Instuderingsfrågor Flashcards
(29 cards)
Ge exempel på sociala bestämningsfaktorer för psykisk ohälsa. Ge också exempel hur viktiga bestämningsfaktorer kan variera i ett globalt perspektiv.
(Global mental health)
Låg utbildningsnivå
Fattigdom och arbetslöshet
Utsatthet för va̅ld, övergrepp eller mobbning
Diskriminering eller marginalisering
Brist på socialt stöd eller fungerande nätverk
Höga krav och stress i skolan
Globala variationer:
I lå- och medelinkomstländer är brist på resurser, va̅rdpersonal och tillgå ng till va̅rd centrala hinder. Även stigma och okunskap förvärrar läget.
I höginkomstländer handlar riskfaktorer ofta om prestationskrav, arbetsstress och psykosocial belastning i vardagen.
Utifrån kurslitteratur och föreläsningar, vilka principer och handlingar anser du vara viktiga för att minska psykisk ohälsa i ett globalt perspektiv.
(Global mental health)
BUSES
Beteendestöd: Stärk det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, särskilt i skolor genom program som CPS och positivt beteendestöd.
Utbildning: och informationsspridning för att minska stigma och öka förståelse.
Samarbete: Globalt samarbete och anpassning efter kulturella förutsättningar.
Evidensinsatser: Använd evidensbaserade insatser och data för att identifiera effektiva metoder.
Stigma: Integrera psykiatrisk va̅rd i primärva̅rden för ökad tillgång och minskat stigma.
Beskriv stigma gentemot psykisk ohälsa och hur detta kan variera i ett globalt perspektiv. Ge exempel på hur program som syftar till att minska stigma gentemot psykisk ohälsa kan se ut. (Global mental health)
Stigma kan vara internt (självstigma) eller externt (diskriminering och exkludering).
Leder ofta till isolering, skam, utebliven behandling och förvärrad psykisk hälsa.
Globala variationer:
I vissa kulturer är psykisk ohälsa tabu, vilket gör att man inte söker hjälp.
I västvärlden är medvetenheten högre, men stigma finns även där, särskilt kring allvarliga tillstånd.
Exempel på program:
KiVa-programmet mot mobbning innan den uppstår har visat sig minska depression och öka självkänsla hos utsatta elever.
Psykisk hälsa i primärvården minskar stigma genom att integrera psykiatri i “vanlig” vård.
Beskriv vad task sharing/shifting är och hur det kan användas för att öka tillgång till hjälp för psykisk hälsa. (Global mental health)
Definition:
Task sharing/shifting innebär att uppgifter som vanligtvis görs av specialister överförs till yrkesgrupper med kortare utbildning (t.ex. sjuksköterskor eller hälsova̅rdare).
Användning:
I resurssvaga omra̅den används modellen för att öka tillgå ngen till psykisk hälsova̅rd.
WHO rekommenderar task sharing för att minska det globala behandlingsgapet.
Personal tränas i samtalsmetodik, psykologisk första hjälp och grundläggande psykologiska insatser.
Beskriv tre exempel på saker som en skolpsykolog kan bidra med i ett elevhälsoteam.
KUGO
konsultation
utvecklingspsykologi
gruppsykologi
organisationspsykologi
modell för lärare och föräldrar
socialpsykologi
medlande
helikopterperspektiv
evidensbaserad kunskap
Konsultation och handledning – Skolpsykologen erbjuder handledning till lärare för att förstå och hantera utmanande elevsituationer (Kap 8). Detta stärker lärarens professionella förmåga och ger indirekt stöd till eleven.
Utvecklingspsykologisk kompetens – Förstå barnets utveckling och anpassa insatser därefter (Kap 13).
Diagnostisk kompetens – Genomföra och tolka psykologiska tester (t.ex. WISC-IV, ABAS-II) för att fastställa kognitiva förutsättningar och eventuella funktionsnedsättningar (Kap 13).
Systemförståelse – Kunskap om hur skolan som organisation fungerar, för att främja samarbete och förstå komplexa elevärenden ur ett kontextuellt perspektiv (Kap 7 och Kap 8).
Schad (2017) listar 10 kompetenser som psykologen har och som är relevanta för arbete i skolan. Ge tre exempel på dessa kompetenser och beskriv hur skolpsykologen kan använda dessa i sitt arbete.
I boken Psykolog i skolan (2017) redigerad av Elinor Schad, beskrivs tio kompetenser som är centrala för skolpsykologens arbete.
FULLVISP-ÅS :  
Förståelse
utredningar
lärande
långsiktighet
verktyg
identifiering
samtalsmetodik
psykologisk analys
åtgärdsprogram
samverkan
1. Förståelse för individ, grupp och organisation: Skolpsykologen behöver en djupgående förståelse för hur individer, grupper och organisationer utvecklas och samverkar. Detta möjliggör effektiva insatser på olika nivåer inom skolan.   2. Utredningskompetens: Förmåga att genomföra psykologiska utredningar för att identifiera elevers kognitiva nivåer, inlärningsprofiler och motivationsfaktorer.  3. Lärandeteori: Kunskap om hur elever lär sig och vilka faktorer som påverkar inlärning, vilket är avgörande för att stödja pedagogisk utveckling. 4. Långsiktiga konsekvenser: Insikt i hur långvariga problem i skolan kan påverka individen och omgivningen över tid, vilket är viktigt för att förebygga negativa utvecklingar.  5. Verktyg för förändring: Tillgång till metoder och verktyg för att stödja beteende- och attitydförändringar hos elever och personal.  6. Identifiering av svårigheter: Kompetens att känna igen, diagnostisera och åtgärda vanliga beteende- och inlärningssvårigheter.  7. Samtalsmetodik: Färdigheter i samtalsmetodik, handledning och konsultation för att effektivt kommunicera och samarbeta med elever, föräldrar och personal.  8. Psykologisk analys: Förmåga att bidra med psykologiska perspektiv vid analys av problem på individ-, grupp- och organisationsnivå.  9. Åtgärdsprogram: Kompetens att bistå föräldrar och lärare i att utarbeta och genomföra åtgärdsprogram och andra interventioner.  10. Samverkan: Förmåga att samarbeta med andra instanser, såsom socialtjänst och hälso- och sjukvård, för att stödja elever med svårigheter. 
Genom att tillämpa dessa kompetenser kan skolpsykologen effektivt bidra till att främja elevers lärande, hälsa och utveckling samt stödja skolans övergripande pedagogiska mål. 
Ge exempel på och beskriv två faktorer som enligt undervisning och/eller kurslitteratur kan påverka barns lärande.
matteångest
NPF
EF
begåvning
motivation
hemmiljö
språk och kommunikation
socialt samspel
psykisk hälsa
Fonologiska svårigheter – Viktiga bakomliggande orsaker till dyslexi och påverkar förmågan att avkoda text (Kap 12).
Socioekonomisk bakgrund – Påverkar skolresultat och kräver att skolan arbetar kompensatoriskt (Kap 7).
Exekutiva funktioner – arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet påverkar starkt elevers förmåga att ta till sig undervisning.
Trygg anknytning – barn som har trygga relationer till vuxna vågar utforska och delta i lärsituationer.
Vad menas med att skolan och förskola har ett uppdrag vad gäller att kompensera för att barn har olika förutsättningar för lärande?
Det innebär att skolan ska utjämna skillnader i elevernas förutsättningar för lärande, exempelvis genom att ge extra stöd till elever från utsatta miljöer. Det handlar om att inte låta socioekonomiska faktorer avgöra barns möjligheter att lyckas i skolan (Kap 7). Det kan till exempel handla om att ge extra stöd till barn med svag språklig bakgrund eller skapa trygga miljöer för barn med otrygg anknytning.
* Alla barn har olika förutsättningar för lärande, exempelvis beroende på socioekonomisk bakgrund, språk eller kognitiva förmågor. * Skolan och förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag, vilket innebär att de ska arbeta aktivt för att utjämna dessa skillnader. * Likvärdig utbildning är ett mål – det handlar inte om att behandla alla exakt lika, utan att ge varje barn det stöd just de behöver för att lyckas. * Skolpsykologens roll är att bidra till detta genom att: * Arbeta förebyggande och hälsofrämjande. * Identifiera hinder för lärande tidigt. * Handleda personal och stödja skolutveckling. * Målet är att skapa en inkluderande lärmiljö där alla elever får möjlighet att nå sin potential.
Vad innebär begreppet psykologisk trygghet och på vilket sätt är det relaterat till lärande? Hur kan psykologer bidra med öka psykologisk trygghet i en organisation?
Psykologisk trygghet innebär att individer vågar uttrycka sig utan rädsla för negativa konsekvenser. Det främjar lärande, eftersom elever och personal vågar fråga, ta risker och utvecklas. Psykologen kan bidra genom handledning, samtal och arbete med skolans klimat (Kap 8).
Psykologisk trygghet innebär att individer vågar ta sociala risker – t.ex. ställa frågor eller erkänna misstag – utan rädsla för negativa konsekvenser. I klassrum gynnar detta lärande eftersom elever vågar vara aktiva och ta ansvar för sitt lärande.
Psykologens bidrag: Psykologer kan arbeta med grupputveckling, handledning och systematiska insatser för att främja goda relationer och kommunikation i personalgrupper – faktorer som skapar trygghet.
Ge 3 exempel från föreläsningar och kurslitteratur på insatser som en skolpsykolog kan arbeta med som är 1) hälsofrämjande, 2) förebyggande och 3) åtgärdande. Beskriv likheter och skillnader mellan dina tre exempel och sätt att arbeta.
Hälsofrämjande: Bygga goda relationer och struktur i lärmiljön (Kap 7). Arbeta med skolövergripande rutiner för trygghet, struktur och bemötande (universell prevention).
Förebyggande: Tidig screening och identifiering av läs- och skrivsvårigheter (Kap 12). Genomföra gruppinsatser som social färdighetsträning i elevgrupper med ökad risk (selektiv prevention).
Åtgärdande: Genomföra psykologbedömningar och utforma anpassningar (Kap 10). Individuella psykologutredningar och samtalsstöd till elever med särskilda behov (indikerad prevention).
Likheter: Alla bygger på psykologisk kunskap och ska anpassas efter evidens och behov. Skolan är fokus, skolans mål, mående, lust att lära.
Skillnader: De riktar sig till olika nivåer – hela skolan, vissa grupper eller individer – och har olika mål (främja hälsa, förebygga problem, hantera problem). Hälsofrämjande är generella och gäller alla elever; förebyggande riktar sig till riskgrupper; åtgärdande är individinriktat och bygger ofta på diagnoser eller utredningar.
Beskriv vad som kännetecknar konsultation så som det beskrivs i Guvås kapitel.
FJARILS (VINGAD)
FÖREBYGGANDE Främjande och förebyggande fokus: Istället för att bara lösa problem efter att de uppstått, strävar konsultationen efter att stärka kompetensen hos personalen så att problem kan förebyggas.
JÄMNBÖRDIGT Jämbördig relation mellan konsult och konsultand. Bygger på en systematisk, dialogbaserad process mellan psykolog och personal. Båda parter (konsult och den som konsulterar) har värdefull kunskap och att lösningar växer fram i samspel, snarare än att konsulten “ger svar”.
ARBETSSÄTT Fokus ligger inte på den enskilda eleven utan på personalens bemötande och arbetssätt.
REFLEKTERANDE SAMTAL Reflekterande samtal där psykologen stöttar personal att förstå känslor och agera professionellt.
INDIREKT Indirekt arbetsform: Konsultationen riktar sig inte direkt till eleven utan till den vuxne (t.ex. läraren) som har ett uppdrag i relation till eleven.
LYHÖRD Relationsfokus: En god konsultation bygger på förtroende, lyhördhet och en förståelse för kontexten där den andre verkar.
SJÄLVHJÄLP Att vara hjälp till självhjälp, där den som får konsultation själv ansvarar för förändringen. Indirekt hjälp till eleven genom att stärka vuxnas förmåga.
Ge exempel på och beskriv minst 4 relevanta funktionsområden som kan bedömas i en psykologbedömning inom skolan enligt Schads ”psykolog i skolan”
MUSKESE - motivation, uppmärksamhet, social, kognitiv, exekutiv, språk, emotionel
Språkliga färdigheter – Förståelse och uttryck av språk.
Kognitiv förmåga – Allmän begåvning och problemlösning, t.ex. arbetsminne, verbal och icke-verbal förmåga.
Exekutiva funktioner – Planering, organisering, impulskontroll, flexibilitet.
Uppmärksamhet – Förmåga att fokusera och växla fokus.
Sociala färdigheter – hur eleven samspelar med andra.
Emotionell utveckling/mående – känsloreglering och affekter.
Motivaton och självbild
Dessa funktionsområden sätts i relation till elevens skolmiljö och undervisningssituation för att skapa en helhetsbild. Målet är att bedömningen ska leda till pedagogiska och psykosociala insatser som stärker elevens lärande och mående.
