Barnet är ofta lätt att trösta när denne kommer i kontakt med föräldern igen. Trygg anknytning innebär att barnet har en trygghet och upplever att denne, i förälderns närvaro, kan utforska omgivningen.

Question 37

otrygg undvikande anknytning

Answer 37

Barn som har en otrygg undvikande anknytning har inte ett behov av att ha närkontakt med föräldern. Det vill säga att barnet inte har något större intresse av om föräldrarna är med dem eller inte. Barnet söker inte stöd från föräldern då den ändå inte finns fär. Föräldern har agerat på ett systematiskt sätt men inte responderat på deras behov.

Question 38

otrygg ambivalent anknytning

Answer 38

Barn som har en otrygg ambivalent anknytning både söker och avvisar kontakt med sina föräldrar, då barnet mer sällan får en reaktion på sina signaler. Föräldern har inte varit systematisk, då barnet inte förstår när föräldern finns där eller inte. Barnet söker stöd men får inte alltid respons.

Question 39

desorganiserad anknytning

Answer 39

Dessa barn upplever istället sin relation med sina föräldrar som negativ, då den främst grundar sig i känslor såsom rädsla. Föräldrar till dessa barn har svårt att tolka barns signaler, och reagerar ofta aggressivt. Mycket tyder på att psykiska sjukdomar och trauman ligger till grund för detta beteende. Barnet har fått agera förälder själv, eller att föräldrarna varit helt frånvarande.

Question 40

Spelstadiet (den generaliserade andra)

Answer 40

barnet kan nu under detta stadie se sig själv från den generaliserade andra, det vill säga att barnet kan se sig själv från andras ögon. Kan förstå regler som uppstår inom en viss miljö. ex. fotboll.