Språkutveckling i förskoleåldern

Question 1

Prosodi:

Answer 1

är den musikaliska delen av språket, satsmelodi och ordbetoning.

Question 2

Fonologin:

Answer 2

Efter pragmatiken eller snarare samtidigt börjar man lära sig språkljuden och denna utveckling kallas fonologi den utvecklas relativt fort, på bara några år.

Question 3

Språkljuden:

Answer 3

utvecklas i takt med anatomin, samt beror mycket på om barnet sitter eller ligger. Även barnets hörsel är viktig.

Question 4

Lexikon:

Answer 4

är ordförrådet som växer hela livet

Question 5

Morfologi:

Answer 5

är grammatiken i språket.

Question 6

Syntax:

Answer 6

att formulerar meningar och meningsbyggnader.

Question 7

Instrumentella gester:

Answer 7

Små barn kommunicerar med instrumentella gester . Rörelser för att uppnå något.

Question 8

Symboliska gester:

Answer 8

Godtyckliga ”överenskommelser” inom den grupp man tillhör. Samma gester kan betyda flera olika saker.

Question 9

Kommunikation:

Answer 9

innebär att man medvetet eller omedvetet meddelar någonting och förutsätter därför en sändare och en mottagare. Den kan också komma till uttryck på flera
olika sätt som till exempel dans, musik och bild eller blickar, miner och kroppsspråk.

Question 10

Kommunikationshandling:

Answer 10

Varje kommunikationshandling kräver en signal initierad av en ibland mycket liten rörelse. Därför är motorik en förutsättning för att kunna kommunicera.

Question 11

Pekgesten:

Answer 11

Ord måste upplevas med kroppen för att bli begripliga och få en innebörd. Pekgesten förekommer endast i sällskap av någon annan och anses därför vara kommunikativ.

Question 12

Språket:

Answer 12

Ett språk bygger på bestämda regler som måste delas av både sändare och mottagare. Språket har både en uttryckssida och förståelsesida. Utan förståelse för orden blir orden tomma.
Hur språket utvecklas beror på en samverkan mellan barnets egenskaper och miljö.
I sin omgivning utvecklar barn sitt språk (pragmatik) men det skiljer sig mellan kultur till kultur hur regler ser ut för samspel och samtal.
Tillsammans med våra sinnen och barnets lust att lära så utvecklas barnets kommunikationsförmåga och barnets verbala och ickeverbala språkförmågor.

Question 13

Talapparaten:

Answer 13

För att talen ska flyta måste alla talapparaten (luftrör, stamband, mun, näshåla, tunga och läppar) fungera normalt och kunna samordnas.

Question 14

Lyssnandet har två olika perspektiv:

Answer 14

Den ena omfattar barnets förmåga att rikta sin uppmärksamhet mot ljud (språkliga och icke-språkliga), den andra gäller samtalspartnerns förmåga att lyssna. Det nyfödda barnet känner igen olika röster och ljud och har ett medfött intresse.

Question 15

SOLTA:

Answer 15

Se ditt barn som en liten person med egna intressen och önskemål.
Observera vad barnet intresserar sig för.
Lyssna på vad barnet säger med ord, gester och rörelser.
Tolka i ord vad barnet uttrycker.
Avvakta barnets svar.

Question 16

Samspel:

Answer 16

Ett väl fungerande samspel är avgörande för den språkliga men också för den emotionella, kognitiva (begreppsutvecklingen) och sociala utvecklingen. Barn lär sig kommunicera genom vardaglig samvaro och i samtal som barnet medför med viktiga personer, delvis i dialog. I dialogen är det viktigt att föräldern imiterar, upprepar och utvidgar det barnet kommunicerar.

Question 17

Läsning:

Answer 17

7–9 månaders åldern, är en bra ålder att introducera böcker i barnets liv .Läsning förknippas ofta med vila men för att barnet ska orka att aktivt lyssna och engagera sig i ett samtal kring en bok är det bättre att välja en tidpunkt när barnet är pigg, mätt och nöjd.
Tidig samvaro kring en bok har den mest positiva inverkan på barns språkutveckling.

