Grundläggande Handelsrätt Flashcards
(214 cards)
1
Q
Vad är juridik? (2)
A
- Tvistlösningsinstrument - domstol måste alltid komma till en lösning/beslut.
- Läran om rättsreglerna och deras användning
2
Q
Tvistlösningsinstrument, utveckla
A
Ja domstolen måste alltid komma fram till ett beslut/lösning hur svårt och komplext fallet än är… kan inte säga “nej vi kan inte lösa det” det fungerar inte. Måste alltid lösa tvisten rättsligt även om parter ej är nöjda.
3
Q
Juridik som läran, utveckla
A
Juridiken lär ut vilka regler/normer som ska gälla i vårt samhälle. Säger ingenting om hur man SKA göra (det gör bibeln) men hur man BÖR handla. Och handlar man inte som man borde så får man sanktioner på sig.
4
Q
Vad är juridik? (4 till)
A
- Rättsordning - organisationen kring juridiken. Dvs Sverige har en viss ordning som hör till skandinavisk ordning. Beror på historia…
- Stat - politiken. Svenska staten som underhåller juridiken.
- Lojalitet- & sanktionssystem - lojalitet och sanktioner krävs för att systemet ska fungera. Om alla struntar i lagarna så fungerar det inte. Sanktioner ser till att avskräcka folk från handlingar som normer inte alltid täcker.
- Rättsstat - rättsordning + stat = rättsstat.
5
Q
Ex på område där lojalitet och sanktioner inte fungerade?
A
Inom nedladdnings-sektorn. Människor fortsatte att ladda ner filmer och musik trots olagligt. Staten testade att höja sanktionerna tills de egentligen var helt orimligt höga bara för att avskräcka men har ej hjälpt - idag har tekniken hunnit ifatt och gjort problemet mindre - Spotify, Netflix etc.
6
Q
Är juridik rättvist?
A
Juridik har inget med rättvisa att göra? Rättvisa är subjektet och folk kommer alltid tycka att domar, sanktioner osv är orättvisa. Det enda jurister gör är att se till att fatta beslut utifrån lagarna de ska förhålla sig till oavsett om de är rättvisa eller inte. Hur rättvist tycker du själv att det är att en som laddar ner filmer kan få flera miljoner i skadestånd och fängelse medan en våldtäkt knappt straffas?
7
Q
Varför rättshistoria viktigt?
A
För att förstå var dagens rättssystem kommer ifrån. Lagar och regler stiftades för flera tusen år sedan och vissa är fortfarande aktuella.
8
Q
Babyloniska
A
Här skrevs första lagen för 3700 år sedan. Bl a fastighetssystemet härstammar härifrån då man redan då insåg att huset var något man inte kunde ta med sig.
9
Q
Mosaisk rätt
A
Den rätt som egentligen ligger till grund för den romerska eftersom att de tog och kopierade den rakt av.
10
Q
Romersk rätt
A
Här började juridiska strukturerna byggas. Ville gärna dela upp rätter inom olika block: civilrätt, handelsrätt osv. Handelsrätt med konkurser osv härstammar härifrån.
11
Q
Kanonisk rätt
A
Kyrkorätten - kyrkan fick mer inflytande och vissa delar så som familjerätt lämnades helt åt kyrkan.
12
Q
Germansk rätt
A
Sveriges rätt är påverkad av den germanska eftersom att romarna inte nådde längre än till norra Tyskland och därifrån filtrerades den romerska och vi fick en mix…
13
Q
Magnus Ericssons stads- och landslagar:
A
Det mesta ointressant idag men det viktiga är att allemansrätten kommer härifrån och är i princip oförändrad. A-rätten är bara omnämnd i lagboken och djupare förståelse kräver att vi tittar här.
14
Q
1734 års lag - Sveriges Rikes Lag
A
Formellt sett den vi använder idag. Gåva, pant och borgen kvar men annars det mesta omformulerat för att moderniseras. Men det viktiga - balkindelningen! Första gången vi systematiserar.
15
Q
Hur påverkade upplysningstiden vår “rätt”?
A
Helt plötsligt fick folk rättigheter och jämställdhet/jämlikhet började diskuteras.
16
Q
Hur har ekonomiska liberalismen påverkat vår “rätt”?
A
??
17
Q
Hur har framväxande nationalismen påverkat vår “rätt”?
A
Nationalstaten växte fram.
18
Q
Hur har industrialiseringen påverkat vår “rätt”?
A
Påverkade handelsrätten mycket. Mycket influenser från England.
19
Q
Nordiskt samarbete viktigt?
A
Ja för oss i norden har det varit viktigt för oss att vi har ungefär liknande lagar. Ex Finland somvätnade 1,5 år med publciering av deras lag tills vi var klara med vår för att få dem att stämma överens.
20
Q
Vadå att rätten flyter okring på flottar i ett oändligt hav?
A
Ja vi kan inte se rätten som ett system. Vi har flera olika delar som ibland delar rättslig grund men ibland kolliderar dem. Ibland är de helt utom synhåll, ibland nära. De är oberoende av varandra och flyter bara omkring.
21
Q
Rättsregel
A
Regel som hör till det rättsliga normsystemet dvs inte moraliska eller andra regler.
22
Q
Två delar man ska urskilja i den praktiska kurdiska metoden:
A
- Rättsfaktum/rekvisit
- Rättsföljden
Det första är att titta på om rekvisiten för den gällande paragrafen ens är uppfyllda. Om dessa är uppfyllda kan vi gå vidare med rättsföljden.
23
Q
Ett viktigt subjektivt rekvisit
A
Avsikten. Nästan oavsett vilket fall man tittar på så är avsikten med handlingen viktig att förstå. Om det var av oaktsamhet eller under icke-sinnes fulla bruk så får man ofta lindrigare straff.
24
Q
Undantag från avsikt
A
Nödvärd. Visst har man avsikt att skada den andre personen men det beror ju i sig på en hotfull situation som man vill rädda sig ur.
25
Kärnområdet och dess tolkning
I kärnområdet är den språkliga betydelsen glasklar och man tolkar därför med reduktionsslut, dvs enligt sin ordalydelse. Gäller framförallt straffrätt som i ex med bedrägeriet i bank-automaten gick inte att tolka enligt bedrägeriparagraf pga "annan" ej kan vara maskin.
26
Osäkert betydelseområde och dess tolkning
När det är mer osäkert om fallet faktiskt passar in i paragraferna. Ex jag kanske är både konsument och företag när jag köper min datorn. Två möjliga:
1. Extensivt - tänja. Fler kommer att dömas.
2. Restriktivt - begränsar. Fler kommer att gå fria.
Rättsområdet avgör vilken.
