Instuderingsfrågor Flashcards
(38 cards)
Lär dig vad följande termer betyder (i kontexten centrala nervsystemet): dorsal, ventral, lateral,
kontralateral, anterior, posterior, medial, afferent, efferent, gyrus, sulcus.
dorsal : upp, ventral:ner,
Lateral: på sidan, kontralateral: på olika sidor
Anterior: främre, posterior: bakre, medial: mot mitten
Afferent: inkommande = sensoriskt, efferent: utgående = motoriskt
gyrus: “backarna” i hjärnans valkar, fårorna i hjärnans valkar
Vilka är det centrala respektive perifera nervsystemets delar och delsystem, inkl funktioner?
Centrala nervsystemet(CNS) = hjärnan och ryggmärgen. Alla högre funktioner + kopplar ihop olika delar av PNS så t.ex vi kan agera(genom motoriska/efferenta nerver) på sensorisk information från de afferenta nerverna
Perifera nervsystemet(PNS) = nerverna i resten av kroppen. Indelat i somatiska och autonoma nervsystemet.
Somatiska nervsystemet = Innehåller nervkopplingar mellan sinnesorganen, muskler, leder och hud, signalerna når CNS
autonoma nervsystemet = innehåller nervkopplingar till kroppens inre organ. Autonoma nervsystemet delas in i sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Sympatiska = förbereda kroppen på kamp/flykt
Parasympatiska = vila och återhämtning
Hjärnan skyddas framför allt av fyra olika strukturer/mekanismer. Vilka?
1) ben/skalle
2) de tre hjärnhinnorna (meningier) - hårda hjärnhinnan, spindelvävshinnan, mjuka hjärnhinnan
3) cerebrospinalvätska (mellan sindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan) - en allt-i-allo. Skyddar hjärnan mot stötar, transporterar näringsämnen och avfall, skyddar mot infektioner. Finns runt hjärnan, och i ventriklarna(hålrum i hjärnans innersta, det är där den produceras)
4) Blod-hjärn-barriären
* Membran runt hjärnans blodkärl som skärmar av blodet från hjärnan . därför drabbas oftast inte din hjärna av infektioner som cirkulerar i ditt blod. Vissa ämnen passerar blod-hjärn-barriären(psykoaktiva substanser, näringsämnen, glukos, syre, ofta små molekyler)
Hjärnstammen
Kopplar samman hjärnan med ryggmärgen och övriga kroppen: Centrala funktioner för andning,
vakenhet, blodtryck, matsmältning. Består av mitthjärnan, medulla oblongata och pons. I kursboken räknar de även in diencephalon/mellanhjärnan(thalamus etc) men det brukar man inte göra
Thalamus:
En del av diencephalon/mellanhjärnan som sitter på toppen av hjärnstammen. Fungerar som omkopplingsstation för information mellan sinnena och cortex
Också viktig för vår uppmärksamhet, vårt medvetande, och sömn
Hypothalamus och hypofysen (pituitary gland på engelska)
är två viktiga strukturer i hjärnans hormonsystem = det endokrina systemet. Centralt för blodtryck, ämnesomsättning, kroppstemperatur, dygnsrytm, sexuella funktioner mm. En del av diencephalon/mellanhjärnan, sitter mkt medialt(precis i mitten) ungefär i höjd med amygdala. Hypofysen ser ut som en liten pinne med en knopp på som sticker ut(nedåt) från hypothalamus.
Cerebellum
(lillhjärnan). Motorisk koordination, motorisk inlärning, integrering av motorisk funktion med mentala processer. Balans, hållning, kroppslig jämvikt.
Basala ganglierna
Del av cerebrum/storhjärnan, under kortex men över hjärnstammen. Är en samling av olika strukturer så e skitsvårt att beskriva formen i ord. Reglerar våra rörelser så att de blir jämna och koordinerade. Kopplar samman sensorik och motorik. Hjälper associativ inlärning. Påverkat vid parkinsons sjukdom, tourettes och huntingtons sjukdom.
Limbiska systemet:
Del av cerebrum/storhjärnan(mestadels, men beror lite på vilka strukturer man räknar in. Betraktas som mycket gamla delar av hjärnan (“reptilhjärna”).
Består av amygdala, hippocampus, cingulate cortex. Dock räknas olika delar in enligt olika personer - är vanligt att t.ex räkna in hypothalamus + hypofysen, basala ganglierna och/eller olfactory bulb.
