Instuderingsfrågor

Question 1

Lär dig vad följande termer betyder (i kontexten centrala nervsystemet): dorsal, ventral, lateral,
kontralateral, anterior, posterior, medial, afferent, efferent, gyrus, sulcus.

Answer 1

dorsal : upp, ventral:ner,
Lateral: på sidan, kontralateral: på olika sidor
Anterior: främre, posterior: bakre, medial: mot mitten
Afferent: inkommande = sensoriskt, efferent: utgående = motoriskt
gyrus: “backarna” i hjärnans valkar, fårorna i hjärnans valkar

Question 2

Vilka är det centrala respektive perifera nervsystemets delar och delsystem, inkl funktioner?

Answer 2

Centrala nervsystemet(CNS) = hjärnan och ryggmärgen. Alla högre funktioner + kopplar ihop olika delar av PNS så t.ex vi kan agera(genom motoriska/efferenta nerver) på sensorisk information från de afferenta nerverna
Perifera nervsystemet(PNS) = nerverna i resten av kroppen. Indelat i somatiska och autonoma nervsystemet.
Somatiska nervsystemet = Innehåller nervkopplingar mellan sinnesorganen, muskler, leder och hud, signalerna når CNS
autonoma nervsystemet = innehåller nervkopplingar till kroppens inre organ. Autonoma nervsystemet delas in i sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
Sympatiska = förbereda kroppen på kamp/flykt
Parasympatiska = vila och återhämtning

Question 3

Hjärnan skyddas framför allt av fyra olika strukturer/mekanismer. Vilka?

Answer 3

1) ben/skalle

2) de tre hjärnhinnorna (meningier) - hårda hjärnhinnan, spindelvävshinnan, mjuka hjärnhinnan

3) cerebrospinalvätska (mellan sindelvävshinnan och mjuka hjärnhinnan) - en allt-i-allo. Skyddar hjärnan mot stötar, transporterar näringsämnen och avfall, skyddar mot infektioner. Finns runt hjärnan, och i ventriklarna(hålrum i hjärnans innersta, det är där den produceras)

4) Blod-hjärn-barriären
* Membran runt hjärnans blodkärl som skärmar av blodet från hjärnan . därför drabbas oftast inte din hjärna av infektioner som cirkulerar i ditt blod. Vissa ämnen passerar blod-hjärn-barriären(psykoaktiva substanser, näringsämnen, glukos, syre, ofta små molekyler)

Question 4

Hjärnstammen

Answer 4

Kopplar samman hjärnan med ryggmärgen och övriga kroppen: Centrala funktioner för andning,
vakenhet, blodtryck, matsmältning. Består av mitthjärnan, medulla oblongata och pons. I kursboken räknar de även in diencephalon/mellanhjärnan(thalamus etc) men det brukar man inte göra

Question 5

Thalamus:

Answer 5

En del av diencephalon/mellanhjärnan som sitter på toppen av hjärnstammen. Fungerar som omkopplingsstation för information mellan sinnena och cortex
Också viktig för vår uppmärksamhet, vårt medvetande, och sömn

Question 6

Hypothalamus och hypofysen (pituitary gland på engelska)

Answer 6

är två viktiga strukturer i hjärnans hormonsystem = det endokrina systemet. Centralt för blodtryck, ämnesomsättning, kroppstemperatur, dygnsrytm, sexuella funktioner mm. En del av diencephalon/mellanhjärnan, sitter mkt medialt(precis i mitten) ungefär i höjd med amygdala. Hypofysen ser ut som en liten pinne med en knopp på som sticker ut(nedåt) från hypothalamus.

Question 7

Cerebellum

Answer 7

(lillhjärnan). Motorisk koordination, motorisk inlärning, integrering av motorisk funktion med mentala processer. Balans, hållning, kroppslig jämvikt.

Question 8

Basala ganglierna

Answer 8

Del av cerebrum/storhjärnan, under kortex men över hjärnstammen. Är en samling av olika strukturer så e skitsvårt att beskriva formen i ord. Reglerar våra rörelser så att de blir jämna och koordinerade. Kopplar samman sensorik och motorik. Hjälper associativ inlärning. Påverkat vid parkinsons sjukdom, tourettes och huntingtons sjukdom.

