KLARA TENTAN: blodet, immunsystemet och hemostasen Flashcards
(31 cards)
Nämn de olika plasmaproteinerna och deras funktion
Albumin: utövar osmotiskt tryck i blodbanan, transportprotein av diverse ämnen i blodet
Fibrinogen: medverkar i koagulationen (stoppar blödning)
Transferrin: Transportprotein för järn
Immunglobuliner (antikroppar): medverkar i det specifika immunförsvaret
Hur stor del av blodet består av plasma?
55% blodplasma
(blodceller 45%)
Nämn de fyra beståndsdelarna i blodet
Röda blodkroppar (erytrocter)
Vita blodkroppar (leukocyter)
Blodplättar (trombocyter)
Beskriv vilken blodgrupp som är universell givare respektive mottagare samt varför det är så.
Universell givare: Blodgrupp 0
Då de inte finns antigener på ytan så erytrocyterna ej kan angripas.
Universell mottagare: Blodgrupp AB
Har inga antikroppar som kan angripa de ‘‘nyanlända’’ erytrocyterna.
Vilka är de fem olika leukocyterna som finns i blodet?
Eosinfila
Basofila
Neutrofila granulocyter
Lymfocyter
Monocyter
Förklara kortfattat Rh-systemet
Om mamman är Rh-negativ och första barnet är Rh-positiv kan mamman bilda minnesceller samt antikroppar, som kan ge problem vid andra graviditeten: vid andra graviditeten kan då dessa antikroppar angripa barnets erytrocyter som kan leda till bla. Anemi och gulsot
Beskriv regleringen av erytrocytproduktionen
Först o främst krävs byggstenar, som kommer från kosten, för att bildning och produktion kan ske. Det som behövs är tillräckligt med järn, folsyra och vitamin B12. Har vi brist kan det leda till Anemi (blodbrist).
Reglering av produktionen är följande:
- Minskad syretransport till njurarna
- Frisättning av erytropoitin (EPO) från njurarna ökar
- Erytrocytproduktionen i nemärgen ökar
- Mängden erytrocyter ökar
= Syretransporten normaliseras
Vad händer med hemoglobinmolekylen när erytrocyterna bryts ned?
Döda erytrocyter tas upp och bryts ned av makrofager i levern, mjälten och benmärgen.
Billiverdin: bildas av spjälkningen av globindelen, som ombildas till billirubin som tas upp av leverceller som gör det vattenlösligt och utsöndras via gallan eller avföring
Järn: frigörs från hemoglobin och transporteras med blodet och återanvänds sen för nya erytrocytbildningar
Förklara vad en hemoglobinmolekyl är och vilka viktiga byggstenar som behövs i kosten för dess verkan
Hemoglobinet består av fyra polypeptidkedjor med varsin hemdel. På varje hemdel sitter det en järnatom, som binder syremolekyl. Varje hemoglobin kan alltså binda fyra syre. Viktiga byggstenar i kosten är: järn, folsyra och Vitamin B12.
Beskriv hemostasen utförligt.
- Kärlkontraktion
Glatta muskelceller kontraherar vid kärlskada, därmed kommer blödningen minska då blodkärlets diameter minskar - Trombocytplugg
Trombocyter aktiveras och sväller vid kontakt med kollagenfibrer och den aktiva substansen (ADP) och Tromboxan A2 frisätts. ADP gör dem klibbiga så fler trombocyter kan fästa och en plugg bildas. Tromboxan förstärker sammanklumpningen.
Prostagladin frisätts av oskadade endotelceller som begränsar uppbyggnaden av trombocytpluggen till endast skadeområdet.
- Koagulationen
Vid kärlskada utlöses koagulationen genom två olika system: den inre aktiveringsystemet, där alla nödvändiga faktorer normalt finns i blodet. Och det yttre aktiveringssystemt utlöses genom att en vävnadsfaktor kommer in i blodet när blodkärl skadas. När faktor X är aktiverad, är reaktionsstegen gemensamma för båda systemen.
Kaskadreaktion:
Protrombin->Trombin->Fibrinogen->Fibrin
Dessa aktiveringssytem finns i blodbanan i en inaktiv form och tillverkas i levern
Ge två exempel på vad i inflammationsprocessen som underlättar för fagocyterna att ta sig fram till skadeområdet.
- Kemotaxi via cytokiner
- Ökad kärlpermeabilitet
Beskriv fibrinolysen. Det aktiva ämnet ska ingå i svaret.
Koaglet löses upp.
tPA ombildar Plasminogen till det aktiva enzymet Plasmin. Plasminet bryter ned fibrintrådar till nedbrytningsprodukter av fibrin. Detta sker mycket långsamt.
Vilka är det YTTRE ospecifika försvaret?