Question 18

Bildtolkning:

Answer 18

bygger på att barnet måste lära sig få erfarenhet och insikt. Ju mer man tittar på bilder desto skickligare blir barnet på att läsa och förstå bilder. Böckerna och bilderna ska illustrera en verklighet som barnet kan känna igen och förstå.

Question 19

Lek och språk:

Answer 19

Leken har en betydelse för språkutvecklingen, och likaså har språkutvecklingen en betydelse för leken. Barnets utforskande av föremål är en förutsättning för att det ska kunna använda det i leken senare (på låtsas). Dessutom är det viktigt att barnet tidigt förstår leksignaler för att förstå vad som är lek och vad som är på riktigt.

Question 20

Expressivt språk:

Answer 20

det vi använder för att uttrycka oss med.

Question 21

Impressivt språk:

Answer 21

språkförståelse.

Question 22

Cooing (Kutter):

Answer 22

babyläten (gurgelljud, jollrande, bakre vokalljud).

Question 23

Babytalk:

Answer 23

Talar med ljus röst och enkla, korta meningar

Question 24

Barncentrerad samtalsstil:

Answer 24

man ser barnet som samtalspartner och man pratar ”mammiska” och ”pappiska”.

Question 25

Situationscentrerad samtalsstil:

Answer 25

man pratar nästan inte alls med de allra yngsta barnen.

Question 26

Försymboliska handlingar:

Answer 26

handlingar som visar att barnet börjar förstå hur och till vad föremålen ska användas till.

Question 27

Låtsashandlingar:

Answer 27

Till exempel låtsas att man dricker något.

Question 28

Pratläsning:

Answer 28

”Pratläsning innebär att man ömsom läser, ömsom berättar handlingen, samtidigt som man hela tiden tydliggör kopplingen till bilderna.”

Question 29

Konsonantljud:

Answer 29

Labiala/läppljud och dentala ljud som bildas mot tänderna.

Question 30

Vuxenspråk:

Answer 30

De vuxnas språk- med korrekt uttal och korrekta meningar

Question 31

Överraskningsbok:

Answer 31

böcker ”där man kan lyfta på luckor och dra i flikar som därmed avslöjar en ny bild.

Question 32

Fråge- och uppmaningsstrategin:

Answer 32

hjälper de allra yngsta barnen att dela och hålla kvar fokus i samspel.

Question 33

Nasala vokaler:

Answer 33

ljud genom både mun och näshåla.

Question 34

Anatomin:

Answer 34

Avståndet mellan glottis (röstspringan), epiglottis (struplocket) och velum (mjuka gommen) är betydligt kortare hos barn än hos vuxna.

Question 35

Alternativt kommunikation/ tecken kommunikation

Answer 35

Med hjälp av tecken kan barn som
saknar språk ändå förmedla sina tankar, önskningar och behov. Men för att detta ska fungera
behöver mottagaren förstå de tecken barnen utför och uttrycker.

Question 36

Tecken till tal ”TTT”:

Answer 36

innebär att man tecknar de betydelsebärande orden i det man säger. Tecknet och ordet sägs samtidigt och tecknet blir därmed ett stöd för ordet.
TTT följer det talade språkets struktur till skillnad från de dövas teckenspråk.

Question 37

Talmotoriken kräver snabbhet och precision:

Answer 37

Barnet måste behärska en viss grad av

finmotorisk förmåga innan dem kan använda sig av orden dem förstår.

Question 38

Fem fördelar att använda TTT när man talar med små barn:

Answer 38

1. Första fördelen är att tecken beskiver ofta föremål eller rörelsen som anknyts till föremålet,
   det är då lättare att lära sig tecknet än ord.
2. Tecken påverkar taltempot, man kan göra ett tecken långsamt utan att tecknets betydelse
   påverkas, genom att teckna långsamt hjälper det barnet att förstå tecknet och att själv lära sig
   teckna tecknet.
3. En vuxen kan även hjälpa barnet att teckna tecknet med barnets egna händer.
4. Tecken kan användas i många olika språk och ändå ha samma betydelse, detta kan
   underlätta kommunikationen och förståelsen för flerspråkiga barn.
5. Samt att den verbala utvecklingen gynnas av att barnet lär sig kommunicera med tecken.

