Emotionell utveckling

Question 1

Beteendemönster:

Answer 1

ska underlätta samspelet mellan barnet och den vuxna. Samspelet med andra människor är den första grunden för barns utveckling.

Question 2

Systemisk förståelse/Systemtänkande:

Answer 2

Se barn, föräldrar och miljö som ett system av samspelssituationer som hänger samman.

Question 3

Systemteori:

Answer 3

Allt i tillvaron hänger ihop. Helheten är mer än summan av delarna. Med systemteorin menar man att allt i tillvaron påverkar. Systemteorin innebär linjär och cirkulära processer.

Question 4

Samspel:

Answer 4

något som sker mellan människor eller något vi gör tillsammans.
Utveckling skapas i och genom det samspel som barnet deltar i. Interaktion: Samspel

Question 5

Ansiktet:

Answer 5

grunden till samverkan. Ett visuellt intryck som stimulerar barnet.

Question 6

Generaliserad förväntning:

Answer 6

Utvecklas tidigt under första levnadsåret. Barnet bildar sig en uppfattning av att det finns ett samband mellan den handling de utför och vad som händer i omgivningen.

Question 7

Intentionalitet:

Answer 7

en handling är från start inriktad mot något. Målet för handlingen upptäcks inte slumpmässigt medan den pågår.

Question 8

Vara tolkande i samspel:

Answer 8

ge barnets handlingar och yttringar innebörd.

Question 9

Empatisk identifikation:

Answer 9

man kan känna med barnet och identifiera sig med dess upplevelser som om de vore ens egna.

Question 10

Förspråkliga dialoger:

Answer 10

De första samspelen kallas för förspråkliga dialoger eller samtal. I samspelet mellan den vuxne och barnet, utför den vuxne handlingar åt barnets vägnar, som om barnet vore deltagare i en dialog. I förspråkliga samtal måste barnet klara av tre olika färdigheter för att delta som är generaliserad förväntning, ömsesidighet, intentionalitet.

Question 11

Objekt:

Answer 11

den person utanför en själv som man har nära känslomässiga band till.

Question 12

Objektsrelationsteorin:

Answer 12

är ett grundläggande behov för barnen. Teorin beskriver på vilket sätt de tidiga känslomässiga relationerna utvecklas och grundas. Om ett barn blir kärleksfullt värdesatt av en vuxen speglas samma kärleksfulla värdering av sig själv.

Question 13

Anknytning:

Answer 13

är centralt för barnens utveckling inom alla områden. Anknytning sker mellan barnet och omsorgspersonen genom känslomässig bindnig via fysisk närhet, trygghet samt upplevelser sinsemellan.
Det finns en anknytningshierarki i barnens värld. Primära och sekundära.

Question 14

Anknytningsbeteende:

Answer 14

“karakteriseras av en balans mellan att utforska och att vara nära omsorgspersonen”.
Bowlby skiljer på anknytningsbeteende och varaktig anknytning. Barnet kan visa anknytningsbeteende inför flera olika människor medan varaktig anknytning sker i förhållande till de närmsta personerna.

Question 15

Varaktig anknytning:

Answer 15

anknytning till primära (närmaste personerna) som föräldrar, syskon.

Question 16

Anknytningsprocessen:

Answer 16

barnet är fött med fem olika beteendesystem som främjar anknytningsprocessen sugande, gråt, fastklamring, följa efter och leende.

Question 17

Att skiljas från omsorgspersonen: i tre faser: protest, förtvivlan, defensiv uteslutning.

Answer 17

1. Protestfasen: reaktionen barnet visar när hen anar att mista omsorgspersonen.
2. Förtvivlansfasen: om barnet skiljs från omsorgspersonen en längre tid kan barnet visa aggression mot personen när den kommer tillbaka, som ett tecken på att barnet inte vill att separation ska upprepas.
3. Defensiv uteslutning: Barnet ställer in sig på att omsorgspersonen aldrig kommer tillbaka igen. Barnet kan ha svårt att ta till sig personen igen.

Question 18

Spegling:

Answer 18

Detta innebär att barnets omsorgsperson speglar och uppmärksammar barnets känslor. Genom bl.a. kroppsspråk, röst, mimik visa barnet att jag ser att du är glad, ledsen, upprörd, ensam och det är okej, jag älskar och värdesätter dig oavsett. Detta gör att barnet lär sig att uppskatta sig själv på samma sätt. Att inte bli sedd alls skapar stora problem hos individen. Den värsta tänkbara situationen är att inte få några signaler tillbaka överhuvudtaget.

Question 19

Potentiella rummet (Potential space):

Answer 19

där utspelar sig samspel mellan psykiska processer mellan verklighet och fantasi, är barnets ramar för vad som är möjliga handlingar i en speciell situation. Begreppet handlar om att förstå hur vi ska handskas med vår inre och yttre värld som t.ex. när mamma eller pappa är borta och barnet känner andras krav på att hon/han ska tåla att de är borta.

Question 20

Övergångsobjekt:

Answer 20

är ett sätt att binda samman den yttre och inre världen. Ersättning/representation av frånvarande omsorgsperson, t.ex. snuttefilt.

Question 21

Övergångsfenomen:

Answer 21

när barnet använder handlingar med sin kropp för att avskärma sig mot yttre realiteter.

Question 22

Mentalisering:

Answer 22

beskriver vår förmåga att kunna förstå både vårt eget och andras sinne.

Question 23

Dyad:

Answer 23

är beteckningen på två enheter som betraktas som en helhet. (Tvåfaldighet, i detta sammanhang handlar det om att leka två och två i par. Skillnader mellan pojkar och flickor när det kommer till vänskap och relationer. Där flickor leker i större utsträckning två och två (dyaden) medan pojkar oftare leker i grupp).

Question 24

Trygg bas/ hållande miljö:

Answer 24

Båda begreppen hänvisar till en miljö där de vuxna ser barnet och har det i tankar och medvetande.

Question 25

Trygg bas:

Answer 25

Små barn anknyter olika starkt till vissa personer. Måste ges förutsättningar/möjligheter för detta. Förskola etc.

Question 26

Andra samspelet:

Answer 26

Det är livsviktigt för små barn att ha nära relationer med andra barn, och inte bara vuxna, och de menar på att om ett barn inte har vänner eller nära relationer med jämnårig är ett barn i riskzonen. Det finns dokumenterat att flera psykiska svårigheter hos vuxna som haft problem med kamratrelationer i barn- ungdomsåren. ”Om barn ska trivas, ha en bra barndom och ett bra förskoleliv, är det viktigt att det enskilda barnet kan ingå i positiva samspel med andra barn och barngruppen”. Denna barn-barn relation kallas även det andra samspelet.

Question 27

Leken: är först och främst en form av kommunikation. Denna kommunikation sker med hjälp av både verbalt språk och inte minst kroppsspråk. Leken speglar alla sorters kommunikation. Lekforskaren Joseph Levy förklarar lek som:

Answer 27

1. Inre motivation: alltså barn har själva lust att leka.
2. Suspension: att kan sätta verkligheten åt sidan.
3. Inre bas av kontroll: deltar och ansvarar för att upprätthålla leken.

Question 28

Kommunikation:

Answer 28

Att överföra information, dela erfarenheter och ta verbal eller icke verbal kontakt för att skapa mening för två eller flera människor.
Men kommunikation förekommer även i form av socialt samspel som t.ex. dominans, makt, manipulation och kontroll som barnet prövar att utöva i leken

Question 29

Livsförankring:

Answer 29

Bakom det ligger uppfattningen att leken har en avgörande inverkan på hela barnets utveckling. Vi kan nästan uttrycka det så att utan lek sker heller ingen utveckling.

Question 30

Förhandlingsfamiljen

Answer 30

är ett modernt begrepp som många använder idag, det finns inte bara en typ av förhandlingsfamilj utan flera olika typer. Förklaringar, motiveringar, förhandlingar och argument spelar en stor roll i föräldrars sätt att vara tillsammans med sina barn. Det menas med att barnen involveras i olika beslut som t.ex. Vad ska vi ha till middag imorgon? Vart ska vi åka på semester i sommar? Osv. Förhandlingsfamiljen står för viktiga nyckelord som humanisering och demokratisering.

Question 31

Humanisering:

Answer 31

Barnet ska behandlas som en unik, exceptionell människa ända från födseln.

Question 32

Demokratisering:

Answer 32

Barnet har både rätt till och ställer krav på att bli sett, hört och att ha en röst i viktiga beslut.

Question 33

Sociabilitet:

Answer 33

Sociabilitet handlar om kognitiv förmåga och täcker in samspel som resulterar i ömsesidig anpassning till varandra i intellektuell aktivitet. ”Att vara social”.

Question 34

Socialitet:

Answer 34

Socialitet sägs vara emotionellt laddat och hänvisa till barns önskan och lust att vara nära varandra, men utan verklig kontakt.

Question 35

Transformationerna:

Answer 35

är att barn kan transformera verkligheten till fantasi.

Question 36

Metakommunikation:

Answer 36

är när barn uppfattar leksignaler och gränsen mellan vad som är verklighet respektive lek. Barnet utvecklar då en förmåga att metakommunicera.

Question 37

Binding (Bonding):

Answer 37

Känslomässigt präglad strävan hos en individ att vara nära eller tillsammans med en eller flera specifika personer, vidare att vara tillgiven, solidarisk och lojal mot individer, grupper, platser och så vidare. Anknytning till ett objekt.

Question 38

Signalfunktion:

Answer 38

skriket och symbolfunktion i språk: t.ex. säga sko. Ordet representerar något för barnet. Skriket är barnets första yttrande ljud. 4 veckor joller/babbel universellt över hela världen.

Question 39

Habitus:

Answer 39

Språket innehåller självklara förstålelser som finns i oss genom vardagliga händelser och handlingar under uppväxten. Helhet av strukturer som påverkar hur vi uppfattar, tänker, känner, värderar, pratar och handlar. Det är habitus som avgör vad vi och hur vi pratar om något.

Question 40

Anslutningsuttryck:

Answer 40

Barnet ser att ett annat barn ber om att få vara med i leken och försöker ge det andra barnet en roll i leken.

Question 41

Upplösning av band mellan barn:

Answer 41

När ett barn inte vill vara med i leken längre och inte vill ha den rollen det fått.

Question 42

Jaget:

Answer 42

Både den medvetna delen av personligheten och den omedvetna.

Question 43

Självet:

Answer 43

allt det en person kan kalla sitt, och när vi använder ord som jag och mig. Den del av vår personlighet som går att uppfatta och uppleva medvetet. Självet skapas i mötet med andra. Alla upplever sig själv olika vissa har en stark upplevelse av sig själv medan andra inte har det. Självet växer gradvis fram under de första 3-4 åren. Självet hos nyfödda och småbarn är ett sätt att organisera sina upplevelser. Senare blir självet en struktur med ett definierat innehåll. De olika känslorna av självet avlöser inte varandra utan kompletterar de tidigare så de läggs lager på lager och utvecklas parallellt hela livet. Det uppvaknande självet är en föraning om att man har ett fysiskt själv, som är en sammanhängande, viljebaserad och fysisk känsla.

Question 44

Självupplevelsen:

Answer 44

Vår främsta inre erfarenhet är självupplevelsen. Att vara medveten om sig själv gör också att man är medveten om andras själv och att det är olikt vårt själv

Question 45

Självpsykologin:

Answer 45

utveckling är en komplex organisering av självupplevelse. Självet är både en process och ett tillstånd.

Question 46

Självkänsla och självförståelse:

Answer 46

är knutna till yttre sociala kännetecknen men också till inre emotionella kännetecknen samt andras förväntningar. Självkänsla är en av de viktigaste delarna av barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling

Question 47

Självreflektion:

Answer 47

Grunden för självreflektion är speglingen, en mental aktivitet som även kräver att man kan leva sig in i och är empatisk med andra. Genom självreflektion kan man både se sig själv som andra ser en och att man kan förstå hur andra har det.

Question 48

Det representationella självet:

Answer 48

vad en person upplever som sig själv.

Question 49

Det tripolära självet

Answer 49

system som förklarar hur självet är organiserat.

Question 50

Subjektiva upplevelser:

Answer 50

Får sin prägel av hur just den personen som gör någonting, uppfattar det. Präglas av en persons egna tankar, erfarenheter etc. Den subjektiva upplevelsen av självet är privat men existerar i ett socialt sammanhang.

Question 51

Subjektiv upplevelse:

Answer 51

Att vara medveten om sina egna känslor betyder att man har en subjektiv upplevelse av att en affekt utlöst.

Question 52

Socialiseringsprocessen:

Answer 52

innebär å ena sidan att individen identifierar, tolkar och anpassar sig till de samhälliga normerna och handlingsmönstren, och å andra sidan att hon omdefinierar och förändrar de samhälliga ramarna genom deltagande.

Question 53

Socialisering:

Answer 53

Den process individen, eller grupper av individer, går igenom på väg mot en medveten upplevelse av sig själv som människa, och vidare mot de olika uppfattningarna av sig själv i olika sociala sammanhang individen måste genomleva. I denna process överförs värderingar och normer, färdigheter utvecklas och det egna värdet etableras och erkänns. Socialiseringen är både anpassningsprocess och åtskiljningsprocess. Alltså både känna sig hemma i den kultur man lever i och även att kunna skilja ut sig som en unik individ.

Question 54

Internalisering:

Answer 54

individen medvetet eller omedvetet blir en del av kulturen hon lever i.

Question 55

Externalisering:

Answer 55

individen är delaktig i att vidareutveckla kulturen.

Question 56

Temperament:

Answer 56

Ett stabilt mönster av emotioner och emotionsreglering. Mönstret är individuellt och medför därför skillnader i hur en person reagerar på andra människor och föremål. Det finns ett tydligt samband mellan temperament och förmågan att behärska olika emotionella uttrycksformer.

Question 57

Anpassningsförmågan:

Answer 57

är den mest dominerande förmåga vi har, så även om vi är födda med vissa egenskaper, temperament och personligt drag så går vi att anpassa. Anpassningen är ömsesidig, omgivningen anpassar sig till barnet och tvärtom.

Question 58

Sociala rummet:

Answer 58

här speglar vi oss med andra och får nya erfarenheter, att känna sig till att vara tillräckligt trygg för vilka vi är och att utforska världen.

Question 59

Endogent:

Answer 59

Leendet är barnets största hjälpmedel. Det kallas endogent, det innebär att det stimuleras av ett inre tillstånd. Efter 6-10v utvecklas det till exogent och betyder att det påverkas av yttre faktorer, som igenkänning av en person.

Question 60

Praktisering av kunskap & samspel:

Answer 60

Fas1: ömsesidig uppmärksamhet.
Fas2: interpersonellt engagemang.
Fas3: sekundär intersubjektivitet.
Fas4: Barnet klarar av högre grad av planerad problemlösning, symbollek, språklig representation & flerordsmening.

Question 61

Fyra principer för centrala förhållande mellan kommunikation, självet och kulturer.

Answer 61

1. Kommunikation belyser självets relation till andra: kommunikation används som hjälp för att beskriva oss själva i relation till andra.
2. kommunikation leder till ny självförståelse: att kommunicera med andra gör att vi blir medvetna om vår tankesätt alltså hur vi tänker, hur vi känner och hur vi är.
3. Kommunikation skapar kunskap: när vi kommunicerar med andra människor får vi kunskap om dem.
4. Kommunikation förutsätter gemenskap och en kulturens existens: redskap vi använder för att kommunicera med andra t.ex. språk eller språkanvändning.

Question 62

Protokonversation:

Answer 62

förmågan att barnet i tidig ålder kan koppla ex ljudintryck till vad de ser.

Question 63

Självobjekt

Answer 63

är det viktigaste begreppet inom självpsykologin och omfattar den omedvetna och medvetna delen av självet. Självobjekt är den funktion och värde en annan människa, djur, en sak, en kulturmanifestation eller en idétradition har för att behålla känslan av att vara ett sammanhängande och meningsfyllt själv. Självobjekten omfattar både den medvetna och den omedvetna delen av självet.

Question 64

Kärnsjälv:

Answer 64

2-3 månaders ålder sker en dramatisk förändring i hur barnet möter andra. De söker direkt ögonkontakt, jollrar, ler och är aktivt uppmärksamt för omgivningen. Det är då kärnsjälvet skapas. Kärnsjälvets skapande ses som människans socialt mest intensiva period. Kärnsjälv skapandet delar Stern in i två faser, ena är känslan av själv kontra annan och den andra fasen är känslan av själv tillsammans med annan.

Question 65

Kärnsjälvet innehåller fyra självupplevelser som knyts till konkreta händelser: —>

Dessa fyra självupplevelser är knutna till konkreta händelser.
När händelser upprepas om och om igen lagras de efterhand i minnet, då kan barnet skapa förväntan om hur händelsen kommer arta sig nästa gång. Detta kallar Stern för RIG (Representation av Interaktioner som Generaliserats).

Answer 65

1. Det är jag som handlar. Det är då barnet uppmärksammar att det är dem som hanterar deras handlingar.
2. Ett sammanhängande själv. Det är då barnet uppfattar sig själv som en helhet.
3. Det är jag som känner. Uppfattande av dem olika känslor förebyggs en viss uppfattning.
4. Det är jag som minns. Barnets motoriska minne utvecklar sig samt perceptuellt minne och affektminne.

Question 66

RIG representation av interaktioner som generaliseras

Answer 66

är ett kognitivt system och ett sätt på vilket psyket organiserar sina sociala och emotionella erfarenheter.

Question 67

Överanpassning:

Answer 67

För att barnens utveckling av självet ska ske är reflektants genom andra nödvändigt. Det sker spegling på det falska eller sanna självet. Om barnet känner sig otrygg i att visa sina negativa känslor för sin omsorgsperson, skapas en överanpassning där barnets falska själv styrs av kognitiva processer som påverkar barnets känslor och kroppsliga upplevelser.

Question 68

Domän för begynnande relaterande:

Answer 68

är det område där vi närmar oss människor, omgivning och saker och ger relationen till dem innebörd.

Question 69

Subjektivt själv:

Answer 69

Känslan av ett subjektivt själv skapas i 7-15 månaders ålders. Det är då barnet inser att det har ett eget sinne som fungerar oberoende av andra. I denna period sker två viktiga händelser. Anknytning och upplevelsen av intersubjektivitet. Detta utgör det subjektiva självet, att uppleva att andra kan vara i ett mentalt tillstånd som liknar det man själv befinner sig i.

Question 70

Intersubjektiva kommunikationen:

Answer 70

Den intersubjektiva kommunikationen handlar om enkla saker, exempelvis när barnet vill dela sin upptäckt, visar med kropp och mimik, “titta fågel”, när den andra bekräftar det barnets budskap upplever barnet en gemensam uppmärksamhet. Denna uppmärksamhet är viktig för barnets senare språkutveckling. Även tröst är en bekräftelse på att den vuxne förstår barnet. Intersubjektiviteten förstärker barnets behov av trygghet och anknytning. Bristande intersubjektiva erfarenheter är ett tecken på omsorgsbrist.

Question 71

Affektintoning:

Answer 71

mellan barnet och omsorgspersonen är en form av känslomässig kommunikation där barnet upplever att personen uppfattar dess känslomässiga uttryck. Då upplever barnet en emotionell gemenskap. Om affektintoning brister får barnet inte sin inre värld bekräftad. Det handlar om en förmåga att genom uppmärksamhet, känslor och intention/mening dela fokus med den man kommunicerar med.

Question 72

Affektkontroll:

Answer 72

kunna behärska olika känslor och använda dem i ett socialt sammanhang.

Question 73

Verbalt själv:

Answer 73

Känslan av ett verbalt själv skapas vad 15-36 månaders ålder. Då börjar barnet språk uppstå och börjar använda begreppen mig, jag, mitt. En självmedvetenhet utvecklas. Barnet kan börja tänka i framtid och dåtid, kan förhålla sig till det som är närvarande och inte genom minnen och symboler.

Question 74

Berättande själv:

Answer 74

Känslan av ett berättande själv skapas från ca 3 årsåldern. Språket gör att barnet kan berätta och konstruera egna historier. Från denna tid möts det kliniska och observerande barnet, eftersom barnet nu kan beskriva sina upplevelser.

Question 75

Episodiskt minne:

Answer 75

när en händelse håller på att utvecklas kan barnet framkalla en liknande händelse. Framkallar känslor och tidigare handlingsmönster

Question 76

Narrativ kompetens:

Answer 76

förmågan att konstruera berättelser, är en viktig del av grunden för social kompetens som förskolan ska stödja barns utveckling av.

Question 77

Selektiv intoning:

Answer 77

När föräldrarna formar barnet efter sin egen bild. Bekräftar vissa sorters känsloupplevelser och utesluter andra.

Question 78

Felintoning:

Answer 78

när den vuxne inte fångar upp barnets egentliga känslor utan försöker förändra det känslomässiga innehållet. Nej men är du ledsen? fast barnet är arg, det skapar en förvirring hos barnet.

Question 79

Icke-intoning:

Answer 79

när det inte finns någon form av känslomässigt utbyte.

Question 80

Överintoning:

Answer 80

Att invadera barnet och alltid tolka hen känslomässigt.

Question 81

Självvärde:

Answer 81

Delvis vilket värde du sätter på dig själv, är inte lätt att handskas med och utvecklingen av självvärde slutar aldrig. Det handlar om enkla saker: att få lov att försöka en gång till, få beröm för att man gör ett gott försök, även om man inte lyckas, och framför allt att få tillfälle att samverka med någon som visar vägen, så att man kommer underfund med varför saker inte gick som man hade planerat. Att accepteras för den man är. En produkt av social samverkan.

Question 82

Empati:

Answer 82

Nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Förmåga att uppfatta och tolka andra personers känslouttryck. Empati och rolltagning är en social kompetens som är central i utveckling av självet. Känslor som glädje/sorg kan ibland ”smitta” av sig mellan barn. Det är även viktigt att moralisk förståelse i sina relationer.

Question 83

Social kompetens: Att behärska samspelet med andra samt att lyckas i umgänget med andra. Det finns ett starkt samband mellan upplevelsen av självvärde och upplevelsen av social kompetens. Kan också sammanfattas genom tre kännetecken;

Answer 83

• Relevans: som hänvisar till barnets förmåga att läsa den sociala situationen och rätt handlingarna efter det aktuella samspelet.
• Positiva reaktioner: som hänvisar till barnets respons när andra tar kontakt.
• Processperspektivet: som pekar på att socialt kompetenta barn förstår att relationer utvecklas över tid.

Question 84

Prosociala handlingar:

Answer 84

Handlingar där målet är att gynna andra.

Question 85

Empati och rolltagning:

Answer 85

Inlevelse i andra människors känslor och förmåga att dra slutsatser om andras synpunkter, intentioner, önskningar, motiv och informationsbehov i avsikt att uppföra sig lämpligt inför den andre. Det handlar om förmågan att känna igen andras känslor och förstå dem utifrån den andres situation, och om att sätta sig in i en annans roll eller perspektiv.

Question 86

Relevans:

Answer 86

barnets förmåga att läsa av den sociala situationen och rätta handlingarna efter det aktuella samspelet.

Question 87

Processperspektivet:

Answer 87

ett socialt kompetent barn förstår att relationer utvecklas över tid.