Nervsystemet Flashcards
(154 cards)
1
Q
Centrala nervsystemet
A
Hjärna och ryggmärg
2
Q
Hjärnan
A
Bearbetar information, styr kroppens funktioner och möjliggör kognitiva processer som tänkande och minne.
3
Q
Ryggmärgen
A
Förmedlar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. Den spelar också en roll i reflexer.
4
Q
Perifera nervsystemet (PNS)
A
Signaler in och ut till CNS.
5
Q
Spinalnerver
A
Ryggmärgsnerver 31 par
Ut mellan kotorna till kroppen
6
Q
Kranialnerver
A
Hjärnnerver 12 par
Signaler till och från huvudet
Tre nerver styr ögats rörelser
Nervus vagus: Reglerar kroppens vilotillstånd, påverkar många organ, ger också sensoriska funktioner och är viktig för reflexer.
7
Q
Nervernas uppbyggnad
A
Utåtgående nerver (motorik) = Efferenter
Inåtgående nerver (senorik) = Afferenter, sensoriska neuroner som leder information till ryggmärgen
Autonoma nerver = glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar, efferenta
8
Q
Sensoriska nervsystemet
A
Består av nerver som för information från sensoriska organ (som ögon och öron) till CNS. Det möjliggör perception av omvärlden.
9
Q
Somatomotiriska nervsystemet
A
Kontrollerar viljestyrda rörelser genom motoriska nerver som styr skelettmuskler.
10
Q
Autonoma nervsystemet
A
Reglerar ofrivilliga funktioner, som hjärtslag och matsmältning. Det delas i sin tur in i:
Sympatiska nervsystemet: Aktiverar kroppens “fight or flight”-respons.
Parasympatiska nervsystemet: Främjar “rest and digest”-funktioner, vilket hjälper till att sänka stress och återställa kroppen.
11
Q
Enteriska nervsystemet
A
Ibland kallat “det andra nervsystemet”, reglerar funktionerna i mag-tarmkanalen och kan fungera oberoende av CNS.
12
Q
Storhjärnan
A
Pannloben:
Ansvarar för rörelse, problemlösning, planering och känslomässig reglering.
Hjässloben:
Hanterar sensorisk information som beröring, smak och temperatur.
Tinningloben:
Viktig för hörsel, språk och minne.
Nackloben:
Ansvarar för syn.
13
Q
Mellanhjärnan (Diencephalon)
A
Ligger under storhjärnan
Thalamus
Hypothalamus
Hypofysen
Epifysen
Tredje ventrikeln
14
Q
Hjärnstammen
A
Kopplar samman hjärnan med ryggmärgen. Flera kranialnerver har även sitt ursprung från hjärnstammen.
15
Q
Mitthjärnan
A
Ansvarar för syn- och hörselreflexer och motoriska funktioner.
Dopaminproducerande celler (Substantia nigra)
16
Q
Hjärnbryggan (Pons)
A
Förbinder olika delar av hjärnan och spelar en roll i reglering av andning och sömn.
17
Q
Medulla oblongata
A
Kontroller livsviktiga funktioner som hjärtslag, blodtryck och andning.
18
Q
Retikulära formationen
A
Löpande nätverk av grå substans genom hjärnstammen.
Viktiga funktioner: motorik, hjärt/kärl styrning, smärtmodulering, sömn/vakenhet.
19
Q
Kranialnerver
A
Utgår från hjärnstammen och hjärnan och ansvarar för sensoriska och motoriska funktioner i huvudet och nacken. 12 par.
20
Q
Lillhjärnan
A
Ligger under storhjärnan och ansvarar för koordination av rörelser, balans och finjustering av motoriska aktiviteter även synen. Den är viktig för att upprätthålla kroppens balans och stabilitet.
21
Q
Ryggmärgen
A
Den löper genom ryggraden och fungerar som en kommunikationskanal mellan hjärnan och resten av kroppen. Den är uppdelad i segment som motsvarar spinalnerverna och ansvarar för sensoriska och motoriska funktioner. Reflexbågar i ryggmärgen möjliggör snabba och ofrivilliga reaktioner på stimuli.
22
Q
Grå substans
A
cellkroppar
Finns i storhjärnsbarken och i kärnor i den vita substansen i CNS
I PNS kallas områden med grå substans ganglier
23
Q
Vit substans
A
axon, omgivna av myelin
Buntar av axon kallas banor i CNS
Buntar av axon kallas nerver i PNS
24
Q
Hur är den grå/vita substansen uppdelade för hjärna och ryggmärg
A
Hjärnan grå utåt och vit inåt
Ryggmärgen vit utåt och grå inåt
25
Storhjärnan
Storhjärnan består av fyra lober med olika funktioner, separerade av centrala och laterala fåror.
