Fördjupning Handelsrätt Flashcards
(150 cards)
1
Q
Simultanbildning
A
Förr bildades bolag successivt, idag allt på en gång. Samma steg men i koncentrerad form.
2
Q
Bildningsprocessens 5 steg:
A
- Stiftelseurkund med förslag till bolagsordningen + regler om betalning, teckningskurs, revisor, styrelse osv.
- Aktieteckning som stiftarna gör.
- Betalningen - får vara överkurs men ej under kvotvärde.
- Underskrift av stiftelseurkunden - nu alla parter bundna och bolaget är bildat.
- Registrering hos BolagsV, nu juridisk person.
3
Q
Vem förväntas följa bolagsordningen?
A
Alla som kommer i kontakt med bolaget, det är offentligt så alla förväntas veta vad som står där i. Finns i aktiebolagsregistret.
4
Q
Syftet med AB:
A
Största möjliga vinst till minst antal personer. Detta är det presumerade syftet, ska man ha annat syfte så måste man ange det i bolagsordningen. Men då kan man heller inte ha utdelningar hur som helst osv eftersom att det det inte är syftet.
5
Q
Vad ska finnas med i bolagsordningen? (8)
A
- Firma (namn)
- Säte (ort i swe)
- Verksamhetsbeskrivning - får ej agera utanför, är då ”främmande” och blir ogiltiga avtal.
- Aktiekapital (min-max) i redovisningsvalutan (SEK eller EUR).
- Antalet aktier (min-max) som måste följa samma skillnad som AK.
- Antal styrelseledamöter + revisor inkl suppleanter (högsta-lägsta).
- Sätt för kallelse till bolagsstämma
- Räkenskapsår, valfritt.
6
Q
Likavärdesprincipen:
A
Alla aktier har lika rättigheter (ex till utdelning osv) förutsatt att det är samma typ av aktie. Skiljer sig i rösträtt för A och B och preferensaktier har företräda vid konkurs osv. Ska man ha dessa skillnader måste detta stå i bolagsordningen.
7
Q
Principen om fri överlåtelse har tre inskränkningar, vilka?
A
Principen gäller hyfsat fullt ut på börsen men i privata bolag finns ofta inskränkningar, speciellt i familjeföretag.
- Samtyckesförbehåll
- Förköpsförbehåll
- Hembudsklausul/lösningsrätt
8
Q
Samtyckesförbehåll:
A
Ett hinder på fri överlåtelse där man ska fråga bolaget om godkännande innan man säljer sin andel. Om bolaget vägrar så måste man motivera det.
9
Q
Förköpsförbehåll:
A
Ger annan aktieägare rätt att köpa aktien först innan man säljer vidare till någon ny utomstående.
10
Q
Hembudsklausul:
A
Sker efter att övergången redan inträffat där nya förvärvaren måste höra sig för om aktieägarna vill lösa (lösningsrätt) aktierna till det erlagda priset. Detta för att ägarna ska kunna ta ställning till om man verkligen kan samarbeta med denna nya. Gäller alla slags fång.
11
Q
Hur ska b-ordningen och aktieägaravtalet komplettera varandra?
A
I bolagsordningen tas det upp hur bolaget ska skötas, viktiga och generella frågor. Men i aktieägaravtalet som endast binder stiftarna skriver man istället in tvistlösningsregler eller vad som händer om ena parten dör eller liknande. Man vill hålla bolagsordningen ren från sådant.
12
Q
När får aktieägarna använda sina andelar?
A
På bolagsstämman där de får ta del av förvaltningen genom sin rösträtt.
13
Q
Bolagsstämmans uppgift:
A
Bolagets högsta beslutande organ. Brukar prata om restkompetens - dvs de ska besluta i frågor som varken styrelse eller VD kan göra själva/som de ska ägna sig explicit åt. De ska även utse styrelsen.
14
Q
Vilka har rätt att närvara på stämman?
A
- Aktieägarna enligt aktieboken, delägares ombud/biträden samt endast de som är föranmälda om det så krävs.
- VD + styrelse (behöver ju ej vara delägare)
- Revisorn (äger absolut inga andelar).
- Utomstående om stämman sker online - kan ju inte vara säker på att människor runtomkring ser/hör.
15
Q
Får press närvara?
A
Nej inte om de inte fått godkännande av beslut av stämman. Anses dessutom oetiskt att dyka upp i press-roll om man köpt in sig.
16
Q
Skillnader på stämmor i små/stora bolag med inflytandet?
A
I små hålls knappt stämmor alls, speciellt om det bara är en ägare. Skriver då bara under redovisningen tillsammans med revisor.
Stora bolag har ibland så många delägare att alla aldrig skulle få plats - de som beslutar är ju bara de närvarande - ingen hög grad av demokrati. Dessutom har männen på första raden så mycket att säga till om så en liten delägare får inte sin röst hörd…
17
Q
Definition på skuldebrev
A
Ett brev av vilket det framgår att någon har en skuld.
18
Q
4 kriterier för att vara ett skuldebrev - dvs måste var uppfyllda för att SkbrL ska vara tillämplig.
A
- Ensidig rättshandling - lån på bank tex inte ett kreditköp för då kan jag kräva saker tillbaka vid fel etc.
- Fristående - ej dubbelt avtal om köp + kredit. Bara kredit.
- Skriftlig utfästelse.
- Tydligt framgå att G ska erlägga visst penningbelopp.
19
Q
Två huvudtyper av skuldebrev + undertyp
A
- Löpande - innehavarskuldebrev + orderskuldebrev
* Enkla.
20
Q
Innehavarskuldebrev
A
Framgår inte till vem betalningen ska ske bara vem som ska göra betalningen. “Till innehavaren”.
21
Q
Enkla skuldebrev
A
Ställda till viss person och kan därför inte säljas/ges bort hur som helst utan att underrätta G om detta - så att betalningar sker till rätt person. Tillämpas på kundfordringar (praxis).
22
Q
Aktiv legitimationsrätt
A
När jag aktivt kan visa att jag är den rätte ägaren med någon form av bevis eller legitimation. Detta krävs ju vid löpande skuldebrev.
23
Q
Passiv legitimationsrätt
A
Handlar om när man kan betala med befriande verkan. Om någon har aktivt legitimerat sig så ska jag förhoppningsvis kunna betala med befriande verkan - dvs till den rätte B. Ex med enkla skuldebrev så kan jag kanske inte betala med befriande verkan till någon bara för att den säger sig vara rätt, kräver bevis.
24
Q
Gäldenärens generella invändningsrätt
A
När G har rätt att invända mot en skuld, ex vid kreditköp där man har rätt att hålla inne betalning om det är fel på varan.
25
Gäldenärens kvittningsrätt
Rätt att kvitta huvudfordran med en genfordran.
26
Två sakrättsliga skydd vid skuldebrev
* Borgenärsskyddet där man vill skydda en B mot övriga som har anspråk på G.
* Omsättningsskyddet som ska skydda förtroendet och enkelheten i att omsätta skuldebrev genom lagen om godtrosförvärv.
27
Mer om ett löpande skuldebrev:
Innehavarbrev där innehavaren också är bäraren av fordran, dvs brevet är ett värdepapper. Avsedda för omsättning. Viktiga i näringslivet.
Skyddar godtrogna B men svagt skydd för G.
28
Aktiv leg med löpande skbr:
Den som har pappret i sin hand kan kräva betalning, brevet är den enda legitimation som krävs. Beloppet som gäller är det som står på pappret.
29
Passiv leg med löpande skor:
För att vara säker på att betala till rätt så ska betalning ske till den med pappret i handen. Ej bet till ngn som ringer och påstår sig ha det. När bet klar - be om att få tillbaka pappret och elda upp det. Vid avbet - skriv hela tiden ner beloppet.
- Allt detta för att kunna betala med befriande verkan.
30
Vad gäller för specialregel vid avbetalningar, räntor och amorteringar? Vem kan jag betala till med befriande verkan?
Betala alltid till senast kända B. Så länge du inte vet något annat ska du fortsätta betala till samma B. Måste följa avbetalningsplanen, kan ej betala i förtid eftersom att då vet inte ev nya B om att beloppet som kvarstår är mindre…
31
Invändningsrätt för löpande (2 typer):
För löpande skbr är negotiabla, dvs tillåter inta svaga invändningar mot B2. Inte samma rätt till en ny...
* Bestående invändningar: rätt att invända även om B2 är i god tro, dvs B2 vet inte om att G har gjort invändningar mot B1…
* Extinktiva invändningar: inte rätt att invända mot godtroende B2 (god tro vid överlåtelsetidpunkten)…
32
4 situationer på bestånde invändningar:
Då går att göra gällande även mot B2:
- Råntvång
- Förfalskning
- Tvångsackord
- Ej rättshandlingsförmåga - skbr är dödat.
33
3 extinktiva invändningar:
15§ ger bara exemplifierande uppräkning = liknande situationer kan också tillämpa denna paragraf.
- Ogiltighetsgrunderna i 3kap AvtL
- ursprungliga B har inte levererat felfri vara
- Gjorda avbetalningar som inte framgår av skuldebrevet
34
Kvittningsrätt för löpande skor:
| Förklara både för B1 och B2.
B1:
Så länge G:s motfordran är förfallen till betalnings så är det OK att kvitta mot B1.
B2: Huvudregeln nej.
Två undantag till nej:
- B1 är på obestånd när fordran överlämnas och B2 vet om detta.
- Konnexa fordringar -dvs samma ursprung där motfordran inte är tvistig och B2 kände till denna när hen övertog skuldebrevet.
35
Sakrättsliga skydd för löpande:
Borgenärsskydd dels för när en godtroende B2 förvärvar skuldebrevet genom tradition trots att B1 saknade förfoganderätt över det och dels om B2 fått besittning trots att B3 (Kronofogden) skulle fått det pga B1 i konkurs.
- Traditionen+god tro skyddar.
Omsättningsskydd och där skyddar man en godtrogen förvärvare om skor har överlåtits (köp, byte, gåva), är i god tro och fått besittning TROTS att överlåtaren kanske hade stulit det eller vad som.
36
Enkla skuldebrev:
Reglerna tillämpas analogt på alla typer av fordringar. Kallas enkla fordringar.
Här är brevet bara ett bevis på ett rättsförhållande - har inget värde i sig.
37
Skillnad för rättsläget vid löpande vs enkla:
För löpande är det den som har skbr i sin hand som kan kräva betalning, dvs tradition är viktigast men vid enkla är det avgörande vad G vet om, dvs denuntiation är viktigast.
38
Aktiv leg enkla skbr:
Den som har en fordran kan kräva betalning, sen om jag har brevet som bevis är det såklart bra men inte avgörande - dvs B2 kan vara den rättmätige fordringsägaren trots inget skor så länge bevis genom ex denuntiation gjorts.
39
Passiv leg enkla skbr:
G kan betala med befriande verkan till senast kända B så länge man är i god tro om att det är den rätta ägaren.
40
Om G är osäker då?
Ja om G inte vet vem hen ska betala till så kan man alltid betala till Länsstyrelsen för att slippa dröjsmål och anmärkningar.
41
Invändningsrätt enkla skbr:
| huvudregel + undantag
Huvudregel: G har alltid samma rätt som till ursprungliga B.
Undantag:
- cut-off-klausuler som tar bort denna rätt helt och håller, OK pga dispositiv lag.
Ej ok med dessa på konsumentkreditköp för då står KkrL över och bestämmer.
42
Kvittningsrätt enkla skbr:
Som sagt ska samma rätt till B2 gälla så det är OK med undantag för om G kände till att B2 övertagit fordran när G förvärvade sin genfordran eller om G:s motfordran förfaller efter det att huvudfordran förfallit.
43
Sakrättsliga skydd för enkla skbr:
Borgenärsskyddet säger att vid både överlåtelse/pant gäller att denuntiation är avgörande, dvs om jag hört av mig till G om att jag övertagit fordran så är jag sakrättsligt skyddad från KF och övriga B.
Omsättningsskyddet säger att i ex tvesalusituationer är det första överlåtelsen som gäller. Men om andra överlåtesetagaren hinner denuntiera G före och kan bevisa att hen är ägare så är det ist den som skyddas som rättmätig ägare.
44
Två rättsbegränsningar på stämman:
1. Får en rösta i jäviga frågor, dvs "egna" ansvarsfrågor. Får dock alltså rösta på mig själv till styrelse osv men inte ansvarsfrågor om ex skadestånd osv...
2. Generalklausulen säger att stämman aldrig får fatta beslut som en typ av aktier vinner på men andra förlorar. Strider mot likhetsprincipen.
45
Tid och plats för bolagsstämman:
| ordinarie + extra
Ordinarie inom 6 mån efter räkenskapsårets slut.
Extra vid behov som minoritet, styrelse eller revisor begär det.
Plats: bolagets säte.
46
Stämmans handlingar och insynsrätt
Handlingarna ska finnas tillgängliga 2 veckor innan men behöver ej skickas ut pga hög kostnad, vill man ha får man be om det. MEN boalg med 10 ägare eller mindre har direkt insynsrätt och ska få granska underlaget som behandlas på stämman.
47
Kallelse till stämman
Ska ske om bolagsordningen säger. Problem med standardbolag som har "brev" som metod...
48
3 obligatoriska ärenden på stämman:
1. Fastställa RR och BR
2. Beslut som vinst/förlustdisposition.
3. Beslut om ansvarsfrihet.
49
Styrelse som organ
Näst högsta beslutande organ men högsta verkställande organ. Kallas för bolagets ledning som leder den operativa styrningen mellan stämmorna.
Stort ansvar. Firmatecknare som grupp men kan ge särskilt firmatecknare rätt till vissa uppdrag. (Fullmakt men ej förhandla osv).
50
Är det lätt att stämma styrelsen?
Ja ribban är låg och ligger på oaktsamhet, räcker alltså med misstag. Men sker sällan pga männen på raden längst fram tänker ju inte stämma varandra.
51
Arbetsordning i styrelsen
Måste dokumentera vilka som ansvarar för vad, vad man går igenom på mötena, vila beslut man tar osv.
52
Jäv i styrelse
Styrelsen får ej handlägga frågor där de själva eller närstående har intresse av besluten.
53
VD: övrigt + 3 punkter
Högsta tjänstemannen som ansvarar för den löpande räkningen.
- Förvaltningsfullmakt som är en typ av ställningsfullmakt som ger firmateckningsrätt i den löpande förv.
- Rätt att delta på styrelsemöte.
- Jävsregel.
54
Revisorns maxlängd
4 år. Får inte komma för nära bolaget men måste samtidigt få tid att sätta sig i bolaget.
55
Vilka måste ha revisor?
| Men vilka behöver det mest?
Publika bolag + stora AB med mer än 3milj O + 1,5 milj BO + minst 3 anställda.
Men små bolag behöver ofta det mest pga har ej koll på bokföring osv riskerar att öka ek-brott + bankers UC vägrar göra kreditbedömningar pga för dåligt underlag.
56
Krav på revisorn (2)
Måste vara kvalificerad =godkänd och auktoriserad dvs utbildad och erfarenhet och ej jävig dvs ingen koppling till bolaget, inte ens kollegan får göra bokföringen i det bolaget.
57
Revisorns 3 uppgifter
1. Granska räkenskaperna
2. Granska årsredovisningen
3. Granska förvaltningen
- Detta mynnar ut i en revisionberättelse.
- Fått förskjutning nedåt pga "mer att granska" i förvaltning än räkenskaperna.
58
Erinringar
Revisorn kan istället skriva erinran till bolaget om att de måste skräpa sig, detta är vanligt eftersom att man inte vill offentliggöra bolagets slarv. Ska protokollföras på styrelsemöten och följas upp.
59
Upplysningsplikt vs tystnadsplikt
Revisorn har båda dessa - gäller att hitta gränsen för vad som måste få komma fram vs vad som kan vara skadligt. Men revisorns ses mer och mer som samhällets granskare och ska skvallra om ek-brott.