Question 9

Limbiska systemet:

Answer 9

Del av cerebrum/storhjärnan(mestadels, men beror lite på vilka strukturer man räknar in. Betraktas som mycket gamla delar av hjärnan (“reptilhjärna”).
Består av amygdala, hippocampus, cingulate cortex. Dock räknas olika delar in enligt olika personer - är vanligt att t.ex räkna in hypothalamus + hypofysen, basala ganglierna och/eller olfactory bulb.

Question 10

Amygdala

Answer 10

del av limbiska systemet, e typ 2 avlånga strukturer(en på varje sida), viktig för emotioner

Question 11

Hippocampus

Answer 11

del av limbiska systemet, e typ 2 blobbar framför amygdala. Viktig för inlärning, minne - (framförallt autobiografiskt), spatial navigation

Question 12

Cortex och dess lober:

Answer 12

Högre kognitiva funktioner sitter i cortex. Minneslagring.
Funktionell indelning i fyra lober: Frontal, parietal, temporal, occipital.
Frontal = bl.a exekutiva funktioner(planering, organisering, kontroll), motorik, språk, omdöme.
Parietal = perception, sammanfoga sinnesintryck, visuospatiala funktioner.
Temporal = inlärning, hörselintryck, språk.
Occipital = bl.a sinnesintryck
Insulära cortex= “den dolda femte loben”. Involverad i bl.a att känna törst, hunger och smärta. Empati. interoception (information från kroppens inre organ, t.ex känna sitt hjärta slå). Upplevelsen av att min kropp är en del av mig.

Question 13

Vad är en aktionspotential och hur fungerar den?
Hur aktionspotentialen fungerar i fem grundläggande steg(finns egentligen fler):

Answer 13

1. Nervcellen i vila. En nervcell som inte är aktiv är negativt laddad(jämfört med utsidan). Förenklat: pga det är mer kalium på insidan och mer natrium på utsidan. tvärtom??Dess vilomembranpotential är negativ.
2. Neurotransmittor fäster vid receptorer som gör att kanaler öppnas
3. Depolarisering. Kanaler öppnas och släpper in positivt laddade natriumjoner i cellen. Det gör att cellens insida börjar bli mer positivt laddad. När cellens insida skiftar från att vara negativt till att bli positiv med hjälp av inflöde av positivt laddade joner kallas depolarisering. Om laddningen når tröskelvärdet blir aktionspotentialen av dvs den “avfyras”
4. Repolarisering. När ett maxvärdenåtts stängs natriumjonkanalerna och istället öppnas kaliumjonkanalerna. Då blir cellen negativt laddad igen.
5. Refraktär-period. Innan cellen återgår till normalläget blir den ännu mer negativt laddad än den var från början = hyperpolarisering. En “vila”, den kan inte fyra av konstant.

Question 14

Rita upp en översikt över nervcellen där följande delar finns med: cellkropp, cellkärna, DNA,
dendriter, axon, myelin, nervterminal.

Question 15

Rita upp samt förklara termerna ”presynaps”, ”postsynaps”, ”synapsklyfta”, ”vesikel” samt
”Receptor”.

Question 16

Vilka är de olika (sju) stadierna av hjärnans utveckling?

Answer 16

1. Cell birth(neurogenesis, gliogenesis) - uppkomst av neuroner(+gliaceller?)
2. Cell migration - cellerna flyttar till olika områden av hjärnan
3. Cell differentiation - cellerna blir till specifika celltyper
4. Cell maturation - dendrite and axon growth
5. Synaptogenesis - formation of synapses
6. Cell death and synaptic pruning - nervceller och synapser(som ej används så mkt?) försvinner.
7. Myelogenesis - formation of myelin

Question 17

I vilken ordning inträffar de olika stadierna och vilka stadier inträffar prenatalt respektive postnatalt?

