Grupp och samhälle/utvecklingspsykologi

Question 1

Vad kallas oskrivna regler?

Answer 1

Normer

Question 2

Ge ett exempel på en formaliserad norm

Answer 2

Lagar som står i lagboken.

Question 3

Vad är en sanktion?

Answer 3

Positiv eller negativa åtgärder för att upprätthålla ett normsystem.

Question 4

Vad menas med social kontroll?

Answer 4

Gruppen har social kontroll genom att ingripa på olika sätt så att normerna följs.

Question 5

Förklara konformitet

Answer 5

Likformighet i normsystemet,när toleransen för avvikande är liten. Kan vara hög eller låg. I till exempel militären så är konformiteten hög.

Question 6

Vad är stigmatisering?

Answer 6

Avvikande från normen, det finns vinster med att både stigmatisera andra och att själv bli stigmatiserad.

Question 7

Förklara vi och dem tänket

Answer 7

Handlar om hur människor agerar i grupp mot andra grupper: Man tänker att det finns ett ´vi´ och vi är bäst, störst osv medans de andra bara blir ´dem´. Fienderna, de som inte är som oss, man nästan avhumaniserar ´dem´. För att dem inte är som ´oss´. Detta kan leda till hat, fientlighet, krig, mord, empatilöshet.

Question 8

Vad är generalisering?

Answer 8

Att dra slutsatser om något eller nånting, i detta fall generalisera olika typer av grupper eller människor i samhället. Sortera in folk i fack.

Question 9

Vad är stereotyper?

Answer 9

Fördomar vi har om olika roller i samhället / en grupp. Tex ´den coola´, ´den töntiga´ ´den smarta´.

Question 10

Vad är skillnaden på en emotionell / instrumentell ledare?

Answer 10

En emotionell ledare är fokuserad på gruppens bästa och på gruppens välmående och samarbete medans en instrumentell ledare är mer fokuserad på gruppens resultat och inte lika mycket allas välmående.

Question 11

Vad är skillnaden på en formell och en informell ledare?

Answer 11

En formell ledare är en ledare som är formellt utsedd till en ledar position: som tex en rektor, en lärare, en kapten. En informell ledare är en ledare som bara tagit en ledar position i en grupp utan att ha blivit utsedd till det officiellt, som Jack i Flugornas herre.

Question 12

Förklara den ´auktoritära ledaren´

Answer 12

Den auktoritära ledaren är en ledare som bestämmer mycket själv, ger mycket kritik (både bra och dålig) och gör det tydligt för sig att det är just hen som bestämmer. Ofta inte så fokuserad på gruppens välmående.

Question 13

Förklara den ´demokratiska ledaren´

Answer 13

Den demokratiske ledaren jobbar mer demokratiskt - låter alla få vara med och bestämma till en viss del, lyssnar på alla, visar en typ av relaterbarhet istället för ett stort avstånd mellan hen och gruppen. Fokuserar på gruppens välmående och på att alla ska kunna samarbeta. Dessa grupper tenderar att fungera bäst.

Question 14

Förklara ´låt gå då´ ledaren

Answer 14

Låt gå då ledaren är en ledare som delar ut instruktioner men sedan håller sig passiv. Säger inte så mycket, leder inte något vidare bra, håller sig undan lite. Dessa grupper tenderar också att funka väldigt dåligt då gruppen tillslut kommer att bilda en egen hierarki med en ny, informell ledare.

Question 15

Hur såg Asch konformitets experiment ut?

Answer 15

Aschs konformitets experiment var uppbyggt så att det var mellan 7-9 personer, alla skådespelare förutom en riktig försöksperson, som alla samtdigit fick se ett papper med olika linjer. Man skulle då säga vilken linje som var lika lång som den första linjen, och den omedvetna personen är näst sist i ledet där de svarar rakt ut. I början så säger alla skådespelare rätt men sen så börjar de säga helt fel svar (alla enas om ett svar), så när det kommer till den omedvetna personen så börjar hen ifrågasätta sin egna självständighet och i 25% av fallen så svarar personen som resten av gruppen även om hen vet att det är fel.

Question 16

Vad var syftet med Asch experiment om konformitet?

Answer 16

Syftet är att se hur grupptryck har en inverkan på personer, hur lätt men människa har att ge upp sin självständighet för att vara en del av ´flocken´.

Question 17

Vad kom Asch fram till?

Answer 17

Asch kom då fram till att det ialafall gav den omedvetna personen ångest när alla skådespelare svarade fel svar, och att välja att gå emot eller att inte gå emot gruppen, att falla för grupptrycket eller inte, var en väldigt obekväm och ångestgivande situation för den omedvetne personen. Gruppen är väldigt stark mot en enda individ.

Question 18

1. Hur utvecklas ledarskapet i filmen?

Answer 18

Ledarskapet blir mer och mer intensivt genom filmens gång, först så är de en enda grupp där ralph försöker styra demokratiskt men jack tar snabbt över den auktoritära ledarrollen och de splittras till 2 stycken grupper. Speciellt Jacks ledarskap blir så sjukt att han inför negativa sanktioner mot de som inte följer reglerna (piskrapp), beordrar sin grupp att plundra och attackera det andra gänget. Alla i Jacks gäng lyder och accepterar Jack som ledaren i gruppen.

Question 19

2. Finns det informella/formella ledare i grupperna?

Answer 19

De informella ledarna är ju Jack och Ralph eftersom att de inte har en formell ledar position från början - från början så var ju alla lika. Dock så tycker jag att kaptenen skulle vara den formella ledaren då det är han som är vuxen och utnämnd till kapten men eftersom att han blir sjuk och sen dör så måste de klara sig utan honom. Annars kan man säga att Ralph från början är den formella ledaren då de kallar honom för ´sir´ från början.

Question 20

3. Både Ralph och Jack blir ledare över pojkarna på ön. Hur skulle du
   beskriva Ralphs sätt att leda? Tycker du att Ralph är en bra ledare? Hur
   skulle du beskriva Jacks sätt att leda?

Answer 20

Ralph är en demokratisk ledare, jag skulle också säga att han är en emotionell ledare. Demokratisk är han för att han ville att alla skulle få vara med och bestämma och må bra, ingen skulle skadas. Jag skulle säga att han är mer emotionell än instrumentell eftersom att han försöker fokusera på gruppens välmående och inte på resultaten. Även om han såklart vill att alla ska bli räddade. Jack är mer en auktoritär och instrumentell ledare - han vill bestämma helt själv och använder de andra barnen som hans soldater. Ingen demokrati, och han är instrumentell eftersom att han är fokuserad på resultatet - de ska jaga, attackera de andra osv.
Dock så är väl Ralph bara ´mer´ emotionell än Jack - Ralph är ju också instrumentell (fokuserad på resultat).

Question 21

4. Fundera på vad Piggy menar när han förtvivlat säger till Ralph efter man
   stulit hans glasögon: ”Vi gjorde precis som vuxna skulle ha gjort. Varför
   fungerade inte det?”

Answer 21

Jag tror att Piggy menar att han tänker att vuxna ska ha mer moral och jobba tillsammans och inte döda varandra för att han troligen har ett starkt / bra överjag. Han undrar varför det inte funkade att ´göra allt vuxna skulle göra´ - alltså tända eld, försöka komma därifrån, jaga mat, försöka jobba tillsammans. Han tänkte väl att om de gjorde allt detta så skulle de bete sig som goda vuxna med och agera ansvarigt och demokratiskt, men i detta fallet så funkade ju inte det.

Question 22

5.Förklara hur grupptrycket ser ut i de olika grupperna?

Answer 22

Jag tycker att grupptrycket är ganska lågt i Ralphs grupp då Ralph vill att alla ska jobba tillsammans och vara snälla och rättvisa mot varandra, det finns ingen person i Ralphs grupp som pushar folk till att göra mer än vad de annars hade gjort. Medans i Jacks grupp så finns det ett tydligt och starkt grupptryck: många av killarna i Jacks grupp går med på och utför saker som de aldrig annars hade gjort bara för att gruppen pushade de till att göra det. Som att till exempel döda Simon, döda Piggy eller försöka tända eld på Ralph.

Question 23

6. Vilka normer skapas i grupperna?

Answer 23

I den totala gruppen bildas det normer, som att man behöver ha snäckan när man pratar. I Jacks grupp så skapas det normer som att det är okej att slåss, det är okej/ bra att attackera eller mobba folk från den andra gruppen. Som när de alla retade piggy. Också normen att lyda Jack, klä sig annorlunda, måla sig med ansiktsfärg osv. Mord, våld och stöld normaliseras. I Ralphs grupp så tycker jag att det skapas normer som gör att de inte vill skada någon, att det inte är okej att mörda eller slåss eller mobbas. Så som det ska / brukar vara.

Question 24

7.Vilka karaktärer stigmatiseras? På vilket sätt och varför?

Answer 24

Jag tycker att Piggy och Ralph stigmatiseras eftersom att de vill avvika från Jacks normer: De vill inte slåss, mörda eller skada varandra så de får tillslut inte vara med i Jacks gäng (även om JAck i början erbjuder de att gå med i hans gäng). Speciellt Piggy stigmatiseras - han avviker från gruppen för att han inte vill använda våld, han kan inte jaga, han behöver glasögon för att se osv. Därför är de taskiga mot honom och kallar honom olika nedvärderande saker.

Question 25

8. Hur bildas och utvecklas ”Vi och dom”?

Answer 25

Så fort de två grupperna skapas, i början, så börjar vi och dem tänket och det eskalerar och utvecklas jättefort efter det. I början så försöker Ralph hålla ihop gruppen, men Jack står emot och får tillslut över de flesta på sin sida. Det lockas med inga regler, att de kan härska på denna ön själva utan jobbiga vuxna, att de kan jaga osv. När de splittrats upp i två grupper så börjar vi och dem tänket: Jacks gäng börjar klä sig annorlunda, målar ansiktsfärg osv. I början så erbjuder sig Jack att ralph o dom får gö över till ´deras sida´. Som att markera att de redan är två grupper. Jacks gäng börjar plundra, det andra gänget, som när de tog piggys glasögon. Jacks gäng börjar markera revir, som att de inte släpper förbi ralph och piggy till ´deras´ läger. Det slutar till och med med att de försöker bränna upp ralph.

Question 26

9. Vilka sanktioner använder man?

Answer 26

Sanktionerna först och främst innan gruppen är splittrad är att om man inte följer vissa regler, som om man skulle sno något från någon annan, så får man ett straff. Andra sanktioner som används i Jacks grupp är att en kille blir piskad för att han brutit mot någon av deras regler Pojken som blir slagen, kastar sten på en annan. utesluts ur gruppen.

Question 27

10. Hur uttrycks konformiteten i Jacks grupp?

Answer 27

Han styr gruppen via konformiteten och negativa sanktioner. Sticker man ut blir man straffad. Hur de alla ska klä sig likadant, måla ansiktet likadant, lyda Jack. Hög konformitet.

Question 28

11. Vad är det som gör att pojkarna går över till Jacks grupp, vad attraherar? Är det friheten och flykten undan tråkiga regler? Varför går inte Piggy och Ralph över till den andra gruppen?

Answer 28

Det som attraherar är friheten och flykten undan tråkiga regler, men kanske också att Jack verkar så säker och självständig som ledare så alla andra som kanske är lite svagare vill följa honom för att han får det att låta som att det finns ett tydligt svar på problemet. Ralphs sätt är inte lika säkert - det är inte säkert att de kommer ifrån ön, men Jack är ialafall säker på att de kan leva på den som de vill. Piggy och Ralph går inte över till den andra gruppen för att det går emot deras normer: De vill inte sjunka till deras nivå, de vill inte vara vildar och döda och slåss och följa en elak och auktoritär ledare. De vill inte stanna på ön ,de vill hitta ett sätt att komma bort därifrån.

Question 29

12. Beskriv händelser i filmen som visar hur pojkarna stegvis förvildas. Vilka orsaker ligger bakom?

Answer 29

Dödar djuret, börjar klä sig och lägga ansiktsmålning som vildar, normaliserar våld, plundrar piggy på hans glasögon, de piskar en av sina egna (negativ sanktion) för att han bröt mot en regel, de dödar simon för de tror att han är monstret, de sätter eld på ralph när han sover. Bara Jacks gäng som gör detta pga det normaliserade våldet i gruppen.

Question 30

13. Efter Simons död säger Ralph att det var deras fel att Simon dog, därför att de inte försökte hindra vad som skedde, och i filmens slutskede säger Ralph till tvillingarna: ”Om det händer mig något är det ert fel. För att ni låter honom göra er till slavar”. Vad menar Ralph i dessa båda situationer?

Answer 30

I första situationen så menar Ralph att det var deras fel att Simon dödades för att han tror att han hade kunnat göra något för att stoppa Jack och hans gäng från att bli sådana vildar utan moral. Att de bara har ´låtit´ Jack fortsätta med sitt och inte försökt tillräckligt kanske. I den andra situationen menar Ralph att Jack har en såpass stor makt att han kan få de anda i gruppen att göra som han vill, så om de inte står upp för sig själva och går emot Jacks våld så är de precis lika mycket en del av det våldet själva.

Question 31

Hur såg Milgrams lydnasdsexperiment ut?

Answer 31

Milgrams lydnadsexperiment var uppbyggt så att det fanns en omedveten som var försökspersonen, sen en medveten skådespelare (men försökspersonen visste inte att denne var skådespelare). Försökspersonen trodde att hen och skådespelaren blev slumpmässigt valda till rollerna lärare och elev, där försökspersonen alltid blev läraren. Denne fick då ett antal frågor som skådespelaren skulle svara på från ett annat rum, om personen svarade fel så blev försökspersonen uppmanad att ge en elektrisk stöt. Detta trappades gradvis upp för att se hur långt de skulle gå, och Milgram pushade alltid till att försökspersonen skulle fortsätta ge stötar ´för vetenskapens skull´, för att det var ´viktigt för experimentet´ fastän försökspersonen hörde att skådespelaren skrek och ville att han skulle sluta ge stötar.

Question 32

Vad var syftet med Milgrams experiment?

Answer 32

Syftet med experimentet var att se hur långt en ´normal´ person skulle gå för att skada en annan människa, vilket hen aldrig hade gjort annars utav samvetsskäl. Milgram sa att om den andre personen skadades så var det helt på honom, alltså att han skulle hållas ansvarig och inte försökspersonen. Man skulle se om personen gjorde det bara för att hen blev tillsagd att göra det av en auktoritet. ´För vetenskapens skull´'/ för att det var ´viktigt för experimentet´.

Question 33

Vad kom Milgram fram till?

Answer 33

Milgram kom fram till att 90% av deltagarna gick till en nivå där skådespelaren svimmade. Många upplevde dock höga stress nivåer då de hörde att de skadade den andra personen.

Question 34

Vad är en massa?

Answer 34

En stor grupp med människor som för tillfället är samlade på samma plats och har samma känsla. Individerna i en massa har minskad social kontroll. Massan är spontan, lättpåverkad och kan råka i panik. Tex en aula när det brinner.

Question 35

Vad är social lättja?

Answer 35

När större grupper kan få en individs motivation att sjunka, som i tex grupparbeten. Vi tycks arbeta mindre effektivt med en uppgift när vi gör den tillsammans med andra,

Question 36

Förklara begreppet ´främlingen´.

Answer 36

Begreppet främling används för att benämna en person som inte anses tillhöra en viss grupp.Främlingsbegreppet antyder att personen är obekant, exotisk eller på annat sätt främmande och kan vara laddat med fientliga och/eller erotiska undertoner. Tillexempel folk på bussen: de är främlingar, så de kan lätt vara en måltavla för stigmatisering / generalisering eftersom att man inte känner personen.

Question 37

Vad menas med den andre?

Answer 37

Vi behöver ´den andre´ för att själva framstå som tydligare. Många har hävdat att vi blir människor först när vi möter andra. Mötet som en individ har med ´den andre´, den andra individen, beskriver hur en människa får syn på sig själv och kan skilja sig från omgivningen baserat på möten med andra människor. Tex: Jag är inte som ´den andre´ eller jag är ganska lik ´den andre´. Hitta sig själv i relation till andra.

Question 38

Varför har människan ett behov av att dela in sin omgivning i ´vi´ och ´dem´, och hur kan det bli farligt?

Answer 38

Att identifiera oss med en grupp är väldigt naturligt för oss. Evolutionärt sett har det varit avgörande att inom en grupp knytas samman för att kunna samarbeta och försvara sig mot yttre hot. Detta kan vara bra till viss del: För att känna en tillhörighet med andra människor och jobba tillsammans, som i klassen eller idrottsklubben eller på arbetsplatsen eller i landet. Men detta kan bli farligt då man slutar se ´dem´ som människor, man kan börja sakna empati för den andra gruppen och det kan uppstå mycket hat och konflikter och ibland även krig (nationalism).

Question 39

Förklara Bowlbys anknytningsteori

Answer 39

Bowlby menar att det är jätteviktigt för ett nyfött barn, speciellt under första året av livet, att ha en förälder att knyta an till. Att ha en förälder / vårdnadshavare som ger närhet, plockar upp barnet när det vill ha tröst. Barn i den åldern kan inte klara sig själva och kan inte prata, så de behöver så mycket hjälp som möjligt. Dessutom finns det hos en vuxen en motsvarande drift att svara på barnets anknytning - en slags omhändertagande eller vårdande instinkt.

Question 40

Förklara vad som menas med Schema (inom anknytningsteorin)

Answer 40

Schemat hos bebisen när den anknyter blir: Skrik-hållande-smekningar-tillfredsställelse. Schemat stannar hos bebisen. Dessa erfarenheter av möten med andra skapar inre arbetsmodeller. Bebisen förstår att om den skriker så kommer den bli hållen och därför bli nöjd.