60
Minoritetsrevisor
Utses på begäran av minoritet (10%), BolagsV utser. Sker om minoriteten inte är nöjd med revisorn som valt av majoriteten, kanske vet att hon döljer något eller liknande.
61
Särskild granskare
Begär ut en granskare för att titta tillbaka på det förflutna , utses också på begäran av minoriteten. Kan t o m vara samma person som min.rev.
62
Årsredovisningen, när? Hur?
Ska skickas till revisorerna minst 6 veckor före årsstämman där den ska behandlas. I lag står det att den ska skickas inom 1 mån efter stämman men blir inga sanktioner förrän efter 7 mån.
63
Sanktioner vid försenad årsredovisning?
1. Förseningsavgift efter 7 mån, 9 mån och 11 mån.
2. Likvidation efter 11 mån.
3. Personligt ansvar för styrelsen efter 15 mån för alla förpliktelser som uppkommer efter det.
64
Ansvar för stiftare, styrelse, VD och revisor.
| Inåtriktat mot bolaget
Gentemot bolaget är ribban låg och räcker med oaktsamhet för att väcka talan OM:
- VD/styrelse vägras ansvarsfrihet
- Oriktiga uppgifter/brott
Styrelse eller minoritet för talan - väldigt orimligt. Vanligare att föra talan mot revisor ist - "ni borde upptäckt felet" pga denne ej med i bolaget.
65
Adekvat kausalitet
För att kunna driva skadeståndsprocess mot styrelse, VD, revisor krävs adekvat kausalitet, dvs att orsaken som vi anmäler för också har skapat den verkanssambandet som är troligt att faktiskt ske, den naturliga effekten.
66
Utåtriktat ansvar för styrelse, VD och revisor
Gentemot aktieägarna eller annan - överträdelser av ABL, ÅRL eller bolagsordningen. Dvs om man inte följer det sätt som man i b-ord sagt att man ska göra på eller lagens regler.
Ex. kallelsen till stämman sker på fel sätt eller man gör handlingar som strider mot vinstsyftet.
67
Aktieägarnas ansvar gentemot bolaget eller annan aktieägare
Här gäller också överträdelser av ABL, ÅRL eller bolagsordningen och ägarna som skadar eller missgynnar andra har då skyldighet att lösa in minoritetens aktier. Skyddar den skadedrabbade minoriteten.
68
Är SkbrL dispositiv?
Ja lagen är dispositiv (förutom §33) och tillämpas analogt på alla typer av fakturafordringar.
69
Cut-off-klausul skuldebrev
En s.k cut-off-klausul innebär att ett företag som har en fordran riktad mot sig genom avtal frånsagt sig möjligheten att göra invändningar mot fakturan. Dessa är inte tillåtna i konsumentförhållanden, där ska man alltid ha rätt att invända.
70
Om flera personer tagit på sig skuld, vem ansvarar då?
Om inget är avtalt så ansvar alla solidariskt (med i sin tur regressrätt). Men vanligt är att avtala om delat ansvar för sin andel av skulden bara.
71
Hemulsansvar
Överlåtaren av ett skuldebrev ansvarar för att det är giltigt om inte mottagaren visste annat eller borde misstänka något. Ansvarar dock ej för G:s betalningsförmåga om ej avtalat det.
72
Cession
Borgenärsbyte normalt OK utan G:s samtycke men inte tvärtom.
73
Utgår dröjsmålsränta alltid efter förfallen betalning?
Nej, man måste skriva att om du inte betalar så kommer en dröjsmålsränta att läggas till. Referensränta + 8 %-enheter. Sådan erinran krävs dock inte mellan NI.
74
Statiska vs dynamiska rättsskyddet
I det statiska fokuserar man på äganderätten där man skyddar kränkning mot denna bestående rättighet, säkra ägaren. Besittning är det viktigaste. Domstolen skiljer bara mellan två tvistande parter.
I det dynamiska fokus på transaktioner (överlåtelse, upplåtelse), förändring i rättsläget. Skydd mot TM. Borgenärsskydd och omsättningsskydd.
75
Skillnad på allmän vs särskild förmånsrätt
Alla förmånsrätter kan göras gällande vid konkurs men särskild kan även göras gällande vid utmätningar (av KFG). Den som har särskild förmånsrätt har rätt att få ersättning direkt från försäljningen av den egendom som är förknippad med förmånsrätten, ex om jag är panthavare till inteckning av fast egendom.
76
Beneficium
Vid utmätning har G rätt att behålla sådan egendom som krävs för att bo och livnära sig.
77
Illikvid
Man har ont om likvida medlen (cash) som gör att jag inte omedelbart kan betala förfallna skulder, kan ex bero på tekniska problem eller företag har T bundna i egendom som inte omedelbart kan realiseras till cash. Inget långsiktigt problem.
78
Insolvens
När G inte kan betala sina skulder i rätt tid och denna oförmågan är inte bara tillfällig. Insolvensen avgör om det kan bli fråga om konkurs.
79
Kvalificerad insolvens
När man är så skuldsatt att man inte kan betala sina skulder på många år.
- Krävs för att leda till skuldsanering.
80
Insufficiens
När skulderna är större än tillgångarna. Behöver ej vara ett problem. Ex studenter med studielån.
81
Kapitalbrist
När EK understiger hälften av det registrerade AK.
