Del 2 och 3 Flashcards
(8 cards)
Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10) anger de
krav
som verksamheternas lokala regler ska grundas på. Beskriv när de basala
hygienrutinerna ska tillämpas.
Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vård- och omsorgssituationer när det finns risk
för smittspridning. Enligt Socialstyrelsen ska de alltid följas när personal:
* Utför vård- och omsorgsmoment, oavsett om det sker i sjukhus, särskilt boende
eller i patientens hem
* När man har direktkontakt med patienter
* När man hanterar rena eller orena föremål, material, ytor och utrustning som
används i vården
* Riskerar kontakt med kroppsvätskor, slemhinnor eller skadad hud
Vad är syftet med basala hygienrutiner och vad basala hygienrutinernas regler
innefattar?
Syftet:
* Förebygga smittspridning
* Skydda patient och personal
* Skapa en säker vårdmiljö
Basala hygienrutiner innefattar:
* Handhygien.
Handdesinfektion ska alltid användas före och efter patientkontakt.
Handtvätt med tvål krävs vid synlig smuts.
* Användning av skyddskläder.
Kortärmad arbetsdräkt alltid.
Plastförkläde ska användas vid risk för stänk av kroppsvätskor och vid arbete
nära säng.
Handskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och ska bytas
mellan varje moment samt mellan varje patient.
* Skyddsutrustning.
Munskudd och visir används vis risk för stänk mot ansiktet
* Hår, skägg smycken.
Långt hår ska vara uppsatt.
Smycken får inte användas på händerna.
Inget nagellack eller lösnaglar.
God hygien är ett mått på god vård. Vid vilka tillfällen och Hur ska du tvätta och
desinficera händerna enligt de basala hygienrutinerna?
Handhygien ska utföras:
* Före patientkontakt och hantering av föremål.
* Efter kontakt med patient, hantering av föremål och ytor.
Hur ska du tvätta/desinficera händerna enligt de basala hygienrutinerna?
* Handdesinfektion ska användas före och efter alla vårdmoment. Gnugga in tills
händerna är torra, helst 30 sekunder.
* Handtvätt med flytande tvål och vatten skall användas vid synlig smuts eller i
kontakt med kroppsvätskor. Tvätta händerna i minst 30 sekunder, torka noga för
att sedan avsluta med handdesinfektion.
Beskriv när skyddshandskar och skyddsförkläde ska användas enligt de basala
hygienrutinerna!
Skyddshandskar:
* Vid risk för kontakt med kroppsvätskor, blod eller skadad hud
* Vid hantering av föremål och ytor
* Handskar ska bytas mellan olika arbetsmoment
Skyddsförkläde:
- Vid risk för att arbetskläder kan komma i kontakt med vätskor eller annat
smutsigt material - Vid direkt kroppskontakt med patient
- Vid stänkrisk så som vid duschning
- I arbetet nära patientens säng
Beskriv hur smittspridning inom sjuk- och hälsovård sker, vilka
smittöverföringsvägar som finns samt vilka åtgärder som krävs för att förebygga
vårdrelaterade infektioner.
- Direkt kontaktsmitta. När smittan överförs genom fysisk kontakt mellan patient
och personal. Exempel på direkt kontaktsmitta är förkylning. - Indirekt kontaktsmitta. När smittan sprids via föremål, utrustning eller ytor. Till
exempel via dörrhandtag, sängkläder eller medicinsk utrustning. Exempel på
indirekt kontaktsmitta är skabb och magvirus (vinterkräksjuka). - Droppsmitta. Uppstår när smittämnen sprids via droppar från hostar/nysningar.
Dropparna kan andas in direkt av en annan person eller landa på ytor och
spridas vidare genom indirekt kontakt. Exempel på droppsmitta är influensa,
corona. - Luftburen smitta. Små partiklar som innehåller smittämnen kan sväva i luften
under en längre tid och spridas över längre avstånd. Exempel på luftburen smitta
är tuberkulos och vattkoppor. - Blod uren smitta. Överföring sker via blod och blodtillblandade kroppsvätskor,
till exempel genom stick och skärskador eller att dela nålar. Exempel på
bloduren smitta är hepatit B, hepatit C och HIV. - Tarmsmitta. Smittämnen från avföring sprids till munnen via händer, mat eller
vatten. - Livsmedels och vattensmitta. Smitta sprids genom förorenad mat eller vatten.
Exempel på detta är salmonella.
Sjuksköterskans kärnkompetenser.
Det finns sex kärnkompetenser inom sjuksköterskans
- Personcentrerad vård. Handlar om att se patienten som en individ med unika
behov, värderingar och önskemål. Man betonar respekt och empati och tillåter
patienten att vara delaktig i beslut kring hennes vård. - Säker vård. Fokuserar på att identifiera, förebygga och hantera för att undvika
vårdskador. Handlar även om att rapportera fel och att lära sig från avvikelser. - Evidensbaserad vård. Vården ska byggas på vetenskaplig kunskap.
- Förbättringskunskap och kvalitetsutveckling. Handlar om att systematiskt
arbeta med förbättring i vården vilket innebär att identifiera brister och utveckla
lösningar. - Informatik. Handlar om teknik för att förbättra vårdsäkerhet där man hanterar
patientdata på ett säkert sätt enligt lagar och riktlinjer. - Teamsamverkan. Handlar om vikten av att arbeta tillsammans med andra
professioner inom vården för att ge en så god vård som möjligt.
Varför är det viktigt att bedriva personcentrerad vård? Förklara begreppen
patient och person och beskriv skillnad mellan dem samt byggstenar för att skapa
en personcentrerad vård.
Personcentrerad vård är viktigt då det bidrar till bättre vårdkvalité och ökar patientens
delaktighet. Här är några exempel på varje personcentrerad vård är bra:
* Ökar patientens delaktighet i hennes vård. När patienten är delaktig i hennes
vård bidrar det till att hon kommer bli mer motiverad till behandlingen. Patienten
får vara med och fatta beslut utifrån hennes egna behov och önskemål.
* Förbättrad vårdkvalité. Genom att se varje patient som en unik individ minskar
risken för vårdskador och felbehandlingar.
* Bättre vårdupplevelse för patienten. Patienten känner sig sedd, hörd och
respekterad. Detta leder till en mer positiv vårdupplevelse för patienten.
* Främjar hälsa och välbefinnande. En personcentrerad vård fokuserar inte bara
på sjukdomen utan också på patientens livssituation och helhet.
Skillnaden mellan patient och person:
* Patient. En individ som får vård och behandling för sjukdom. Patient är kopplat
till sjukdom och till vårdsystemet.
* Person. En människa med en unik livshistoria, värderingar, önskemål och behov.
Vilka faktorer utmärker ett team som fungerar väl?
- Tydlighet och öppen kommunikation.
Strukturera överlämningar och möten. Gemensamma ronder och tydliga
överlämningsrutiner minskar risken för informationsmiss och misstag. - Öppenhet. En kultur där medarbetare känner sig trygga att dela med sig av sina
observationer bidrar till att problem kan lösas snabbare. - Rollfördelning. Varje yrkesgrupp har sitt specifika ansvarsområde.
- Respekt. En kultur där varje yrkesgrupp respekteras.
- Ledarskap. En ledare som tydligt kommunicerar mål och stöttar sin personal.
