Diabetes Flashcards
Vad är Diabetes mellitus?
Vid normal glukosomsättning utvinner kroppens energi främst ur glukos och fett. Vid behov kan cellerna även använda sig av protein. Energi används främst till:
- Bibehålla konstant kroppstemperatur
- Muskelkontraktioner
- Nervsystemets elektriska energi
- Syntes av nya celler
Diabetes innebär KRONISK HYPERGLYKEMI -> Förhöjd blodglukoshalt
Beror på antingen:
Insulinbrist i blodet (Typ 1)
Insulinresistens (Typ 2)
Båda orsakar att vävnader inte kan uppta glukos. Stor mängd glukos kvarstår i blodet – HYPERGLYKEMI
Orsak till diabetes mellitus, både typ 1 och 2.
Arv kan påverka uppkomst av diabetes bland båda typer.
Andra orsaker är:
- Typ 1-Diabetes: ”Ännu okända” omgivningsfaktorer
- Typ 2-Diabetes: Övervikt, matvanor och stillasittande livsstil
Förklara insulinbrist lite kort.
Pga att pankreas betaceller minskar produktionen av insulin eller pga insulinresistens el. kombination av båda
- > Medför glukosbrist för insulinberoende vävnader (främst muskulatur).
- > Vävnaderna tvingas tillgodose energibehovet genom att öka förbränningen av fria fettsyror.
- > Acidos utvecklas. Förbränningen medför att restprodukter bildas som ketonkroppar. Ansamling av aceton och ketonkroppar i blodet orsakar metabolisk acidos (ketoacidos). När fettsyror förbränns i ökad omfattning töms fettförråden vilket orsakar viktminskning (som kan vara uttalad).
Symtom på typ 1 diebetes mellitus
Symtom utvecklas gradvis under 2-6 veckor och består av:
Glukosuri (ökad mängd glukos i urinen) med stora urinmängder
Stark törst
Torr hud
Torra slemhinnor
Viktminskning
Trötthet (muskeltrötthet)
Acetonliknande utandningsluft
Metabolisk acidos kan utvecklas & visar sig som ökad andningsfrekvens
Symtom på diabetes mellitus typ 2
Hos äldre med typ 2 eller sk LADA utvecklas symtomen långsamt, ibland under flera månader eller år med
Ökad törst
Större urinmängder
Trötthet
Viktminskning
Försämrad syn (tätheten i linsen ändras och därav uppkommer brytningsfel)
Förklara typ 1 dieabtes mellitus
TYP 1-DIABETES Insulinbrist uppkommer pga. reducerat antal betaceller.
Viktiga egenskaper hos typ 1-diabetes är:
Debuterar vanligen under barn- eller ungdomsår
Upphörd eller nedsatt insulinsekretion pga autoimmun betacellsdestruktion
Autoantikroppar mot betaceller kan påvisas
Ärftligt ”diabetsanlag” förekommer i kombination med utlösande faktor.
Ökad risk för autoimmuna sjukdomar – celiaki!
Förklara typ 2 diabetes mellitus
Den vanligaste diabetesformen.
Insulinresistens förekommer i insulinberoende vävnader, vilket medför att betaceller ökar sin insulinsekretion, vilket orsakar hyperinsulinemi.
Viktiga egenskaper hos typ 2-diabetes är:
- Insulinresistens i insulinberoende vävnader (muskler, fettväv och lever)
- Debuterar oftast i VUXEN ålder
- Debuterar oftast långsamt i olika faser och förekommer ofta tillsammans med metabolt syndrom och då i kombination med övervikt.
- När de insulinberoende vävnadernas insulinkänslighet minskar (insulinresistensen ökar), ställs större krav på betacellerna att öka produktionen av insulin, då uppträder hyperinsulinemi.
- Nedsatt insulinproduktion efter 10-15 år
Vad menas med insulinresistens?
Vid åldersförändringar försämras glukosupptaget hos insulinberoende vävnader. Då ökar insulinresistens och högre krav på betaceller att öka insulinproduktion ställs. Då uppträder HYPERINSULINEMI.
Hur ställer man diagnos diabetes mellitus?
Ställs med hjälp av plasmaglukosbestämningar i fasta eller peroral glukosbelastnnig – FÖRHÖJDA plasmaglukos-värden avgör diagnosen.