Answer 17

Neurogenes sker framförallt under embryo och fosterstadiet(första halvan av graviditeten) men i vissa delar av hjärnan fortsätter det att ske upp i vuxen ålder.
Cellmigration sker framförallt under mittersta delen av graviditeten, men pågår fortfarande några månader efter födseln(fram till ca 8 mån) i vissa områden.
Cell differentiation börjar efter typ halva graviditeten and is essentially completed at birth.
Cellmognad börjar efter typ halva graviditeten och fortsätter efter födseln och in i vuxenlivet.
Synaptogenes börjar i mitten av fosterstadiet, men blir som mest intensiv först efter födseln(synapser fortsätter dock bildas hela livet).
Pruning sker framförallt mellan 2-16 års ålder men börjar under (slutet av) graviditeten och fortsätter hela livet. Pruning sker stegvis för olika hjärnområden(startar i bakre delarna av hjärnan).
Myelinering startar sent i graviditeten men sker framförallt efter födseln. Myelinmängden ökar kraftigt under tidig barndom, sedan blir ökningen långsammare fram till tonåren då den ökas mycket igen. Sedan är mängden myelin relativt konstant fram till ålderdomen då mängden minskas.

(The birth of glial cells begins after most neurons are formed and continues throughout life.)

Question 18

Vad är en stamcell och vilken betydelse har den för hjärnans utveckling?

Answer 18

Stamceller är icke-specialiserade celler som kan dela sig ett obegränsat antal gånger. De är essentiella för hjärnans utveckling eftersom att det är dessa som sedan differentierar sig till olika typer av nervceller och gliaceller.

Question 19

På vilka sätt är tonårstiden en period av omfattande förändringar i hjärnan?

Answer 19

• intensiv pruning(uttunnande av grå vävnad)
• Intensiv tillväxt av synapser, myelinisering(ökning av vit vävnad)
  Dessutom:
• Skillnader i neurotransmittorer (GABA, dopamin)
• Hormonell påverkan
• Ökad plasticitet

Question 20

Hjärnavbildningstekniker kan användas för att undersöka både hjärnans struktur och hjärnans
funktion. Vilka tekniker kan användas för att undersöka struktur respektive funktion?

Answer 20

Structural brain imaging - measures anatomy(CT, MRI)
Functional brain imaging - measures activity(EEG, fMRI, fNIRS, PET, MEG)

Question 21

Vilka är de vanligaste hjärnavbildningsteknikerna, och vilka är deras huvudsakliga kännetecken?

Answer 21

EEG- elektroder sätts på huvudet och mäter elektrisk aktivitet(graded potential changes)
PET - man injicerar radioaktiva substanser och kan med hjälp av en scanner som detekterar radioaktivitet mäta hjärnans aktivitet
CT - man röntgar hjärnan
MRI - Large magnet and a specific radiofrequency pulse generate a brain signal that produces an image.
fMRI - mäter förändringar i magnetic property i olika delar av hjärnan(pga ökad hjärnaktivitet -> ökad syresättning -> changes in magnetic property)
fNIRS - Man injicerar infrarött ljus och mäter sedan hur mycket som kommer tillbaka. Eftersom hemoglobin absorberar olika mängder ljus beroende på om blodet är syresatt eller inte och eftersom blodflödet är relaterat till hjärnaktivitet kan man inferera hjärnaktivitet(typ som fMRI fast med ljus istället för magnetism)
MEG - e typ som EEG men mäter magnetismen som den elektriska aktiviteten orsakar

Question 22

Vilka hjärnavbildningstekniker används idag mest i sjukvården, och varför?

Answer 22

EEG används till att diagnostisera epilepsi och liknande, encephalitis(inflammation), encephalopathy(disease), sömnstörningar, stroke och koma. Används vid hjärnskador för att se hur neural aktivitet/firing patterns har förändrats från skadan. Även för att se om nån är hjärndöd. Används pga billigt, icke-invasivt.

CT-scans är tillräckliga för att lokalisera hjärntumörer och lesioner, och är första valet vid akuta grejer pga snabbt(strokes och skador). Är också billigt.

