Kognitiv utveckling Flashcards
Askeland, L. & Sataoen, S. O. (2014) ss. 165-215 A&S ss. 165-180 (91 cards)
1
Q
Kognitiv utveckling:
A
är utveckling av de intellektuella funktionerna som tänkande, förståelse, memorerande m.m. ”Lärande är det som händer i människors vardag”.
2
Q
Kognition:
A
”samtliga mentala processer och produkter som leder till att förstå”
3
Q
Kognitiva områden:
A
med kognitiv menas samtliga mentala processer och produkter som leder till att förstå. Kognition omfattar alla former av mental aktivitet som t.ex. att minnas, använda symboler, kunna kategorisera och klassificera, lösa problem, fantisera och till och med att drömma.
4
Q
Reflexerna:
A
är en del av barnens första kommunikations redskap, olika exempel på reflexer är gripreflexen, sökreflex, sugreflex och blinkreflex.
Reflexer sätter igång kommunikationen mellan föräldrar och barn. De lägger grunden till att barnet kan skapa förväntningar som i sin tur ger kommunikativt och socialt lärande.
5
Q
Blinkreflex:
A
att barnet kniper ihop ögat vid beröring av ögat eller ifall något närmar sig i snabb fart.
6
Q
Gripreflexen:
A
barnet knyter näver och griper ifall man rör på deras ovansida, ett barn kan bära sin egen kroppsvikt vid behov.
7
Q
Sökreflex:
A
Barnet kan lokalisera något på kinden t.ex. och slicka sig där eller så märks den av när barnet ska leta efter bröstet vid amning.
8
Q
Sugreflex:
A
Barnet dricker mjölken själv.
9
Q
Representationer:
A
Grunden för människans lärande är först och främst sinnena, nervsystemet och reflexsystemet. Det centrala nervsystemet påverkar vårt lärande med hjärnans hjälp, då hjärnan är en stor del av det centrala nervsystemet. Hjärnan är som ett slags centrum som
kontrollerar och koordinerar det mesta i vår kropp, t.ex. sinnena, rörelser och beteenden.
Centrala nervsystemet, reflexsystemet och sinnena är barnets medfödda grund för lärandet. Det barnet aktivt tar sig an sätter igång lärprocesser som successivt skapar minnesspår och det vi kallar representationer.
10
Q
Lärande:
A
Olika definitioner, men gemensamt för alla är att ”människan förändras eller blir förändrad genom att göra erfarenheter”
11
Q
Två sätt att definiera lärande:
A
- Lärandet är en förändring i människans upplevelse och beteende på grund av erfarenheter i möte med miljön.
- Lärandet är människans medvetna, motiverade och målinriktade aktivitet för att tillägna sig kunskaper eller färdigheter.
12
Q
Tre olika synsätt på samspelet mellan lärande och utveckling:
A
- Piaget har gjort ett experiment där han frågar barn svåra frågor, t.ex. varför är sker solnedgångar, antingen har barnet ett svar på frågan eller är redo att hitta på ett. Anledningen till att han ställt så svåra frågor är för att barnen inte ska kunna svaret och att barnen ska tänka i sin rätta/rena form som barn gör. Han är alltså inte utefter det rätta svaret utan ville snarare veta hur barnen resonerade för att komma fram till sitt egna svar.
- Binet som menar att barn inte kan lära sig saker om ett specifikt ämne fören den när en specifik ålder. Han ser även utvecklingen som ett sätt att lära sig nya saker.
- Det tredje synsättet är att kombinera lärandet och utvecklingen
13
Q
Djupreception:
A
Genom djupperception kan barnet bedöma avståndet mellan föremål och mellan ett föremål och sig själv. Det är viktigt för att kunna tolka information som styr uppfattningen av omgivningen och den motoriska aktiviteten.
14
Q
Intermodal perception:
A
Vid stimulans från omgivningen använder vi ofta intermodal perception vilket innebär att man kombinerar stimulans från mer än ett sinne.
15
Q
Ett antal inlärningsformer:
A
- Habituering: vilket innebär att barnet lär sig att bortse från mindre viktiga stimuli i en situation. Lärande genom upprepning.
- Betingning: som betyder att en redan etablerad reflex knyts till nya stimuli. Barn lär sig att en stimulus leder till en annan, upptäcker vad som leder till vad (regelbundna händelser).