Question 39

Kommunikationslusten:

Answer 39

barn visar oss saker som intresserar dem och barnen vill veta vadsaker heter. Detta är tecken på att barnets sociala utveckling har kommit in i en ny och mer
avancerad period, här intresserar sig barn ofta för bilder och börjar koncentrera sig på att titta i böcker med föräldrar.

Question 40

Varför det är vikigt att lära sina barn gester och tecken:

Answer 40

1. Relationen mellan barnet och föräldern stärks, att bli förstådd och förstå den man pratar
   med skapar samhörighet.
2. Den kommunikativa förmågan utvecklas snabbare genom uttryck via gester och tecken i
   väntan på det talade språket.
3. Om barnet kan uttrycka sig och göra sig förstådd på andra sätt än skrik och gråt blir livet
   enklare för både barnet och föräldern.

Question 41

Hur man lär barnet gester och tecken:

Det är viktigt att ha i tankarna att barnen förstår
tecken och gester innan dem använder sig av dessa.

Answer 41

1. Genom repetition av tecknet kommer barnet snabbare att ta till sig förståelsen av tecknet
   och barnets teckenförråd kommer att införlivas med det nya tecknet.
2. Att bekräfta barnets tecken genom att själv teckna och samtidigt säga ordet tecknet betyder.
3. Dem tecken man väljer att lära sitt bar bör vara enkla samt att tecknet bör illustrera en
   funktion eller aktivitet som kan kopplas till verbet. Barn tycks snabbare uppmärksamma hur
   något fungerar än hur det ser ut.

Question 42

Språkpusslet:

Answer 42

Funktion—-> Innehåll—–> Form—-> =Språkförmåga:

Question 43

Funktion:

Answer 43

att kunna uppfatta, tolka och förstå signaler. Att i rätt tid, rätt plats och till rätt person själv kunna uttrycka sig meningsfullt.

Question 44

Innehåll:

Answer 44

förståelse av begrepp och begreppens förhållande till varandra. Kunna kategorisera ord som över- och underordnade.

Question 45

Form:

Answer 45

förmåga att kunna uppfatta och producera skillnader mellan språkljud, att veta hur språkljuden och orden kombineras till ord och meningar. Kunna behärska ordens
böjningsformer och ändelser.

Question 46

Stavelsejoller:

Answer 46

(dada, baba, titi) är typiskt för barn i 8-9 månaders åldern, och är ett försök att
låta som sin omgivning och är därmed en första anpassning till det talade språket.

Question 47

Trivseljoller/ samtalsjoller:

Answer 47

Jollret ökar avsevärt när någon som barnet känner sig trygg med ler och pratar med barnet.

Question 48

U-format utvecklingsförlopp:

Answer 48

Att ett barn till en början kan uttala ett ord korrekt exempelvis ”Pretty”. Ett år senare ändras ordet från ”pretty” till ”pitti” och ”biddi” för att något år senare
återvända till det korrekta uttalet.

Question 49

Upprepande:

Answer 49

betyder inte att barnet har förstått ordets innebörd. Istället är det ytligare ett bevis på att barnet arbetar med språket. Detta sker ofta i samband med insomnandet, då barnet i lugn och helt för sig själv kan ligga och upprepa ett ord, men också pröva olika sätt att ordna
orden i en mening. Det är som att barnet ligger och ”smakar” på ordet.

Question 50

Objektpermanens:

Answer 50

att förstå att även om ett föremål inte syns så finns det ändå, är en förmåga som barnet utvecklar vid 8-9 månaders ålder, och en av förutsättningarna för att
kunna skaffa sig ett ordförråd.

Question 51

Stimulansförståelse:

Answer 51

innebär att barnet t.ex. förstår ordet bada när mamma spolar vatten i badkaret, men inte om ordet nämns i ett annat sammanhang.