Veckad yta
26
Frontallob
Ansvarar för högre kognitiva funktioner som personlighet, motivation och ansvarar även för motorik.
Innehåller motoriska områden som kontrollerar viljestyrda rörelser.
Broccas area.
Motorcortex
27
Hjässlob/Parieltallob
Hanterar sensorisk information som beröring, temperatur, smärta och kroppens position i rummet. (Somatosensoriskt centra)
Viktigt för rumslig medvetenhet och integration av sensorisk information.
Sensoriska cortex
28
Tinninglob/Temporallob
Viktig för hörsel, språkförståelse och minne
Innehåller hippocampus, som är centralt för minnesbildning.
Hörselcortex
29
Nacklob/Occipitallob
Ansvarar för syn bearbetning och tolkning av visuella stimuli.
Syncortex
30
Cerebellum (lill hjärnan)
Balans och finjustering av rörelser.
31
De två hemisfärerna/hjärnhalvorna: Centralfåran
Delar pannloben och hjässloben
Separerar det motoriska området från det sensoriska området.
32
De två hemisfärerna/hjärnhalvorna: Lateralfåran
Delar pannloben och tinningloben
Den separerar de två lobernas funktioner, särskilt när det gäller språk och hörsel.
33
Förbindelsen mellan hjärnhalvorna: Hjärnbalken/cortex/grå substansen
Yttersta lagret av storhjärnan
Består av nervcellernas cellkroppar
2-4 mm tjock
Möjliggör kommunikation och informationsöverföring mellan de två halvorna, vilket är avgörande för integrering av funktioner som språk, motorik och sensorisk information.
34
Motorisk bark
Framför centralfåran
Styr rörelser
35
Primära motorcortex:
Initiera och kontrollera frivilliga rörelser
36
Supplementära motoriska området
Planerar och koordinerar komplexa rörelser.
37
Basala ganglier
En grupp strukturer djupt i hjärnan som är viktiga för motorisk kontroll och inlärning av motorik.
38
Sensoriska centra
Bearbetar information från sinnena.
39
Primära somatosensoriska cortex
Precis bakom centralfåran
Tar emot och bearbetar känselinformation (tryck, temperatur, smärta)
40
Visuella cortex
Nackloben.
Bearbeta synintryck.
41
Auditiva cortex
Tinninglob.
Bearbetar ljudinformation.
42
Luktlob
Luktsinnet
43
Ryggmärgens funktion
Ryggmärgen är ansvarig för att överföra signaler mellan hjärnan och resten av kroppen.
Ryggmärgen fungerar även som en omkopplingsstation för många reflexer.
44
Ryggmärgens uppbyggnad
Ryggmärgen ligger i spinalkanalen, inpackad i ryggmärgshinnor och badande i Likvor.
Ryggmärgen består av grå substans som är omgiven av vit substans.
Grå substans:
innehåller nervcellskroppar med dendriter och synapser, som inte har myelin.
den grå substansens snittyta är fjärilsformad, ‘’vingarna’’ mot buksidan kallas framhorn och de mot ryggsidan kallas bakhorn.
Framhorn: Innehåller motoriska neuron som skickar signaler till skelettmusklerna och ansvarar för frivilliga rörelser.
Bakhorn: Innehåller sensoriska neuron som tar emot information från kroppens sinnesorgan, här kopplas sensoriska signaler in från dorsala rötter.
Vit substans:
innehåller myeliniserade axoner. Axonerna är samlade i nervbanor som löper längs ryggmärgens längdriktning.
de är både sensoriska och motoriska banor.
45
Ryggmärg, Versal (främre) spinalnerv rötter
motoriska axoner (efferenta)
för signaler från ryggmärgen till muskler och körtlar
46
Ryggmärg, Dorsal (bakre) spinalnerv rötter
sensoriska axoner (afferenta)
för meddelanden från kroppens sensoriska receptorer till ryggmärgen
47
Ventral och dorsal gren
Utanför spinalkanalen delar sig varje spinalnerv i en större ventral gren och en mindre dorsal gren.
Båda grenarna innehåller såväl sensoriska som motoriska axoner.
De dorsala grenarna innerverar musklerna och huden på nacken och rygg
De ventrala grenarna går till resten av kroppen
I nivå med bröstkorgen bildar de ventrala grenarna interkostalnerver.
48
Centralkanal
En smal kanal i mitten på ryggmärgen som är fylld med Likvor.
Kopplad till hjärnans ventriklar.
Ger närning och skydd till ryggmärgen, samt hjälper till med cirkulationen av Likvor.
