Epidemiologi Flashcards
1
Q
Epidemiologi
Tre områden, vilka?
A
-
Studier av fördelning av sjukdomar
- Deskriptiv epidemiologi
-
Orsaker till dem (varför vissa blir sjuka)
- Analytisk epidemiologi
- Statistik
-
Kontrollera hälsoproblem (vad kan göras för att befolkning ska må bättre)
- Preventiv (interventiv) epidemiologi
- Metoder för att minska covid ex (föreläsning på länk)
2
Q
- Sammanfattande mått för att beskriva sjukdomar/exponeringar (dödlighet, sjukdom, ohälsomått) fördelar sig i befolkning eller delar av den (yrken, ålder osv)
- Sammanställs för att se trender och jämföra grupper över tid och mellan geografiska områden
- Övervakning – som nu för att ha koll på utbredning liksom av säsongsinfluensa (vilka som drabbas osv
- Identifiering av riskgrupper som kan behöva speciella insatser osv
- För hälso- och sjukvårdsplanering
- Riktad prevention
- Ex
- Vänster visar gradplott (varmare mer fall)
- Till höger utveckling av lungcancer i USA där beige visar männens utveckling av lungcancer och lila för kvinnor, liksom då försäljning av cigaretter i svart (kan tyda på fördröjning av lungcancer på 30 år)
- Kan också beskrivas i text med incidens- och prevalensbeskrivning ex
Vad beskrivs?
A
Deskriptiv epidemiologi
3
Q
Kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)
Kallas för?
A
Rater
4
Q
- Rater – kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)
Vad innebär öppen och sluten population?
A
-
Öppen population
- Innebär att individer kan tillkomma eller lämna
- Ex studie på kvinnor mellan 40-50 år under tio år
-
Sluten population
- Alla kvinnor som var 40-50 år och sedan följa just dem i tio år
5
Q
Skillnad på kumulativ incidensrat och incidensrat?
A
-
Kumulativ incidensrat – nya fall under en tidsperiod / antal (friska) individer vid periodens början (populationen) – fungerar bara vid sluten population!
- Exempel 7 % av befolkningen fick influensa i fjol
-
Incidensrat – nya fall under en tidsperiod / summan av studiepopulationens risktid (personår)
- Uttrycker ett flöde från ett friskt till ett sjukt tillstånd
- Ex hur många sjuka/tidsenhet - 70 fall av influensa per 1 000 personer och år
6
Q
Räkna ut den kumulativa incidensraten
A
- Kumultativ incidensrat – 10 kvinnor/900 kvinnor = 0,011
- 10 års risken är 0,0111 eller 1,1 %
7
Q
Räkna ut incidensraten
A
- Person 1 genererar 25 personår
- Person 2 genererar 50 personår
- Totalt 25 + 50 personår
- Incidensen = 2 sjukdomsfall/75 personår
- = 0,0267 fall per person och år
- =2,67 fall per 100 personår
- I vanliga fall per 10000 eller per 100 000 personår
- Viktigt att sluta räkna tiden när personen fått sin sjukdom!
8
Q
- Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt
Vad kallas måttet?
A
Prevalensrat (PR)
9
Q
Prevalensrat (PR)
- Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt
- Antal fall vid en tidpunkt / antal individer i studiepopulationen vid samma tidpunkt
- Ger då ögonblicksbild av hur vanligt det är och används med incidens (ex hur många som är sjuka under en period)
- Ex
- Hur stor andel i befolkningen har hypertoni vid en tidpunkt?
- En population på 1000 män, ålder 60 år
- 100 av dessa har en diagnosticerad hypertoni
Räkna ut prevalensraten
A
- Prevalensrat = 100 / 1000 = 0,1 eller 10 %
- Förekomsten av hypertoni i denna population är 10 %
10
Q
Studerad population
- En sjukdom ändras ofta av annan faktor, ex ålder
- Kan ge problem (
- Om åldersfördelning skiljer sig åt kan det bli problem vid jämförelser
- Ex visar att dödlighet i Sverige är högre än i Panama under ett visst år på 70-talet
Vad kan problemet vara med detta?
A
- Om man tittar i varje ålderskategori så är det högre incidens hos yngre i Panama och bara högre hos äldre i Sverige så totalmortalitet stämmer inte så bra i detta fallet
11
Q
Hur kan vi komma förbi problemet med skev ålderfördelning när vi jämför mellan länder (ex Panama och Sverige)?
A
- Standardisering på faktor – omräkning av åldersfördelning i länder till gemensam åldersfördelning
- WHO har givit vikterna i mitten – vikten räknar om fördelningen till gemensam skala
- Dessa kan användas för nya incidensrater för världsåldersfördelning
- Dödligheten blir då lägre i Sverige än i Panama
12
Q
Förklara bilden
A
- Crude är innan standardisering (typ som ovan enligt världsbefolkning)
- Finland tycks har hög risk för hjärtkärlsjukdom men vid standardisering med avseende på ålder så ändras värdena
- Ett annat sätt är att inte lägga ihop alla åldersgrupper vilket ger åldersspecifika rater
13
Q
Det finns olika sätt att standardisera, så därför är det viktigt att?