82
Begreppet obestånd
Synonym till insolvens men används som samlingsbegrepp för alla tidigare nämnda situationer.
83
Rättsliga effekterna av obestånd, röd, gul och grön
Fysisk person:
Grön: skuldsanering
Gul: specialexekution
Röd: generalexekution
Juridisk person:
Grön: företagsrekonstruktion
Gul: specialexekution
Röd: generalexekution
84
Special exekution
Viss egendom säljs i syfte att betala en viss borgenärs fordran. Sker genom utmätning.
85
Generell exekution
När all egendom säljs och värdet av det delas mellan borgenärerna. Sker genom konkurs.
86
Skillnaden mellan utsökning och utmätning
Utsökning är de åtgärder som KFM gör med stöd av UB, ex driva in pengar eller återlämna egendom.
Utmätning är istället KFMs beslut om att någonting du äger ska användas till att betala din skuld, ex utmätning av lön dvs att pengar ska dras direkt från ditt konto.
-->Utmätnings är en del av utsökningsbegreppet.
87
Vad gör KFM och vad gör de inte?
KFM håller enbart på med exekutioner. Det ska verkställa det som domstolarna dömer. Domstolarnas förlängda arm.
88
Vilka 6 exekutioner håller KFM på med? Nämn de bara.
1. Betalningsförelägganden.
2. Vanlig handräckning
3. Särskild handräckning
4. Kvarstad & betalningssäkring
5. Återtaganden
6. Utmätning.
89
Betalningsföreläggande
Avlastar TR med småmål och löser istället dessa icke-tvistiga fordringar. KFM frågar B om det stämmer att B är skyldig A 500 kr. Om B erkänner fordringen så är det klart, om inte så går det vidare till tvist i domstol...
=summarisk process.
90
Vanlig handräckning
Vanlig handräckning kan till exempel gälla vräkning, överlämnande av lös egendom och borttagande av egendom. Om man inte kan sköta sina hyror så kan man bli vräkt av KFM.
91
Särskild handräckning
Här har parten aldrig haft rätten till att göra saken ens innan. Ex när någon vidtagit en olovlig åtgärd m. annans egendom, eller utan lov hindrat någon annan att använda viss egendom, ex markägaren stängt av en väg för andra som har rätt att använda vägen. Elr partner som inte lämnar tillbaka saker efter en skilsmässa.
92
Kvarstad och betalningssäkring
Säkrande av egendom tills en process är färdig. Sker ofta på SV begäran ex pga svartjobb och ser att man borde få in mer skatt från Per - låser hans bankkonto (betalningssäkring) eller spärrar av byggnad eller bilen eller liknade för att säkra att egendomen inte tappar i värde.
93
Återtaganden
Verkställighet om någon har ägarförbehåll på egendom som sålts på kredit, eftersom att säljaren själv inte kan ta tillbaka saken utan KFM ska göra det.
Måste stå i köpeavtalet.
OBS gäller ju ej egendom som...:
- avsedd att konsumeras eller säljas vidare.
- avsedd att infogas med annan egendom.
94
Utmätning - kort beskrivning.
En specialexekution som innebär att en B begär att KFM ska ta i anspråk fast/lös egendom ifrån G på grund av att G har en skuld som är förfallen till betalning.
95
8 steg i utmätningsprocessen:
1. Ansökan kommer in
2. G underrättas - inget ska ske i smyg.
3. Förekomsten av en korrekt exekutionstitel fastslås. Står i UB vilka.
4. Utredning starter - Vad äger G? Besök och utred. G har upplysningsplikt.
- Väljer egendom att utmäta för fordringen.
5. Verkställighet. Beslut om utmätningen. Kan ej bara ta sakerna.
6. Säkerställande av egendom, ex förvar, försegling eller märkning.
7. Försäljning - under hand eller auktion.
8. Pengar delas ut till B och överskott till G. Inga pengar? KFM avger rapport.
96
Vad är KFMs rapport bra för?
Den beskriver och utreder varför utmätning inte gick att få igenom. Det kan dels bero på att man var insufficient så att S>T men det kan också vara så att man inte kunde hitta en utmätningsbar egendom just då men att företaget äger fastigheter för flera miljoner (kan ej utmäta fastighet för en skuld på 2000kr). Detta är viktigt för att bedöma om man ska gå i konkurs senare eller inte.
97
Vilken egendom äger gäldenären?
Presumtionen är ju att besittningen avgör (bevislättnad för KFM). MEN man kan ju ha lånat/hyrt saken, det kanske är min frus, det kanske är moderbolagets osv. Den som påstår att läget är annorlunda måste bevisa det. Även om G är ägare så kanske det inte går att utmäta ändå pga testamente, gåva, beneficium osv.
98
Vad ska man tänka på i intresseavvägningen? (3)
* Proportionalitetsprincipen i grundlagen som säger att statsmakten alltid ska handla på ett proportionerligt sätt.
* Försvarlighet - egendomen ska beräknas inbringa så pass mkt medel så att omkostnader täcks och blir över att täcka Gs fordran - till minsta olägenhet för G. Inte försvarligt om det beräknas bli över 50 kr till en skuld på 5000kr såklart.
* Utmätningsordningen - hålla sig till i första hand så likvida medel som möjligt.