49
Laterala horn
Finns särskilt i thorakala och lumbala områden
Autonoma neuron som styr sympatiska nervsystemet.
50
Ascenderande banor:
Transporterar sensorisk information från kroppen till hjärnan. Ex. baksträngsbanan och spinothalamiska banan
51
Descenderande banor
Transporterar motoriska signaler från hjärnan till ryggmärgen. Ex. bana som är viktig för frivilliga rörelser.
52
Spinalnerverna
Där de efferenta och afferenta rötterna löper samman och bildar spinalnerverna, som passerar ut ur spinalkanalen genom hålen mellan kotkropparna.
53
Nervcellerna ganglier
Nervcellernas cellkroppar är ofta samlade i grupper, ligger de utanför CNS kallas de ganglier.
Viktiga för bearbetning av nervsignaler.
Spinalganglier: Ligger längst dorsala rötter i spinalnerverna.
54
Nervcellernas kärnor
Nervcellernas cellkroppar samlade i grupper, inne i CNS.
55
Spinalnervers uppdelning
8 par cervikala = muskler och känsel i nacke, armar och delar av bröstkorg.
12 par thoracala = muskler och känsel i bröstkorg och överkropp, samt vissa abdominala funktioner.
5 par lumbala = muskler och känsel i nedre delen av ryggen, höfter och ben.
5 par sacrala = påverkar bäckenområdet, benen och delar av könsorgan.
1 par coccygeala = kopplad till känsel och motorisk funktion i områden kring svansbenet.
56
Nervceller
Överför information med hjälp av elektriska impulser, (aktionspotentialer) med hög hastighet genom utskott (axoner).
57
Axon
Alltid ett. Långa tunna utskott från nervcellerna, som kontaktar målcellerna. Leder signalerna fort.
58
Målceller
Kan vara andra nervceller, muskelceller eller körtelceller. Den direkta kontakten mellan nervcellerna och målcellerna möjliggör precision i signalöverföringen.
59
Synaps
Kontaktpunkterna mellan nervceller och målcellerna där kommunikation sker.
Presynaptiska nervcellen: skickar information
Presynaptiska vesiklar: transmittorsubstanser lagras
Postsynaptiska nervcellen: tar emot information
Synapsklyfta: mellanrum mellan pre- och postsynaps.
60
Kemisk synaps
Vid en synaps frisätts transmittorsubstans, som varit lagrade i vesikler, från de presynaptiska neuronet genom exocytos.
Ämnen som vidarbefordrar nerv-impulsen mellan två celler.
Binder in i receptorer i den postsynaptiska cellen.
Nervsystemet är snabbare än de endokrina systemet (endokrina-signaler färdas i blodbanan)
61
Astrocyter
Gliaceller
Starkt förgrenade. Upprätthålla struktur, stabilisera vävnadsvätska i nervvävnaden, bidra till blod-hjärnbarriär, avlägsna transmittorsubstanser i synapserna så effekten upphör och kommunikation mellan nervcellerna. Grupper av Astrocyter har kontakt via gap junctions.
62
Oligodendrocyter
gliaceller
Myelinbildande
63
Schwannceller
gliaceller
Finns bara i perifera nervsystemet. Myelinbildande.
64
Mikrogliaceller
gliaceller
Makrofager, avlägsnar cellfragment och skadad vävnad genom fagocytos.
65
Hjärnstammens funktion
Hjärnstammen fungerar som en förbindelse mellan hjärnan och ryggmärgen. Den spelar en central roll i reglering av många automatiska funktioner i kroppen.
Har mycket vit substans
Innehåller många kärnor som styr livsviktiga kroppsfunktioner med hjälp av reflexer
Kranialnerverna utgår från hjärnstammen
Har hand om cirkulationen
66
Vad består hjärnstammen av?
medulla oblongata (förlängda märgen)
pons (hjärnbryggan)
mesenceflon (mitthjärnan)
67
Hjärnstammen: hjärtfunktion
Kärnorna i medulla oblongata kontrollerar hjärtats aktivitet, blodtrycket och fördelning av blodet.
Autonom kontroll: hjärnstammen reglerar den sympatiska och parasympatiska nervsystemets aktivitet, vilket påverkar både hjärtfrekvens och blodtryck
68
Hjärnstammen: lungfunktion
Styrs reflektoriskt från kärnor i medulla oblongata och pons.
Andningscentrum: (pons och medulla oblongata) justerar andningsfrekvens och djup baserat på kroppens behov av syre och koldioxidnivåer.
Reflexmässiga reaktioner som tex hosta och nysningar styrs också här.