Hud och slemhinnor
Redogör för komplementsystemet
Detta system ingår i det ospecifika inre försvaret (medfött) och är icke cellulärt (utanför cellen)
Komplementsystemet består av proteiner som har olika egenskaper gentemot bakterien. Exempelvis vid en bakteriell infektion bidrar komplementsystemet med feber, eftersom bakterierna inte gillar värme. Aktiveringen sker när en antikropp bundits till en antigen och kompletterar antikropparnas aktivitet. Det sker en kejdereaktion. Proteinerna i systemet har olika egenskaper:
- Stimulerar fagocyter, så bakterierna ‘‘käkas upp’’
- Ökar kärlpermeabiliteten, som gör att fagocyter enklare kommer fram
- Gör hål i bakterien, så Na/Vtn strömmar in och bakterien dör
- Verkar som kemotaxi (rörelsen i transporten) och lockar immunceller till det infekterade området.
Icke cellulära faktorer i det inre ospecifika försvaret
Laktoferrin, interferoner, akutfasprotein, defensiner
Vad gör NK celler
Utsöndrar peroriner som förstör cellmembranet på virusinfekterade celler
Förklara passiv och aktiv immunisering samt ge exempel på båda.
Aktiv immunisering:
Innebär långvarigt skydd och att immunsystemet kickas igång via vaccin. Vaccin tillför antigen som stimulerar och producerar antikroppar mot det specifika antigenet. Levande antigener tillförs till kroppen.
Passiv immunisering:
Innebär ett kortvarigt skydd med färdiga antikroppar som skyddar oss. Det är en injektion men kickar inte igång vårt egna system utan är redan ‘‘färdigt’’. Det är ett snabbt skydd hos en otillräckligt skyddad individ.
Fostret får antikroppar genom mamman, bröstmjölk
Hur är det ospecifika och specifika försvaret sammankopplat?
Det ospecifika försvaret kan reagera snabbt på infektioner med hjälp av det yttre försvaret och immunceller. B celler märker patogener så det ospecifika försvaret enklare kan angripa dem, T cellerna kan skicka ut cytokiner som hjälper det ospecifika försvaret att bli mer effektivt.
Hur bildas immunglobuliner?
Bildas av B celler och fungerar genom att de känner igen och binder till specifika virus och bakterier. Antikroppar (immunglobuliner) märker patogener så immunceller enklare kan angripa dem.
Händelseförlopp vid bakterieinfektion
- Bakterien upptäcks av en APC cell, den tar in bakterien i sig själv.
- Den visas sen upp på ytan av en MHC molekyl (flagga)
- T hjälparcell ser ‘‘flaggan’’ o binder in. T hjälparcell spottar ut cytokiner:
Cytokinerna gör att B cellen kan reproducera sig: det skapas plasmaceller och minnesceller
Plasmacellerna bildar massor av antikroppar som kan hjälpa till att bekämpa bakterien. Antikropparna verkar också som opsoniner, vilket är som en ‘‘krydda’’ som sätter sig på bakterien så fagocytos kan ske enklare.
APC cell: Makrofag, b lymfocyt, dendritiska celler har MHC II (silverfat)
Händelseförlopp vid virusinfektion
- Virusförlorad cell visar upp sin MHC 1 (flagga)
- T mördarcell läser av MHC 1 och binder in = gör hål i cell så den dör
- T hjälparcell hjälper till att skapa fler mördarceller genom APC cellens MHC 2: T hjälp spottar ut cytokiner och en klonexpandition görs och minnesceller kan bildas.
Aktivering och funktion för det specifika försvaret
- APC visar upp antigen
- T hjälparcell ser detta och letar upp B lymfocyt (tillverkar antikroppar) och aktiverar den med cytokiner
- B lymfocyten bildar plasmaceller och minnesceller som bildar antikroppar
- Antikropparna opsoniserar mikroorganismen och fagocytoshastigheten ökar. Antikropparna aktiverar även komplementsystemet (ospec.)
- T hjälparcell letar upp T mördarcell (som känner igen det antigen) och aktiverar den med cytokiner.
- T mördarcell delar sig och bildar minnesceller: skannar av cellers yta för att hitta virusinfekterade celler och dödar sedan dem
Aktivering och funktion för det ospecifika försvaret
- Stationärvävnads makrofag: upptäcker infektion o frisätter cytokiner
- Cytokinerna startar inflammation, komplementaktivering, vasodilation och ökad kärlpermeabilitet.
- Neutrofila granolyter diapedes med kemotaxi och börjar fagocytera.
(Fagocytos kan ske snabbare om opsonin finns som är antikroppar som det spec. försvaret satt ut)
- Monocyter från blodet tilkommer som blir makrofager med tiden
- Komplementfaktorer: stiumlerar frisättning av proinflammatoriskt histamin.
- Interferoner frisätts (skydda friska celler)
- Akutfasproteiner frisätts (skydda vävnaden)
Diapedes: rörelse ut från blodkärl
Kemotaxi: rörelse mot bakterier
Fagocytos: cellätning
Vilka är det primära respektive sekundära lymfoida organen?
primära: Thymus, benmärg
sekundära: Lymfkörtlar, mjälte, lymfold vävnad i slemhinnor