27
Utanför betydelseområdet och dess tolkning
Vi vet att ingen paragraf är fullt tillämpar på situationen. Ex avtalslagen som bara gäller förmögenhetsrätt men tillämpas på allt möjligt.
- Analogi: vi anser att det är så pass likt att vi tillämpar ändå.
- Motsatsslut: vi anser att eftersom att det ej stämmer 100% så tillämpar vi ej.
28
Definition på rättsliga normer
Kodifierade. Vi har skrivit ner normerna i vår lagstiftning. Muntlig lag finns ej.
29
Skillnad vanlig lag från grundlag
Vanligt fattas i vanligt riksdagsbeslut medan grundlagarna kräver två riksdagsbeslut med val emellan. Högst av grundlagarna är regeringsformen.
30
Indispositiva vs dispositiva
Indispositiva är tvingande, som ex KKL som är tvingande till konsumentens fördel (kan dock kallas semidispositiv pga ena hållet bara). Dispositiva som ex avtalslagen innebär att parterna kan avtala bort lagens bestämmelser och göra egna. Kräver dock jämbördiga parter.
31
Förordning
Regeringen utvidgar med mer specifika bestämmelse som vi ej vill tynga lagen med. Ex vilka papper som ska skrivas på i olika sammanhang, vad det kostar att stämma någon osv.
32
Föreskrifter
Statliga och kommunala myndigheter kan skriva regler, råd och anvisningar, ex Skatteverket.
33
Praxis
Tidigare fall som visar på hur vi bör tolka lagtexten. i USA är detta den enda rättskällan. Vi tar hjälp av praxis när vi behöver hjälp me tolkningen. ex vad är ett avlämnande i köplagen? Praxis kommer bara från HD och HFD.
34
Sedvana
En annan typ av rättskälla som vi använder när vi inte har något annat att gå på - hur brukar man göra?
35
Avtal som sista rättskälla
Ex standardavtal inom branscher.
36
Andra normer än rättsliga?
Ja vi har moraliska. Dessa är inte bindande men påverkar ofta domsluten. Ex Anna Linds mördare som borde fått vård pga psykiskt sjuk men vi satte livstid pga vill ej ha ut honom i samhället än på länge.
37
3 huvudindelningar inom "rätterna"
Civilrätt, offentlig rätt och straffrätt.
38
Civilrätt
```
Parterna är antingen fysiska eller juridiska personer, men inte staten. Syfte att lösa tvister. (Staten kan dyka upp här men då som en konsument eller liknande)
Indelning:
*Personrätt
*Förmögenhetsrätt
*Familjerätt
*Successionsrätt
```
39
Offentlig rätt
Myndigheten staten är här en av parterna och personer den andra,
40
Straffrätt
Den dömande staten, syfte att nå en rimlig och rättvis dom med sanktioner.
41
Processrätt
Hur ska processen gå till från stämningsansökan/brottsanmälan till dom?
42
Internationell rätt
Finns inte. Finns inga avtal som gäller alla. EU-rätt är avtalsrätt. Konventioner som alla gått med på är inte bindande utan bara åsikter man skrivit under.
43
4 grundlagarna
* Regeringsformen
* Successionsordningen
* Tryckfrihetsförordningen
* Yttrandefrihetsgrundlagen
44
Allmänna domstolar
- Tar hand om civilrättsliga tvister samt straffrätt.
- 1 domare och 3 nämndemän
- Instanserna: TR, HR, HD
45
Vad vet domarna i en civilrättslig process?
Ingenting, de får bara beakta vad parterna nämner under huvudförhandlingen när de avgör sin dom. Inga andra omständigheter (obs gäller ej vårdnadstvister då barnets bästa alltid beaktas).
46
2-2 i straffprocess
Då frias man. Hellre fria än fälla.
47
Bevisbördan i straff
Alltid åklagaren. Den misstänkte ska aldrig behöva bevisa något. Och en misstänkt är aldrig skyldig förrän domen vunnit laga kraft.
48
Förvaltningsdomstolar
Tar hand om offentligrätten. Enbart skriftlig process - ej muntlig. Parterna betalar sina kostnader på egen hand.
Instanserna: FR, KR. HFD
49
Specialdomstolar
Allmänna- eller förvaltningsdomstolar i annan förklädnad. AD är dock egen domstol som löser tvister mellen arbetstagare och arbetsgivare. Andra: ex: miljöD, MD, Patent etc.
50
Likhet inför lagen
Gäller inom personrätten där alla ska behandlas lika oavsett bakgrund.
51
Fysiska vs juridiska personer
Fysiska: alla levande människor (inom succession kan man dock testamentera till ännu icke födda).
Juridiska: bolag och ekonomiska föreningar, stiftelse osv med rättskapacitet.
52
Rättskapacitet
Möjligheten att vara subjekt för rättigheter och skyldigheter. Alla fysiska och juridiska personer har rättskapacitet.
53
Rättshandlingsförmåga
Möjligheten att på egen hand förvärva dessa rättigheter och skyldigheter. (Motsvaras av processrättsliga begreppet processhabilitet)
54
Ställföreträdarskap för hjälpbehövande vuxna
* God man - enskildes rättshandlingsförmåga påverkas inte - man dubblerar den, kompletteras.
* Förvaltare - enskildes rhf begränsas, ersätts. Förvaltarens befogenheter ska anges i beslutet - kan vara varierande.
55
Formell vs kognitiv behörighet av rättshandlingsförmågan
* Formell: att fatta beslut för egen räkning, ex måste vara 18 år, ej vara i konkurs etc.
* Kognitiv: rättshandlingsförmågan kan bedömas brista "in casu", ex vara tillfälligt sinnesförvirrade eller helt enkelt psykiskt sjuka/nedsatta.
56
Omyndighet
Under 18 saknar man vissa rättigheter - saknar rättshandlingsförmåga. Ett avtal som den omyndige ingått är som utgångspunkt ogiltigt.
Huvudregel: ej råda över egendom, ej förplikta sig
- Ok att mottaga gåvor.
57
Undantag från huvudregeln om att omyndig ej kan ingå avtal
* samtycke från förmyndare
* undantag rörande viss egendom
* undantag rörande rättshandlingar inom visst område
* undantag rörande särskilda typer av rättshandlingar
58
Undantag från huvudregeln om att omyndig ej kan ingå avtal
* samtycke från förmyndare - kan även ges i efterhand och behöver ej vara explicit.
* undantag rörande viss egendom (eget arbete över16 år)
* undantag rörande rättshandlingar inom visst område - eget hushåll, egen rörelse över 16 år.
* undantag rörande särskilda typer av rättshandlingar - benefika avtal, arbetsavtal, familjerättsliga handlingar ex faderskapsbekräftelse.