Ge exempel på och beskriv minst tre faktorer som kan påverka läs- och skrivsvårigheter så som det presenteras i kapitel 11 av Jacobson.
BAMSFS
Begåvning
Arbetsminne och uppmärksamhet
Miljö i skola och hemma
Språk
Fonologisk medvetenhet
Sociokultur
Fonologisk medvetenhet – Kärnan vid dyslexi; nedsatt förmåga att uppfatta ljudstrukturer i språket. Brister i fonologisk medvetenhet är starkt kopplade till läs- och skrivsvårigheter, särskilt dyslexi. Barn som inte utvecklar denna medvetenhet får svårare att knäcka den alfabetiska koden.
Språklig förmåga – brister i ordförråd eller grammatiska färdigheter. En avgörande faktor för att lära sig läsa och skriva är barnets språkliga medvetenhet – förmågan att uppmärksamma och reflektera över språkets ljudstruktur, till exempel att kunna urskilja stavelser, rim och enskilda ljud (fonem).
Miljöfaktorer – T.ex. tillgång till språklig stimulans hemma.
Begåvningsnivå – Påverkar inlärningsförmågan.
Arbetsminne och uppmärksamhet. – påverkar förmågan att hålla och bearbeta information under läsning och skrivning. Kognitiva förmågor som arbetsminne och koncentrationsförmåga spelar också en stor roll. Ett begränsat arbetsminne kan göra det svårt att hålla kvar information tillräckligt länge för att bearbeta den, vilket påverkar både läsning och skrivning. Uppmärksamhetsproblem, såsom ADHD, kan ytterligare försvåra inlärningsprocessen genom att barnet har svårt att fokusera på uppgiften under längre tid.
Sociokulturella faktorer - Barns uppväxtmiljö har stor betydelse för deras språkutveckling. Tillgång till böcker, samtal med vuxna, och en miljö där läsning värdesätts ger ett viktigt försprång. Barn från hem med mindre språklig stimulans eller begränsad tillgång till litteratur riskerar att inte utveckla samma förkunskaper inför skolstarten, vilket kan bidra till läs- och skrivsvårigheter.
Vad kan enligt ” psykolog i skolan ” av Schad vara faktorer som kan påverka barns lärande.
psykisk hälsa
hemmiljö
kognitiva förmågor
sociala faktorer, kamrater
pedagogiskt stöd
trygg miljö
Psykisk hälsa – Barn som mår dåligt psykiskt, till exempel på grund av ångest, depression eller stress, kan få svårigheter med inlärning. Känslomässigt välbefinnande är därför viktigt för lärande.
Hemmiljö och socioekonomiska faktorer – Förhållanden i hemmet, som föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomi, språk och stöd i skolarbetet, har stor betydelse. Otrygghet hemma kan påverka koncentration och engagemang i skolan.
Individuella förutsättningar – Barns kognitiva förmågor, språkförmåga, koncentrationsförmåga, motivation och tidigare erfarenheter påverkar hur de tar till sig undervisning. Neuropsykiatriska svårigheter som ADHD eller autism kan också spela en roll.
Kamratrelationer och sociala faktorer – Hur barnet fungerar i grupp, om det känner sig accepterat, har vänner eller är utsatt för mobbning påverkar både psykiskt mående och skolprestation.
Pedagogiskt stöd, skolmiljö– En trygg, strukturerad och inkluderande skolmiljö med anpassad undervisning och god relation till vuxna i skolan gynnar lärande. Lärarens förmåga att möta elevers olika behov är central.
Schad betonar vikten av ett helhetsperspektiv där man ser barnet i sitt sammanhang – både i och utanför skolan – när man arbetar för att främja lärande och utveckling.