MRI används när bilderna behöver vara mer detaljerade. Används för diagnostisering av tumörer, stroke, hjärnskador, MS, spinal cord conditions, conditions of the eye and inner ear, aneurysms of cerebral vessels, causes of dementia or neurological diseases. Används pga bra upplösning så kan detektera mer än CT. icke-invasivt.

PET har fördelen att man kan mäta olika specifika ämnen som neurotransmittorer, proteiner, glukos, syre etc. Kan detektera relativa mängder av en viss neurotransmittor, densiteten av neurotransmittorreceptorer etc. Används för diagnostisering och övervakning av tumörer(är väldigt känslig för att detektera tumörer), diagnostisering av(vissa typer av??) demens, epilepsi, infektion/inflammation(ex. vasculitis). Det är gold standard för att diagnostisera parkinsons

Question 23

Hur används funktionell MR i sjukvården idag?

Answer 23

Pre-surgical assessment of function(epilepsy, tumors), surgical planning, follow-up.

Question 24

Hur skiljer sig CT och MR åt? Ge minst två exempel.

Answer 24

CT is used when speed is important, as in trauma and stroke. MRI is best when the images need to be very detailed, looking for cancer, causes of dementia or neurological diseases, or looking at places where bone might interfere(also complex psychological symptoms). Both are used in clinical practice, MRI is used more in research. MRI är mkt dyrare och kräver mer plats

Strokes: Ischemic strokes, which occur when a blood clot blocks blood flow to the brain, can often be detected using a CT scan. The scan can show areas of the brain that are not receiving enough blood flow, which can indicate the presence of a clot. However, CT scans are less effective at detecting hemorrhagic strokes, which occur when a blood vessel in the brain ruptures and causes bleeding. In some cases, a CT scan may not be able to detect a stroke until several hours after it occurs.

Question 25

Ge exempel på neurotransmittorer som är förknippade med specifika beteenden och psykiska
sjukdomar/tillstånd

Answer 25

Dopamin - is related to Parkinsons (nigrostriatala, låga nivåer), may be related to Schizofreni(mesolimbiska, höga nivåer), may be related to attention deficits(mesolimbiska, låga nivåer), även relaterat till substance abuse disorder
Acetylkolin - Alzheimers(låga nivåer)
Noradrenalin - Depression och ADHD(låga nivåer), tänkt att va relaterat till mani(höga nivåer)
GABA - mood disorders, anxiety, depression (låga nivåer)
Serotonin - tics, OCD(“changes”), schizofreni(höga), depression, anxiety(låga)

Question 26

Vilken roll spelar det noradrenerga systemet när det gäller kroppens stress-respons och
reglering av känslor?

Answer 26

Påverkar vår uppmärksamhet och har att göra med vår respons på stressfyllda situationer. Sammandrar blodkärlen och ökar blodtrycket. Anses ha att göra med upprätthållandet av känslomässig ton.
- During emotional arousal, NE is released

The CNS neurons synapse with parasympathetic neurons that contain ACh and with sympathetic neurons that contain NE.
Whether ACh synapses or NE synapses are excitatory or inhibitory on a particular body organ depends on that organs receptors:
- NE receptors on heart are excitatory(turns up heart rate)
- NE receptors on gut are inhibitory(turns down digestion)
- Opposite true for ACh receptors

Question 27

Vilken påverkan har det kolinerga systemet på kognitiva processer såsom inlärning och minne?

Answer 27

• Thought to play a role in memory by maintaining neuron excitability
  Tror typ inte hon snackade om detta men här e vad jag hittat på google:
• the presently available data suggest globally that the ascending cholinergic neurones of the basal forebrain complex play an important role in modulating the activity of certain limbic and cortical structures that have been independently shown to subserve cognitive processes involved in different forms of memory.
• ACh plays a role in synaptic plasticity, including learning and short-term memory.
• • kopplingen t alzheimers

Question 28

Hur skiljer sig påverkan från serotonin respektive dopamin åt?

