Cellbiologi Flashcards
(90 cards)
1
Q
Cellens övergripande roll i den mänskliga organismen
A
Sätts molekyler ihop bildas en cell, sedan delas den cellen flera gånger som utgör en kropp
- Det blir olika typer av celler genom differentiering och specialisering
- Ca 200 typer av celler i en kropp
- En vuxen person består av ca 50 000 miljarder celler
2
Q
Homeostatiska mekanismer
A
- Termoreglering: hypotalamus är kroppens termostat, ser över vad kroppen behöver
- Osmoreglering: rörelsen av vatten, inkluderar blodtrycket
- Reglering av blodsockernivåerna
3
Q
Vad kallas vätskan i cellerna?
A
Intracellulär vätska ICV
Utgör ca 60% av kroppens totala vätska
4
Q
Vad kallas vätskan utför cellerna?
A
Extracellulär vätska ECV
5
Q
Vad kallas vätskan i blodet och lymfan?
A
Intravasal vätska IVV
6
Q
Vad kallas vätskan mellan cellerna?
A
Interstitiell vätska ISV
7
Q
Vad kallas kolhydraterna och proteinerna mellan/under cellerna?
A
Extracellulär matrix
8
Q
Vad är definitionen av en vävnad?
A
Celler med likartade egenskaper kopplas samman och bildar en vävnad
9
Q
Hur ser sammankopplingen av celler ut för en vävnad?
A
Proteinfibrer: cellerna i en vävnad hålls samman med proteinfibrer i det extracellulära rummet mellan cellerna
Desmosomer: gör vävnaden extra stark och ökar tåligheten mot mekaniska påfrestningar
Tight junctions: En barriär mot extracellulär diffusion
10
Q
Vad menas med differentering?
A
Specialisering av celler så det kan utföra olika uppgifter, tex specialisering av celler så det kan leda till en vävnad
Detta eftersom olika celler använder olika typer av genetisk information.
Transkriptionsfaktorer: slår av och på gener
11
Q
Nämn de olika vävnadtyperna
A
Epitelvävnad
Nervvävnad
Stödjevävnad
Muskelvävnad
Flytande vävnad
12
Q
Epitelvävnad
A
- Täcker ytor på kroppens in och utsida.
- Skyddar kroppens vävnader och organ
- Huden är en del av epitelet, som är kroppens största organ, huden skyddar mot uttorkning, infektion och värme/kyla.
Ytepitel:
- Bekläder in och utsida
- fysiskt skydda
- Registera sinnesstimuli
Körtelepitel:
- Producera och utsöndra sekret och hormoner.
13
Q
Nervvänad
A
Nervceller: celler i nervsystemet
Gliaceller: stödjeceller som ger näring, skydd och isolering
14
Q
Stödjevävnad
A
Sammanfogar, förankrar, stödjer och skyddar delar av kroppen och ger organ form och styrka.
- cellerna i stödjevävnaden ligger i den extracellulära matrixen.
15
Q
Muskelvävnad
A
Skapa kraft och rörelse genom muskelcellerna genom att de kontraherar och slappar av, de innehåller även proteinfibrer
- Tvärstrimmig skelettmuskulatur: viljestyrd
- Tvärstrimmig hjärtmuskulatur: inte viljestyrd
- Glatt muskulatur: rörelse i magtarm kanal och blodkärl, inte viljestyrd
16
Q
Flytande vävnad
A
Blodet, plasma och blodceller, transport av syre/koldioxid och olika ämnen, även lymfan som tillhör immunsystemt
17
Q
Vad är apoptos?
A
Programmerad celldöd
18
Q
Vad är nekros?
A
Celler kan dö av toxiner, syrebrist, mekaniska påfrestningar, hög eller låg temp. Cellerna spricker då och deras vätska sprids i omgivningen, detta kan irritera granncellerna och en inflammatorisk reaktion uppstår.