Ge exempel på och beskriv minst tre faktorer som kan påverka läs- och skrivsvårigheter
(egentligen ska man svara enligt det som står i ”psykolog i skolan” av elinor schad)
PISSED PENS
Psykisk ohälsa
Motivation och intresse
Språklig bakgrund och miljö
Sociala faktorer
Emotionella faktorer
neuropsykiatriska diagnoser
PEdagogiska faktorer
Neuropsykologiska faktorer
Samspel mellan flera faktorer
Faktorer som kan påverka läs- och skrivsvårigheter:
fonologisk medvetenhet
arbetsminne
Språklig bakgrund och
Flerspråkighet
sen språkutveckling
få böcker
få samtal i hemmet
ordförråd
svag språkförståelse
Emotionella och psykosociala faktorer
Oro, stress
låg självkänsla
Instabil hemsituation eller psykisk ohälsa i familjen
Undvikanden
prestationsångest
pedagogiska faktorer
individanpassad undervisning
undervisningsmetoder
stödstruktur i skolan
Motivation och intresse
Brist på läslust eller engagemang
Tidiga misslyckanden
Kombinationer av faktorer på individ-, skol- och samhällsnivå
Svårigheter förstärks i samverkan, t.ex. neuropsykologiska svårigheter + dålig undervisning + stress i hemmet
Psykisk ohälsa neuropsykiatriska diagnoser T.ex. ADHD, autism, ångest - koncentration, impulskontroll och ork
Beskriv vad som kännetecknar konsultation så som det beskrivs i boken ”psykolog i skolan ” av elinor schad
SKAPA BOK
S – Samarbete (samarbetsinriktad process)
K – Kontinuitet (kontinuerlig och långsiktig)
A – Anpassning (anpassad till skolans kontext)
P – Psykologens roll (psykologen som expertresurs)
A – Arbeta förebyggande (fokus på förebyggande arbete)
B – Bygga förtroende (bygger på förtroende och dialog)
O – Organisationstänk (systemiskt synsätt)
K – Kraft för hälsa (hälsofrämjande perspektiv)
Här är kännetecken för konsultation enligt Psykolog i skolan av Elinor Schad i punktform:
• Samarbetsinriktad process: Psykologen arbetar tillsammans med skolpersonal för att förstå och hantera elevers behov.
• Fokus på förebyggande arbete: Konsultationen syftar till att upptäcka och hantera problem tidigt.
• Hälsofrämjande perspektiv: Insatserna ska bidra till elevernas psykiska hälsa och välmående.
• Systemiskt synsätt: Konsultationen omfattar inte bara individnivå utan även grupp- och organisationsnivå.
• Psykologen som expertresurs: Psykologen delar sin kunskap men besluten tas i samråd med skolpersonalen.
• Bygger på förtroende och dialog: En god konsultation kräver ömsesidig respekt och kontinuerlig kommunikation.
• Anpassad till skolans kontext: Arbetet utgår från skolans specifika behov, kultur och förutsättningar.
• Kontinuerlig och långsiktig: Konsultation är inte en engångsinsats, utan en återkommande och utvecklande process.
Schad (2017) listar 10 kompetenser som psykologen har och som är relevanta för arbete i skolan. Ge tre exempel på dessa kompetenser och beskriv hur skolpsykologen kan använda dessa i sitt arbete.
inlärningspsykologi
utvecklingspsykologi
organisationspsykologi
model för lärare och föräldrar
socialpsykologi / helikopterperspektiv
gruppsykologi
teoretisk psykologi / klinisk evidensbaserad
samtalsmetodik/ handledning och konsultation / medlande
I. Utvecklingspsykologisk kompetens – Förstå barnets utveckling och anpassa insatser därefter (Kap 13).
II. Diagnostisk kompetens – Genomföra och tolka psykologiska tester (t.ex. WISC-IV, ABAS-II) för att fastställa kognitiva förutsättningar och eventuella funktionsnedsättningar (Kap 13).
III. Systemförståelse – Kunskap om hur skolan som organisation fungerar, för att främja samarbete och förstå komplexa elevärenden ur ett kontextuellt perspektiv (Kap 7 och Kap 8).
Vad mäts i ABAS-II?
ABAS-II täcker 10 specifika färdighetsområden, fördelade på tre domäner:
1. Konceptuella färdigheter
Kommunikation (t.ex. att förstå och uttrycka sig verbalt)
Funktionella akademiska färdigheter (t.ex. siffror, bokstäver, tid)
Självstyrning (t.ex. fatta beslut, planera)
- Sociala färdigheter
Fritid (förmåga att använda fritid meningsfullt)
Socialt samspel (följa regler, ta initiativ, hantera konflikter) - Praktiska färdigheter
Självomsorg (t.ex. hygien, klädsel, mat)
Hemliv (hushållssysslor, ansvar i hemmet)
Hälsa och säkerhet (känna igen faror, ta medicin)
Använda samhällsresurser (t.ex. buss, bibliotek)
Arbete (för äldre ungdomar/vuxna)
Ge exempel på 3 lagar och beskriv (kortfattat) hur dessa är relevanta för skolpsykologens arbete.