99
Utmätningsordningens 7 punkter:
1. Kontanter
2. Bankmedel
3. Löneutmätning.
4. Aktier och fonder
5. Övrig lös egendom
6. Fast egendom
7. Skepp (ej båt), luftfartyg + tvistiga fordringar.
100
Varför försöka undvika tvistiga fordringar?
Pga rättegångsprocessen är så dyr så om man förlorar går hela konkursboet kanske till att täcka de kostnaderna... inget kvar till borgenärerna. Måste vara stensäkert på att vinna.
101
Hur fungerar löneutmätningen?
Man bestämmer vilket belopp G behöver för att klara vardagen + boendekostnad (förbehållsbelopp) och resten av lönen går direkt till KFM från arbetsgivaren (utmätningsbelopp).
102
Ge ex på en dålig lös egendom att utmäta
Ett djur, ex en häst. Det är extremt höga omkostnader även om hästen är mycket värd. Den ska ha stallplats, motion, mat osv.
103
Vad är en lämplig lös egendom? (4)
Egendom som 1 tillhör gäldenären och 2 är utmätningsbar och dessutom 3 har ett ekonomisk värde som 4 INTE utgör en ekonomisk enhet.
104
Gemensam besittning av egendomen - make/sambo hävdar ensam äganderätt +samägande:
1. Frun påstår ensam äganderätt - frun har bevisbördan och det måste framgå klart att fallet är så.
2. Påstår samägande - samma bevisbörda men räcker att det "sannolikt" är så. Lättare att hävda detta!
Ps bästa sätt att hävda detta är genom att visa på ett gemensamt bankkonto eller visa att kvitton på att man alltid köper ca varannan elektronik-sak om det är en TV det gäller.
105
Om g har gemensam besittning med annan:
Ex bor med en kompis så måste KFM visa att egendomen tillhör G - vänder på bevisbördan.
106
Vem får ansöka om utmätning i fast egendom?
Antingen en panthavare eller annan fordringsägare som söker hos KFM.
107
Hur sker pantsättningen i fast egendom?
Ägaren måste först ha registrerat inteckningar hos lantmäteriet och fått pantbrev/datapantbrev för detta.
Dessa inteckningar kan avse ett litet belopp av fastighetens hela värde. Ex 1 miljon av 5 miljoner. Man kan då göra flera st inteckningar i samma fastighet där den bästa rätten är den som kronologiskt skedde först. (Samma dag, samma rätt).
Om försäljningspriset vid utmätningen inte räcker till alla så kanske den med sämst rätt inte får något.
Inteckningarna ger man sedan till kreditgivaren som säkerhet för lån, antingen för att banken kräver det eller för att jag vill få ner räntan. Det är först nu man har pantsatt fastigheten.
Inteckningen är inte en pantsättning i sig.
108
Vad kostar en inteckning?
2% av inskrivningsbeloppet. Så att köpa en fastighet med redan gjorda inteckningar är väldigt bra för det kostar ju ex 40 000 kr för en 2 milj villa.
109
Överhypotek
Om jag betalat av halva skulden på 1 miljon så finns ju ett utrymme kvar på 500 000 som jag kan pantsätta till en ny. Då kan jag ta nytt lån med lägre ränta. Vanlig i gamla fastigheter där amorteringar gjorts på lånet som panten utgör säkerhet för.
110
Ägarhypotek
Ett överhypotek som tillfaller ägaren. Man pantsätter det inte till ny utan jag som gäldenär/ägare har rätt till den delen vid utmätningen.
111
KFMs förfarande vid utmätning av fastighet:
Ungefär samma som för lös egendom:
1. Finns exekutionstitel?
2. Skaffa info om övriga inteckningar.
3. Sakkunnig anlitas för värdering av fastigheten.
4. Fastigheten beskrivs inför försäljning.
5. Auktion - KFM upprättar sakägarförteckning (inskränkande rättigheter i fastigheten, UB 12 kap) och köparen ska betala 10% kontant direkt.
6. fördelningssammanträde.
112
Innebörd och syfte med konkurs:
Innebörden är att ta Gs samtliga tillgångar och sälja dessa exekutivt för att fördela pengarna mellan borgenärerna. Skulderna försvinner ju inte helt men en juridisk person upphör att existera -> konkursboet är ny juridisk person.
Syfte att få slut på ekonomiska problemen under ordnande former.
113
Vem kan ansöka och på vilka grunder? Konkurs alltså
G själv eller B (förutsatt att B har en fordran som han sökt utmätning men misslyckats...) kan ansöka om konkurs och det krävs att G är på obestånd.
- Presumeras alltid vara ett konkursläge om misslyckandet skett inom 6 månader.
- G kan medge obestånd annars måste B visa att G är det.
114
Kan konkursansökan nekas?
Ja om G visst kan betala av sina skulder men att denne söker bara för att den inte orkar med verksamheten längre - rätten säger att nej du får betala av dina skulder själv.
115
Hur kan G undvika konkurs?
Genom att betala den fordran som den sökande B har eller genom att G eller TM sätter egendom till säkerhet för att fordran snart ska betalas.
116
Fristdagen, varför viktig?
Dagen då ansökan om konkurs inkommer till TR. Den dagen är viktig för att bedöma om ogiltiga överlåtelser osv innan som ex kan återvinnas.
117
Redogör för de olika förmånsrätterna:
Särskild går före allmän. Särskild är sådan som man får genom avtal, ex pant, företagshypotek etc. Gäller för en viss egendom och därför sällan i konkurrens med varandra.