- Imitation: som innebär att man härmar eller kopierar ett observerat beteende hos något annan. Imitation anses vara viktigt för utveckling, socialisering och lärande
16
Q
Imsens modell:
A
Lärande och överföring av kunskaper, färdigheter och hållningar är mer
sociala processer än stabila egenskaper hos en individ. Det kan ses som något yttre som
omformas till något inre. De aktiviteter som barnet gör omskapas till inre erfarenheter och
lagras i någon form av mental struktur i hjärnan.
17
Q
Perception:
A
leder våra handlingar och är en aktiv process.
18
Q
Handling:
A
innebär att konkret utföra något och att samla information.
19
Q
Mental obalans:
A
Som människa strävar man efter att förstå det som händer omkring oss men när en människa konfronteras med ett problem, en utmaning eller upplever en mental konflikt hamnar hon i ett tillstånd som man kallar mental obalans.
20
Q
Ontologi:
A
definieras som hur världen och saker och ting omkring oss är.
21
Q
Epistemologi:
A
handlar om hur vi kan uppleva och tänka om världen och saker omkring oss.
22
Q
Kinestetiska sinnet:
A
gör att vi upplever hur vår kropp är positionerad i relation till omgivningen.
23
Q
Myeliniseringsprocessen:
A
är livsviktig för att det centrala nervsystemet ska fungera optimalt. P.ga. myelinet går överföringen av information mellan sinnescellerna och hjärnan snabbare.
24
Q
Sinnessystem:
A
är känslosinnet, smak- och luktsinne, hörselsinnet, synsinnet och rumsuppfattningssinnet. Dessa utvecklas inom mognad och myelisering i nervcellerna.
25
Betingat lärande (klassik och operant):
Klassisk betingning: Klassik betingat är en form av lärande där en redan etablera reflex hos människan knyts till nya stimuli.
Operant eller instrumentell betingning handlar om att den som ska lär sig något har en period av försök och misslyckad för att hitta samband mellan respons och stimuli. Nyfödda barn använda den här formen av lärande.
26
Obetingad stimulus:
något som är inte inlärt och det är påverkan som kommer utifrån
27
Obetingad respons:
inte inlärd reaktion
28
Betingat stimulus:
något man lärde sig att regera på
29
Betingad respons:
inlärd reaktion
30
Konstruktivistisk teori:
världen runt om oss inte är som vi tror att den är, utan att vi människor skapar en egen verklighet i vardagslivet och att det den enskilda människan skapar
sin egen kunskap. Att som pedagog i förskolan inte kan plantera över kunskap till barnen utan
att uppdraget blir att stötta barnet i sitt eget lärande, om tanken kring konstruktivistisk teorin
ska fullföljas.
31
Positivismen:
som menar att vi på ett objektivt sätt hämtar kunskap från verkligheten med hjälp av våra sinnen (empiri).
32
Empiri:
få kunskap genom att samla information med våra sinnen (tillhör positivismen)
33
Konstruktivistiska inlärningsteorin: bygger på följande tre grundprinciper:
* Jämvik genom självreglering: som sker genom planering, observation, handling och beteendeförändring för att hålla oss i balans med vår omgivande miljö och är en form av dynamisk anpassningsprocess till omgivningen.
* Behov av att veta och egenskapen att vara nyfiken: vi människor har en inbyggd förmåga att förstå vår omgivning samt ambition som ökar vår chans att överleva.
* Inbyggd tankestruktur: människan har en inbyggd tanke struktur som organiserar och ordnar erfarenheter i system.
34
Barnets intellektuella utveckling: uppdelad i två
1. Själva processen
2. Resultatet av denna process.
Med process menar Piaget den kognitiva funktionen som anses vara densamma genom våra
livslopp, men att processens resultat varierar beroende på vilken åldersgrupp man tillhör.
35
Kognitiva funktioner:
Piagets ord för processen om hur människan uppfattar omvärlden
36
Assimilation:
är en varaktig process på så sätt att de scheman som finns där förstärks.
37
Ackommodation:
kan sägas vara progressiv och leder till ombildning av existerande scheman.
38
Adaption:
betyder anpassning och är sammansatt av två komplementära processer:
assimilation och ackommodation.