69
Hjärnstammen: Matspjälkningsfunktion
Medulla oblongata deltar i styrningen av matspjälknings funktioner, så som salivproduktion, magsyra utsöndring och tarmmotilitet, påverkar även reflexer som sväljning.
70
Hjärnstammen: Balans
Vestibulära kärnor: tar emot information från innerörat (balansorganet)och ögonrörelser och koordinerar kroppens position och rörelse, de skickar signaler till muskler för att upprätthålla balans och stabilitet.
71
Hjärnstammen: sömn & vakenhet
Retikulära aktiveringssystemet (RAS): en samling av neuron i hjärnstammen som påverkar medvetandet och vakenheten. RAS aktiverar hjärnbarken och reglerar övergångar mellan söm och vakenhet.
Sömnreglerande centra: strukturer som påverkar sömncykler, inklusive REM-sömn.
72
Sömn
Icke REM: lätt till djup
REM sömn (drömsömn): inträffar 4-6 ggr/natt
Kroppen vilar sina organ, sänkt metabloism
Medverkande substanser:
Histamin, GABA, Serotonin, Noradrenalin, Melatonin
73
Lillhjärnans funktioner
Koordination av rörelser
Finjustera och koordinera frivilliga rörelser med hjälp av synen
Balans och hållning
Motorisk inlärning
Finjusterar rörelser baserat på tidigare erfarenheter, tex lära oss cykla
Reaktionstid
Bearbetar snabbt sensorisk information och justerar motoriska svar
74
Talamus
Kopplingsstation för sensorisk information till storhjärnan
Bearbetar och vidarbefodrar signaler från sinnena som syn, hörsel och känsel (ej lukt)
Spelar en stor roll i att styra uppmärksamhet och medvetenhet.
Motorisk funktion: vidarebefordrar signaler mellan hjärnbark och basala ganglier.
75
Hypotalamus
Reglerar homeostasen via autonoma nervsystemet och endokrina systemet (länk)
Indirekt/direkt reglerar hypotalamus många endokrina körtlar
Reglering av kroppstemperatur, känslor av törst och svält
Producerar hormon som styr hypofysens frisättning av hormoner, metabolism, stress och reproduktion.
76
Hypofys
Kroppens överordnade endokrina körtel
Producerar och utsöndrar viktiga hormoner.
77
Pannlob
planering, val och värdebedömningar
78
Hjässlob
viktig för associationer
79
Nacklob
Syncentra
80
Tinninglob
igenkänning av syn- och hörselintryck, tex ansikten och röster.
81
Hörselbark/ primära auditiva cortex
Ansvarar för bearbetning av visuell information
Lokaliseringen: nacklob
82
Somato-sensorisk bark / somatosensensoriska cortex
Tar emot och bearbetar sensorisk information från kroppen, inklusive känsel, tryck och temperatur.
Lokalisering: främre delen av parietalloben
83
Somato-motorisk bark/ motorcortex
Skelettmuskelrörelser
Ansvarar för initiation och kontroll av frivilliga rörelser
Lokalisering: Bakre delen av pannloben
84
Hemisfärderna: motorik
85
Hemisfärderna: språk
Vä hemisfär: Brocas område: pannloben, uttala ord och prata ordentligt. Wernickes område: tinninglob, språkförståelse.
Hö hemisfär: Bidrar till förståelse av språk (tonfall och ironi), även musik.
86
Hemisfärderna: rumsuppfattning
Vä hemisfär: Analytisk och detaljorienterad syn på rumsuppfattning.
Hö hemisfär: Dominant i helhetssyn, viktig för att förstå rumsliga relationer, mönster och orientering i rummet. Avgörande för uppfattning av ansikten.
87
Korttidsminne
Håller information en kort tidsperiod (sek-min)
Bygger på elektrisk aktivitet i vissa nervceller.
Frontallob
88
Arbetsminne
Lagrar information i flera minuter
Fattar beslut, löser problem mm.
Bygger på elektrisk aktivitet i vissa nervceller.
89
Långtidsminne
Lagrar information dagar-år.
Varaktiga förändringar i specifika synapser.
Handlingsminne: hur man gör saker/rörelser, lillhjärnan
Faktaminne: hjärnbark
90
Procedurminnet
Hur något ska göras kopplat till rörelser.
Lillhjärnan, basalkärnorna och associationsbarken.
91
Episodiskt minne
Vad något är och vad som skett.
Associationsbarken
92
Semantiskt minne
Betydelser och kunskap som är oberoende av bestämda sammanhang eller konkreta erfarenheter.