Amygdala
del av limbiska systemet, e typ 2 avlånga strukturer(en på varje sida), viktig för emotioner
Hippocampus
del av limbiska systemet, e typ 2 blobbar framför amygdala. Viktig för inlärning, minne - (framförallt autobiografiskt), spatial navigation
Cortex och dess lober:
Högre kognitiva funktioner sitter i cortex. Minneslagring.
Funktionell indelning i fyra lober: Frontal, parietal, temporal, occipital.
Frontal = bl.a exekutiva funktioner(planering, organisering, kontroll), motorik, språk, omdöme.
Parietal = perception, sammanfoga sinnesintryck, visuospatiala funktioner.
Temporal = inlärning, hörselintryck, språk.
Occipital = bl.a sinnesintryck
Insulära cortex= “den dolda femte loben”. Involverad i bl.a att känna törst, hunger och smärta. Empati. interoception (information från kroppens inre organ, t.ex känna sitt hjärta slå). Upplevelsen av att min kropp är en del av mig.
Vad är en aktionspotential och hur fungerar den?
Hur aktionspotentialen fungerar i fem grundläggande steg(finns egentligen fler):
- Nervcellen i vila. En nervcell som inte är aktiv är negativt laddad(jämfört med utsidan). Förenklat: pga det är mer kalium på insidan och mer natrium på utsidan. tvärtom??Dess vilomembranpotential är negativ.
- Neurotransmittor fäster vid receptorer som gör att kanaler öppnas
- Depolarisering. Kanaler öppnas och släpper in positivt laddade natriumjoner i cellen. Det gör att cellens insida börjar bli mer positivt laddad. När cellens insida skiftar från att vara negativt till att bli positiv med hjälp av inflöde av positivt laddade joner kallas depolarisering. Om laddningen når tröskelvärdet blir aktionspotentialen av dvs den “avfyras”
- Repolarisering. När ett maxvärdenåtts stängs natriumjonkanalerna och istället öppnas kaliumjonkanalerna. Då blir cellen negativt laddad igen.
- Refraktär-period. Innan cellen återgår till normalläget blir den ännu mer negativt laddad än den var från början = hyperpolarisering. En “vila”, den kan inte fyra av konstant.
Rita upp en översikt över nervcellen där följande delar finns med: cellkropp, cellkärna, DNA,
dendriter, axon, myelin, nervterminal.
Rita upp samt förklara termerna ”presynaps”, ”postsynaps”, ”synapsklyfta”, ”vesikel” samt
”Receptor”.
Vilka är de olika (sju) stadierna av hjärnans utveckling?
- Cell birth(neurogenesis, gliogenesis) - uppkomst av neuroner(+gliaceller?)
- Cell migration - cellerna flyttar till olika områden av hjärnan
- Cell differentiation - cellerna blir till specifika celltyper
- Cell maturation - dendrite and axon growth
- Synaptogenesis - formation of synapses
- Cell death and synaptic pruning - nervceller och synapser(som ej används så mkt?) försvinner.
- Myelogenesis - formation of myelin
I vilken ordning inträffar de olika stadierna och vilka stadier inträffar prenatalt respektive postnatalt?
Neurogenes sker framförallt under embryo och fosterstadiet(första halvan av graviditeten) men i vissa delar av hjärnan fortsätter det att ske upp i vuxen ålder.
Cellmigration sker framförallt under mittersta delen av graviditeten, men pågår fortfarande några månader efter födseln(fram till ca 8 mån) i vissa områden.
Cell differentiation börjar efter typ halva graviditeten and is essentially completed at birth.
Cellmognad börjar efter typ halva graviditeten och fortsätter efter födseln och in i vuxenlivet.
Synaptogenes börjar i mitten av fosterstadiet, men blir som mest intensiv först efter födseln(synapser fortsätter dock bildas hela livet).
Pruning sker framförallt mellan 2-16 års ålder men börjar under (slutet av) graviditeten och fortsätter hela livet. Pruning sker stegvis för olika hjärnområden(startar i bakre delarna av hjärnan).
Myelinering startar sent i graviditeten men sker framförallt efter födseln. Myelinmängden ökar kraftigt under tidig barndom, sedan blir ökningen långsammare fram till tonåren då den ökas mycket igen. Sedan är mängden myelin relativt konstant fram till ålderdomen då mängden minskas.
(The birth of glial cells begins after most neurons are formed and continues throughout life.)