39
Ekvilibrium:
Jämvikt.
40
Organisering:
När nya scheman skapas börjar hjärnan organisera schemana för att skapa en bättre förståelse. T.ex. schemana hund och får kopplas ihop med schemat djur.
41
Principen om jämvik genom självreglering:
sker i form av en dynamisk anpassningsprocess till omgivningen. Planering, observation, handling och
beteendeförändring sker parallellt i den här processen och bidrar till att hålla oss i balans med vår omgivande miljö.
42
Epistemologi:
hur vi kan erfara världen omkring oss.
43
Komplementära processer:
betyder processer som kompletterar varandra och skapar en sammansatt helhet.
44
Progressiv:
kan vi översätta med nyskapande.
45
Egocentrism:
bristande förmåga att skilja sitt eget kognitiva perspektiv från andras perspektiv.
46
Fysisk kausalitet:
den effekt ett objekt har på et annat när det kommer i kontakt med varandra.
47
Kulturhistoriska teorin:
Den enskilda individens utveckling som en del av en omfattande social och historiskprocess. Utvecklingen beror på barnens kultur, omgivning, samverkan.
48
Verksamhet: Det finns två viktiga kännetecken för den mänskliga verksamheten:
1. Ett motiv (behov/känsla)
| 2. Ett mål (tillfredsställa motivet).
49
Språkligt tänkande:
Vi kan inte använda språket utan att tänka och vi tänker med hjälp av språket. Handlingar och språket smälter samman vilket leder till att tänkandet blir språkligt och språket blir intellektuellt. Vid ca tre års ålder uppvisar barnet två olika former av språkligt tänkande, dialog och monolog.
Vygotskij menade att dialogen har kommunikation som mål, genom att barnet vill påkalla uppmärksamhet eller komma i kontakt med andra. Medans han kallade monologen för inre tal. Barnet använder sitt inre tal för att strukturera sin omgivning och sina handlingar. Språk och tänkande utvecklas Fylogenetiskt och Ontogenetiskt
50
Den fylogenetiska utvecklingen:
präglas i hög grad av de sociala omständigheterna vi lever under. Vygotskij hävdar att människan är mottaglig för att utveckla språk samt tänkande genom att hjärnan fungerar som en lagringscentral för erfarenheter.
51
Fylogenetiskt:
hos arten människa
52
Ontogenetiskt:
hos den enskilda individen från födseln och framåt.
53
Metakognitiv kompetens:
Metakognition kan sägas vara individens förmåga att reflektera över sitt eget tänkande och lärande och på så sätt bli medveten om hur man bäst lär. Att ha goda metakognitiva färdigheter innebär att individen kan styra sig själv och sin egen mentala aktivitet mot de mål hen har föresatt sig.
54
Självreglerat lärande:
Självreglerat lärande kan vi säga är lärande som sätts igång, och som kontrolleras och styrs av den lärande personen själv. Man kan säga att det kategoriseras i tre olika processer: före, under och efter själva lärandet. Och det är tankeprocesser som handlar om att reflektera över det som har skett under lärande och att utvärdera detta. Vuxna kan hjälpa barnet i den här självregleringsprocessen.
55
Självreglering i tre kategorier:
1. Genom individens motivation sätter upp mål och planerar för att uppnå de. Personer som lyckas planera kortsiktigt och långsiktigt för att uppnå sina mål. Har hög grad av självreglering.
2. Personen ger sig språkliga instruktioner om hur man ska gå tillväga för att uppnå målet.
3. Att efter själva lärandet, att reflektera och utvärdera det som skett under den egna lärprocessen. Barn som har fått stöd och uppmuntran i ett självreglerat lärande kan sen själva utveckla det vidare. Genom vuxna kan barn lära sig olika strategier som kan vara till hjälp när de vill lös olika problem.
56
Scaffoldning (Stöttning):
Begreppet skapades i anknytning till Vygotskij och verksamhetsteorin. Genom begreppet scaffoldning (stöttning) har Bruner givit Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen ett pedagogiskt användbart innehåll. I det här sammanhanget används ”stötta” om det stöd ett barn får av en vuxen, eller ett mer försigkommet barn, så att barnet kan utföra en viss uppgift som det inte hade klarat ensamt. Också förebilder, böcker, riktlinjer, instruktioner o.s.v. kan vara ”stöttor”.
