Filosofiska Teorier

Question 1

Klassisk positivism kännetecken

Answer 1

1. Betoning av betydelsen av sensorisk evidens (dvs upplevelser baserade på information från våra sinnesorgan - Fenomenalism: Det enda vi kan veta finns i våra upplevelser, så vi bör inte anta att det finns någon verklighet utöver detta. Skepticism: Att inte göra några antaganden utöver de absolut självklara. Kunskapsanspråk ska i största möjliga utsträckning vara grundade på den direkta sinnliga erfarenheten och på vad man minns. Naturalism: Hume ville stänga ute alla förklaringar och antaganden från sin filosofi som inkluderade det övernaturliga (guds existens)
2. Starka betoning av betydelsen av välgrundade säkra slutsatser - Hume strävade efter att hans filosofi skulle utmärkas av begriplighet och påtaglighet. Den skulle inte utgå från ogrundade antaganden, den skulle kännetecknas av en mycket hög grad av säkerhet i slutsatserna.
3. Analytiska ansats - detta innebär att han först identifierade de minsta beståndsdelarna i det filosofiska system han skulle bygga upp och sedan byggde upp sin filosofi genom att kombinera dessa minsta enheter till större enheter.

Question 2

Demarkationskriterium

Answer 2

Demarktionsfrågan: finns det något utmärkande för vetenskaplig förståelse?: Det går att dra en tydlig gräns mellan vetenskaplig förståelse och andra förståelse former såsom religion konst (aka demarkationskriterium). De logiska positivisterna gjorde flera försök att formulera ett sådant kriterium: verifikationskriteriet (en utsaga är vetenskaplig endast om den kan visas vara korrekt om den kan verifieras med hjälp av sensorisk data), falsifiering (om i säger att alla svanar är vita, och vi hittar en svar så är påståendet falskt).

Question 3

Enhetvetenskap

Answer 3

Åsikten att vetenskapen principiellt sett borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap var ocksp del av de logiska positivisternas program. Denna åsikt har kallas tesen om enhetsvetenskap. Man brukar skilja på två olika versioner av denna åsikt. Enligt den ena bör all vetenskap i princip använda samma grundläggande metodologiska ansats även ifall olika vetenskapliga discipliner skiljer sig åt. Men på en mer abstrakt nivå menade de logiska positivisterna att alla vetenskapliga discipliner på ett grundläggande plan ska utgå från samma metodologiska grundprinciper. Den andra versionen handlar om värdet av att ha en enhetlig vetenskaplig terminologi och begrepps apparat. Alla vetenskapliga discipliner skulle alltså översättas till en gemensam begreppsapparat eller referensram. Värdet av detta skulle vara att man då lätt skulle kunna jämföra utsagor från olika discipliner; den totala vetenskapen skulle härigenom bli mer integrerad.

Question 4

Logisk positivism

Answer 4

Centralt i deras filosofi är det kunskapsteoretiska antagandet om empirism, vilket innebär att ny kunskap om verkligheten erhålls genom våra sinnen. Syftet med vetenskap var att skapa värderingsfri kunskap om lagbundenheter, dvs kunskap som möjliggör förutsägelser och därmed förändringar.

Question 5

Fenomenologi

Answer 5

Handlar om förståelse av fenomen, det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever.

Question 6

Husserls fenomenologi

Answer 6

Husserls mål var att utveckla en filosofi som ledde till att man skulle kunna nå helt säkra kunskaper som inte skulle kunna betvivlas, vilket i filosofin kallas apodiktisk kunskap. Våra upplevelser, så som de presenteras för oss här och nu (fenomenen) framstod för Husserl som en tillräckligt stabil utgångspunkt för att nå detta mål. Tyngdpunkten låg vid att förstå människans upplevelser, och den metod han utvecklade syftade till att på ett beskrivande sätt förstå vad en upplevelse är. Metoden innebär att vi ska tänka bort, i betydelsen inte använda oss av, olika typer av antaganden som vi normalt gör. Vi ska på detta sätt nå en upplevelse som inte är påverkad av tveksamma bakgrundsantaganden och sedan beskriva denna upplevelse.

Question 7

Parantessättande (HUSSERLS)

Answer 7

Husslers ansats innebar bl.a. att de tveksamma antaganden vi normalt tar för givna skulle sättas inom parantes, vilket innebär att vi inte ska använda dem som utgångspunkt när vi analyserar och beskriver våra upplevelser (metod kallad för epoché). Detta parantessättande skulle enligt Husserl föras på tre nivåer:

1. Fenomenologisk reduktion: Vi förhåller oss till världen genom att anta den naturliga attityden. Denna attityd hindrar oss från att se fenomenen i deras rena form, de blir istället färgade av en massa antaganden vi gör. Det är denna naturliga attityd vi ska frigöra oss ifrån genom epochén och därigenom ska vi istället anta vad Husserl kallar den fenomenologiska attityden och få tillgång till fenomenen sådana de verkligen är. Ontologiska antaganden, såsom att yttervärlden har en egen, av oss oberoende, existens, är det första som ska sättas inom parantes. Det är detta som är fenomenologisk reduktion.
2. Transcendental reduktion: Handlar om att eliminera påverkan från antagandet att det är enskilda jag som i någon mening är förknippade med enskilda upplevelser. Istället antar Husserl att ett allmänt transcendentalt jag är en generell komponent i mänskligt upplevande – alltså något som alla upplevelser är kopplade till. Med det transcendentala menar Husserl det som utgör upplevelsens förutsättningar, det som föregår upplevelsen. Husserl påstår att det finns olika typer av upplevelser (aktkvalitéer): upplevelser kan vara att förnimma, förvänta sig eller minnas, och det är det transcendentala jaget som på ett allmänt plan ses som bestämmande för vilken sådan aktkvalité som en specifik upplevelse har. Det är kvalitéernas egenskaper som Husserl vill förstå, såsom vad det innebär att förnimma något jämfört med att minnas något. När man genom den transcendentala redutionen når fram till aktkvalitéernas egenskaper har man enligt Husserl funnit en kärna i upplevelsen som utgör dess subjektsida. Den andra sidan är aktmaterien som är vad upplevelsen handlar om, t.e.x en myra.
3. Eidetisk reduktion: Handlar om vilka egenskaper som är nödvändiga för att konstituera ett visst fenomen. Den eidetiska reduktionen innebär att man ska parentessätta de tillfälliga egenskaperna tills det som återstår är en beskrivning av fenomenets nödvändiga egenskaper – de egenskaper som krävs för att skilja en typ av fenomen från andra typer av fenomen.

Question 8

Epoché fenomenologi

Answer 8

Husslers ansats innebar bl.a. att de tveksamma antaganden vi normalt tar för givna skulle sättas inom parantes, vilket innebär att vi inte ska använda dem som utgångspunkt när vi analyserar och beskriver våra upplevelser (metod kallad för epoché). Detta parantessättande skulle enligt Husserl föras på tre nivåer: fenomenologisk reduktion, transcendental reduktion, eidetisk reduktion.

Question 9

Livsvärld

Answer 9

Centralt begrepp, och är den värld som vi upplever den, och den är därmed uppbyggd av fenomen. Livsvärlden är världen som den är tillgänglig för oss i våra upplevelser, sådan den framträder innan några fenomenologiska parentessättningar. Livsvärlden är en förutsättning för alla andra former av kunskapsbildning . Varje människa har sin unika livsvärld.

Question 10

Hermeneutik och dess grundtankar

Answer 10

En filosofi om tolkning, handlar om hur vi kan förstå och skapa mening. Det är läran om tolkning. Hermeneutikens grundtankar
Enligt Gadamer beror all kunskap av tolkning. Det gäller både vår vardagskunskap och all vetenskaplig kunskapsbildning. All kunskapsbildning är hermeneutisk, oavsett om den kallar sig naturvetenskaplig eller humanistisk eller något annat. En avgörande utgångspunkt i Gadamers hermeneutik är att förståelseprocessen inte har någon helt fast punkt att ugå från; utgångspunkten är alltid lokal, föränderling och betingad av ett historiskt sammanhang. Enligt Schleiermacher och Gadamer ansåg att språket var av främsta betydelsen, vare sig det var talat eller skrivet.

Question 11

Förförståelse hermeneutik

Answer 11

All förståelse utgår ifrån en förförståelse, för att förstå något måste man redan ha en försteålse. Denna förförståelse finns alltid vid en viss specifik tid och en viss specifik plats – den är lokal. All förståelse är ändlig; den ärbegränsad av den ändliga förförsteålse den utgår ifrån eftersom ny försteålse bara kan skapas inom de ramas som sätts av de förkunskaper man redan har med sig. Denna förförståelse består av fördomar, i betydelsen i förväg dragna slutsatser som vi använder och tolkar utifrån. För Gadamer är förförsteålsen och där med fördomarna, en nödvändig förutsättning för ny kynskap, och fördom är därmed ett positivt laddat begrepp. Vår förförsteåelse är resultatet av våra erfarenheter, vår kultur och det samhälle vi lever i, och vi kan inte förstå något frikopplat från den. Förförståelsen och förståelsen skapar hela tiden varandra och förutsätter varandra i en ömsesidig relation. Vad en avsändare egentligen vill säga kan vi inte yttra oss om i våra tolkningar, det enda vi kan yttra oss om är vad vi som uttolkare finner i budskapet.

Question 12

Förståelsehorisont

Answer 12

Förförståelsen sätter gränserna för vilken förståelse vi kan nå och inte minst vilka frågor vi kan ställa (förståelsehorisont). När en uttolkare förstår ett miningsinnehåll, exempelvis en handling, ett uttalande eller en text blir den nya förståelsen till förförståelse som öppnar för ytterligare förståelse och uttolkaren förändrar därmed också sin förståelsehorisont. Ny förståelse blir möjlig och nya frågor kan ställas.

Question 13

Hermeneutisk cirkel

Answer 13

Schleiermacher modell av förhållandet mellan del och helhet i förståelseprocessen. För att förstå något måste man se dem i ljuset av den helhet där de förekommer. Passager i exempelvis en text förstås i relation till texten som helhet och texten som helhet förstås utifrån delarna. Delarna och helheten skapar varandras betydelser i förståelseprocessen.

Question 14

Vetenskapens utveckling 3 stadier

Answer 14

1. Amatörperiod: en lyxverksamhet som endast de rika hade råd med, personerna hade ingen profession utan gjorde det av rent intresse
2. Akademiskperiod: universitets byggs upp, det blir en profession att forska och vara lärare på ett universitet. Forskningen blir en akademisk angelägenhet. Universiteten ansågs vara något extra som samhället kunde visa och signalerade att man var ett utvecklande samhälle. Koppling mellan samhälle och universitet var svagt.
3. Professionellperiod: Mitten av 1900-talet. Innebar att universitet blev integrerad i samhället, och universiteten skulle förse arbetsmarknaden med arbetskraft. Utbildningarna ska gynna samhället.

Question 15

Typer av vetenskaper

Answer 15

Mångvetenskap betyder att representanter från olika ämnen samarbetar för att undersöka ett forskningsområde eller lösa ett problem.
I tvärvetenskapen så använder de olika representanterna kontinuerligt inom ett ämne, och unika metoder brukar utvecklas och tillslut uppstår ett nytt akademiskt ämne (ex. arbetslivsvetenskap). Med tid utvecklades en egen tradition.

Question 16

Grundad och tillämpad forskning

Answer 16

Grundforskning bygger teori, man bryr sig inte om praktiska konsekvenser eller lösa problem, man vill veta hur något funkar. Det är grundforskare som vinner nobelpris.
Tillämpad forskning använder de teorier som har skapats för att svara en specifik fråga eller problem, man tillämpar kunskaperna. Exempel politiker efterfrågar kunskap (kriminalitet).

Question 17

Peer-review-processens betydelse

Answer 17

Det är en funktion som reglerar vilka forskningsresultat som anses som legitima, dvs ges en viss frad av acceptans av forskarsamhället. Det sker till stor del genom att forskare fungerar som bedömare av varandras texter, vilket allmänt kallas för peer review (referentgranskning). Dessa bedömningar bidrar bland annat till att bestämma vilka manuskript som publiceras i vetenskapliga tidsskrifter och ibland även vilka bokmanusskript som publiceras. John Ziman ansåg peer-review vara vetenskapernas främsta instrument för kvalitetskontroll. Publicering i internationela peer review tidskrifter har alltmet blivit en viktig publiceringsform, framför allt för att de ofta har en hård granskning. Ett annat viktigt skäl är att forsaren genom publicering på engelska når en väldigt mycket större läsekrets (med hög kompetens) än genom publicering på svenska. Peer-review kan också användas vid bedömningar av forskningsansökningar, i samband med tjänstetillsättningar och i samband med att forskare ansöker om att få presentera sina forskningsresultat på vetenskapliga konferenser. Förutom att gallra ut manuskript av dålig kvalitet och att förbättra andra manuskript, har peer review en viktig funktion när det gäller at integrera kunskapsutvecklingen. Detta sker bla genom att granskarna nogsamt bevakar att textförfattarna refererat relevant forskning, vilket tvingar forskarna att på ett mer systematiskt sätt att förhålla sig till redan publicerad forskning, vilket ökar den vetenskapliga kunskapens integrering. I peer-review processen ser man också att man hela tiden strävar efter förbättring, där även det som r bra kan vli ännu bättre.

Question 18

Mertons fyra normer

Answer 18

Forskningen kan gagnas av om dessa fyra normer följs.
1. Universalism: Alla forskningsresultat bör behandlas lika utifrån samma objektiva
kriterier oavsett varifrån de kommer, tex oavsett forskarens kön, land eller etnisk grupp. Kritik: forskare hinner ofta inte läsa all annan forskning som är relevant för den egna forskningen och forskarna väljer då litteratur utifrån sina föreställningar om vad som är viktiga resultat och utifrån de texter som är lättillgängliga för forskaren.
2. Kommunism/kommunalism: Vetenskapliga resultat ska produceras i samverkan mellan forskarna och ska delas fritt. Genom samverkan kan forskarna bland annat korrigera enskilda forskares misstag. Om forskare inte publicerar sina resultat bryter det mot normer om kommunism. Kritik: forskare kan ibland dröja med att publicera sina resultat eftersom de vill skaffa sig mer empiriskt stöd och bättre argument innan de för ut sina resultat offentligt.
3. Oegennytta: Forskaren ska inte driva privata intressen i sin forskning. Forskaren ska vara intresserad i betydelsen att han eller hon inte ska söka personlig vinning. Slutsatserna ska vara opåverkade av forskarens egenintressen. Kritik: det är viktigt för forskare att få andra forskare att uppmärksamma deras resultat. Detta gör att de kan lockas att framställa sina resultat som tex mer originella än vad de egentligen är.
4. Organiserad skepticism: Forskningen ska inta en kritisk hållning till sina egna och andra forskares resultat, dvs när slutsatser dras i forskningen ska det ske på ett reflekterat och övervägt sätt och de ska granskas kritiskt av forskarens kollegor. Kritik: det är rimligt att tro att forskare ibland bryter denna norm, speciellt i samband med sin egen forskning. Forskningsartiklar är i allmänhet fokuserade på att presentera belägg för författarens teori eller ståndpunkter snarare än att presentera argument emot dem (vilket visar vikten av peer-review).

Question 19

Epistemologi

Answer 19

Epistemologi är det samma som kunskapsteori, det vill säga läran om vad man kan veta och
hur man kan nå kunskap. Två klassiska epistemologiska riktningar är rationalismen och
empirismen.

Question 20

Sanningsteorier

Answer 20

Korrespondensteorin: en utsaga är sann om den korresponderar (överensstämmer) med
något i yttervärlden. Det som gör en utsaga sann är dess relation till förhållanden i världen. Utsagan ”det hänger ett äpple i trädet” är sann om det faktiskt hänger ett äpple i trädet. När det gäller rättfärdigandet av sanninsanspråk behöver korrespondensteoretisk sanning stöd av andra påståenden, och den visar här en likhet med koherensteorin om sanning där man hänvisar till saningen hos andra utsagor.
- Koherens: en utsaga är sann om den är koherent (samstämmig/förenlig med) andra utsagor som vi också håller för sanna. Det som gör en utsaga sann är alltså dess relation till andra utsagor. Exempelvis kan man göra en tolkning av en persons avsikter, och argumentera för den tolkningen genom att visa hur den stämmer överens med andra utsagor vi har gjort om den här personen och som vi håller för sanna. En begränsning med koherensteorin är att sanningen hos de utsagor man förlitar sig på (dvs de utsagor den första utsagan relateras till) också behöver rättfärdigas med hjälp av andra utsagor. En kombination av koherensteori och korrespondensteori är i praktiken ofta mer användbar.
- Pragmatiska sanningsteorin: de utsagor vi håller för sanna är de vars effekter fungerar i praktiken. Det finns olika varianter av denna sanningsteorin, en variant är att säga att det som är sant är det som vi har nytta av att hålla för sant. Något som kan utgöra en begränsning i möjligheten att använda den pragmatiska sanningsteorin är att olika människor har olika nytta av att hålla vissa utsagor för sanna. För en del människor kan det vara til stor nytta att tro på psykoanalysen eller marxismen, medan andra anser att viktiga sanningar istället finns i kritiken mot dessa kunskapssystem. Ställningsantaganden utifrån en pragmatisk sanningsteori är beroende av antaganden om människosyn och samhällsutveckling.

Question 21

Relativism

Answer 21

Ett ställningstagande om att utsagor är subjektiva, alltså kopplade till enskilda individers förståelse och därmed beroende av sammanhang och person. Här kan man skilja mellan kunskapsrelativism som hävdar att det inte finns någon absolut kunskap eller sanning, och värderelativism som hävdar att det inte finns några absoluta värden såsom etiska eller estetiska påståenden som gäller oberoende av exempelvis tidsålder och socialgrupp.

Question 22

Rationalism vs empirism

Answer 22

På vilket sätt kan man nå kunskap?
Det som skiljer en rationalist från en empirist är synen på vilken roll som den som skaffar sig kunskapen (kunskapssubjektet) har i kunskapsprocessen.
- Rationalism: Rationalister hävdar att kunskapssubjektets (forskarens) bidrag till förståelsen är det som är viktigast att betona. Förståelsen av kunskapsobjektet kommer ovillkorligen att formas och färgas av forskarens bidrag till förståelseprodukten. Människors förförståelse ger de ramar inom vilka förståelsen av kunskapsobjektet kommer att gestaltas.
- Empirism: Medan rationalismen betonar kunskapssubjektets roll för kunskapen om ett objekt, betonar empirismen istället objektets betydelse – alltså att kunskap kommer utifrån de erfarenheter som individen gör. John Locke är en företrädare för empirismen (tabula rasa). Alla kunskaper kommer helt och hållet genom erfarenheter. Exempel: behaviorism.

Question 23

Ontologi

Answer 23

Handlar om hur världen ytterst sett är beskaffad, och i samband med vetenskapsfilosofin fokuserar man ofta specifikt på hur man anser att forskningens studieobjekt är beskaffade. Man talar bland annat om olika former av ontologisk realism kontra idealism. Detta handlar om i vad mån de objekt vår forskning handlar om existerar oberoende av oss som betraktar dem. Hänger ihop med epistemologi eftersom den ger förutsättningarna för ontologiska påståenden och ontologin ger samtidigt förutsättningar för kunskapsteoretiska utsagor.

Question 24

Naiv realism

Answer 24

En epistemologisk ansats som antar en okomplicerad form av relation mellan ontologi och kunskapsteori. Den innebär att man antar att världen är just sådan som vi upplever den. Detta är till stor del det förhållningssätt som vi har i vardagslivet, men det är samtidigt lätt att se att den naiva realismen kan problematiseras. Exempelvis menar många att det är problematiskt att påstå att färger existerar oberoende av ett upplevande subjekt som har förmåga att varsebli just de aktuella formerna av reflekterat ljus.

Question 25

Kritisk realism

Answer 25

Ifrågasätter naiv realism. Allmänt sätt innebär det ett grundläggande antagande att världen existerar oberoende av oss, dvs att världen har egenskaper i sig själv oberoende av hur dessa uppfattas av människor (ontologisk realism). Samtidigt bygger kritsk realism på att vi har begränsade öjligheter att få tillgång till denna oberoende existerande värld. Exempelvis betonas ofta att våra sinnen inte ger oss direkt eller omedelbar insikt om verklighetens egenskaper, istället krävs reflektion, slutlednigar och eftertanke för att förstå den. Inom ramen för en kritisk realism kan man också lyfta fram hur vår förförståelse av omvärlden är bunden till våra förunskaper, t.ex genom att kultur och förkunskaper påverkar hur forskarna ställer de frågor som vetenskapen försöker besvara vilket sedan påverkar den vetenskapliga verksamheten i stort.

Question 26

Epistemologisk idealism

Answer 26

enligt denna kan man i och för sig anta att det finns en yttervärld som existerar oberoende av våra upplevelser, men denna oberoende yttervärld kan vi enligt Kant dock aldrig någonsin få direkt tillgång till, oavsett hur sofistikerade metoder vi kan konstruera.

Question 27

Essentialism

Answer 27

Innebär att man antar att det finns ett konkret fenomen som motsvarar det begrepp man använder; talar vi om vänskap eller problemlösning så utgår vi ifrån att det finns ett anta egenskaper som dessa företeelser ska ha för att man ska kunna använda begreppen i fråga. Alla former av vänskap har med detta synsätt en gemensam kärna av något så när stabila egenskaper, liksom exempelvis all problemlösning skulle ha vissa egenskaper. Kritik är att det sällan finns några egenskaper gemensamma för alla instanser för en viss typ av fenomen, men det finns likheter.

Question 28

Orsaks-, funktionell- och ändamålsförklaring

Answer 28

Orsaksförklaring (kauselförklaring): Orsaken A bidrar till att ge upphov till effekten B: A = psykoterapi→B = patienten mår bättre.
Funktionell förklaring: Förklarar i första hand ett fenomens fortbestånd (att det fortsätter att finnas) genom fenomenets effekter – alltså hur det påverkar och vad det påverkar. Funktionella förklaringar handlar ofta om mer komplexa relationer, exempelvis när det gäller ett stort antal samvarierande faktorer inom ett system av något slag. Evolutionsteorin är ett tydligt exempel på en funktionalistisk förklaring, där enkla orsaksrelationer inte kan förklara skeendena utan de beskrivs istället genom ett mer komplext mönster av förändring, anpassning och konkurrens inom ramen för ett integrerat system. Man gör något för att det fyller en funktion i nuet.
Ändamålsförklaring (teologisk förklaring): innebär att man förklarar exempelvis en handling med indvidens avsikter. Det fokuserar på individens ändamål med sina handlingar och ser ändamålet som förklaring till handlingarna. Ett sätt att relatera ändamålsförklaringar till orsaksförklaringar är att se individens förståelse av andamålet med sina handlingar som förklaring till handlingarna.