Allmän är ist lagstadgad, ex anställdas lönefordringar, revisorsarvode osv. Konkurrerar med varandra om överblivna beloppet.
118
Om man inte har någon förmånsrätt?
Då har man en oprioriterad fordran. Får bara betalt om något blir över. Sällan, ca 4% av sin fordran brukar det bli.
119
Konkursförvaltaren:
Inträder som förvaltare och företrädare för den juridiska personen som konkursboet utgör (G har rådighetsförbud). Denne ska ha hög kompetens och erfarenhet.
Måste hela tiden göra det som är bäst för konkursboets borgenärer.
120
Om konkursförvaltaren beslutar att fortsätta verksamheten....
Ja det kan ha göra, vanligt, eftersom att avtalen måste fullföljas. Kan ej kapa allt direkt. Avtal som ingås av förvaltaren under denna tid kallas massfordringar och har näst bästa rätt i utdelningen.
121
Edgångssammanträdet och dess parter:
Sammanträde som ska hållas vid konkursdomstolen ganska snabbt efter konkursbeslut.
G ska avlägga en bouppteckningsed, dvs under ed intyga att bouppteckningen är riktig.
+ Intyga att verksamhetens räkenskapsmaterial är riktigt.
Parter:
* G
* TSM (ofta SV)
* Konkursförvaltaren
* B som gjort ansökan.
122
Bouppteckningen
Förteckningen över T och S i konkursboet. G har upplysningsplikt pga hen har förhoppningsvis koll på detta (ofta inte dock...). Plikten gäller också att upplysa om man gett bort gåvor, lånat ut pengar eller liknande det senaste.
123
MBL-förhandlingar
Alla anställda måste ju underrättas om konkursen och då ska även dessa förhandlingar hållas med fackliga företrädarna på bolaget.
124
Statlig lönegaranti
Lönefordringar ä ju allmän förmånsrätt och ofta täcks de inte och därför går staten in och säkrar upp så att man kan fortsätta arbeta tills likvidationen sker/få ersättning för tidigare icke utbetalda löner. Detta för att hålla sysselsättningen uppe.
125
3 rättsliga bedömningar som förvaltaren ska göra:
1. Åtgärder som minskar boets tillgångar - ex Bs separationsrätt.
2. Åtgärder som ökar boets tillgångar - ex återvinning, indrivning av fordringar mm. Undviker oftast tvistiga.
3. Om verksamheten ska drivas vidare eller inte.
126
Vad ska utdelningsförslaget beakta?
Dels vilka som har säkerhetsrätter och därmed rätt till egendom direkt, när kvittning ska tillåtas och också de fordringar som vid ett ev bevakningssammanträde bevakar sina fordringar.
127
Hur avslutas konkursen?
Genom att förvaltaren lämnar slutredovisning.
- Ibland får man avskriva hela konkursen om inga tillgångar finns att fördela.
- Ibland snirkla sig ur konkursen genom ackord (G kommer överens med B om nedsättning av skulderna)
- Ibland fastställer man utdelningen så som förslaget var.
128
Efter konkursen då? Förvaltrberättelse...(6)
Förvaltaren skriver en skriftlig rapport som ska innehålla
* Orsakerna till Gs obestånd och
* när detta inträdde
* Boets T
* Boets S
* Ansvar enligt ABL
* Misstankar om brott
129
Två olika säkerhetsrätter
Antingen kan man få separationsrätt som ex om jag har ägarförbehåll i en vissa sak eller så kan man ha förmånsrätt dvs förtur i utdelning vid konkurs där prioriteringsordningen bestäms av FRL.
(ps ett ägarförbehåll är ju ogiltigt om tomaterna omarbetats till ketchup eftersom att separationsrätten grundar sig på specialitetsprincipen)
130
Är förfalloklausul vid pant ok?
Nej enligt 37§ AvtL är förfallopant ogiltigt, dvs man kan inte bestämma att panthavaren kan förverka panten om pantsättare (G) inte fullgör sin betalning.
131
4 rekvisit för att en pant ska ha kommit till stånd:
1. Pantavtal som obligationsrättslig grund
2. Ska finnas en fordran som panten utgör en säkerhet för.
3. Panten ska vara identifierbar som den pant som avses i avtalet - specialitetsprincipen.
4. Sakrättsliga momentet - tradition (handpant + pantbrev i fast & företag), denuntiation (hos TM) eller registrering (datapantbrev i fast, företag vid elektroniskt osv).
132
Bevisbörda på gemensam besittning av sak vid utmätning
G presumers alltid vara ägare till det som finns i hans besittning men om någon närstående påpekar att det är hennes egna eller deras gemensamma krävs att det framgår att det är så - högre krav på bevisning av hennes egna än samägande.
MEN om någon annan (ex kompis) påpekar att G och denne äger något tillsammans så får den utmätas endast om det framgår att det är Gs, dvs bevisbördan har kastats över till den utmätningssökande.
133
Vad menas med "halva AK måste vara kvar"?
| När är detta viktigt?
Att EK/AK>50%, dvs att man inte har ansamlade försluter som "äter upp" AK.
Detta är alltid viktigt att hålla koll på för om detta inte är ok så träder åtgärdsansvar in där styrelsen måste ingripa.
134
Hur kan man täcka upp förluster och återställa så att kvoten EK/AK är ok? (3)
1. Föra över från fritt till bundet.
2. Minska reservfond eller uppskrivningsfond och lägga till i AK, så kallad fondemission.
3. Skriva upp anläggningstillgångar.
135
Hänger kontrollBR ihop med konkurs?