Question 41

Vad menas med att anknytning är ett primärt behov?

Answer 41

Anknytningen är ett primärt behov, nästan nödvändigt för överlevande. Bowlby ansåg att anknytnings behovet har ett utvecklingsbiologisk bakgrund. Har funnits genom alla tider.

Question 42

Förklara vad en inre arbetsmodell är enligt Bowlbys anknytningsteori

Answer 42

Inre arbetsmodeller talar om vad han kan vänta sig av andra i livet: ger honom en uppfattning om sitt eget värde - han är en person som är värd att ta upp och pussa och krama. Inre arbetsmodeller hjälper bebisen att hantera verkligheten och påverkar hans sätt att förhålla sig till nya relationer. Modellerna påverkas av de återkommande mötena i verkligheten. Om bebisens mamma plötsligt skulle försvinna eller ändra sitt sätt mot honom, skulle också bebisen förändras. Otryggare, svårare att trösta och uppfattas mer som gnällig, självbilden skulle förändras.

Question 43

Vad menar Bowlby med att det finns två system hos små barn och vad kan hända om det första inte finns?

Answer 43

Enligt bowlby finns det två system hos barnet: -det första driver barnet att söka närhet, tröst och beskydd -det andra driver det att utforska världen Otrygga barn är sällan nyfikna och undersökande för att de inte vågar - de är upptagna med att söka trygghet. Värst för småbarn att bli helt avvisade, att inte få möjligheten att knyta an.

Question 44

Arv & miljö utvecklings psykologi?

Answer 44

Både och; Arv kan vara att barnet har anlag för nyfikenhet och lärande men om barnet inte fått en bra uppväxt så kan det inte vara lika lätt att få fram dessa anlag. Därför spelar både arv och miljö roll: arvet har betydelse för lärandets processer (gener), medans miljön (utvecklingen hos barnet, anknytningen), bestämmer hur det kommer att gå.

Question 45

Beskriv Jean Pigeuts 4 utvecklingsfaser.

Answer 45

Det sensomotoriska satdiet 0-2: Objektkonstans Det preoperationella stadiet, 2–7 år: Piaget tänker att barn under sju år inte klarar av att hålla en hel ”operation” (handlingskedja) i minnet. Istället gör barneten bedömning i taget De konkreta operationernas stadium, 7–12 år:I skolåldern får barnet klart för sig att längd, mängd, vikt och volym är konstanta (alltid likadana). Hen förstår att ett kilo fjädrar är lika tungt som ett kilo bly. En konkret operation är alltså en tankekedja som en åttaåring kan göra i huvudet, men det behöver fortfarande ha en konkret upplevelse som start. De formella operationernas stadium, 12–15 år: Med formella operationer menade Piaget att tonåringen klarar att ”operera” med logiska och matematiska samband utan att ha ett konkret original. Det går att resonera om obekanta storheter som x och y, och i tanken prova långa handlingskedjor.

Question 46

Vad menar Pigeut med Assimilation och Ackommodation?

Answer 46

Assimilation= vi tar till oss nya erfarenheter och för in dessa i den gamla kunskapen. Ackommodation= Ofta förändras våra tidigare begrepp och kunskaper av nya erfarenheter.

Question 47

Vad innebär objektkonstans?

Answer 47

Före ettårsåldern lär sig barnet skilja mellan föremålen och sin egen upplevelse av dem. Föremålet existerade bara när det syntes. Barnet har förstått att leksaken existerar även om den inte syns.

Question 48

Beskriv Erikssons ´8 åldrar´.

Answer 48

Spädbanrsperioden : Anknytning viktigt Småbarnsperioden: Göra själv, viktigt m tålamod Lekåldern: Nyfikenhet, utforska, inte skälla för mkt då får barnet skuldkänslor Skolåldern. Ge positiv feedback i skolan, för mkt negativ feedback leder till brist på motivation Ungdomsåren (puberteten): Frigörelse från föräldrar, hitta vem man är, sätta gränser, viktigt att få testa nya saker Tidig vuxenålder. Flytta hemifrån, skaffa jobb och barn och fru, kunna funka i relation med andra annars isolerar man sig. Medelåldern. Uppfostra sina barn, hitta egna intressen, göra något med sitt liv. Fortsätta utvecklas framåt. Ålderdom Kolla tillbaks på sitt liv, acceptera det som varit / vara nöjd och känna sig vis. Om inte så blir man förtvivlad och bitter.