Ekologiska nischer - sites och förhållanden Flashcards
(10 cards)
1
Q
Varför är saliven ett sådant dåligt tillväxtmedium för bakterier?
A
- Saliven sväljs hela tiden
- Innehåller antibakteriella faktorer såsom: Lysozym, Laktoferrin och IgA
- Finns inga bakterier som lever fritt i saliv då de sköljs bort kontinuerligt
2
Q
Vad kännetecknar bakterier som växer på Buccal slemhinna? Varför ser den Buccala ekologin ut som den gör?
A
- Slät yta, låg bakterie-täthet –> kräver att bakterierna kan adherera till epitel
- Epitelet växer underifrån och ut –> yttersta lagret lossnar kontinuerligt = DESKVAMATION/SHEDDING
- Bakterierna har svår miljö att växa i och mycket kort tid att dela sig –> leder till låg bakterie-täthet
- Måste kunna livnära sig på salivproteiner och födointaget från värden
- Buccalt också riklig tillgång på syre –> leder till fakultativa anaerober
- Arter: S. salivarius, S. mitis, Neisseria, Haemophilus
3
Q
Vad kännetecknar bakterier som växer på tunga? Varför ser den tungans ekologi ut som den gör?
A
- Variation i miljöer –> slät, CRYPTOR mellan papiller, anaerob, aerob –> Hög bakterietäthet –> större mångfald –> både G+ och G-, icke-adhererande, anaerob/fak. anaerober
- Låg Saliv-sköljning/låg deskvamation –> nästan icke förekommande i cryptor –> mer tid att profilera
- Då shedding ändå sker –> biofilmer bildas ej
- Ej lika beroende av ahdesion
- Många anaerober trivs
- Inte mycket kolhydrater når cryptor –> leder till proteolytisk metabolism –> jäsande proteiner = illaluktande produkter (andedräkt)
- Får mycket näring från döda epitel
- Några arter: Fusobacterium nucleatum, Veillonella, Peptostreptococcer, Prevotella
4
Q
Varför är tandytan ett område som attraherar mångfald av bakterier?
A
- Ingen deskvamation –> hårdvävnad
- Pellikel = glykoproteiner (PRPs, Statherin, Mucin)
- Bildas pellikel –> attraherar Primära kolonisatörer = nästan uteslutande Streptokocker (S. sanguinis, S. oralis, S. mitis etc)
- Vissa arter producera enklare polysackaridstrukturer från tillgängliga kolhydrater i saliv (t.ex. glykoproteiner), men dessa är mycket mindre skyddande än de från S. mutans
- Sekundära arter (Mognat plack) = Actinomyces, Neisseria, Haemophilus –> adhererar till andra arter –> fler genus än bara Streptokocker
- S. mutans/S. sobrinus gynnas av sukros-intag –> Dessa börjar direkt utsöndra extracellulära polysackarider från socker i saliven vilket möjliggör adhesion för sig själva och andra bakterier
- Fler arter fylls på –> placket blir tredimensionellt –> beroende på födointag gynnas olika arter mer än andra –> biofilm med EPS bildas –> Quorum sensing
5
Q
Vilka typer av krafter möjliggör adhesion till pellikeln för bakterier?
A
- Long range/Elektrostatiska krafter = tandyta klädd med kalciumjoner (Ca2+) –> saliv/glykoproteiner polära –> binder med negativ sida till Ca2+
- Hydrofoba krafter = hydrofoba molekyler interagerar med andra hydrofoba molekyler i pellikeln
- Short-range interaction = börjar med hydrofob kraft som attraherar bakteriens negativa laddning i membran –> har passande receptor/ligand på sin yta –> binder in till pellikeln
- Secondary interaction = bakterier adhererar med passade receptor/ligand till andra bakterier
- Lektiner = Kan också binda med sockerbindande proteiner (lektiner) från saliv, men också från föda –> kan binda till bakterier med sockerdel/proteindel = KO-ADHESION
6
Q
Varför dominerar G+ fakultativa anaerober i supragingivala plack? Någon mer egenskap?
A
- Tjock cellvägg –> tål påfrestning av: värme, syra etc
- Sackarolytisk metabolism –> tillförs ständigt kolhydrater i olika former från saliven och födoämnen –> tillförs inte detta till fickor då låg skjöljning och inga kolhydrater når fickan
7
Q
Hur överlever bakterier svält under exempelvis nattetid? Produkter?
A
- Under svält = placket vilande
- Många har sackarolytisk metabolism
- Samarbetar och utvinner energi ur salivens glykoproteiner
- Producerar svaga syror under spjälkning av salivens glykoproteiner
8
Q
Hur sker bakteriers Polysackaridbildning (PSB) och varför? Vilka arter?
A
- Främsta arter kopplade till PSB = Viridans-Streptokocker
- Bildas under kolhydratrika näringsmässigt överflöd
- Bildar Intracellulär upplagringsenergi och Extracellulär adhesionsyta av OLÖSLIGA polysackarider (vidhäftning/bindning) –> sköljs ej bort av saliven
- Extracellulära polysackarider = kladdar fast, svåra att ta bort
- Förbrukar mycket kolhydrater, producerar också MER SYROR –> lägre pH i placket –> kan leda till karies
- Associerade arter = S. mutans, S. sobrinos
9
Q
Finns det basiska plack? Hur bildas dem? Finns det associerade arter? Syfte med att höja pH i placket?
A
- pH i placket styrs av plackets sammansättning
- Vid plackbildning och sockerjäsning sjunker pH (till ca 4–5) → skadligt för många bakterier
- Finns Ureolytiska bakterier –> Ureolys –> bryter ned Urea (NH2) och omvandlar till ammoniak (NH3)
- Ammoniak (NH3) är basisk och höjer pH → skyddar bakterier mot sur stress
- Finns mycket Urea (Karbamid) i saliven
- Detta är särskilt viktigt för gramnegativa anaerober
- Associerade arter = Campylobacter, Haemophilus
10
Q
Hur bildas tandsten?
A
- Bildas i basiskt pH, då pH alltså överstiger neutralt
- Plackrester förkalkas i det basiska pH = bildas tandsten
- Finns både Supragingival och Subgingival tandsten
- Bildas oftare på inscisivers lingual-yta då munbotten kontinuerligt har mer eller mindre stillastående saliv OCH att pH i Sublingual saliv är något högre
- Kan gynna bakterier då det skapas fler retentionsytor i den ojämna beläggningen
