Terminologi

Question 1

Afterlode

Answer 1

Benämning på det motstånd hjärtat måste arbeta mor under systole. Störst för vänster kammarmyokard när blodet pumpas ut i aorta.

Question 2

Allmänpåverkan

Answer 2

Illamående, kallsvettighet, ångest och bradykardi som uppträder via svåra smärttillstånd.

Question 3

Andetagsfrekvens

Answer 3

Antalet andetag per minut. Normalt är 12-16 andetag/minut.

Question 4

Arytmi

Answer 4

Uppstår tillsammans med palpilationer, vilket upplevs som att hjärtat “hoppar i bröstet”. Beror på extraslag, förmaksflimmer eller kammartakyardi.

Question 5

Cyanos

Answer 5

Blåfärgning av hud och slemhinnor p.g.a. nedsatt syremättnad i blodet. Högt HB -uppträder tidigt. Lågt HB uppträder sent via anemier.

Question 6

Dyspne

Answer 6

Andfåddhet, vilket är ett vanligt och viktigt symtom vid hjärtsjukdom.

Question 7

Ejektionsfas

Answer 7

vänster kammarens kontraktilitet och anger den mängd på hur mycket av den diastoliska volymen som pumpas ut i systole. Normalt 70%.

Question 8

Palpilationer

Answer 8

Hjärtklappning eller hjärtbultningar. Upplevs som ökad medveten om sina hjärtslag. Uppstår vid oro eller anemi.

Question 9

Preload

Answer 9

Den belastning som myokardcellerna uttsätts för under fyllnadsfasen (slutdiastoliska trycket + slutdiastoliska blodvolymen). Ett högt preload innebär ett ökat blodtryck.

Question 10

Takykardi

Answer 10

Ökad hjärtslagsfrekvens. Oftast inget tecken på hjärtsjukdom men kan utlösa angina pectoris hos personer med hjärtsjukdom.

Question 11

Takypne

Answer 11

Ökad andningsfrekvens > 20 andetag per minut.

Question 12

Ödem

Answer 12

Förekommer vid nedre extrimiteter. Hos sängliggande - oftast sakralt mot ryggen och i pungen. I huden - vid palpation i huden, om kvarstående grop återstår benäms detta som pitting-ödem.

Question 13

P-våg

Answer 13

Depolarisation av båda förmakers myokardceller.

Question 14

PQ-sträcka

Answer 14

Elektrisk aktivitet som sker i AV-noden, His bunt och skänklarnas övre del. AV-noden fångar upp depolarisationerna från förmakens celler och fortleder dem genom His bunt ned i höger och vänster skänkel.

Question 15

QRS-komplex

Answer 15

Depolarisation av skänklar och purkinjeceller. Från kammarseptum som efterföljs av en samtidig kontraktion i kammarmuskulaturen.

Question 16

ST-sträcka och T-våg

Answer 16

Repolarisation av purkinjecellerna, vilket sker under kamrarnas diastole. Efter kammarkontraktion dilateras kamrarna och mitralis- och trikuspidalklaffarna öppnas. Kamrarna fylls med blod som strömmar ned från förmaken.

Intervallet mellan T-taggen och P-taggen motsvarar förmakens tömningsfas samt kamrarnas dilations och fyllnadsfas.

Question 17

Arbets EKG

Answer 17

EKG registreras under arbete, vanligt på testcykel. Ischemi och arytmi kan påvisas med denna metod.

Question 18

Bandspelar-EKG

Answer 18

EKG registreras under 24 timmar, främst för arytmidiagnostik.

Question 19

Kontinuerlig ST-EKG

Answer 19

På avdelningar kan EKG övervakas för förändringar i ST-sträckan.

Question 20

Telemetri

Answer 20

Kontinuerlig EKG-övervakning av uppgående patienter.

Question 21

Info kring bedömning av Puls

Answer 21

Man bedömer utifrån frekvens och fyllighet.

Vid kontroll av puls måste man notera om pulsen är fyllig. Indikation ges redan vid blodtrycksmätning.

Question 22

Bradkyardi

Answer 22

Långsam, regelbunden puls

Question 23

Bradyartymi

Answer 23

Långsam, oregelbunden puls.

Kan vara AV-block.

Question 24

Takykadri

Answer 24

Snabb, regelbunden puls > 90.

Utveckling av chock.

Question 25

Takyartymi

Answer 25

Snabb, oregelbunden puls. Tecken på arytmi.

Question 26

Klass 1 (funktionsklass enligt NY heart association)

Answer 26

Hjärtsvikt. Total symtomfri. Ingen begränsning av fysisk aktivitet.

Question 27

Klass 2 (funktionsklass enligt NY heart association)

Answer 27

Inga besvär i vila eller vid lätt-måttlig fysisk aktivitet. Symtom vid "normal" fysisk anstränging såsom trappor.

Question 28

Klass 3 (funktionsklass enligt NY heart association)

Answer 28

Besvärsfri i vila men symtom redan vid lätt-måttlig fysisk aktivitet såsom påklädning och promenad.

Question 29

Klass 4 (funktionsklass enligt NY heart association)

Answer 29

Symtom vid minimal ansträgning eller redan i vila. Patienten är sängbunden eller stillasittande. Oförmögen till varje form av fysisk aktivitet.

Question 30

Vad står EKG för?

Answer 30

Elektrokardiografi.

Question 31

Sinusknutan

Answer 31

Aktivering av retledningsystemet då sinusknutan depolariseras, vanligen 60ggr/minut, och därmed depolariseras båda förmakens myokardceller.

Question 32

AV-noden

Answer 32

Atrio-ventrikulärnod som fångar upp depolarisationerna från förmakens celler.

Question 33

His bunt

Answer 33

Elektrisk förbindelse mellan förmak och kammare.

Question 34

Sänklar och purkinjeceller

Answer 34

Depolarisation sprids från skänklarna genom purkinjecellerna, följt av en samtidig kontraktion i kammarmuskulaturen.