59
Praktisk juridisk metod
1. Identifiera frågan
2. Var finns reglerna?
3. Vad står det i lagtexten?
4. Tolkning
5. Auktoritativa uttalanden om tolkningen (förarbeten).
6. Icke-auktoritativa uttalanden om tolkningen (doktrin)
7. Svaret - tillämpningen.
8. Reflektera över svaret.
60
När lagen inte räcker till?
* Analogislut
* Förarbeten
* Praxis
* Doktrin
* Handelsbruk/sedvänja (stor inom handelsrätten)
61
Avtalsfrihet
i Sverige råder avtalsfrihet vilket betyder att vi kan avtala om vad som helst nr som helst. Finns såklart undantag som ex de indispositiva konsumentlagstiftningarna osv .
62
Näringsfrihet
Svänger med politiken, mer näringsfrihet nu. Rätten att driva företag i Sverige. Innan EU fick ex bara svenska medborgare starta företag i Sverige.
63
Skadeståndrätt
I grunden för att förmögenhetsrätt ligger sanktionen skadestånd.
64
Fast vs lös egendom
Fast egendom är jord, jorden är indelad i fastigheter. Allt som inte är fast egendom är lös, dvs alla lösa saker + bostadsrätter + värdepapper osv.
65
Obligationsrätt
Regler mellan två parter. Avtal handlar om obligationsrätt, dvs avtalslagen hör hit.
66
Sakrätt
Regler angående parternas förhållande till tredje man, alltså i vilken mån omgivningen ska respektera avtalet som parterna ingått i obligationsrätten. Ex omgivningen måste respektera att vi byter ägare av saker inom avtalen.
67
Begränsade sakrätter:
- Säkerhetsrätter
| - Nyttjanderätter
68
Pacta sunt servanda
Avtal ska hållas. Huvudregel.
69
Klargöra ett avtal i 3 steg:
1. Utreda - vad är parterna överens om?
2. Komplettera - en dispositiv lagstiftning fyller ut luckorna som parterna inte bestämt.
3. Bedöma - är avtalets innebörd rimligt?
70
Hur viktigt är sedvänja inom avtalsrätten?
Eftersom att sedvänja och handelsbruk nämns redan i 1§ så är et viktigt. Finns det en sedvana i branschen går den före avtalet.
71
Fördel/nackdel med gammal lag
AvtL är över 100 år gammal.
* Nackdel: språket är svårbegripligt och tiden den skrevs i var en helt annan värld med gammal teknik - ex telegram.
* Fördel: 100 års praxis att luta sig mot. I princip alla situationer finns prövade i HD. Vi vet därför hur den bör tolkas.
72
Används avtalslagen bara inom förmögenhetsrätten?
Nej, enligt titeln ska den endast göra det men vi använder den genom analogislut på det mesta. Den är så pass allmän.
73
Löftesprincipen
Tillitsgrundsatsen. Vi ska kunna lita på det den andre säger.
74
Hur länge är jag bunden av mitt anbud?
Under den avtalade acceptfristen, men om ingen sådan finns explicit så är det under skälig tid (skälig betänketid + transport) som gäller.
75
När ska muntligt anbud besvaras?
Omedelbart.
76
Sen accept
En sen accept är ett jakande svar men som kommer anbudsgivaren tillhanda efter att acceptfristen löpt ut. Detta ska ses som ett avslag i förening med nytt anbud.
Undantag: om avsändaren tror att det framkommit i tid och mottagaren måste insett detta. Mottagaren måste då meddela att ledsen men det kom för sent annars binder passiviteten.
77
Oren accept
Ett jakande svar men som innehåller tillägg eller inskränkningar på anbudet. "Ja men..." osv. Blir avslag i förening med nytt anbud.
78
Oren accept
Ett jakande svar men som innehåller tillägg eller inskränkningar på anbudet. "Ja men..." osv. Blir avslag i förening med nytt anbud.
Undantag: om avsändaren anser att der överensstämmer med anbudet och mottagaren måste insett detta. Måste meddela annars binder passiviteten.
79
Uppfordran:
Vanligt pga ingen vill bindas. Man ber motparten komma med anbud. Ex offertförfrågna. När jag får ett anbud måste jag meddela om jag inte vill ta det annars binder man det eftersom att jag bad om ett anbud. Kan alltså bindas av flera anbud samtidigt om jag inte meddelar ett nej till de offertförfrågade personerna.
80
Ställföreträdare
Den person som för talan vid domstol för en person som inte själv har processhabilitet eller ingår avtal åt någon annan. Ex för underårig är det förmyndare som sköta detta.
81
Olika typer av ställföreträdare
*Företrädare för omyndig -ex förälder.
*Bud - förr springpojkar. Ett bud förhandlar inte, bara meddelar.
*Ombud - förhandlar men ingår inga avtal. Kräver ja uppifrån, ex fackombud.
Fullmäktig - ingår avtal men förhandlar inte. inga uppdrag.
*Syssloman - ombud + fullmäktig = både förhandla och ingå avtal. Ska utföras professionellt, ex advokat.
*Kommissionär - en fullmäktig med uppdrag men ej som syssloman utan ingår avtal för annans räkning, ex fondkommissionär eller bilhandlare på Bilia - äger ej bilarna.
*Ställföreträdare för juridiska personer.
82
Fullmaktens 3 parter
Huvudman, fullmäktige, tredje man.
83
Ställningsfullmakt
Någon intar ställning som enligt lag eller sedvänja innebär vissa behörigheter. Ex anställningar, jag i kassan på ICA. Får sälja saker men inte köpa. Nästan 99% av transaktionerna i samhället. Fungerar eftersom att vi antar att vissa personer har rätt till att sälja saker.
84
Prokura:
Inte lika vanlig fullmakt.Om du vill låta en person företräda dig i allt som gäller din näringsverksamhet kan du ge personen en handelsfullmakt - en prokura. Förbjuder i AB.
85
Behörighet vs befogenhet i fullmakter
Behörigheten är vad som uttrycks explicit i dokumentet och som är känt för alla. Denna måste FM hålla sig inom gentemot TM för att avtalet ska vara giltigt. Befogenheten är ist enskilda instruktioner från HM till FM och dessa vet ju icke TM om och kan därför bli bindande om TM är i god tro.
86
Ogiltighetsgrunder - när avtal är icke gällande.
| De generella 5 st:
* Part har ej rättshandlingsförmåga.
* Formfel - ex fastighetsköp med underskrifter.
* Förfalskning
* Stridande mot goda seder och bruk
* Förutsättningsläran - avtalet har ingåtts m.a.p förutsättningar och om dessa visar sig inte stämma så är avtalet ogiltigt.
87
De speciella ogiltighetsgrunderna (10)
Stark - innebär att god tro inte räcker, ogiltigt oavsett.