Question 52

Symbolförståelse:

Answer 52

den språkliga symbolförståelsen föregås av att barnet vid dryga året förstår att stora leksaker är symboler för riktiga föremål. Lite senare förstår barnet att detsamma
gäller för små leksaker. Så småningom kan barnet också tolka bilder och matcha bild och
föremål.

Question 53

Språkförståelsen:

Answer 53

kommer före språkanvändningen och barnen samlar på sig massa ord som de förstår långt innan de säger sitt första ord.

Question 54

Klassificeringsförmåga:

Answer 54

att kunna ordna upp och kategorisera sin värld efter utmärkande drag, likheter och olikheter, funktion och användningsområden, är ytterligare förutsättning för
att lära sig ord. Särskilt substantiv.

Question 55

Ordsamlarstadiet:

Answer 55

kan upplevas som en stillastående fas i utvecklingen då barnet är relativt tyst men innebär ett fortsatt arbete med språktillägnandet. Barnet är nu mycket lyhört för det
omgivande språket. Barnet fullkomligt suger i sig nya ord och förståelsen för ordens innebörd
växer och fördjupas.

Question 56

Vad-är-det-leken:

Answer 56

där barnet om och om igen får beröm för att det kan benämna det utpekade. Barnet frågar även själv genom att peka, för att få bekräftelse på ord som det redan
kan men också för att få nya ord.

Question 57

Substantiven:

Answer 57

som är barnets första ord: nalle / namn på syskon. Orden är aldrig arga och plockade utan glada kommentarer och ”upptäckarord” förknippade med positiva känslor. De
första orden återspeglar alltid barnets erfarenheter. Det första ordförrådet utgörs nästan alltid
av ord som betecknar människor, mat, kroppsdelar, kläder, djur och leksaker.

Question 58

Funktionsord:

Answer 58

”Upp, mer, den”. Är ord som barnet ofta hör. Orden är korta och därför lätta att komma ihåg och säga.

Funktionsorden inbegriper: prepositioner:(i, på, bakom),

konjunkturer: (och, men, eller, därför), pronomen:( han, du, min, det), platsorden:( dit, här,
hem) och kittorden (och, hon, på).

Question 59

Innehållsord:

Answer 59

ord som bär på ett innehåll, delvis substantiv, verb och adjektiv. Gemensamt för dessa ord är att de kan nyskapas i så gott som obegränsad omfattning.

Question 60

Bisatser:

Answer 60

kan till skillnad från huvudsatser, aldrig stå ensamma. T.ex. Flickan som bodde i huset, var snäll. Flickan var snäll = huvudsats, som bodde i huset = bisats.

Question 61

Egenord:

Answer 61

barns personliga variant på betydelsebärande ord, inte behöver vara likt det “riktiga” ordet, eller andra barns variant av samma ord, föräldrarna förstår vad det betyder.

Question 62

Ordförrådsutvecklingen:

Answer 62

Man brukar ange att barnet tillägnar sig ca 3 nya ord i veckan. Vid 1½-2 års åldern använder genomsnittbarnet mellan 25-50 ord. Därefter kommer en
ordexplosion.

Question 63

Överextensioner:

Answer 63

innebär att barnet lägger in en vidare betydelse i orden än den som är den
gängse. ”Pappa” får beteckna alla vuxna manspersoner och ”bil” är allt som är motordrivet
och går på hjul. Även om 1 åringen använder sig av överextensioner, accepterar barnet inte att
om någon annan påstår att morfar är pappa.

Question 64

Två-ords kombinationer:

Answer 64

dyker upp när barnet har ett aktivt ordförråd på mellan 50-100 ord.

Question 65

Här-och-nu-perspektivet:

Answer 65

innebär att subjektet som regel är givet och att det därför kan uteslutas, vilket också är fallet med två-ordssatserna. Kommunikationen sker också ur ett här
och-nu perspektiv, delvis pratar man om något som båda två kan se.

Längre fram lär sig
barnet också att kommunicera och förstå ur ett där-och-då perspektiv genom att den vuxne
och barnet pratar om något som hänt tidigare.