Ofta är aktivitetsplikten som faller på styrelsen ett försteg till en kommande konkurs men formellt sätt inget samband. Kan ha en strålande BR men ändå gå i konkurs - ex ha en massa T som inte är omsättningsbara och därmed inte kan betala mina skulle.r
136
Vad är en kontrollBR?
Det är den BR som ska tas fram så fort misstanke väcks om att halva AK kan vara förbrukat. I denna BR tas de verkliga värdena fram, ost för de bokförda. Ofta kan det då visa sig att T blir mer värda och att vi inte alls är i riskzonen.
137
Om kontrollBR också visar på att halva AK är förbrukat då?
Ja då finns två val på kontrollstämma 1, antingen får man ta beslut om att likvidera bolaget eller s å har man 8 mån på sig att fixa 100% täckning av AK inför kontrollstämma 2.
138
Om styrelsen ej tar på sig sitt aktivitetsansvar?
Då blir man solidariskt ansvariga för alla förpliktelser man åtar sig efter det att misstanke väckts/borde väckts.
139
Vad försöker man med under de 8 månader man har på sig? (4)
Ofta startas ett nytt bolag upp som köper upp alla tillgångar så att det gamla lugnt och fint kan gå i konkurs.
Men annars:
1. Aktieägartillskott som direkt motsvarar förlusten och täcker upp AK. Gåva från ägarna.
2. Nyemission till överkurs.
3. Nedskrivning av AK, avskriver vår fordran på bolaget, rent teknisk åtgärd. Gör det bara svårare i framtiden då AK-fallhöjden nu är ännu lägre.
4. Ackord för att minska skulderna genom att komma överens med alla B.
140
Vad är en värdeöverföring?
Transaktioner som gör att förmögenhet lämnar bolaget utan att ha en affärsmässig grund eller motprestation.
141
Hur kan värdeöverföringar utbetalas (tillåtna)?
1. Vinstutdelning
2. Förvärv av egna aktier
3. Nedsättning av AK för att återbetala till ägarna.
4. Gåva.
142
Utdelningsrätten är reglerad, på vilket sätt?
* Dels måste beslutet om utdelning ske på stämman där man inte för besluta om en högre summa än vad styrelsen föreslagit.
* Dessutom får aldrig det bundna delas ut.
* Minoritetsskydd: rätt att sätta sig emot beslutet och kräva att 50% av årets vinst delas ut om beslutet var lägre än så.
143
Låneförbud:
```
Ett AB får inte låna ut pengar till aktieägare hur som helst.
Men undantagen är KKKSS.
K - kommun
K - koncernlån
K - kommersiellt (för båda).
S -stat
S - småägare till mindre än 1%.
För dessa undantag är det OK att låna ut pengar men annars inte.
```
144
Kan ett lån eller köp/sälj ses som utdelning/gåva?
Ja om lånet är så förmånligt för en aktieägare (ex ingen amortering eller ränta) är det att ses som en utdelning/gåva.
Ett köp/sälj kan också ses som sådant om bolaget köper något till överpris eller säljer till underpris som inte stämmer med verkligt värde.
145
Om någon transaktion från bolaget inte stämmer med verkligt värde, vart kastas vi in då?
Då kastas vi in i 17:1 eftersom att det kan ha med värdeöverföring att göra. Om värdeöverföringen är OK så kastas vi ut igen men om den inte stämmer med 17:3-kraven så går vi vidare med påföljderna i 17:6-7.
- Om det är lugnt för 17:3 behöver vi ändå kolla om 7:47 är OK eller om värdeöverföringen tillbörligt gynnat vissa aktieägare framför andra.
146
Förtäckt utdelning:
En utdelning som inte har beslutats om öppet på stämman utan istället gömts eller bakats in i avtal med aktieägaren. Antingen som pengar eller en sak.
-ps gäller även om man satt pant eller lånat ut pengar till någon som uppenbart inte kan betala skulden ---> värdeöverföring för får ju ingen motprestation.
Förtäckta utdelningar är OK så länge alla aktieägare är överens om det + det bundna kap i 17:3 är täckt.
147
Det första du ska titta efter för att avgöra om det är en värdeöverföring?
Har förmögenhet lämnat bolaget utan att motprestation getts?
| Titta på verkliga värden.
148
Återköp av aktier, beskriv:
Bolaget köper tillbaka en del av sina aktier från börsen 8ej tillåtet i privata). Detta leder till en värdeöverföring till aktieägarna och kan därför ses som en form av utdelning. Syftet är att de ska makuleras så att AK sprids på färre aktier --> öka kvotvärdet, ägarnas andel i bolaget blir större. Detta är skattemässigt fördelaktigt istället för utdelning.
149
Var har vi våra två generalklausuler? Jävsreglerna?
GK:7:47 för bolagsstämman och 8:41 för styrelsen.
Jäv: 7:46 stämman
8: 23 styrelsen
8: 34 VD
9: 17 revisorn
150
Edgångssammanträdet
Ett sammanträde som hålls snart efter ett konkursbeslut där G ska avlägga en bouppteckningsed, dvs under ed intyga att de tillgångar och skulder som uppgetts av förvaltaren i bouppteckning för konkursboet är riktiga.
- G har ju upplysningsplikt så att bouppteckningen faktiskt innehåller allt.