Svag - om tredje man är i god tro om att avtalet har skett normalt så gäller det.
* Grovt tvång - Stark.
* Lindrigare tvång - Svag.
* Svek - Svag.
* Ocker - Svag.
* Förklaringsmisstag - Svag om det inte är uppenbart fel.
* Tro och heder.
* Skenhandlingar
* Oskäliga avtalsvillkor
* Förverkande av pant
* Karantänklausul
88
Grovt tvång:
Råntvång. Hotat med död eller liknande till avtal.
89
Lindrigare tvång:
Utpressningstvång. Hotat om mildare saker till avtal.
90
Svek:
Lurar någon till avtal. Förtigande ingår, dvs undanhåller väsentlig info.
91
Ocker:
Utnyttja beroendeställning. Idag anses ofta detta vara "god affär".
92
Förklaringsmisstag
Får skylla mig själv om jag säger/skriver fel om det inte är uppenbart ett skrivfel. Ska dock ej straffa mig om budet har sagt fel.
93
Tro och heder:
Generealklausul. Fångar in allt övrigt som anses oskäligt. Ej lika användbar längre pga paragraf 36. Ex utnyttjar en berusad eller gammal tant.
94
Skenhandlingar:
Dokument/avtal som vi båda vet är fejk. Denna blir dock giltig om den överlåts till godtrogen förvärvare.
95
Oskäliga avtalsvillkor:
Hyfsat ny regel som fångar in det mesta. Fokuserar inte på avtalet i helhet utan kan ogiltigförklara villkor inom avtalet. Ex om man anser något i anställningsavtalet vara oskäligt. Både vid avtalets upprättande (svek/ocker), senare händelser eller övriga omständigheter.
96
Förverkande av pant
Panten som är satt till säkerhet får inte lösas ut till sitt fulla värde till borgenären utan bara till den skuld jag har till denne, resten får jag ju behålla själv.
97
Karantänklausul:
Konkurrensklausul. Ex du får inte jobba hos konkurrenter inom två år efter din anställning här - då säger lagen att företaget måste ersätta den anställde med motsvarande belopp.
98
Två typer av standardavtal:
Massavtal: som vi sluter varje dag bara vi går på bussen. Accepterar då villkor som knappt vet om-
Formuläravtal: långa dokument. Rationella, inga diskussioner. Ex användarvillkor på hemsidor.
99
Vad används standardavtalen till?
Det är rationellt, preciserar rättsläget (ex bestämmer att tvister ska lösas i Luxemburg), specialanpassat till branschen (när är en datortjänst avlämnad?), flyttar/begränsar/förstärker ansvar ex genom friskrivningar.
100
Hur blir standardavtalet en del av avtalet?
* Sedvänja - anser att det alltid är så.
* Partsbruk
* Inkorporering: bifogas, hänvisas eller anser att det är allmänt känt som för turisten i Kroatien som missade flyget.
101
Är standardavtal överordnade spelregler/individuella?
NEJ, specialanpassade avtal och individuellt upprättade sådana går alltid före standardavtalet.
102
Vad är lös egendom? Och fast?
All egendom som inte är fast. Och fast egendom är jord (marken) med dess stadigvarande förbunden egendom (ex hus) förutsatt att marken och tillbehöret har samma ägare.
103
Ex på lös egendom
Lösa saker (lösören), byggnader på annans mark, nyttjanderätter, panträtter, värdepapper, fordringsrätter, immaterialrätter, andelar i HB (aktier ligger ju i värdepappersregeln) osv...
104
Avtalet vid köp av lös egendom
Avtalet är formlöst (ex konkluderat handlingar ingår) men obligationsrättsligt bindande oavsett sätt att ingå det på.
105
Tre lagar för köp av lös egendom:
*Köplagen
*KKL
'Internationella köplagen
Om de två sistnämnda är tillämpliga faller köplagen bort.
106
När gäller KöpL?
NI till NI, privatperson till privatperson, konusment till NI, vid byten osv.
Men aldrig NI till konsument vid lösa saker (bara övrig lös egendom) och heller aldrig fastighet på annans mark trots att det är lös egendom.
107
När gäller KKL?
- Ej analogislut på detta.
När NI säljer lösa saker (ej alla lösa egendomar) till konusment. Övrig lösa egendom gäller KöpL.
Ska vara inom näringen till ett enskilt ändamål. Gäller också byten och även förmedling.
108
KKL skyddslagstiftning
Ja syftar till att skydda den enskilda konsumenten genom en rad olika bestämmelser.
109
Dispositiv vs semidispositiv
Köplagen är helt dispositiv vilket betyder att partsbruk. handelsbruk och sedvänja samt övriga avtal går före lagen. KKL är däremot bara semidispositiv vilket betyder att den är tvingande till konsumentens fördel men att avtala om ännu bättre förhållanden för konsument går givetvis. Ex öppet köp.
110
Betalningens huvudregel:
Kontantköp om inget annat är avtalat, dvs zug um zug principen. Det enda köparen ska göra är att betala, förutom ibland då vissa beställningar osv måste skickas.
- Skillingen ska vara det som är avtalat, annars det skäliga.
- Protesterar vi inte mot fakturan så binds vi passivt.
111
Stoppningsrätt
Säljaren har rätt att stoppa leveransen på kreditköp om köparen inte betalar den del hen ska göra.
112
När anses en vara avlämnad?
Det beror på... (haha)
För konsument ska varan vara fysiskt avlämnad och i konsumentens besittning (OBS ej färskvaror, räkor) men enligt KöpL räcker det ibland med att varan är avlämnad till transportör/meddelat att varan är framme på ICA klar att hämta.
Ps. förväxla ej med tradition som är sakrättsligt begrepp.
113
Varför avlämnandet så viktigt?
Pga styr en massa saker - risken, kostnaderna för varan. feltidpunkten (att utgå ifrån vid påstående om fel), dröjsmål osv...
114
När ska avlämnandet ske?
Inom skälig tid eller enligt avtal. Men enligt KKL får man inte avtala om längre tid än skälig, bara kortare.
115
Två bedömningar vid avlämnandet:
Rätt sak i rätt tid, dvs:
1. Är varan felfri?
2. Har säljaren levererat i tid
116
Var ska avlämningen ske?
Grundregel: vid säljarens avlämningsställ, kallas hämtningsköp. Kan ju dock avtala om transportköp, två varianter:
- Inom samma ort - då sker avlämnandet vid besittningstagandet.
- Distans - avlämnande till transportören.
117
Vad innebär öppet köp med risken för köparen?
Köparen bär risken till dess varan lämnats tillbaka.
118
Säljarens dröjsmål, vad kan köparen kräva?
| Köplagen
Antingen att säljaren inte leverear allt eller delar av köpet i tid.