Answer 28

Dopamine:
- Pleasure
- you like something, you want more.
- Short term
- Visceral - it’s felt in the body
- Inspires taking
- Typically experienced alone
- För mycket leder till beroende

Serotonin:
- Happiness
- You feel content with what you have (bonus fact: mindfulness kan höja serotoninnivåerna)
- Long term
- Ethereal - it’s felt above the neck
- Inspires giving
- generally shared(social)
- too little leads to depression

Dopamine deficit and serotonin deficit are both related to depression and craving.
Serotonin deficit is related to OCD-like symptoms and impulsivity(suicide/aggression and susceptibility to “cue-triggers”
Dopamine deficit is related to parkinson-like symptoms and anhedonia(oförmåga att känna lust och tillfredsställelse)

Serotonin + dopamine are thought to be responsible for hallucinations in schizophrenia

Question 29

Beskriv tre kännetecken för vad som utmärker sensoriska receptorer.

Answer 29

Osäker på vad som syftas på i denna frågan men detta är det enda jag hittar från föreläsningen som låter relaterat:
Receptorer fungerar som energifilter [vi upplever det som är ”användbart”]
Receptorer lokaliserar konstans och förändring [anpassar sig snabbt/långsamt]
Receptorer reagerar bara på en viss typ av stimuli [förknippat med sinnet]
Receptorer överför energi till nervimpulser [aktiverar en nervimpuls]

Question 30

Förklara skillnaden mellan begreppen sensation och perception.

Answer 30

Sensation: fysiska förändringar i det sensoriska systemet som svar på ett stimuli - Perifera nervsystemet

Perception: tolkningar av förändringar i det sensoriska systemet(bearbetning av sensorisk input) - Centrala nervsystemet

Question 31

Beskriv kortfattat det sensoriska system som ligger till grund för vår synförmåga.

Answer 31

Ljusvågor -> lins -> Näthinnan(stavar och tappar) -> optiska nerven > thalamus > primära syncenter(occipitalloben) (detta e enligt föreläsning, i boken snackar dom om 2 olika vägar, det finns i andra flash decket)

Linsen - förstärker synintrycket.
Receptorerna “bak” i ögat aktiverar den optiska nerven
De optiska nerverna korsas: Högra delen av synfältet projiceras till vänstra delen av occipitalloben och den vänstra delen av synfältet projiceras till högra delen av occipitalloben.

Nerven leder till primära området av occipitalloben (Striate cortex) - sortera ut olika “delar” av det man ser i “kategorier”(t.ex färg, konturer)
I olika sekundära områden processas olika kategorier
Denna info skickas sedan till 2 olika andra områden- ventrala(“vad?”) och dorsala(“var”?)

(Man vet inte exakt vad som sker i thalamus men man tänker att det nog görs nån form av simpel/primitiv processing av informationen)

Question 32

Beskriv kortfattat det sensoriska system som ligger till grund för vår luktförmåga.

Answer 32

Molekyler -> celler och membran i slemhinnan -> luktnerven -> “olfactory bulb” -> amygdala, hippocampus -> OFC

Question 33

Den hierarkiska modellen över hjärnans funktion inbegriper tre zoner eller områden. Beskriv
kortfattat de olika zonernas funktion.

Answer 33

1. Primära: områden: Sensorisk information når primära sensoriska zoner, t.ex primära visuella arean(står inget mer om vad den gör i slidesen än ”catalogs input”)
2. Information bearbetas i sekundära zoner, t.ex sekundära visuella arean(olika delar processar olika grejer?)
3. Information från olika sekundära areor sätts samman i tertiära areor (integration) + minne, emotioner

Question 34

Förklara skillnaden mellan ”stressor” och ”stressreaktion”.