19
Q
Organ
A
Olika typer av vävnad kan i sin tur bilda organ, tex hjärta och lungor
20
Q
Organsystem
A
Organ samarbetar för att utföra kroppsfunktioner och då bildar dem organsystem, tex matspjälkningsystemet
21
Q
Huden (latinska termer)
A
Huden - cutis
Överhud - epidermis
Läderhud - dermis
Underhud - subcutis
22
Q
Cellens uppbyggnad: Cellmembranet
A
- Omger cellen
- Barriär, tillåter cellen att ha en egen inre miljö
- Dubbelt fosfolipidlager
- Rörlig, pga inga strarka bindningar
- Kolesterol gör membranet starkare (för mycket kolesterol gör membranet för tjockt)
- Består av lipider, proteiner och kolhydrater
- Gör att celler kan fästa till varandra och bilda vävnader
- Semipermeabelt membran: vissa molekyler kan transporteras fritt medans andra har speciella transportmekanismer
23
Q
Förklara ett fosfolipidlgaer
A
Hydrofilt huvud - vattensökande
Hydrofoba två svansar - vatten avvisande
Huvudena är riktade mot de intra+extra cellulära vätskan, svansarna möter varandra och bildar skiktet, då de inte interaagerar med vatten
24
Q
Cellens uppbyggnad: Transportprotein
A
Fångar upp den jon som är av intresse och suger in den i sig själv och tar in den till cellen
25
Cellens uppbyggnad: jonakanaler
Vattenfyllda diffusions kanaler genom membranet, där vattenlösliga joner kan passera genom
26
Cellens uppbyggnad: receptorer för externa stimuli
Proteiner som fungerar som mottagare för signalmolekyler från andra celler
27
Vad gör ett enzym?
- Katalyserar kemiska reaktioner
- Kan användas för att spjälka sönder saker, bryta ner gamla celler eller tillverka nya saker
28
Cytosolen
Intracellulärvätskan
Omsluter organellerna och är vattenlöslig
29
Cytoplasma
Innanför cellmembranet finns cytoplasman som består av cytosolen
30
Organeller: Mitokondrie
- Cellens kraftverk: energi överförs i form av ATP
- Två dubbla (åtskilda) lipimembran, de yttre är slätt och de inre är veckat
- De enzymer som deltar i citronsyracykeln finns i det inre rummet i mitokondrien
Mitokondrier har:
- Eget DNA och egna ribosomer
Mitokondriernas DNA kommer från modern
Kan reproducera sig själva genom avknoppning
31
Organeller: Endoplasmatiska retiklet
- Ett nätverk av membranklädda, vätskefyllda kanaler och blåsor
- Tillsammans bildar det ett vätskefyllt hålrum som är åtskilt från cytosolen
32
Organeller: Kornigt ER
- Innehåller ribosomer mot cytosolen som är små proteinfabriker
Ribosomerna deltar i proteinsyntesen genom att koppla samman aminosyrorna som ingår i proteinerna. Proteinerna överförs sedan till hålrummet i retiklet, där de packas i transportvesikler och transporteras till golgiapparaten
33
Organeller: Glatt ER
- Saknar ribosomer och deltar inte i proteinsyntesen, men de innehåller enzymer som deltar i produktionen av fettsyror och lipider, inkl. steroider.
- Lipidsyntes, kolhydratssyntes, lagring av kalciumjoner och ombildning av kolesterol till steriodhermoner sker här.
34
Organeller: Golgiaapparaten
- Består av platta membransäcker som ligger tätt sammanpackade nära ER.
- Golgi sorterar och märker proteiner för vidaretransport till rätt stäle i cellen.
- Golgi tar emot transportvesiskler med nybildade proteiner från kornigt ER.
- Golgi förändrar med hjälp av enzymer en del av de mottagna proteinerna med hälp av att koppla på kolhydratsgrupper och fosfatgrupper, som fungerar som adresslappar.
- Sorterings och transportcentral för proteiner
35
Organeller: Lysosomerna
- Fungerar som. ett intracellulärt nedbrytningssystem
- Lysosomernas enzymer bryter ned främmande molekyler som har kommit in i cellen samt slitna celldelar som inte fungerar
36
Autofagi
organeller eller delar av organeller som inte fungerar omsluts av ett dubbelt membran som bildar en vesikel, vesikeln smälter samman med lysosomer och innehållet kan brytas ned.
37
Organeller: Peroxisomerna
- Innehåller enzymer som kan förkorta långkedjiga fettsyror, oskadliggöra toxiska ämnen. Denna spjälkning bildar väteperoxid som är dåligt för cellerna, men de ombildas snabbt till syre och vatten
38
Organeller: Cellkärna
- Innehåller nästan all genetisk information i cellen och styr cellens funktioner.
- I cellkärnan finns DNA, som är cellens gentiska information.
- Cellkärnan är omgiven av kärnmembran som består av två dubbla och skilda lipidmembran
- I det flesta kärnor finns en kärnkropp som är sammansatt av proteiner och RNA
- De flesta cellerna har cellkärna förutom skelettmuskelcellerna, som har flera kärnor och de röda blodkropparna är kärnlösa
- Proteinsyntesen börjar i kärnan
39
Olösliga proteinkomplex: Ribosomer
- Ansvarar för proteinsyntes
- Består av RNA och proteiner
- Kan fästa vid kornigt ER eller fria i cytoplasman
40
Olösliga proteinkomplex: Cellskelettet
- Saknar membran
- Ger cellen en bestämd form
- Håller organeller på plats
- Bidrar till transport av stora molekyler
41
Olösliga proteinkomplex: Proteasomerna
- Bryter ned defekta och överflödiga proteiner i cytosolen och cellkärnan
42
Desmosomer
- Starka sammankopplingar mellan celler
- Ökar tålighet mot mekanisk påfrestning
- ''Nitar'' mellan två celler i en vävnad
Finns i tex:
- Celler i huden, hjärtat och livmodern
43
Tight junctions
Nästan helt ogenomtränglig barriär som hindrar passage av ämnen mellan cellerna
Finns i tex:
- Epitelvävnad som är specialiserad för ämnestransport
De hindrar diffusion mellan vävnadsvätska och vätska i kanalsystemen, transporten måste gå via cellerna
44
Gap junctions
Stora proteinkanaler som förbinder två celler
- Kanalerna ligger rakt ovanför varandra och är sammankopplade så de finns en förbindelse mellan de två cellernas cytosoler.
45
Vilomembranspotential
= Den elektriska spänningskillnaden som finns över ett cellmembran i vila
-70mV
Lite mer negativt på insidan jämfört med utsidan
46
Membranspotential: Aktionspotential
= Elektrisk spänningsskillnad över cellmembranet, används för att överföra signaler
1. Aktions stimuli
2. Tröskelvärde behöver nås (-55mV)
-> 1. Spänningsstyrda kanaler: natrium rusar
-> 2. Spänningstyrda kanaler: kalium skickas in (tar längre tid)
3. Hyperpolarisering kommer nås, Na Ka pump återställer, diffusion vill jämna ut
47
Membranspotential: Depolariserande läge
Återställa till vilomembranspotentialen, Na vandrar in i cellen och gör den mer positiv
48
Membranspotential: Hyperpolarisering
Det kommer bli en större skillnad, tills balansen hittats tillbaka
49
Membranspotential: Refraktärsperiod
När membranet återställer sig, ingen ny aktionspotential kan komma
50
Membranspotential: Repolarisering
Kalium strömmer ut ur cellen(kan ej skicka ny signal)
51
Membranspotential: Joner
Kaliumjoner K+
Låg koncentration utanför cellen, hög innanför
Natriumjoner Na+
Hög koncentration utanför cellen, låg innanför
52
Membranspotential: Kaliumkanaler
Läckkanal: Dessa kanaler är alltid öppna och tillåter K+ att flöda ut ur cellen. Eftersom det finns mer K+ inuti cellen än utanför, strömmar K+ naturligt ut. Detta gör insidan av cellen mer negativ, vilket bidrar till starkt vilomembranspotential. PGA DIFFUSSION.
Spänningsberoendekanaler: Dessa kanaler öppnas som svar på en förändring i membranspotentialen. När dessa kanaler öppnas strömmar K+ ut ur cellen, vilket hjälper till att återställa den negativa vilomembranspotentialen efter att cellen har skickat en signal.
53
Membranspotential: Natriumkanaler
Läckkanaler: Dessa kanaler är alltid öppna, men de är färre än K+-kanalerna.
De tillåter en liten mängd Na+ strömma in i cellen, men eftersom de är mindre aktiva bidrar de inte lika mycket till vilomembranspotentialen.
Spänningsberoendekanaler: Öppnas vid förändring i membranet. När de öppnas vid en signal bidrar de till en snabb förändring av membranspotentialen
Öppnas vid aktionspotential
54
Membranspotential: Na-Ka pump
ATP krävs
Pumpar ut 3 Na+ för varje 2 K+ den pumpar in. Den hjälper till att hålla mer K+ inne i cellen och mer Na+ ute, vilket gör insidan mer negativ.
