Infusion

Question 1

Vilka typer av läkemedel får jag dom DSS administrera?

Answer 1

Peroralt, rektalt, subkutant, kutant, intramuskulärt och intravenöst.

Vi får placera intravenös kateter och ge vätsketerapi enligt veterinärs ordination.

Question 2

Vad betyder vätskebalans?

Answer 2

Att kroppens innehåll och fördelning av vätska är i balans. Både intracellulärt, extracelulärt, i plasman och interstitiellt (i vävnaden)

Question 3

Vad är ofta målet med vätskebehandling?

Answer 3

• Ersätta vätskeunderskott
• Tillhandahålla underhållsvätska om detta inte går att underhålla på annat sätt
• Matcha pågående förluster, tex diarreer eller kräkningar
  
  • Djuret kan även vara sövt eller ha så mycket kräkningar att de inte kan få i sig vätska oralt
• Öka syreleveransen till cellerna
• Tillföra vätska med joner för att återställa vätske- och elektrolytbalansen i blodkärl, interstitiet och cellerna
• Tillföra vätska med röda blodkroppar och proteiner för att återställa homeostasen i blodkärl.

Question 4

Vilka fyra frågor bör ställas när man förmedlar en plan för vätskebehandling?

Answer 4

1. Vilken typ av vätska behöver djuret?
2. Hur mycket vätska behöver djuret?
3. Vilken administreringsväg ska användas?
4. I vilken hastighet ska vätskan ges?

Question 5

Vad är en kristalloid infusionsvätska?

Answer 5

En lösning med små partiklar vars främsta syfte är att uppvätska den extracellulära vätska, alltså plasmavolymen och interstitiell vätska. Läcker i större omfattning ut i vävnaden, en bieffekt kan vara ödem.

Question 6

När använder man kristalloida infusionsvätskor?

Answer 6

Används initialt vid all typ av chock och dehydrering, eftersom plasmavolymen då blir lägre, medan cellerna klarar sig.

Question 7

Vad är en kolloidal infusionsvätska?

Answer 7

En kolloidal infusionsvätska har tillsatta makromolekyler, vilket gör att de håller sig i blodbanan och endasr expanderar plasmavolymen. Har mindre risk för ödem. Molekylerna måste metaboliseras innan utsöndring. Kan vara plasma eller helblod.

Question 8

Vilken sammansättning har en kristalloid isoton vätska?

Answer 8

Har samma koncentration lösta ämnen som kroppsvätskan, tex NaCl

Question 9

Vilken sammansättning har kristalloid hyperton vätska?

Answer 9

Hyperton vätska drar ut vätska ur cellen. Ofta om området runt cellen är väldigt salt, vilket gör att vatten strömmar ut ur cellen och cellens koncentration av ämnen höjs när den skrumpnar ihop.

Question 10

Vilken sammansättning har kristalloid hypoton vätska?

Answer 10

Hypoton vätska drar in vätska i cellen, exempelvis glukos. Uppstår till följd av natriumbrist.

Question 11

Vad är isotona kristalloider?

Answer 11

Isotona kristalloider är oftast elektrolytlösningar för basalt vätske- och elektrolytbehov. Den kan vara med eller utan buffert, som neutraliserar syror och korrigerar acidos. Förbättrar blodflöde/ blodtryck eftersom man förbättrar blodflödet, men det är stor risk för vävnadsödem om stor volym ges vid normovolemi.

Question 12

Vad är elektrolytlösningar?

Answer 12

NaCl 0,9%- så vi vill ha det i kroppen! Har lite lägre pH än kroppen och kan användas vid metabolisk alkalos. Stora volymer kan ge hyperNatremi och hyperCloremi

Question 13

Vad gör elektrolytlösningar med glukos?

Answer 13

En elektrolytlösning med litet tillskott av glukos. Ersätter pågående (normala) förluster pga kort tids fasta. Endast för kort tids basal vätskeersättning framför allt till hund,katt mfl. smådjur+föl

Question 14

Vad är en hyperton kristalloid infusionsvätska?

Answer 14

Har en NaCl nivå på 3-7%. Detta drar vätska från interstitiet (vävnaden) till blodbanan. Man använder detta för att snabbt få mer volym till blodet, men den måste följas åt av en isoton lösning som är som en vätskersättning.

Question 15

Vad är en hypoton kristalloid infusionsvätska?

Answer 15

Tex glukos 5% i vatten. Här finns det inga elektrolyter, och vätksan går snabbt ut ur blodbanan och tas upp av cellerna.

Question 16

När sätter man in en kolloidal vätska?

Answer 16

Tex vid hypoproteinemi eller hypovolemi. Om man har brist på proteiner, blod eller får dålig effekt av kristalloider, då kombinerar man kristalloider och kolliodala infusioner. Man ska ej använda det vid ökad kärlpermiabilite, och det finns en maxdos per dygn eftersom det måste metaboliseras.

Question 17

När ska man använda plasma och när ska man använda helblod (kolloidala lösningar)?

Answer 17

När man behöver proteiner eller koagulation- använd plasma

När man har en stor blodförlust eller anemi- ge blod

Question 18

Vilka tillsatser kan man ge koncentrerade lösningar och vad ska man tänka på när man ger det?

Answer 18

Noggranna beräkningar behövs!! Man kan ge ren glukos i vatten, för tex blandning av hypoglykemi. Man kan ge specifika elektrolyter vid brist eller längre tids vätsketerapi, tex Ca, K, Mg, Na. Eller så kan man ge rena buffertlösningar, detta framförallt i samband med intensivvård, som natriumbikarbonat.