57
Två vägs process:
där jämnåriga barn ger varandra stöttning, då den som ger stöttning går in i en stödjande väg ledarroll och behöver själv se problemen ur ett annat perspektiv för att kunna anpassa den förmedlade kunskapen som passar för den andra.
58
Multipla intelligenser: Howard Gardner formulerade en rad kriterier som måste uppfyllas för att en sådan funktion ska kunna kallas en intelligens. Gardner är själv öppen om att det kan finnas flera än de sju formerna olika intelligens som han själv har påvisat. Det är särskilt tre områden som är aktuella i samband med nya intelligensformer:
Howard Gardner formulerade en rad kriterier som måste uppfyllas för att en sådan funktion ska kunna kallas en intelligens. Gardner är själv öppen om att det kan finnas flera än de sju formerna olika intelligens som han själv har påvisat. Det är särskilt tre områden som är aktuella i samband med nya intelligensformer:
1. Intuition.
2. Telepati
3. Förmågan att sortera, förenkla och sammanfatta.
Barn använder alla sju intelligenserna på ett naturligt sätt. I vilken mån de klarar att vidareutveckla intelligensformerna i livet beror på vilken kulturell stimulans de får.
59
Tre typer av lärandemiljö i förskolan:
1. En särskiljande och begränsande miljö.
2. En barncentrerad förhandlingsmiljö.
3. En utmanande lärarorienterad miljö.
Med bakgrund i dessa miljöer beskriver forskarna förskolor med låg och hög kvalitet.
60
Låg kvalitet:
det förekommer få ömsesidiga samspel mellan vuxna och barnen. Lite kommunikation och barnen har begränsade möjligheter att delta i specifika lärandesituationer. De vuxna i dessa förskolor har mest fokus på att ha kontroll och hålla ordning.
61
Hög kvalitet:
Lärandemiljön är varierande och stimulerande, och erbjuder barnen många möjligheter till lärande kommunikation. De vuxna är intresserade av barnens intressen, erfarenheter och möjligheter att lära. Barns delaktighet är en viktig aspekt i verksamheten och de vuxnas samspel handlar inte bara om ” här och nu”- situationer, utan bidrar också till att ta fram det som kommer i framtiden.
62
Internalisering:
införlivning av andras tankar, värderingar, reaktionssätt i den egna personen.
63
Kognitiv självkontroll:
är en utveckling där människan använder sig av hjälpmedel som kan påverka sin egen utveckling på ett bra sätt.
64
Dialog:
samtal
65
Monolog:
ensamtal, eller egocentriskt tal (Piaget). Detta är det som Vykotskij kallar inre tal.
66
Den faktiska utvecklingsnivån / The actual development level:
Utvecklingsnivån för ett
barns mentala funktioner som har upprättats till följd av vissa redan avslutade
utvecklingscykler.
67
Enligt Vygotskij: Den proximal utvecklings zonen /The zone of proximal development:
mellanrummet (Utrymmet) mellan den faktiska utvecklings nivån som fast ställer den individuella kapaciteten av problemlösning och den potentiella utvecklings nivån som fast ställer kapaciteten av problemlösning med stöttandet av en vuxen eller tillsammans med kamrater. Vygotskij menar att med hjälp av den proximala utvecklings zon teorin så kommer barnet med stöttning av en vuxen klara av dagens lärande på egen hand imorgon. Det vill säga att den proximalautvecklings zons teorin blir morgondagens lärande och utveckling.
68
Operant (instrumentell) betingning / Trial and error:
finns inte samband mellan betingade responsen och den obetingade. Måste gå igenom försök och misslyckanden för att hitta sambanden mellan respons och stimuli.
69
Kofkas teori:
Kofka menar att mognad påverkas genom utvecklande av vårat nervsystem och lärande är en utvecklande process.
70
Potentiell utvecklingsnivå:
(Barnet kan göra själv) Individuell problemlösning
71
Exekutiva funktioner:
En exekutiv funktion är beroende av erfarenheter och
kunskaper, även av hjärnans mognad. En exekutiv funktion kan vara komplicerad och kan inte
delas upp i separata delar utan att helheten påverkas.
Exekutiva funktioner innebär med andra ord, förmåga till problemlösning och självkontroll. Minne, språk, uppmärksamhet samt motorik är flera underordnade färdigheter och förmågor som behövs för att lösa ett problem.