Pumpar ut Na ut ur cellen - mycket natrium utanför cellen.
Pumpar in Ka in i cellen - mycket kalium i cellen.
= Cellen blir negativ inuti tack vare att K+ strömmar ut. Jonkanaler och pumpar jobbar för att hålla detta tillstånd. Det gör att cellen kan vara redo att skicka signaler när den behöver.
55
Diffusion
Alltid från hög till låg koncentration
Koncentrationen vill alltid jämna ut sig. Är ett resultat av slumpmässiga rörelser för molekyler och joner.
Semipermeabelt skikt: utjämning kommer ske
Cellmembran: fungerar som barriär som hindrar/begränsar diffusion av polära molekyler och joner ut och in ur cellen
56
Mat till ATP i cellen
- Organiska näringsämnen (med C) bryts ned till energi
Cellerna: 40% ATP och 60% förlorade i värmeenergi
Behövs för:
- Energiomsättning
- Växa
- Dela sig
- Utföra uppgifter i kroppen
- Död om energitillförsel bryts
57
Glukolysen
Första delen i nedbrytning av glukos
Cytoplasman
Anaerob reaktion (kräver ej syre)
= 2 pyruvat + 2 ATP
Anaerobt: laktat
Aerobt: pyruvatjoner
58
Citronsyracykeln
Mitokondrien
Aerob (kräver syre)
2 pyruvat spjälkas i två reaktioner, citronsyra bildas
=2 ATP
59
Andningskedjan/elektrontransportkedjan
Mitokondrien
Aerob reaktion (kräver syre)
= 34 ATP
60
Transkription
Cellkärnan
DNA kopieras till mRNA i cellkärna
1. Öppning av DNA
2. Kopiering: RNA skapar kopia i form av mRNA
3. En skyddande kappa läggs på (poly-A)
4. Transport: de färdiga mRNA transporteras till ribosomerna (proteinfabrikerna)
61
Translation
Cytoplasman (ribosomer)
1. Ribosomerna läser mRNA
2.tRNA transporterar aminosyror till ribosomen
3. Ribosomen kopplar ihop aminosyror i den ordning som bestämts av mRNA, vilket bildar en kedja, denna kedja viks sedan till ett funktionellt protein
62
Vad händer efter translationen?
- Veckning
- Kolhydrater/Fosfatgrupp läggs på
- Transporteras till rätt plats i cellen
63
Mitos
Vanlig celldelning
= två identiska dotterceller
Viktigt för tillväxt och reparation
64
Meios
Celldelning som leder till bildande av könsceller
Meios 1: kromosomer och DNA blandas-> två haploida celler bildas
Meios 2: de haploida cellerna delas till fyra
65
Mutation
Förändring i DNA sekvensen som kan påverka proteinets funktion och därmed cellens aktivitet. En förändring i den genetiska informationen.
Kan vara att baser byts ut, eller läggs till
66
Vad kan mutationer ge för effekter?
Mutationer är en källa till genetisk variation, vilket är viktigt för evolutionen. Positiva mutationer kan ge en fördel i en viss miljö och spridas genom naturlig selektion.
Kan ge neutrala, positiva eller negativa följder, kan också leda till genetiska sjukdomar.
67
Diffusion
Processen där molekyler eller joner sprider sig från ett område med hög koncentration till ett område med låg koncentration.
Om membranet är helt tätt kommer inget släppas igenom, men är det inte helt tätt kommer ämnena vilja jämna ut sig. Cellmembranets barriär ger kontroll.
68
Osmos
Rörelsen av vattenmolekyler genom ett semipermeabelt membran (ett membran som släpper igenom vissa molekyler men inte andra).
- Vatten rör sig från ett område med låg koncentration av lösta ämnen (mycket vatten) till ett område med hög koncentration av lösta ämnen (lite vatten) för att försöka balansera koncentrationen på båda sidor av membranet.
Osmolaritet: koncentrationen av mängden lösta ämnen i en vätska
= Ju högre osmolaritet lösningen har ju lägre vattenkoncentration i lösningen
69
Filtration
Processen där vätska passerar genom ett filter som separerar små molekyler från större.