Question 19

Hur ser en vätsketerapeutisk behandlingsplan ut?

Answer 19

Chockbehandling
- Fylla det intravaskulära vätskerummet
Rehydrering
- Fylla det interstitiella eller intracellulära vätskerummet
Underhåll
- Underhålla det intracellulära vätskerummet

Question 20

Vilken lösning borde vi välja för att täcka basbehov vid dehydrering?

Answer 20

Isoton elektrolösning

Question 21

Vilken lösning borde vi välja vid acidos?

Answer 21

Isoton elektrolyt lösning, eventuellt med tillsat tribonat vid svår acidos.

Question 22

Vilken lösning borde vi välja vid kräkningar med alkalos och förlust av magsafter?

Answer 22

0,9% NaCl

Question 23

Vad ska man göra om man får in en patient med hypovolemi/ cirkulatorisk chock?

Answer 23

Först måste man ta reda på vad orsaken till chocken är. Har den en blödning? Proteinbrist?

Därefter sätter man oftast in isotona elektrolyter, och kanske en bolus av syntetiska kolloider.

Question 24

Vilka administrationsvägar finns det när man tillför vätska?

Answer 24

Man kan ge oralt
- Per oralt / Enteralt: PO

Men ofta parenteralt
- Intravenöst : IV
- Subcutant : SC- går ofta bra på smådjur
- Intraosseöst- rakt in i benet, ofta bra för små kattungar eller hundvalpar
- Intraperitonealt: IP- direkt in i buken

Question 25

Vilka material behöver man när man ska tillföra vätska?

Answer 25

IV-kateter Förlängningsslang Infusionsaggregat Droppräknare -används för att veta hur mycket som kommit in i djuret Infusionspump - Droppslangen leds ner genom maskinen - Peristaltik som trycker det framåt Sprutpump - Specialspruta placeras i pumpen - Vid smådjur och småvolymer - Läkemdel, söva eller infusion Spruta - Vid mindre djur sc - Vid bolusdos tillförsel iv - Ibland vid sc bolusgiva Övertryck - Häst vid hypovolemi - Ev vid intraosseös tillförsel

Question 26

Varför bör man ta hänsyn till gravitationen när man tillför vätska?

Answer 26

Man ska ta hänsyn till att om djuret flyttar på sig så kan tillförseln förändras eller täppas till.

Question 27

Hur ska man tänka kring dosering av vätskeinfusioner?

Answer 27

Den intravenösa vätskeinfusionen beräknas efter varje patients individuella behov och resultatet av vätsketerapin ska regelbundet och noggrant monitoreras för att vid behov kunna modifieras. Individens dehydreringsgrad bedöms vid början av behandling och följs regelbundet upp under behandlingens gång

Question 28

Vilka risker finns det vid feldosering?

Answer 28

Undervätskning - Takykardi- hjärtat pumpar för snabbt - Hypotension - Cirkulationssvikt - Chock - Organsvikt Övervätskning: för mycket/för fort - Hemodilution- utspädning av blodet - Ödem - Hypertension - Respirationssvikt - Nedsatt sårläkning - Koagulationsrubbning

Question 29

Vilka förberedelser ska man göra inför en infusion?

Answer 29

Man ska bestämma dos och hastighet Se till att infart finns genom en permanentkateter Kom ihåg att infusionslösningen ska vara kroppsvarm Märka upp infusionspåsen och aggregatet korrekt

Question 30

Vilken temperatur ska infusionslösningar ha?

Answer 30

Som regel 37 C

Question 31

Hur kopplar man upp infusion på patienten?

Answer 31

Se till att det är aseptiskt när du lägger kanyl/infart! Kontrollera att området där infarten sitter ser okej ut Se till så att hanteringen av droppaggregatet är aseptiskt Fyll kammaren (ca 1/3) och droppslangen med vätska Anslut till djuret efter kontroll av fungerande infart Justera dropphastigheten

Question 32

Hur ska man tänka runt omvårdnad av en patient med dropp?

Answer 32

Kontrollera kanylområdet så att det ej skett en reaktion i vävnaden eller stasats Kontrollera ofta så att rätt mängd/ hastighet tillförs Underhållsdropp ges ofta med hjälp av tyngdlagen- hastigheten varierar beroende på djurets position, se till så att det inte täpper till Man ska tejpa omsorgsfullt runt kanylen och slangen för ökad stabilitet Ha krage om risk för att djuret gnager

Question 33

Vad ska man tänka på kring rastning av djur på dropp?

Answer 33

Viktigt att rasta hundar med dropp så blåsan inte blir för full - Risk för blåsatoniom (nedsatt kraft i blåsmuskulaturen, vilket uppkommer efter övertänjning av urinblåsan) om utspänd för länge - Stress att vara kissnödig - Om ofta/aldrig kissnödiga kanske dropphastigheten är för hög/låg?

Question 34

Hur skiljer sig omvårdnad av dropp patient på häst från hund och katt?

Answer 34

- Kanylen sys fast - Förlängning - Lättare byta dropp - Blir mindre dragning i kanylen - Risk att den lägger sig och rullar? - Spiralaggregat - Binda upp hästen - Föl - Noggrann dropphastighet - Kan inte vara lös med sin mamma - Egen box eller person går med och håller i påsen