72
Exekutiva funktioner i fyra steg: som är
1. att få en idé
2. planera
3. utföra planen
4. att bedöma.
Det beskrivs inte som enkla rutinmässiga eller automatiska handlingar, utan det ska präglas av
problemlösning, komplexitet och en viss grad av oerfarenhet. Sin egen självbild påverkar de
exekutiva funktionerna, då man utmana både handlingsmöjligheter och egenskaper, för detta
krävs mod och nyfikenhet, men även att man kan hantera ett oberäkneligt resultat
73
De kognitiva funktionerna:
beskrivs som ett verktyg för människan, då blir de exekutiva funktionerna människans förmåga att använda verktyget för problemlösning. För att de exekutiva funktionerna ska fungera, är de beroende av erfarenhet, kunskaper och hjärnans mognad. Barn och ungdomar som är deprimerade eller stressade kan då påverkas, eftersom exekutiva funktioner påverkas av känslomässiga tillstånd.
74
De kognitiva funktionernas hierarki:
* Exekutiva funktioner
* Språk
* Inlärningsförmåga
* Uppmärksamhet
* Perception
* Vakenhet
75
Basala funktioner:
Kognitiva funktioner, motoriska funktioner och emotion. Dessa kan beskrivas som verktyg som består av motoriska funktioner, både fin- och grovmotorik samt de olika kognitiva funktionerna. Det finns även social-emotionell kognition som handlar om att upptäcka och tolka känslor och relationer, både för oss själva och hos andra.
76
Planering:
en process, som innebär att nå ett framtida mål genom ett systematiskt och målinriktat handlande från givna utgångspunkter
77
Arbetsminne:
en central exekutiv funktion. Förmågan att medvetandehålla och manipulera information under en kortare tidsperiod. Arbetsminnet ses som centralt i förmågor som till exempel språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande.
78
Impulskontroll:
Förmågan att kontrollera tillfälliga impulser och ingivelser eller starka behov, som kan sätta omdömesförmågan ur spel, är en funktion hos jaget
79
Flexibilitet:
hur en person eller ett verktyg kan anpassas till att utföra olika arbeten eller funktioner. Anpassa sig till alla förändringar
80
Inbyggd tankestruktur:
Ett sätt att ordna in eller organisera nya erfarenheter i ett system
81
Neuropsykologi:
Sambanden mellan hjärnans system och mänskligt beteende.
82
Inre struktur:
Barnets egen förmåga (som i regel blir större ju äldre barnet blir).
83
Yttre struktur:
Vuxnas omsorgsramar som hjälper barnet
84
Ekologiska systemsteorin:
* Microsystem: Hemmet har föräldrar, syskon & barnet. Kyrkan har vuxna, kamrater & barnet. Förskola har pedagoger, kamrater & barnet. Grannskap har vuxna, kamrater & barnet. Det som påverkar barnets närmaste.
* Mesosystem: Hemmet. Kyrkan. Förskolan. Grannskap
* Exosystem: Massmedia. Kommunpolitiker. Förskolans ledning. Föräldraras arbete
* Macrosystem: Samhällsekonomi. Dominerande föreställningar i samhället. Politik
85
Kultur:
Kulturen är dynamisk i samhället utvecklas ständigt redskap som flyttar gränserna för vår intellektuella och praktiska förmåga. Lärandet hon individer handlar om hur man tar till sig dessa redskap.
86
Artefakter:
kulturella redskap.
87
Metakognitiv kompetens
handlar om vår förmåga att styra vår egen mentala aktivitet
88
Självreglerat lärande handlar om att vi kan styra våra egna lärprocesser:
1. FÖRE: Motivation, sätta upp mål, planera för hur man kan nå målet kortsiktigt och långsiktigt
2. UNDER: personen förmår leda sig själv i lösandet av uppgiften EFTER: Reflektera över lärandet, utvärdera det
89
Beteendescheman/motoriska scheman:
Struktur för hur en rörelse ska utföras
90
Symboliska scheman / mentala representationer:
begrepp och bilder som barnet skapar en struktur för i sitt inre. Tex träd, stenar, blommor
91
Operationellt schema:
en inre struktur för att utföra mentala handlingar