Köparen kan kräva:
1. Fullgörelse ändå (om ej orimligt eller omöjligt)
- Tilläggstid: "leversera senast på fre annars hävning)
2. Hävning (om väsentligt + säljaren insåg det)
3. Skadestånd vid skada (ej indirekt förlust), gäller vid all försumlighet.
Ps om säljaren anser sig ha lämnat allt är det inget dröjsmål...
119
Fel i varan, när?
När det inte stämmer med avtalet (konkret) eller när det inte stämmer med rimliga förväntningar (abstrakt).
- Avvikelse = fel.
Även "befintligt skick" kan vara fel.
120
Undersökningsplikt
Enligt köplagen har köparen en undersökningsplikt (ej konsumenter) så att man inte kan häva vilka fel som helst. Kan alltid påstå fel om jag blivit lurad - mot tro och heder.
121
Garanti:
Ett avtalsbrott som innebär att ansvaret kvarstår under garantitiden trots att risken övergått.
122
Köplagen vs KKL om reklamation
Köplagen säger Inom skälig tid, högst två år efter köpet. KKL säger inom skälig tid men högst 3 år, dessutom kan konsument vända sig högre upp i säljledet om närmaste gått i konkurs etc.
123
Påföljder vid fel
1. Avhjälpande
2. Omleverans
Ovanstående är primära.
3. Prisavdrag
4. Hävning
5. Skadestånd
124
Hur kan säljare begränsa sitt skadestånd?
Genom att så fort de vet om att leveransen blir sen (dröjsmål) eller meddelar om felet på varan etc så begränsas skadeståndet.
125
Köparens dröjsmål - vad kan säljaren göra då?
Om köparen inte betalar i tid eller medverkar i tid.
1. Kräva betalning/medverkan.
2. Om inte det hjälper så får de häva (OBS innan betalningen)
3. Skadestånd för den skada man lidit. Försumlighet av köparen ger alltid skadestånd.
4. Dröjsmålsränta
126
Vad göra vid befarade avtalsbrott?
Om jag befarar att vårt avtal inte kommer att hålla - ex fått höra att bolaget gått i konkurs eller pga tidigare avtal inte hållits så får man :
* Stoppningsrätt - för båda sidor
* Meddela omgående
* Säkerheter häver
* Hävning om uppenbart
127
Vårdplikt
Samma i KöpL och KKl.
Om tiden för avlämnande är inne men köparen dyker inte upp --> juridiskt sett är varan avlämnad --> risken övergår. MEN vårdplikt inträder, dvs varan ska förvaras lämpligt.
128
Vad är en tjänst?
En tjänst är inget köp (endast äganderätter kan köpas) utan ett uppdrag. Gäller inte arbetsrätt utan bara tjänster där inget arbetsförhållande uppstår.
129
Redogör för skillnaden mellan arbetstagare/uppdragstagare (3)
1. Inkomsten - om det är kontinuerlig inkomst från en och samma part är det a-förhållande.
2. Sysslorna - om det är självständiga sysslor utan någons inblandning är det normalt ett u-förhållande.
3. Resultat - om inriktad på resultat så är det uppdrag.
4. Arbetsplikt - arbetsförhållande.
130
Lagregler om uppdrag/tjänster
Finns ingen lag. Avtalet mellan parterna blir viktiga eftersom att det saknas utfyllande regler. Standardavtal vanligt.
131
Utgångspunkter för reglering av tjänster (2)
* Förpliktelsens typ: skillnad mellan att förplikta sig mot visst resultat (U) och att förplikta sig till att med omsorg eftersträva resultat (kan lika gärna vara A, ex lärare, läkare).
* Köplagens påföljder: analogislut men svårt pga när är en tjänst avlämnad? När reklamera? Osv...
132
Viktigt att tänka på med analogislut av KTjL på tjänster utan konsument?
Viktigt att vara medveten och kunna urskilja vilka lagregler som enbart är skyddande för konsumenten och vilka som är mer generella.
Om regeln passar bra kan vi använda den.
133
Vad utgår man ifrån när man avgör om fel vid tjänst?
Förpliktelsen till resultatet. resultatet är det som är avgörande. Blev resultatet så som man med fog kunnat förvänta sig? Avtalslöften skapar ju förväntningar - i övrigt sker bedömning av vad en normal kompetent uppdragstagare skulle ha åstadkommit.
- Ej uppnåt? -->Avtalsbrott!
134
Men om förpliktelsen är att med omsorg eftersträva resultat då?
Genast svårare. Var felet av misstag (acceptabelt) eller helt oacceptabelt? Blir bedömning i varje enskilt fall.
135
Betalningen -tjänster
Det är köparens förpliktelse och ska ske enligt avtal. Om den ena påstår fast pris medan den andra påstår att det avtalades om löpande räkning gäller löpande.
- Om prisförslag kommit så får det inte avvike med mer än 15% dyrare.
136
Upplysningsskyldighet med tjänster + fel i tjänst
Enligt KTjL är uppdragstagaren/NI skyldig att upplysa om vad tjänsten faktiskt gör. Om avtalet inte hade slutits från konsumentens sida med denna information så är tjänsten felaktig.
Grundtanke: uppdragstagaren vet mer om tjänsten.
Om tjänsten dessutom är onyttig - inte bidrar med något, så är den felaktig.
137
Avrådandeskyldighet -tjänster
Uppdragstagen/NI är skyldig att avråda från tjänsten om denne borde förstå att den inte ger konsumentens förväntade nytta.
- Dessutom vägra att utföra saker som strider mot det fackmässiga. Riva en bärande vägg ex.
138
När ska en felbedömning göras vid tjänst?
Vid avlämnandet, dvs direkt när tjänsten är utförd - eller om det är en tjänst på en sak så när saken är tillbaka i konsumentens besittning.
- Hör samman med "entire obligation": att man inte kan kräva betalning förrän hela tjänsten är utförd, ej förskott om det inte är överenskommet.
139
Reklamationsskyldighet vid tjänster
Samma regel i KTjL som i KKL - två månader från upptäckt till reklamation.
Däremot i situation utan konsumentskydd bör man reklamera tidigare.
140
Sanktioner vid tjänst vs vara
Stora skillnader på vara och tjänst eftersom att en tjänst sällan kan avhjälpas - gjort är ju gjort.
En vara fokuserar ju på en prestation - äganderätten ska överflyttas men tjänster kan pågå längre och handlar ofta om att med omsorg eftersträva ett resultat. Svårt att avhjälpa bristande omsorg, kan försöka mildra problemen/effekterna.
Om tjänsten går ut på att nå visst resultat, ex måla huset en viss röd färg - om det blir fel kan man ju avhjälpa genom att ta rätt färg.