93
Limbiska systemet
Hippocampus
Avgörande betydelse för överföring av kort och långtidsminnet
Länken mellan cortex och ‘’reptilhjärnan’’
Själs-/känsloliv, minnesfunktion
Hypothalamus är kopplad till LS, därför kan olika känslor ge upphov till olika fysiska reaktioner (rodnad, svettningar)
Påverkar autonoma nervsystemet -> stress
Irrationell vid förälskelser pga endorfiner
Sexualiteten styrs härifrån
Luktsinnet starkt kopplat hit
94
Kranialnerverna
12 par
Nr 1-2
De två främre utgår från framhjärnan
Luktnerv = från näshålan till luktlob på undersidan av storhjärnan
Synnerv = från ögonen till talamus
Bara sensoriska axoner
Nr 3-12
De tio bakre utgår från undersidan av hjärnstam
Innehåller både sensoriska och motoriska axon.
Cellkroppar i ganglier utanför CNS
Motoriska neuroner har cellkroppar i CNS
95
Vagusnerv
Inneverar de flesta av kroppens inre organ
96
Motorneuron
Från CNS till muskel
Pyramidneuron
Mulipolär.
97
Sensoriska neuron
Från kroppen till CNS
unipolära.
98
Interneuron
Signal mellan två olika neuron.
Små korta axon.
Samlar eller sprider signalen
Stimulerande eller hämmande
Bipolära
99
Transmittorsubstanser
I synapserna frisätts signalmolekyler, som utlöser aktionspotential i mottagarcellen. Kemisk signalöverföring (Elektriska - hjärta)
100
Myelinhölje
Gör att aktionspotentialerna leds väldigt snabbt. Det sker mindre laddningsläckage, och aktionspotentialen kan hoppa från nod till nod längs det myeliniserade axonet.
101
Dendriter
Korta förgrenade utskott som utgår från cellkroppen. Dendriterna leder mottagna signaler in till cellkroppen. Kan ha uppmot 100 000 synapser på dendriterna och cellkroppen.
102
Postsynaptiska potentialer
Ligandstyrda jonkanaler i det postsynaptiska membranet.
När transmittormolekyler binds till receptorer påverkas öppnandet och stängandet av jonkanalerna.
Förändringarna kan gå i hyperpolariserande - eller depolariserande riktning beroende på vilka jonkanaler som påverkas.
Till skillnad från aktionspotentialer kan den postsynaptiska potentialens storlek och varaktighet variera.
103
Excitatorisk postsynaptiskt potential (EPSP)
Gör neuronen mer aktiv och ökar chansen att skicka en impuls.
När neurotransmittorer binder till receptorer på en neuron, öppnas kanaler som tillåter positivt laddade joner (som natrium) att strömma in. Detta gör insidan av neuronen mer positiv, vilket ökar chansen att neuronen avfyrar en nervimpuls.
104
Inhibitorisk postsynaptisk potential (IPSP)
Gör neuronen mindre aktiv och minskar chansen att skicka en impuls.
När neurotransmittorer binder till receptorer, kan det öppna kanaler som tillåter negativt laddade joner (som klorid) att strömma in, eller positivt laddade joner (som kalium) att strömma ut. Detta gör insidan av neuronen mer negativ, vilket minskar chansen att neuronen avfyrar en nervimpuls.
105
Hur transmittorsubstanser fungerar
Frisättning: När en nervcell (presynaptisk neuron) aktiveras, skickas en elektrisk impuls (aktionspotential) ner genom axonet. När den når slutet av neuronen, triggar den frisättning av neurotransmittorer från små vesiklar in i synapsen (utrymmet mellan två neuroner).
Bindning: Neurotransmittorerna diffunderar över synapsklyftan och binder till specifika receptorer på ytan av den mottagande neuronen (postsynaptisk neuron). Denna bindning kan antingen excitera (öka) eller inhibera (minska) den mottagande neuronens aktivitet.
Effekt: Beroende på vilken typ av neurotransmittor som används och vilken receptor den binder till, kan signalen antingen fortsätta (excitation) eller blockeras (inhibering). Till exempel kan glutamat, en excitatorisk neurotransmittor, öka neuronens aktivitet, medan GABA, en inhibitorisk neurotransmittor, minskar den.
Återupptagning och nedbrytning: Efter att neurotransmittorerna har verkat, kan de återupptas av den presynaptiska neuronen för att återanvändas, eller så bryts de ner av enzymer i synapsklyftan. Detta hjälper till att reglera nivån av neurotransmittorer i synapsen och avsluta signalöverföringen.