Skollagen (2010:800) – Reglerar elevhälsans uppdrag och elevens rätt till stöd.
Diskrimineringslagen (2008:567) – Skyddar elever mot diskriminering och främjar likabehandling.
Patientdatalagen (2008:355) – Styr dokumentation av psykologiska bedömningar och sekretess.
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) – reglerar vad som får delas med vårdnadshavare och annan personal .
Ge exempel på test som kan användas vid bedömning av intellektuell funktionsnedsättning
WISC-IV – Bedömning av kognitiv förmåga. Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-V) – används för att bedöma kognitiv begåvning, exempelvis arbetsminne, verbal förståelse och perceptuell logik.
Stanford-Binet – alternativ intelligensskala som också mäter generell begåvningsnivå.
Reynolds Intellectual Assessment Scales (RIAS) – kortare test med fokus på både verbal och icke-verbal förmåga.
ABAS-II – Mäter adaptivt beteende i vardagen.
Beskriv hur resultat på test samt bedömning av så kallade adaptiva förmågor används för att bedöma eventuell intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning.
WISC, Standford-Binet och RIAS används för att fastställa om en individs IQ ligger signifikant under genomsnittet (cirka 70 eller lägre), vilket är ett av kriterierna för diagnosen.
Diagnosen intellektuell funktonsnedsättning kräver:
Låg kognitiv förmåga (signifikant under genomsnittet).
Nedsatta adaptiva förmågor – Svårigheter att klara vardagsfunktioner.
Psykologen väger ihop testresultat, observationer och kontextuella faktorer i en kvalitativ analys (Kap 13).
För att diagnostisera intellektuell funktionsnedsättning krävs också att individen visar nedsättningar i så kallade adaptiva funktioner, det vill säga:
Social förmåga – att hantera relationer och sociala situationer.
Praktiska färdigheter – t.ex. klara vardagliga aktiviteter som hygien, ekonomi, tidsuppfattning.
Begreppsliga färdigheter – språk, läsning, skrivning och matematiska färdigheter i praktiken.
Vad är adaptiva funktioner?
adaptiva funktioner, det vill säga:
Social förmåga – relationer, situationer
Praktiska färdigheter – hygien, ekonomi, tidsuppfattning.
Begreppsliga färdigheter – språk, läsning, skrivning och matematiska färdigheter i praktiken.
Beskriv vad folkhälsoarbete är för något, inklusive de två komponenterna prevention och promotion.
Folkhälsoarbete syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och minska hälsoklyftor. Det inkluderar två huvudsakliga komponenter:
Prevention: Förebyggande arbete för att minska risken att ohälsa uppstår. Det delas upp i primär (förebygga att ohälsa uppstår), sekundär (upptäcka och behandla i ett tidigt skede), och tertiär prevention (förhindra försämring eller återfall).
Promotion: Hälsofrämjande arbete som stärker individens och samhällets resurser och möjligheter att påverka sin hälsa, även när ingen sjukdom föreligger
epidemiologi
prevalens, incidens
främja hälsa, tallriksmodellen
förebygga hälsa, vaccinationsprogram
salutogener & patogener
målinriktat, organiserat arbete
riktat mot individer, befolkningsgrupper, samhälle
ska minska hälsoklyftorna
skapa förutsättningar
miljöer som främjar hälsa: socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt, emotionellt
förmedla kunskap och öka medvetenhet om samband mellan levnadsvanor och hälsa
Vilka är tre viktiga riskfaktorer respektive skyddsfaktorer för god hälsa enligt boken?
Riskfaktorer:
Social isolering eller svagt socialt kapital.
Låg utbildningsnivå
Ekonomisk utsatthet
SES
man
hemlös
trauman
tobak
alkohol
mat
fysisk aktivitet
övervikt, fetma
spelberoende
Skyddsfaktorer:
Tillgång till sociala nätverk
Hög utbildningsnivå
Trygg bostads- och närmiljö
arbete
matvanor
motion
Så kallad social position är relaterad till viktiga hälsoutfall. Vilka fem faktorer brukar användas för att beskriva social position?
MY BUI:
Yrke
Utbildning
Inkomst
Materiella resurser
Bostadsområdets status