Plasmaglukos: Överstigande värden på 6,1 mmol/liter under FASTA (11.1 mmol/l efter normal måltid) vid upprepade tillfällen föreligger diabetes. Proven bör tas under stressfria förhållanden (adrenalin, feber, infektion, inflammation orsakar blodsockerstegring)
Glukosbelastning OGTT. Då mäts omsättningshastigheten för en bestämd
mängd tillförd glukos genom kontinuerlig mätning av b-glukos.
C-peptid: Typ-1 har låg C-peptidhalt (tecken på nedsatt eller upphörd betacellsproduktion). Typ-2 har initialt förhöjd C-peptidhalt (hyperinsulinemi) men sjunker sedan pga. insulinbrist.
HbAIc: Ger medelglukosvärde under de senaste 8-10 veckorna – 52 mmol/L eller lägre är GOD GLUKOSBALANS.
Uringlukos: Vid överstigande njurtröskelvärde (8 mmol/l) kan inte njurarna återresorbera allt glukos. Då uppträder GLUKOSURI.
Ketonkroppar (syror) i urin
Albumin och mikroalbumin i urin
Hur fungerar egenkontroll när man har diabetes?
Egenkontroll av PLASMAGLUKOS bör ske regelbundet.
Typ 1-Diabetes: Rekommenderas mätning inför varje måltid samt natten. Typ 2-Diabetes: Dygnsprofil på blodsockret.
Omvårdnad vid diabetes
Syftet med behandling är:
Hålla blodets glukoshalt normal
Uppnå symtomfrihet
Minska risken för komplikationer
Denna behandling består av kost, motion, insulin, perorala antidiabetika och egenvård. Samt rökstopp då rökning skadar kärlväggen och försämrar insulinberoende vävnaders insulinkänslighet.
Kost vid diabetes mellitus?
Måltidsordning bör fördelas på 3 huvudmål + ett par mindre mellanmål.
Kosten bör vara fiberrik, fettbalanserad och innehålla rätta kolhydrater. Fettintaget: enkel- och fleromättat fett. Högst 35% Kolhydrater: Bör styras av hur snabb och kraftig blodsockerstegning som kolhydraterna medför (GI). De ska även vara kostfiberrika och långsamma (ger inte så skadlig blodglukosstegring). Undvik POTATIS och VITT BRÖD.
Mycket att tänka på vid motion vid diabetes berätta lite.
Fysisk aktivitet bidrar till:
Stimulans av musklernas glukosupptag, blodcirkulation och kapillärutveckling
Stimulerar lungornas och vävnadernas syreupptagningsförmåga
Stimulans av hjärtmuskeln, vilket medför ökad minutvolym och lugnare puls
Normalisering av blodfetthalt -> reducering av eventuell hypertoni
Typ 1-Diabetes: Ökar glukosupptag i musklerna så att insulindos i regel kan sänkas.
Typ 2-Diabetes: Tillsammans med kostreglering bidrar till tillfredsställande glukosbalans
PATIENTER SOM MEDICINERAR MED INSULIN BÖR MOTIONERA MED KUNSKAP, ERFARENHET OCH LEDNING AV AKTUELL BLODGLUKOSHALT!
Viktigt att tänka på:
* Injicerat insulin kan inte sänkas
* Fysisk aktivitet ökar insulinkänslighet
* Medvetandet kan påverkas då mindre glukos blir kvar till hjärnan
* Bör INTE sammanfalla med insulinets maximala glukossänkande effekt
* Lättare måltid INNAN träning
25% reduktion av insulinmängd
Hur används och verkar insulin?
ANVÄNDS FRÄMST VID TYP 1-DIABETES MEN ÄVEN VID TYP 2-DIABETES.
Mängden måste anpassas efter intaget av kolhydrater.
Delas in i 4 typer beroende på verkningstid: Kortverkande: Effekt efter 0-30 minuter. Duration 2-5 timmar. Medellångverkande: Effekt efter 1,5 timme. Duration 4-12 timmar. Långverkande: Effekt efter 4 timmar. Verkan 8-24 timmar. BASINSULIN (medellångverkande) + MÅLTIDSINSULIN (kortverkande) för att efterlikna betacellernas insulinfrisättning. Basinsulin ska täcka den mängd insulin som alltid bör finnas i blodet.
Medicinsk behandling vid diabetes mellitus?
Utgörs av perorala antidiabetesmedel och insuliner.
HbA1c följs för utvärdering av behandlingens effekt. Man kan mäta hur blodsockret legat under en lång tid.
Behandlingsmål vid diabetesbehandling lyder:
Typ 1-Diabetes:
