Vetenskapsrådet Flashcards
Etik och moral
Det är rimligt att anta att alla människor bär på en moral, en moral som visar sig i personens beteenden, speciellt mot andra människor. Personen behöver inte vara medveten om sina moraliska ställningstaganden och behöver inte ha reflekterat över dem. De enskilda värderingar och ställningsantaganden som hennes moral kan antas bestå av behöver inte heller hänga ihop särskilt väl. Den behöver inte uppvisa någon som helst systematik och personen behöver inte kunna rättfärdiga sig på något sätt. En etik kan vi inte ha utan att vara medvetna om den och reflekterat över den. När vi använder termen etik åsyftar vi en slags teori för det moraliska området. En etik kan ej vara godtycklig.
Forskningskravet och individsskyddskravet
Samtidigt som individer som medverkar i forskning ska skyddas från skada och kränkning,
individskyddskravet, är det inte rimligt att en obetydlig skada får hindra viktig forskning.
Forskningen är angelägen för samhället och medborgarna genom de förbättringar av
exempelvis hälsa, miljö och livskvalitet, som den kan leda till. Vid sidan av nyttan har
forskningsresultaten ofta ett egenvärde. Man kan säga att det finns ett etiskt motiverat
imperativ att bedriva forskning: forskningskravet. Många forskningsetiska problem kan därför
beskrivas som vägningar mellan dessa krav. Vi ska utföra kvalitativt god forskning med ett
viktigt syfte och samtidigt skydda de individer som deltar i forskningen. Hur detta avvägs och
genomförs i forskningen blir avhängigt av vad slags forskning (frågeställningar, metoder,
deltagargrupper osv.) det är fråga om.
Informerat samtycke (informationsskyddskravet och samtyckeskravet)
Forskning på människor får normalt sett endast ske om deltagarna samtyckt till att medverka i studien. Först måste deltagarna dock ha informerats om studiens syfte, eventuella risker och fördelar med att medverka, och mycket annat. I etikprövningslagen framgår att samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning. Dessutom ska samtycket dokumenteras. Forskningspersonen har rätt att när som helst och med omedelbar verkan återta sitt samtycke. Något skäl behöver han eller hon inte ange. Data som redan insamlats får dock användas i forskningen. En förutsättning för det informerade samtycket är alltså att forskningspersonen först tagit del av relevant information.
Sekretess
Grundprincipen är att allmänna handlingar är offentliga och att uppgifter kan sekretessbeläggas endast om de faller under en bestämd paragraf i offentlighets-och sekretesslagen. Lagen innehåller ett kapitel som just gäller sekretess till skydd för enskild inom forskning. Offentlighetsprincipen gäller offfentlig verksamhet samt sådan verksamhet som tas upp i bilagen till offentlighets-och sekretesslagen. När någon begär att uppgifter ur allmänna handlingar ska lämnas ut måste den myndighet som förvarar materialet (ex universitet) göra en bedömning av om uppgifterna kan lämnas ut, det vill säfa om sekretess råder för uppgifterna eller inte.
Tystnadsplikt
Med sekretess följer tystnadsplikt i den meningen att om en uppgift är sekretessbelagd, så gäller också tystnadsplikt beträffande denna uppgift, däremot gäller inte det omvända. Om tystnadsplikt gäller inom en viss verksamhet, innebär inte detta att det som yttrats i denna verksamhet automatiskt är belagt med sekretess eller faller under offentlighets-och sekretesslagen. Det kan vidare förhålla sig så att en forskare i samband med arbetet på ett projekt får kännedom om någon som enligt lag ska anmälas (barnmisshandel), isåfall väger anmälningsplikten tyngre. Det innebär att man (präster/psykologer) inte får prata om patienters och brukares hälsa och personliga förhållanden med någon obehörig eller på annat sätt förmedla uppgifter om sådant.
Konfidentialitet
En mer allmän förpliktelse att inte sprida uppgifter man fått i förtroende och innebär skydd mot att obehöriga får del av uppgifterna. Vi lovar att inte röja deltagarnas identiteter, ingen utomstående ska kunna koppla ihop en deltagare med en lämnad uppgift. Konfidentialitetskravet innebär att uppgifter om alla deltagare i en undersökning ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och att alla personuppgifter ska förvaras på ett säkert sätt.
Anonymitet
Anonymisering förutsätter att kopplingen mellan prover eller svar på en enkät och en bestämd individ har eliminerats så att varken obehöriga eller forskargruppen kan återupprätta den. Man kan inte kombinera en viss uppgift med en bestämd individs identitet. Anonymisering av uppgifter är i vissa fall en förutsättning för att etikprövningsnämnder ska godkänna en studie. Det kan exempelvis ske genom att personuppgifter eller namn på insända enkätsvar eller prover tas bort så att det sedan blir svårt eller i praktiken omöjligt att hänföra ett visst svar eller prov till en bestämd individ.
Vetenskaplig oredlighet
I snäv mening avses uppenbara övertramp som gäller stöld av andras idéer och data, förfalskning och frisering av data och plagiat av andra texter. Andra former av klandervärt beteende räknas också, som oredlighet mot bidragsgivare, överdrifter om egna meriter vid ansökningar, publikation av samma undersökning i många sammanhang, sexuella trakasserier, förtal av kolleger, sabotage av kollegors arbete osv.
Plagiat
vanligast förekommande. Det är vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen. Med plagiat avses att en forskare (medvetet eller av oaktsamhet) framställer textavsnitt, idéer, data, resultat med mera på ett sådant sätt att dessa framstår som forskarens egna, när de i själva verket har skapats av någon annan. Att presentera dem så är en form av lögn, i många fall kan det också röra sig om stöld. Det är först när ett stulet material presenteras som eget som det är fråga om plagiat. Om en forskare tillskansar sig data från en annan forskare och sedan publicerar dessa som sina egna så är det inte stölden av data som gör beteendet till plagiat utan det faktum att forskaren genom publicering gör anspråk på att dessa data är forskarens egna produkt.
Fusk (förfalskning, påhittade data)
forskaren fabricerar sin data eller resultat, hittar på dem, för att sedan framställa dem som riktiga. Förvanskning är ett mer mångfacetterat fenomen. Begreppet innefattar alla de sätt varpå det är möjligt att manipulera forskningsprocessen, utrustningen, material eller data så att forskningen sedan inte kan presenteras på ett vederhäftigt sätt. Samma effekt uppstår om vissa data eller experiment utesluts ur rapporteringen. Det är även möjligt att förvanska själva rapporteringen av den forsknings som har bedrivits, exempelvis genom manipulation av diagram och andra bilder. Frisering av data: Forskare kan få tillgång till ett material före en egentlig publicering, exempelvis vid föredrag, föreläsningar, kongresser och andra möten eller vid samtal forskare emellan. Innan forskaren använder någon annans material som man har fått tillgång till på detta sätt bör hon eller han fundera över den situation i vilken man fick tillgång till materialet
3 konsekvenser av vetenskaplig oredlighet
- Tilltron: Minskar tilltron till publicerade forskningsresultat, såväl i forskarvärlden som i samhället i övrigt. Förtroendet riskerar också att skadas mellan forskarna inbördes, mellan forskare och finansiärer och mellan forskare och de som medverkar i forskningen.
- Skada: Många forskningsresultat används i praktiken, exempelvis vid behandling av patienter eller vid val av metoder att bygga tunnlar. Om då resultaten bygger på vetenskaplig oredlighet kan människor komma till skada genom att de exempelvis får sämre behandling eller att tunnlar kollapsar.
- Orättvisor: Det akademiska meriteringssystemet kan också få negativa konsekvenser, om en forskare använder sig av falska meriter och producerar sina arbeten med oupptäckta inslag av exempelvis plagiat eller annan form av oredlighet, för att andra sökande kan åsidosättas i konkurrensen. Oredlighet leder därför till orättvisor i forskarsamhället. Resultatet kan då bli en sämre forskning eftersom en bättre forskare kan få stå tillbaka för fuskaren.