141
Skillnad mellan att häva uppdrag eller att säga upp tjänsteavtalet:
Om åtagandet är bestämt til sin varaktighet kan det bara hävas, inte säga upp. Men om det gäller tills vidare kan man säga upp med skälig uppsägningstid eller hävas om kontraktsbrott skett.
142
Vad är skälig uppsägningstid?
Motparten måste ges tillfälle att förbereda sig på det.
- Hur länge har avtalet varat?
- Hur stora har investeringarna i avtalet varit?
- Hur stor är motpartens beroende av detta avtal?
143
Kan man kräva fullgörelse?
* Vid generiska tjänster ja, de är så allmänna så om just du inte vill hämta mina sopor så får du be din kollega.
* Vid personliga nej, om du våldtagit min dotter kan jag inte tvingas klippa ditt hår.
144
De 4 påföljderna vid fel på tjänst:
* Avhjälpande: svårt vi omsorgsuppdrag, lättare vid resultatuppdrag.
* Omleverans: nytt prestationsförsök - går ett att radera det man gjort men kan försöka göra det bättre på nytt försök.
* Prisavdrag: ofta inte tillämpbar...
1. Vid omsorg: då är bristande omsorg ofta fall för skadestånd varför man hellre gör anspråk på det, varför nöja sig med prisavdrag?
2. Vad är marknadens pris för felaktig tjänst? Svårt att bedöma hur stort...KöpL bygger ju på det värdet.
* Hävning: vanligt. Om det var sämre än vad man för fog kunnat förvänta sig --> kan häva. Förutsättning att det var väsentligt.
145
Skadestånd tjänster:
Ersättning för ekonomiska skador till följd av felet eller den bristande omsorgen etc Måste kunna bevisa denna skada. Ex fel färg på kontoret bidrar ej till ekonomisk skada --> kan ej f skadestånd bara omleverans - måla om.
-Vårdslöshet alltid skadestånd.
146
Vilka påföljder är med andra ord inte så självklara för tjänster?
Omleverans, prisavdrag och avhjälpande - det funkar inte alltid att göra det. Men hävning och skadestånd funkar för det mesta.
147
Är nyttjanderätt till fast egendom en fast egendom?
Nej när du har nyttjanderätt har du en lös egendom. Dvs bostadsrätter och hyresrätter är lös egendom. Den som äger fastigheten (bostadsrättsföreningen eller hyresvärden) har den som fast.
148
Är byggnad på annans mark fast egendom?
Nej. Endast om du både äger marken och byggnaden på den så är den fast.
149
Hur avgränsas fastigheter?
Både horisontellt och vertikalt. Alltså man kan ha fastigheter (jord/mark) både bredvid annan men också ovanpå annan.
150
Fastighetsreglering:
Ändringar av en fastighets struktur, 3 sätt:
- Avstyckning: avskiljer en styckningslott från stamfastighet.
- Klyvning: delning av samäganderätt till flera nya. Ex arv.
- Sammanläggning: problemlösare till ständiga klyvningar där vi istället kan lägga samman flera till en.
151
Fastighetsbestämning
Bestämmer hur fastigheten ser ut. Mätt med måttband och överfört i koordinatssytem... Står verkligen häcken på rätt sida? Lantmäteriet sköter detta.
152
Vad hör till fastigheten (den fasta egendomen) förutom jorden?
3 typer av tillbehör:
* Fastighetstillbehör: byggnader avsedda för stadigvarande bruk + träd och växter på rot.
* Byggnadstillbehör: allt som hör till byggnaden för stadigvarande bruk och allmänna ändamål. Element, hiss, innanfönster, 1 nyckel. Ex sittplatsanordning i en skola men inte i privathus.
* Industritillbehör: tillbehör som tillförts en industriell verksamhet (ej kontor!!), ex maskiner.
153
När upphör ett tillbehör att höra till fastigheten?
Vid tradition, dvs när tillbehöret fysiskt har lämnat fastigheten.
154
När är det inte ett tillbehör?
- När det tillförts av annan än ägaren.
- När byggnaden står på ofri grund pga egendomen är ju då lös.
- Ex kylskåp mm som inte är fastmonterade på något sätt.
155
Formalavtal - fastighetsköp
Viktigt att det sker på rätt sätt med all info som krävs, alla underskrifter som krävs osv. Saknas något så är avtalet ogiltigt.
156
Överlåtelse av fast egendom
Kan vara både köp, arv, gåva osv =överlåtelse.
157
3 viktiga delar av överlåtelse av fast egendom
1. Köpekontraktet. Det obligationsrättsligt bindande avtalet. Anses vara en vilande lagfart som ger delvis sakrättsligt skydd (tvesalu).
2. Tillträdet. Riskens övergång. Nu rätt till avkastning men också att ta på mig kostnader. Nu nyttjanderätt.
3. Köpebrevet. Kvitto på att allt är betalat och klart. Ger lagfart. Nu fullt sakrättsligt skydd.
OBS behöver ej ske samtidigt alltihopa - sakrättsligt problem.
158
Vem får fastigheten vid tvesalu?
Den som ansöker om lagfart först. I och med lagfarten får man ju det fulla sakrättsliga skyddet.
159
Måste säljaren av huset ha lagfart?
Ja lagfarten är en prestation om att du är den rätte ägaren och det krävs alltså för att få sälja huset.
-MEN om du bor med sambo eller maka/make så måste samtycke finnas för att sälja.
160
Är lagfartsregistret viktigt för staten? Ge ex.
Ja de anser att den är så pass viktigt - att man ska kunna lita på presumtionen av ägaren så att godtrosförvärv av fast egendom faktiskt är möjligt. Staten kompenserar då de som förlorar på detta, ex sambon som inte alls hade samtycke.
161
Fastighetsregistret - bra för vadå?
Eftersom att vi inte kan ta med oss fastigheten när vi går så är det ett viktigt sakrättsligt skydd som visar vem som är ägaren.
*Publicitetsprincip
*Kontrollsyfte
Lagfart, inteckning (pant) och annan inskrivning (servitut) ska registreras.
162
Inskränkningar på äganderätten till fastighet
*Verksamhet som är miljöskadlig.
*Utvinning av mineraler
*Utnyttjande av vatten
Dessutom lagliga regler om strandskydd, allemansrätt,.
Frivilliga inskränkningar som hyra, servitut, arrende (jakt, fiske).
Tvångsregler som expropriation.
163
Servitut
Servitut är den rätt en fastighet har att på visst sätt nyttja en annan fastighet.
164
Faktiska fel
Alla typer av fel som faktiskt förekommer, alltså även dolda.
De faktiska felen är dock undersökningspliktiga.
- Reklamera dessa inom skälig tid, max 10 år efter tillträde.