Answer 34

Stressor = det som stressar en
Stressreaktion = kroppens och psykets respons på stressorer

Question 35

Hur samverkar olika delar i hjärnan och kroppen vid en stressrespons? (Endast översiktligt)

Answer 35

1. Autonoma nervsystemet
   Sympatiska nervsystemet aktiveras:
   - omfördelning av blodet
   - blodet försvinner från huden
   - matsmältning stoppas
   - blodsockret stiger
   - ökar puls och hjärtfrekvens(för o få mer syre t musklerna)
   - pupillerna vidgas
2. Aktivitet i flera delar av CNS samverkar
3. System som hjälper oss att uppmärksamma viktiga hot(RAS)
4. Hjärnområden som tolkar den emotionella betydelsen(limbiska systemet)
5. Våra tankar och minnen kring vad som är farligt/stressande(cortex)
6. System för hormonutsöndring(hypothalamus)
   -> Detta Leder till handlingsberedskap i muskler och organ

• vår reaktion lärs in och aktiveras lättare nästa gång

3. Olika hormonsystem(“axlar) aktiveras vid akut respektive kronisk stress
   (Hypothalamus utsöndrar CRH[corticotropin-releasing hormone] vilket gör att hypofysen utsöndrar ACTH[adrenocorticotropic hormone] men hon sa att vi nt behövde veta det)

• SAM(sympatho-adreno-medullary axis)
• Snabb respons, akut stress, gör oss redo för fight or flight(effekterna varar mkt längre än dom som är genererade av SNS)
  Snabb signal från hypothalamus till sympatiska nervsystemet(enligt artikeln e det dock via hypofysen för SAM också?), för direkt utsöndring av redan förberedda stresshormon i binjuremärgen(adrenal medulla) - adrenalin + noradrenalin
• Effekt: ökad andning, blodtryck, puls, vakenhet
• HPA(hypothalamic-pituitary-adrenal axis)
  -Långsamma systemet för stressrespons
  Hypothalamus -> hypofysen -> binjurebarken(adrenal cortex tror jag? I föreläsningen står det adrenal gland men det är väl hela binjuren) samverkar i ett system som leder till att hormonet
  kortisol frisätts till kroppen
  Effekt: motverkar inflammation, mobiliserar kroppens energiresurser – ökar blodsockernivån, återställer homeostas (balans)

Question 36

Ange några olika typer av stress och hur dessa kan tänkas kopplas till psykisk ohälsa.

Answer 36

1. Akut stress - plötslig fara under kort tid
   - kan relateras till specifika fobier
2. Kronisk stress - långvariga stressorer som leder till oro och frustration (ex arbetsrelaterad stress, kroniska sjukdomar)
3. Etisk stress - att i sin yrkesroll(ej nödvändigtvis limited till yrkesroll) inte kunna handa på det sätt som man uppfattar som rätt
   - 2 och 3: kan relateras till utmattningssyndrom
4. Traumatisk stress - vid livshotande händelser kopplade till stark rädsla.
   - kan relateras till PTSD

Question 37

Vad kännetecknar diagnosen utmattningssyndrom?

Answer 37

• Utgångspunkten är ett tillstånd som kännetecknas av påtaglig brist på psykisk energi eller uthållighet.
• Tillståndet skall ha utvecklats som en följd av identifierbara stressfaktorer (kan vara både på
  arbetet och/eller privat)

Utmärkande för UMS:
* Kognitiv nedsättning / Mental trötthet
* Sömnstörning
* Samsjuklighet depression/ångest

Question 38

Hur kan de kognitiva funktionerna påverkas vid utmattningssyndrom, och vilka konsekvenser kan det tänkas få för vår förmåga till arbete och studier?

Answer 38

Kognitiv påverkan:
forskning en har olika resultat, men många tyder på svårigheter med:
* exekutiva funktioner
* koncentrationssvårigheter
* arbetsminne
* processhastighet
(Dock stor diskrepans mellan självrapportering och resultat i tester)
Dessa symtom tycks kunna bero både på fysiologiska förändringar i hjärnan(ex: nedsatt aktivitet prefrontalt) och på emotionella/psykiska faktorer

Återgång i arbete försvåras främst av kognitiv nedsättning och mental trötthet
Påverkar förmågan att:
* Hålla kvar eller växla uppmärksamheten
* Bearbeta information snabbt
* Komma ihåg, särskilt instruktioner i flera led
* Läsa böcker/ tidningar och minnas vad man just läst
* Hålla en röd tråd i ett samtal
* Komma ihåg vad jag planerade att göra
* Strukturera sin vardag
* ”Ha många bollar i luften”
* Fatta beslut, lösa nya problem