Question 66

Två-ordssatserna:

Answer 66

med dessa kan barnet uttrycka nästan allt. Det kan säga vad de vill ha eller vad de vill att någon ska göra, delvis ge uppmaningar. ”Mer mjölk”, ”Sitta stolen” även
ställa frågor ”Hannah stans?” och beskriva händelser och saker ”Ramla golvet”.

Question 67

Språkbygget:

Answer 67

Här bekräftas det färdiga vuxenspråket som ett hus med källare (språkförståelse) och våningar (språkanvändning). Här kan man också följa hur barnets språkbygge utvecklas från ”källares” situations anpassade förståelse till artikulationsförmågan högst upp (taket). Under hela förskoleåldern pågår ett intensivt arbete med Språkbygget.

Question 68

Språkutveckling:

Answer 68

Det vanligaste sättet att beskriva den normala språkutvecklingen är att relatera till ålder, delvis vis en viss bestämd ålder ska man ha uppnått vissa bestämda
förmågor.

Question 69

Ändelser:

Answer 69

ett stort steg i utvecklingen är det också när barnet börjar sätta ändelser på orden,
delvis inte bara tala om saker i ental och i obestämdform. (bilar-na). Bestämd form singularis
(bil-en) & obestämd form pluralis (bil-ar) av substantiven brukar vara de första grammatiska
ändelser som barnet uttrycker.

Question 70

Koncentration:

Answer 70

är något som vi aktivt styr över medan
Uppmärksamhet: snarare är ett
tillstånd. Man skulle nästan kunna säga att uppmärksamhet är det samma som vakenhet och
medveten närvaro och således en förutsättning för riktad uppmärksamhet, delvis koncentration.

Question 71

Pragmatik:

Answer 71

omfattar både det verbala och det ickeverbala samspelet, delvis både det som sägs i ord och det sim uttrycks på annat sätt. Språkanvändning.

Question 72

Pragmatisk förståelse:

Answer 72

Man måste veta när, hur och vad man ska säga. För att klara av detta krävs utöver den rent språkliga förmågan också att den sociala och intellektuella(kognitiva)
utvecklingen föreskrider.

Question 73

De pragmatiska färdigheterna

Answer 73

tillhör de språkliga komponenter som kan utvecklas hela
livet, men det är under förskoleåldern som barnet måste lära sig att det man säger måste passa
in i det sammanhang man befinner sig i, t.ex. lek.

Question 74

Motsats:

Answer 74

Barnet är inte klar över det abstrakta begreppet motsats och associerar därför ordet kall till något som är kallt. Det är när barnet fram emot 6-årsåldern väl förstår vad en motsats är och kan sortera ord i enlighet med vuxenprincipen.

Question 75

Omvänd ordföljd:

Answer 75

I meningar där vi använder omvänd ordföljd, med verbet före substantivet, behålls den raka ordföljden som är den vanligaste formen. Det är därför lite
förvånande att barn som växer upp med svenska språket, oftast lär sig denna typ av omvänd
meningsbyggnad.
(Sen han kom fram istället för Sen kom han fram).

Question 76

Fonem:

Answer 76

Språkljud, t.ex. Långt och kort a-ljud är två olika fonem .
De flesta närbesläktade språk har mellan 25-50 fonem. Det finns olika varianter av en och
samma vokal t.ex. långt och kort A-ljud är två olika fonem.

Question 77

Y-ljud:

Answer 77

De flesta barn lär sig först de språkljud som är gemensamma för så gott som alla
språk, men det kan ta lång tid innan de lärt sig t.ex. det låga y-ljudet i ord som ”fyra” och ”mysa”.

Question 78

Läs- och skrivförmågan:

Answer 78

Läsning innebär alltså både avkodning och språkförståelse. Det är viktigt att barns intresse för skriftspråket samt läsning uppmuntras samt stimuleras. Barnet behöver få möjlighet att reflektera över språket och kan på så sätt få ett allt bättre grepp om det riktiga skrivspråket. Ett barn behöver förutom att förstå ordens innebörd, även kunna förstå ordens former.