-Tydliga friskrivningar tillåtna.
Dock ej vid svek.
165
Faktiska fel efter köpet men innan tillträdet då?
Säljaren har vårdplikt.
| Man har inte undersökningsplikt efter köpet utan bara innan.
166
Rättsliga fel
Om en köpare inte får förfoga över fastigheten som hen trodde pga inteckningar, panträtter sov. Här gäller strikt ansvar av säljaren. Finns ingen undersökningsplikt på dessa fel.
167
Rådighetsfel
Myndighetsbeslut som hindrar ägare från att använda fastigheten fullt ut. Om felet fanns vid köpet utan köparens vetskap får felet åberopas.
168
Panträtt i fast egendom
En hypotekarisk panträtt genom inteckningar i fastigheten. Pantbrevet är beviset men behandlas som lös egendom.
- Inskrivningen fastställer beloppet och prioriteten.
- Endast lagfarten ägare kan söka inteckning.
169
Exekutiv auktion
Utmätnings- och konkursauktioner som myndighet håller i för att få ut pengar till att betala borgenären.
170
Gäller avtalsfrihet vid hyra?
Ja, endast vissa skyddsregler för bostadshyresgästen.
171
Huvudsaklighetsprincipen
Enligt huvudsaklighetsprincipen behandlas hela överlåtelsen som en gåva om ersättningen för fastigheten understiger fastighetens taxeringsvärde. Om den överstiger fastighetens taxeringsvärde betraktas hela överlåtelsen som ett köp.
172
Skillnad bolag vs förening
* Bolag har alltid ett avtal i botten med föreningar bygger på stadgarna.
* Bolag har delägare av olika slag. Medan föreningar har medlemmar.
* Strukturerna kan se väldigt lika ut, speciellt för ek-förening och AB.
* Syftet kan skilja sig, bolag ska alltid sträva efter vinst (kapitalism), föreningar kan ha ideella syften.
* Bolag är slutna associationer, föreningar är öppna.
173
Enskild firma
* Lag: -
* Delägare 1 fysisk
* Ej jur. per --> ej rättskapacitet Ägaren binder istället sig själv personligen.
* Ej skattesubjekt - egen deklaration.
* Personligt ansvar för allt - spegelbild av mig själv.
* Registrering: nej
* Admin: årsredovisning, då ska även firman vara reggad hos bolagsverket.
174
Enkla bolag
* Lag: BL
* Delägare: minst 2, fys eller jur
* Rent avtalsförhållande/ samarbetsavtal
* Ej jur per -> ej rättskapacitet
* B-männen saknar behörighet, finns inget att företräda.
* Personligt ansvar för sig själv, kan ej binda annan.
* Ej skattesubjekt.
* Reg: nej, om man reg så blir man HB.
* Admin: nej
175
Handelsbolag
| Vanligt hos revisionsbyråer och advokatbyråer för att de kan systemet, annars farligt.
* Lag: HB
* Delägare: minst 2, jur/fys
* Jur per - rättskapacitet
* Men ej skattesubj.
* Personligt ansvar, men kan binda hela bolaget.
* Delägarna äger en del som är överlåtbar
* Reg: ja hos Bolagsverket
176
Kommanditbolag (HB)
En eller flera b-män har begränsat ansvar (kommanditdelägare) medan minst 1 måste vara komplementär.
Kommanditdelägaren har inga rättigheter eller skyldigheter förutom att tillskjuta sin kapitalinsats.
-Vanligt att sätta hyresfastighet i detta bolag för att slippa lagfartskostnaden om 3%.
177
AB
* Lag: ABL
* AK: 50' (privat), 500' (publikt)
* Delägare: minst en fys/jur
* Jur pers - rättskapacitet
* Skattesubjekt
* Inget personligt ansvar
* Offentlig redovisning + reglerad tillsyn -revisor
* Skyddsregler kring kapitalet
* Reg: ja hos Bolagsverket
178
Ekonomisk förening
* Lag: lag om ekonomiska föreningar
* Personsammanslutning (ej kapitalsammanslutning)
* Medlemmar: minst 3
* Öppen sammanslutning
* Ändamål att främja medl. ek.intressen genom ek.verksamhet.
* Jur pers - rättskapacitet.
* Skattesubjekt
* Inget personligt ansvar
* Reg: ja, Bolagsverket.
179
Ideella föreningar
* Lag: vill ej inskränk människors privatliv.
* Medlemmar: ?
* Öppen sammanslutning
* Jur pers med rättskapacitet OM styrelse och stadgar finns.
* Skattesubjekt
* Ej pers. ansvar om styrelse och stadgar finns.
* Reg: Nej
* Admin: årsredovisning.
180
Stiftelse
*Lag: stiftelselagen
*Delägare: -
Självständig förmögenhet som avskiljts för att tjäna bestämt ändamål.
*Destinärer: de som ska gynnas/få ta del av det - måste stå tydligt vilka.
*Kan ej ändra ändamålet enkelt.
Ej personligt ansvar men skattesubjekt.
181
Sakrätt
Hur parters avtal berör TM. Frågor kring hur konflikter, där två eller fler parter har ett äganderättsanspråk på samma egendom, ska lösas.
182
Begränsade sakrätter (annan än äganderätt)
* Säkerhetsrätter (pant, retention)
* Bruksrätter (olika nyttjanderätter)
* Betingelser (optionsrätt. överlåtelseförbud mm)
183
Skillnad mellan överlåtelse och upplåtelse
Att pantsätta något är en upplåtelse medan en överlåtelse överlämnar alla rättigheter (till en begränsad sakrätt). Ex första gången en bostadsrätt säljs så är det en upplåtelse av ägaren till köparen, men nästa gång samma botad säljs är det en överlåtelse av den sakrätten (nyttjanderätten).
184
Statiskt vs dynamisk sakrätt
Statisk rör upprätthållandet av äganderätter medan dynamisk rör frågor om omsättningsskydd, godtrosförvärv osv.
185
Är nyttjanderätt till lös egendom en sakrätt?
Nej det är en vanlig lånad/hyrd sak, inget med sakrätt att göra. Bara nyttjanderätter till fast egendom.
186
När äganderätt vs sakrättsligt skydd faktiskt inträder, obligationsrättsligt vs sakrättsligt:
När två parter har slutit ett avtal har äganderätten i princip överlåtits/upplåtits men sakrättsligt krävs synbarheten - tradition eller publicering för att det sakrättsliga skyddet ska inträda.
187
Besittningsskydd
Oavsett om den som har besittning har rätt till det eller inte så finns alltid besittningsskydd eftersom at prestationen är att den rätte ägaren har saken - ex nödvärn, egenmäktigt förfarande, handräckning osv.