A
14
Q
- Ge svar på hur, varför etc
- Utvärdering av orsakssamband – exponering och utfall ex
- Kemikalie – cancer
- Bilavgaser – luftvägsbesvär
- Arbetslöshet – hjärtkärlbesvär
- Medicin – tillfrisknande
- Rehabilitering – ökad livskvalitet
- Uppväxtvillkor – kriminalitet
Kallas för?
A
Analytisk epidemiologi
15
Q
- Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
- R1 = raten för de exponerade
- R0 = raten för oexponerade
Hur räknar du ut ratdifferens?
A
- Ratdifferens R1-R0 –> absolut mått
- RD
16
Q
- Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
- R1 = raten för de exponerade
- R0 = raten för oexponerade
Hur räknar du ut ratkvot?
A
- Ratkvot R1/R0 –> relativt mått
- RR
17
Q
Vad säger en ratkvot på 1,5?
A
- Sjukdomsraten för de exponerade är 1,5 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade
- Sjukdomsraten för de exponerade är 50 % större än sjukdomsraten för de oexponerade
18
Q
Vad säger en ratkvot på 0,7?
A
- Sjukdomsraten för de exponerade är 0,7 gånger så hög som för sjukdomsraten för de oexponerade
- Sjukdomsraten för de exponerade är 30 % lägre än för de oexponerade – förebyggande faktor
19
Q
- 104 rökare sjuka, 10 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferen?
A
20
Q
- 565 rökare sjuka, 413 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferens?
A
21
Q
- Rökning orsakar mer ischemisk hjärtsjukdom!
- Rökning är starkare relaterat till lungcancer!
Hur förklarar du detta?
A
- Ratkvoter säger alltså inget om hur vanlig en sjukdom är!
- Vid ratdifferens ser vi hur vanlig sjukdomen är också
22
Q
- Ratkvot och ratdifferens kan användas vid jämförelse av flera kategorier av exponering
- Ratkvoten bara jämförbar med den grupp som väljs som referens, vill man få fram ratkvot mellan storrökare och medelrökare får man dividera dessa
- Ratdifferens är direkt jämförbar – 214-96 = 118 fler fall
Vad är viktigt att notera i exemplet?
A
- Dos-respons samband
26
Q
- I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdragning avseende studieperioden
- Man räknar ut prevalens för en exponering vid en viss tidpunkt
- Vi kan inte se om ryggbesvären fanns innan arbetet med datorn började
- Liten vetenskaplig tyngd – höna och ägg kan inte avgöras
- Men stor betydelse då vi vill veta hur vanligt något är
Kallas för?
A
Tvärsnittsstudie
27
Q
- Exponerade och oexponerade följs över studieperioden och vi ser vilka som blir sjuka
- Bästa formen av observationsstudie – stor trovärdighet
Vad beskrivs?
A
Kohortstudie
28
Q
Vad innebär en prospektiv kohortstudie?
A
- Man börjar med exponering varpå man följer den framåt i tiden och vad som händer med kohorten (vilka sjukdomar den ger upphov till)
- Vid definition så är alla friska sedan delas de in i exponering och icke exponering. När exemplet definierades 1985 så var alltså alla friska
- Ex om barns idrottande har samband med bentäthet i vuxen ålder. Barn som är födda 2020, år 2030 undersöker vi hur mkt de idrottar och sedan kollar vi 2040 hur det ser ut med bentäthet
29
Q
Vad innebär en retrospektiv kohortstudie?
A
- Vi tittar bakåt
- Man tar barn som är födda 2000 sedan följer vi upp hur mkt de har idrottat med ex enkäter (hur mkt idrottade ni från 2010 och framåt, sedan 2020 undersöks bentäthet
- Nackdel att vi får förlita oss på retrospektiv information
- Men vanligtvis lika bra och går fortare – vi behöver inte vänta
- Men vi måste kunna lita på exponeringsinformationen
- Man tar barn som är födda 2000 sedan följer vi upp hur mkt de har idrottat med ex enkäter (hur mkt idrottade ni från 2010 och framåt, sedan 2020 undersöks bentäthet
34
Q
- Datauppställning (kohort- och tvärsnittsstudie)
På vilka tre sätt kan populationen vara uppställd?
A
Population kan vara antalet individer vid studiens början (kumulativ incidens) eller vid tiden för mätningen (tvärsnitt) eller bestå av personår (incidens
37
Q
- Man utgår från de som är sjuka och de jämförs med icke sjuka sedan kollar vi vad de varit exponerade för tidigare i livet
- Alltid retrospektiv
- Insamling av fall av sjukdom liksom kontroller som fallen ska jämföras med
- Definieras av fall och de som väljs som kontroller
Vad beskrivs?
A
Fall-kontrollstudie (bakvänd kohort)
39
Q
Hur kan man definiera en studiebas vid en fall-kontrollstudie?
A
- En population under en viss tid (den tid som krävs för att vi ska få tillräckligt med fall)
- Populationen som fallen är dragna ur ex
- Består av de individer i population som om de skulle bli sjuka skulle ingå som fall
43
Q
Räkna ut odds ratio gällande lungcancer och rökning
A
45
Q
Räkna ut odds ratio gällande lungcancer och rökning
A
- Här blir oddskvoten mkt större eftersom det är betydligt färre rökare