Question 79

Avkodning:

Answer 79

Sammanljudningen av språkljud översätta till bokstäver. Man brukar säga att ett barn kan läsa när hen uppfattar de enskilda delarna i ett ord samt kan ljuda ordet. Varje bokstav kräver en översättsättning till ett språkljud (avkodning) som sedan ljudas samman och förskolebarn klarar oftast det. Barnet behöver även kunna förstå (språkförståelse) vad hen läser.

Question 80

Högläsning:

Answer 80

är viktigt för barns språkutveckling. Förekommer ofta på dagtid på förskolan
och skolan, och kvällstid på hemmaplan, men oavsett alltid ha som vana att tillsammans
återberätta och reflektera över det man läst.

Question 81

Fördelen med att läsa högt för barn i sex punkter:

Answer 81

• Skrivna ord stimulerar läsaren att uttala tydligare.
• Barnet möter nya ord som de inte möter i samtal.
• Barnet möter skriftspråkets egenart.
• Barnet lär sig hur en berättelse byggs upp.
• Barnets intresse för läsning och litteratur stimuleras.
• Barnet får öva uppmärksamhet och koncentration.

Question 82

Assimilation:

Answer 82

delvis att ljuden i ett ord färgar av sig på varandra, förekommer framförallt hos de yngre barnen.

Question 83

”Proximal zon”:

Answer 83

Avser det ”utrymme” mellan den kunskap som barnet redan har och den ökade kunskap som barnet kan tillägna sig. Barnet lär sig således bäst genom att få lagom utmanande uppgifter som bygger på redan befintliga kunskaper.

Question 84

Långtidsminnet- Icke – deklarativa minnet:

Answer 84

(det procedurella och det perceptuella minnet) Procedurminnet är det minne där våra förvärvade motoriska färdigheter lagras och som gör att vi t.ex. kan cykla och åka skidor, även om vi inte gjort det på flera år. Procedurminnet är automatiskt.

Det perceptuella minnet byggs upp under uppväxten och innehåller bl.a. kunskap och begrepp. I detta minne lagras inte bara sådant om man har sett, hört eller känt utan även minnet av lukt och smak.

Question 85

Spegelneuronen:

Answer 85

Gör att man kan imitera och lära sig vissa specifika beteenden. Spegelneuronen bidrar till att vi kan förstå vad den andre menar och som bekant så avslöjar också vårt oavsiktliga kroppsspråk vad vi egentligen menar med det vi säger.

Question 86

Populärkultur och media:

Answer 86

Språk lär man sig i samspel och samtal med andra människor och från början i konkreta här-och nu situationer. Tv tittande och bokläsning och samtal kring dem gemensamma upplevelserna gynnar språkutvecklingen. Här har föräldrarna stort ansvar i att anpassa, engagera sig i och vara delaktiga i barnens språkutveckling.

Question 87

Uttalsfel:

Answer 87

är sällan något man behöver oroa sig över. Det är snarare språkliga förseningar man ska uppmärksamma, då de drabbar språkförståelse, ordförråd samt grammatik. 15–20 feluttalade ord bör ligga till grund för att ett barn ska ha uttalsproblem.

Question 88

Logografisk läsning:

Answer 88

Ordbilder (exempelvis skyltar).

Question 89

Tal: En av flera modaliteter som kan användas för att uttrycka språk.

Answer 89

• Auditiv/vokal modalitet - tal
• Visuell/manuell modalitet – teckenspråk
• Visuell modalitet – skriftspråk, grafiska symbolspråk
• Taktil/manuell modalitet – taktilt teckenspråk

Question 90

Socioekonomisk status (SES)

Answer 90

• Utbildning/yrke/inkomst
• Hög- SES- mammor pratar mer med barnen, mer varierat ordförråd, mer högläsning
• Arv kontra miljö?

Question 91

Förskolans viktiga roll för språkutvecklingen!

Answer 91

• Ca 85 % av 1 – 5-åringar går i förskolan i Sverige.

* Upp till ca 5 års ålder kan miljöfaktorer spela större roll för språkutvecklingen än genetiken!