106
Neurotransmittor Glutamat
Excitatoisk trasnmittor
migrän epilepsi vid överproduktion
107
Neurotransmittor GABA
inbibitosik transmittor
underpdouktion ger epilepsi, tremor insomnia
108
Exempel på neurotransmittor
Glutamat, GABA, Glycin, Acetylkolin, Dopamin, Noradrenalin, Serotonin, Opioder
109
Autonoma nervsystemet: Sympatiska nervsystemet
Utgår från thorakala och lumbala segment i ryggmärgen.
Funktion: aktivt under stressiga situationer = ökar hjärtfrekvens, vidgar luftvägar, hämmar matsmältning och mobiliserar energireserver.
Transmittorsubstans: Noradrenalin, Adrenalin
Receptorer: Alpha, Beta
110
Autonoma nervsystemet: Parasympatiska nervsystemet
Utgår från hjärnstammen.
Funktion: aktivit under vila och avslappning = minskar hjärtfrekvens, stimulerar matsmältning och ökar saliv- och tårproduktionen.
Transmittorsubstans: Acetylkolin
Receptorer: muskarinareceptorer, nikotinreceptorer
111
Autonoma nervsystemet: Enteriska nervsystemet
Nätverk av neuroner som finns i väggarna i mag-tarmkanalen.
Funktion: reglerar matsmältningsprocesser.
Transmittorsubstans: innehåller många olika inkl. acetylkolin, serotonin och andra peptider
Receptorer: många specifika receptorer som är anpassade för att reglera matsmältningen.
112
Pyramidbanan
Leder impulser från den motoriska barken i storhjärnan till de perifera musklerna.
1. Motoriska cortex
Neuroner planerar och initierar frivilliga rörelser.
Framför centralfåran
2. Vit substans/ Capsula interna
Från motoriska cortex färdas nervfibrerna genom den vita substansen i hjärnan och passerar hjärnstammen.
3. Medulla oblongata:
Sker en korsning. 90% korsar över, 10% korsar ej
(vänster hjärnhalva kontrollerar höger kroppshalva och vice versa)
Pyramidbanekorsning
4.
Motoriska neuroner: de motoriska neuronerna i framhornen skickar ut sina axoner genom spinalnerverna
Neuromuskulär junction: Axonen når musklerna via perifera nerver och bildar synapser, där acetylkolin frisätts.
Muskelsammandragning: Acetylkolin binder till receptorer på muskelcellerna och intierar en kedja av händelser som leder till muskelsammandragning.
113
Pyramidala systemet
Funktion: ansvarigt för frivilliga rörelser, särskilt finmotorik
Ursprung: börjar i motoriska cortex i storhjärnan, nervfibrerna färdas ned genom hjärnstammen och ryggmärgen.
Korsning: fibrer korsar över i medulla oblongata.
Motoriska neuroner: kontrollerar motoriska neuroner som direkt aktiverar skelettmuskler.
114
Extrapyramidala systemet
Funktion: reglera och modulera rörelser, inkl. balans, hållning och koordination av större rörelser. Också involverat i reflexer och automatiska rörelser.
Basalkärnor: planerar och initierar rörelser.
Lillhjärnan: viktig roll i finjustering och koordination, samt balans och motorisk inlärning.
115
Spinothalamiska banan
Smärta och temperatur.
1. Nociceptorer (för smärta) och termoreceptorer (för temperatur) i huden.
2. Afferenta neuroner: har sina cellkroppar i spinalganglierna och skickar sina axoner in i ryggmärgen.
3. Korsning: Sekundära neuroner korsar över till motsatt sida i ryggmärgen i bakhornet.
4. Dessa nervfibrer fortsätter upp genom hjärnstammen och når thalamus.
5. Från thalamus skickas axon vidare till det somatosensoriska cortex.
3 neuronkedja
116
Baksträngsbanan
Tryck och beröring
1. Mekanoreceptorer i huden registrerar tryck och beröring.
2. Afferenta neuroner: har sina cellkroppar i spinalganglierna och skickar sina axoner in i ryggmärgen.
3. Axonen går uppåt genom (bakhorn)baksträngssystemet på samma sida till medulla oblongata.
4. I medulla oblongata korsar dem över till motsatt riktning.
5. Dessa nervfibrer fortsätter genom hjärnstammen till thalamus.
6. Från thalamus projicerar axon till de somatosensoriska cortex.
3 neuronkedja
117
Smärtdetektion
Smärta detekteras av nociceptorer som svarar på skadliga stimuli.
När nociceptorerna aktiverats genererar de en elektrisk impuls.
Smärtsignaler transporteras genom ryggmärgen, där de synapsar och korsar till motsatt sida innan de fortsätter till thalamus.
Thalamus sänder signalerna till sensoriska cortex som möjliggör medvetenhet, emotionell bearbetning och kognitiv tolkning av smärtan.