188
Alternativ till tradition (4)
- Kungörelse (lösöreköp)
- Märkning (virke)
- Denuntiation (sak hos TM, enkla skuldebrev mm.)
- Avtalet (byggnad på ofri grund).
189
Sakrättsligt skydd när det är avskilt för köparens räkning eller avlämnad till köparens transportör, hur gör vi med självständiga fraktförare??
Måste kunna säga att det var just den här varans om var avskiljs för köparen. Obligationsrättsligt berodde det ju på om det var inom samma ort eller inte, MEN sakrättsligt spelar det ingen roll utan VEM som styr transporten. När säljarens möjligheter att disponera över transporten är borta - då är varan traderad. Så avlämnande (oblig) kan skilja sig från traditionen (sakr).
190
Ägarförbehåll
Köp av lös egendom på kredit. Rätt att återta varan om köparen inte sköter sina bet. Gäller inte om:
- avsedd att förbrukas direkt
- avsedd att vidareförsäljas
- infogad i fastigheten eller dess tillbehör.
- endast skulden för köpeskillingen
- ej trepartsförhållande
191
Olovligt förfogande
Om jag säljer en sak som annan har ägarförbehåll till, dvs jag inte har betalat av fullt ut, OBS godtrosförvärv blir giltiga men fortfarande ett brott.
192
3 olika fång (sätt att förvärva saker)
* Derivata fång: Förvärvaren tar över äganderätten från den tidigare ägaren (helt rätt). Köp, byte, gåva osv.
* Originära fång: fång som saknar ägare: fiske, jakt osv. Hittegods.
* Exstinktiva fång: Godtrosförvärv. Man tror att man övertagit från rätte ägaren men så var det inte.
193
Vad styr förvärvet vid tvesala
Traditionen, dvs vem som faktiskt får saken i sin besittning först. Dock lösningsrätt för 1:an, dvs mot ägarens vilja lösa ut den för pengar.
194
Gåva av lös egendom
Ensidig utfästelse - kräver inget i gengäld. Sakrättsligt skyddad när den är fullbordad - tradition eller denuntiation.
195
Lösöreköp som är kvar hos säljaren
För att få säkerhetsärren till den så kan man registrera hos Kronofogden.
196
Handpant
Pantsättning av lösören. Precis som köp ska den traderas/denuntieras, vara avskiljs mm.
197
Hur pantsätter vi saker som inte kan traderas/överlämnas pga bökigt
Ex skepp, flygplan, hus (lös egendom om de ät på ofri grund) - Då registrerar man!
198
Retentionsrätt:
En rättighet för en borgenär att kvarhålla en gäldenärsegendom som säkerhet för sin fordran.
Svagare form av panträtt.
Ex skomakaren som behåller skorna om du ej betalar för lagningen.
199
Hypotekarisk panträtt
Pantsättaren behåller panten i sin besittning och tradition ersätts med registrering. Som med hus, skepp osv.
200
Pantsättning av fast egendom
1. Man gör en inteckning/inskrivning som fastställer belopp och prioritet, endast lagfaren ägare kan.
2. Tar med sig pantbrevet (beviset, kan också vara datapantbrev) för att ställa som säkerhet för fordran.
3. Om jag ej kan betala av skulden så får banken tillsammans med Kronofogden göra exekutiva auktion - sälja av och ta beloppet - ge tillbaka överskottet.
201
Företagshypotek
Pantsättning av företagets tillgångar. Finns inget givet sakrättsligt skydd eftersom man skyddar det som finns vid varje givet tillfälle.
Vad ingår?
- All lös egendom men inte kassa, värdepapper, andra hypotekariska pantsätter, ej det som inte kan utmätas ex arvgods.
- Industritillbehör räknas in OM förklaringsinstut har förklarat de lösa.
202
Saklega
Hyra av lös sak. En begränsad rätt - nyttjanderätt. Avtalsfrihet råder och oftast ingår man standardavtal. Ej sakrättsligt skydd men obligationsrättsligt.
-Ägaren står risken för skadan om jag inte använder saken vårdslöst.
203
Saklån
Lån av sak, inte pengar. Benefik åtgärd, dvs ingen ersättning utgår. Jag får låna en tröja av min vän.
- Realavtal - löfte ej bindande, blir bindande först när saken traderas.
- Rätt att få ersättning för nödiga kostnader - ex olja i hyrbilen.
204
Penningfordran (försträckning) vs naturafordran
Du är skyldig mig pengar, eller du är skyldig mig ett paket mjölk.
Man tillämpas SkbrL analogt fö natura.
205
Fordringars uppkomst (2)
* Antingen obligationsrättsligt via avtal eller konkkludent handlande.
* Eller utomobligationsrättligt av olycka/skada eller brott.
206
Delat ansvar eller solidariskt ansvar vid flera gäldenärer
Om två parter ingått ett låneavtal som är solidariskt kan banken vända sig till vem som helst och be om pengarna - sedan får parterna lösa det internt med regressrätten. Eller vid delat ansvar så kan banken bara vända sig till var och en för hälften av beloppet.
207
Gäldernärsbyte ok?
Nej vanligen inte. Detta är ett skydd för borgenärerna och i förlängningen alla som är i behov av kredit. Om man kunde byta G så kan man ju överlåta alla skulder till fattiga som bor på gatan och inte har pengar.
208
Borgenärsbyte ok?
Ja det kallas för cession.
Ok vid enkla skbr om man underrättar G och alltid ok vid löpande.
- Konsumentskydd: kräver samtycke. Telia standardavtal.
209
När förfaller fordran till betalning?
När avtalet säger det, eller om det är tyst så när borgenären kräver det.
210
Ränta på skulder (2)
Vanliga avkastningsräntan som löper under hela låne-tiden (måste avtalas om) samt dröjsmålsränta som utgår efter det att lånet förfallit - en högre procent som påtrycker G att betala.
211
Ränta om ingen förfallodag om ingen har bestämts?
1. B framställer krav.
2. B anger tydligt att dröjsmålsränta kommer ta us.
- Börjar 30 dagar efter kravet.
- Referensränta + 8%.
212
Hur länge är fordran gällande utan avbrott?
10 år men för konsument 3 år.
| Bid avbrott börjar ny tid.
213
Hur sker preskriptionsavbrott? (3)
* Gäldenären erkänner fordringen.
* B ger G en skriftlig påminnelse.
* B går till domstol, kronofogde eller liknande.
214
Vilak skuldebrev är bra/dåliga för parterna? löpande vs enkla
Enkla är bra för gäldenären eftersom att man alltid ska betala till samma person -enkelt.
Löpande är bra för borgenären eftersom att man kan sälja den vidare, obehagligt för G eftersom att man kanske betalar till fel.