Vad är en stamcell och vilken betydelse har den för hjärnans utveckling?
Stamceller är icke-specialiserade celler som kan dela sig ett obegränsat antal gånger. De är essentiella för hjärnans utveckling eftersom att det är dessa som sedan differentierar sig till olika typer av nervceller och gliaceller.
På vilka sätt är tonårstiden en period av omfattande förändringar i hjärnan?
- intensiv pruning(uttunnande av grå vävnad)
- Intensiv tillväxt av synapser, myelinisering(ökning av vit vävnad)
Dessutom: - Skillnader i neurotransmittorer (GABA, dopamin)
- Hormonell påverkan
- Ökad plasticitet
Hjärnavbildningstekniker kan användas för att undersöka både hjärnans struktur och hjärnans
funktion. Vilka tekniker kan användas för att undersöka struktur respektive funktion?
Structural brain imaging - measures anatomy(CT, MRI)
Functional brain imaging - measures activity(EEG, fMRI, fNIRS, PET, MEG)
Vilka är de vanligaste hjärnavbildningsteknikerna, och vilka är deras huvudsakliga kännetecken?
EEG- elektroder sätts på huvudet och mäter elektrisk aktivitet(graded potential changes)
PET - man injicerar radioaktiva substanser och kan med hjälp av en scanner som detekterar radioaktivitet mäta hjärnans aktivitet
CT - man röntgar hjärnan
MRI - Large magnet and a specific radiofrequency pulse generate a brain signal that produces an image.
fMRI - mäter förändringar i magnetic property i olika delar av hjärnan(pga ökad hjärnaktivitet -> ökad syresättning -> changes in magnetic property)
fNIRS - Man injicerar infrarött ljus och mäter sedan hur mycket som kommer tillbaka. Eftersom hemoglobin absorberar olika mängder ljus beroende på om blodet är syresatt eller inte och eftersom blodflödet är relaterat till hjärnaktivitet kan man inferera hjärnaktivitet(typ som fMRI fast med ljus istället för magnetism)
MEG - e typ som EEG men mäter magnetismen som den elektriska aktiviteten orsakar
Vilka hjärnavbildningstekniker används idag mest i sjukvården, och varför?
EEG används till att diagnostisera epilepsi och liknande, encephalitis(inflammation), encephalopathy(disease), sömnstörningar, stroke och koma. Används vid hjärnskador för att se hur neural aktivitet/firing patterns har förändrats från skadan. Även för att se om nån är hjärndöd. Används pga billigt, icke-invasivt.
CT-scans är tillräckliga för att lokalisera hjärntumörer och lesioner, och är första valet vid akuta grejer pga snabbt(strokes och skador). Är också billigt.
MRI används när bilderna behöver vara mer detaljerade. Används för diagnostisering av tumörer, stroke, hjärnskador, MS, spinal cord conditions, conditions of the eye and inner ear, aneurysms of cerebral vessels, causes of dementia or neurological diseases. Används pga bra upplösning så kan detektera mer än CT. icke-invasivt.
PET har fördelen att man kan mäta olika specifika ämnen som neurotransmittorer, proteiner, glukos, syre etc. Kan detektera relativa mängder av en viss neurotransmittor, densiteten av neurotransmittorreceptorer etc. Används för diagnostisering och övervakning av tumörer(är väldigt känslig för att detektera tumörer), diagnostisering av(vissa typer av??) demens, epilepsi, infektion/inflammation(ex. vasculitis). Det är gold standard för att diagnostisera parkinsons
Hur används funktionell MR i sjukvården idag?
Pre-surgical assessment of function(epilepsy, tumors), surgical planning, follow-up.
Hur skiljer sig CT och MR åt? Ge minst två exempel.
CT is used when speed is important, as in trauma and stroke. MRI is best when the images need to be very detailed, looking for cancer, causes of dementia or neurological diseases, or looking at places where bone might interfere(also complex psychological symptoms). Both are used in clinical practice, MRI is used more in research. MRI är mkt dyrare och kräver mer plats
Strokes: Ischemic strokes, which occur when a blood clot blocks blood flow to the brain, can often be detected using a CT scan. The scan can show areas of the brain that are not receiving enough blood flow, which can indicate the presence of a clot. However, CT scans are less effective at detecting hemorrhagic strokes, which occur when a blood vessel in the brain ruptures and causes bleeding. In some cases, a CT scan may not be able to detect a stroke until several hours after it occurs.