118
Nociceptiv smärta
Uppstår som respons på skada eller potentiell skada på kroppens vävnader.
Utlöses av nociceptorer
119
Nociplastisk smärta
skada eller dysfunktion i PNS eller CNS
120
Idiopatisk smärta
okänd orsak
121
Neuroplastisk smärta
centralt störd smärtmodulering, dysfunktionell smärtreglering (IBS, Fibromyalgi)
122
Överförd smärta
När nervfibrer från både hud och inre organ sammanfaller med en och samma grupp av
nervceller i dorsalhornet så kan smärta upplevas kommer ifrån motsvarande huddermatom,
det kallas ”överförd smärta”, kan betraktas som en centralnevös feltolkning av den
inkommande informationen om vävnadsskada. Felaktigsmärtregestering
123
Grindteorin
En teori om hur smärta upplevs. Teorin föreslår att de finns en grind i ryggmärgen som kan påverka hur smärtsignaler når hjärnan, stimuli kan minska upplevelse av smärta.
Icke smärtsamma stimuli kan hämma stimuli.
Grindceller hämmar frisättning av transmittorsubstans
124
Analgesi
minskning eller borttagning av smärta. Kan uppnås via metoder eller läkemedel. Farmakologisk/icke-farmakologisk
125
Muskelspolar
De förgrenade nervändssluten hos de sensoriska axonerna i sträckreflexbågarna tvinnar sig runt mittpariet av tunna, ombildade muskelceller i muskelspolarna.
Ligger mitt på de långsträckta skelettmusklerna.
Muskelspolarna ger CNS information om musklernas längd
126
Sträckreflex
monosynaptisk reflex som aktiveras av sträckning av en muskel, vilket resulterar i muskelkontraktion för att upprätthålla stabilitet.
Nervsystemet kan kontrollera skelettmusklernas längd med hjälp av sträckreflexer.
Aktiveras av mekanirecpetorer
Ipsilaterala
Senorik in, motorik ut
1. När muskeln sträcks, aktiveras muskelspolar i muskeln
2. Den sensoriska impulsen från muskelspolen skickas via afferenta neuroner till ryggmärgen.
3. Impulsen synapsar direkt med ett motorneuron i ryggmärgens framhorn
4. Det motoriska neuronet skickar impulser till den sträcka muskeln, vilket leder till en reflexmässig kontraktion
5. Effekt: muskeln drar ihop sig, vilket motverkar sträckningen och hjälper till att stabilisera kroppen.
127
Böjreflex
polysynaptisk reflex som aktiveras av smärtsam stimulans och resulterar i snabb tillbakadragning av en kroppsdel för att skydda mot skada.
Aktiveras som svar på smärta.
Kan ske innan personen är medveten om smärta som en reflex.
Nociceptorer
Kontralateral
1. Ett smärtsamt stimuli aktiverar nociceptorer i huden.
2. Den sensoriska impulsen skickas via afferenta neuroner till ryggmärgens bakhorn.
3. Impulsen synapsar med interneuroner i ryggmärgen som i sin tur kopplar till flera motorneuroner.
4. Interneuronerna stimulerar motorneuroner som kontrollerar musklerna i den del av kroppen som ska dra sig tillbaka.
5. Effekt: musklerna kontraherar, vilket leder till att den drabbade kroppsdelen dras tillbaka från den smärtsamma stimulansen.
De sensoriska neuronerna skickas också informationen till andra delar av CNS som vidarebefordrar dem till hjärnan.
128
De tre ryggmärgshinnorna
Dura mater
Arachnoidea
Pia mater
129
Dura mater
Yttersta hinnan
Skyddar, och bildar veck i de största fårorna.
Två lager: det yttre lagret som är fäst vid skallbenet och det inre lagret som omsluter hjärnans yta.
Bildar hålrum (sinusiteter) som står i förbindelse med vensystemet och samlar blod till hjärnan.
Tjockaste hinnan
130
Arachnoidea
Mellersta hinnan
Tunn
Skickar tunna bindvävsfibrer med blodkärl ned till den innersta hinnan
Innehåller Likvor, filtration
131
Pia mater
mjuka hjärnhinnan (plastfolie)
tunnaste och ligger precis på ytan och följer dess konturer.
innehåller många blodkärl.
flyter i CSF som förhindrar att hjärnan trycks samman av egen vikt
132
Subaraknoidalrummet
nätverk av bindvävsfibrer med utskott från arachnoidea. Fyllt med CSF, som verkar stötdämpande och ger skydd åt Pia mater
133
Epiduralrummet
fettrikt mellanrum. Mellan spinalkanalens insida och dura mater runt ryggmärgen.