Blodtrycket trycker ut vätska genom membran, de filtrerar näringsämnena och avfallsämnen.
Vätsketransport genom porerna i ett ‘’filter’’ pga vätsketryck, vätsketryck skapas ofta av (hydrostatiskt tryck) blodtryck.
70
Fri passage genom membranet
Små och oladdade molekyler kan passera direkt genom cellmembranet utan hjälp.
- Syre och koldioxid diffunderar fritt in och ut ur celler.
71
Passiv transport
Molekyler rör sig från ett område med hög koncentration till ett med låg koncentration utan energikostnad.
- Glukos och salter kan passera cellmembranet via speciella kanaler eller bärarproteiner.
72
Aktiv transport
Molekyler flyttas från ett område med låg koncentration till ett med hög koncentration, vilket kräver energi (ATP).
- Na-Ka pumpen transporterar Na+ ut ur cellen och K+ in i cellen.
73
Aquaporiner
Specialiserade proteinkanaler som tillåter snabb passage av vatten genom cellmembranet.
- Vatten transporteras genom aquaporiner i njurarna för att reglera vätskebalansen.
74
Endocytos
Cellen tar in stora molekyler eller partiklar genom att omsluta dem med membranet och bilda en vesikel.
- celler kan ta upp näringspartiklar eller bakterier.
75
Exocytos
Cellen frisätter stora molekyler genom att vesiklar smälter samman med cellmembranet.
- Utsöndring av hormoner, såsom insulin från bukspottskörtel-celler.
76
Hur fungerar en receptor?
- Är proteiner som finns på cellens yta eller inuti cellen och fungerar som mottagare för signaler från omgivningen.
- Den binder specifika ligander (hormoner, neurotransmittorer eller andra signalmolekyler)
- När en ligand binder till receptorn, förändras receptorns form vilket kan aktivera en intern signalering
Agonist: binder till receptorn och aktiverar den
Antagonist: binder till receptorn men aktiverar inte den
- Samma receptor på olika celltyper kan ge olika cellsvar
77
Hur fungerar ett enzym?
- Biologiska katalysatorer som påskyndar kemiska reaktioner.
- Ett enzym binder till specifika molekyler och bildar ett komplex.
78
Hur fungerar en jonkanal?
- Proteiner i cellmembranet som tillåter specifika joner att passera in och ut genom cellen.
- Jonkanaler öppnas eller stängs beroende på stimuli, såsom förändring över membranet.
- Spänningsstyrda eller ligandstyrda kanaler
- När kanalen öppnas strömmar joner genom enligt deras koncentrationsgradient.
79
Hur fungerar ett transportprotein?
Hjälper till att flytta molekyler över cellmembranet.
Faciliterad diffussion: Transportproteiner flyttar molekyler passivt, från hög till låg koncentration. Kräver ingen energi.
Aktiv transport: Transportproteiner flyttar molekyler mot deras koncentrationsgradient, från låg till hög koncentration och de kräver energi.
80
Endokrin signalering
En enokrincell (hormonproducerande) skickar ut hormon i blodbanan som hittar sin Målcell, receptor och får därmed cellsvar
81
Neuronal signalering
En nervcell skickar ut neurotransmittor som hittar
82
Parakrin signalering
Närliggande celler
83
Autokrin signalering
Till sig själv
84
Gap junctions/ intilliggande signalering
Från cytosol till cytosol
Går snabbt
Tex hjärta
85
Cellytebundna molekyler
är receptorer som är inbäddade i cellers plasmamembran. De verkar i cellsignalering genom att ta emot (binda till) extracellulära molekyler .
86
Sekundära budbärare
Det är molekyler som överför signaler inuti cellen efter att en receptor har aktiverats av en ligand.
87
Endokrin signalering
- Använder cirkulationssystemet för att transportera ligander
- Transport över längre avstånd
- Långsamma och långvariga effekter
88
Parakrin signalering
- Verkar på närliggande celler
- Signalämnen når sina mål genom diffusion
89
Autokrin signalering
- Verkar på samma cell som producerade dem
- Självreglering
90
Signalering via nervsystemet
- Kommunikation genom neuron som skickar elektriska impulser längs sina axon, vid synapser frigörs neurotransmittorer.
- Snabba och specifika svar, som tex muskelkontraktion, sensorisk information och reflexer.
- Kan vara stimulerande eller hämmande