134
Ventrikelsystemets funktion
CSF cirkulerar genom ventriklarna, hjärnan och ryggmärgen och bidrar till skydd och stötdämpning.
CSF hjälper till att transportera bort toxiner och slaggprodukter från hjärnan.
CSF ger näring till hjärnan
Ca 500 ml/dygn produceras
Systemet rymmer 150-200ml
Volymbuffert - om hjärnvolym ökar pga hjärnödem, kan tryckskador minskas pga att CSF dräneras i blodet.
Upprätthåller intracerebralt tryck.
135
Ventriklar
Sidoventriklar (vä & hö): ligger i varje hemisfär
3:e ventrikeln: belägen i diencephalon
4:e ventrikeln: ligger mellan cerebellum och hjärnstammen, kommunicerar med den centrala kanalen.
136
Ventrikelsystemet
Från sidoventriklarna strömmar CSF över i 3:e ventrikeln (ligger i diencefalon), därifrån passerar CSF genom akvedukten till 4:e ventrikeln , där den dräneras över i subaraknoidalrummet genom små öppningar i ventrikelns tak. I subaraknoidalrummet cirkulerar CSF runt ryggmärg och hjärnan, innan de sipprar ut i venblodet via araknoidavilli som sticker in i vensinus i dura mater.
Sidoventriklar -> 3:e ventrikeln -> Akvedukten -> 4:e ventriklen =Subarachnoidalrum /Centralkanal -> VEN
137
Bildning av Likvor
Ependymceller: Epitel som bekläder hjärnans hålrum (ventriklarna), dessa producerar CSF.
CSF bildas främst i sidoventriklarna av choroid plexus (veck av bindväv, rikligt försedda med kapillärer, täcka av specialiserade epitelceller), dessa celler filtrerar blodet för att producera CSF, som sedan flödar genom ventriklarna.
138
Subrakanodivilli
Ligger ovanför subaraknoidalrummet och är det som pressar ut Likvor till ven.
139
hjärnans tre artärer för blod
A. cerebri anterior
A. cerebri media
A. cerebri posterior
140
A. cerebri posterior
Försörjer nackloben, där bland annat synbarken är lokaliserad.
141
A. cerebri media
Försörjer den större delen av storhjärnsbarken på vardera sida av hjärnan. I detta område finns bland annat språkområderna.
142
A. cerebri anterior
Försörjer huvudsakligen de främre delarna av storhjärnan och de områden där de två hemisfärerna ligger mot varandra.
143
A vertebralis
(ryggradsartären) Hö och Vä
144
A carotis interna
blod (in i hjärnan) Hö och Vä
145
Venösa avflödet
har hand om avflödet och leder blodet tillbaka till cirkulationsystemet
ven som ligger mitt på superior Sagittal sinus
146
Neuroreglering
Nervsystemets roll i att reglera blodflödet till hjärnan, genom neurotransmittorer och nervsignalering
147
Autoreglering
Gör att hjärnan kan upprätthålla ett konstant blodflöde
148
Blod hjärnbarriärens funktion
Skyddar hjärnan från toxiner och andra skadliga ämnen i blodet
Reglerar ämnestransporten då det blir en selektiv passage av vissa ämnen såsom syre och glukos.
Upprätthåller homeostasen då BBB hjälper till att reglera den kemiska miljön i CNS.
149
Blod hjärnbarriärens Uppbyggnad
Förhindrar diffusion av vattenlösliga substanser mellan blodbanan och hjärnan.
Separerar blodet från hjärnans vävnader och skyddar CNS
Endotelceller: huvudsakliga i BBB, och sammankopplade via tight junctions
Tight junctions: Förhindrar oönskad passage
Astrocyter: stödceller som omger kapillärerna och hjälper till att reglera barriären
(Fettlösliga substanser passerar enklare)
150
Luktsinne
Luktnerv Kranialnerv 1
Kemiska receptorer
Luktlob
Avgörande för smakupplevelse
151
Smaksinne
Vagusnerv
Kemiska receptorer
Smakcentrum i hjässlob
Skydd mot giftiga ämnen
Sött, surt, salt, bitter och umami
152
Hörselsinne
VIII (Vestibulocochlearis)
Hörselnerv
Mekansika receptorer
Auditiva cortex
Tinninglob
Tolka ljud
153
Balanssinne
VIII (Vestibulocochlearis)
Mekaniska receptorer
Vestibulära kärnor och cerebellum
Kroppens position och rörelse
båggångarna
154
Synsinnet
II (Opticus)
Synnerv
Fotoreceptorer
omvandlar ljus till nervimpuls
Primära visuella cortex
stavar: svart vit
tappar: färgseende
