Presentationer Flashcards
(18 cards)
Vilka myndigheter ang skärmtid
Folkhälsomyndigheten, mediamhbdighetwn
Health belief model
6 dimensioner som påverkar beteende
Upplevd :
Sårbarhet: att man drabbas
Allvarlighet: samtal med vårdpersonal kan visa vad som är farligt med alkohol
Nytta/fördelar: man kan betona vinster med mindre alkoholkonsumtion
Hinder: svårigheter med att dricka mindre, får hjälp att planera pch bearbeta hinder
Cues to action: stimuli som kan få nån att tex sluta röka. extern eller intern, olycka eller påminnelse om läkarbesök. Övergång till pension kan vara en trigger.
Self efficacy: tilltro till sin egen förmåga are genomföra förändringen.
Skapad för primärprevention
Beskriver sannolikheten av ett health behaviour
Kvantitativ experimentell studie design med kontrollgrupp
Slumpmässigt
Obv:
Primär bv:
Sekundär bv:
Bortfall
Implementationsvariation, tex föreläsarens motivation
Utvärdering
Uppföljning
Hjälpa många lite eller få mycket
Många lite!?
Ovidkommande variabler
Carry over effekter
Man kanske därför undviker att ha parallella klasser. Man kan ha tex samma SES
Social learning theory
Banduras Bobo doll
Modellering
Observera, komma ihåg, möjlighet att utföra och motivation
attentional, retention, motor reproduction, and motivational
Baseline
Första mätningen som vi jämför med för att utvärdera interventionen
TPB
• Attityd till beteendet
• Personlig bedömning av beteendet (positiv eller negativ)
• Mer positiv attityd ökar viljan att utföra beteendet
• Subjektiva normer
• Upplevd social press att utföra eller inte utföra beteendet
• Påverkan från vad viktiga personer tycker eller förväntar sig
Upplevd beteendekontroll
• Tron på sin egen förmåga att utföra beteendet
• Relaterat till självtillit och tillgång till resurser/möjligheter
Mekanism:
• Dessa tre faktorer påverkar beteendeintentionen
• Starkare intention + större kontroll = högre sannolikhet att beteendet utförs
Exempel – Börja träna:
• Attityd: Tror att träning är hälsosamt och roligt
• Subjektiv norm: Vänner och familj uppmuntrar till träning
• Upplevd kontroll: Har tillgång till gym och tid att träna
→ Leder till intention att träna → Resulterar i faktiskt beteende
Likert-skalan
En Likert-skala är en vanlig metod inom enkäter och frågeformulär för att mäta attityder, åsikter eller upplevelser. Den utvecklades av Rensis Likert 1932.
Syfte: Mäter graden av samtycke eller instämmande med ett påstående
• Typiska svarsalternativ:
• 1: Instämmer inte alls
• 2: Instämmer delvis
• 3: Varken instämmer…
• Fördelar:
• Enkelt att förstå och besvara
• Lätt att kvantifiera och analysera
• Begränsningar:
• Risk för mittpunktstendenser (väljer mitten av skalan)
• Social önskvärdhet kan påverka svaren
Teorier inom prevention
p h (i) s t s
Health belief model
Theory of planned behaviour
Social cognitive theory
Transtheoretical model/stage theory
Self-determination theory
Teorier inom prevention och info om dem
- Health Belief Model (HBM) – Hälsotrossmodellen
• Fokuserar på individens uppfattningar om hälsa och sjukdom
• Centrala komponenter:
• Upplevd sårbarhet (hur mottaglig man tror att man är)
• Upplevd allvarlighet (hur allvarlig man tror att en sjukdom är)
• Upplevda fördelar och hinder med att agera
• Signaler till handling (påminnelser, symtom, kampanjer) - Theory of Planned Behaviour (TPB) – Teorin om planerat beteende
• Förklarar hur attityder och sociala normer påverkar intention och beteende
• Tre huvudfaktorer:
• Attityd till beteendet
• Subjektiva normer
• Upplevd beteendekontroll - Social Cognitive Theory (SCT) – Social kognitiv teori (Bandura)
• Betonar samspelet mellan individ, miljö och beteende
• Nyckelbegrepp:
• Självförmåga (self-efficacy): tron på sin förmåga att påverka resultat
• Modellinlärning: att lära genom att observera andra
• Förväntade konsekvenser: vad man tror kommer att hända av ett beteende - Transtheoretical Model (TTM) – Stadieteorin / Förändringsstadier
• Förklarar beteendeförändring som en process i flera steg
• Stadier:
• Förnekelse (precontemplation)
• Övervägande (contemplation)
• Förberedelse (preparation)
• Handling (action)
• Vidmakthållande (maintenance) - Self-Determination Theory (SDT) – Självbestämmandeteorin
• Betonar vikten av inre motivation och psykologiska behov
• Tre grundläggande behov:
• Autonomi (kontroll över sitt beteende)
• Kompetens (känna sig kapabel)
• Samhörighet (känna tillhörighet)
Vad är poängen med
Teorier inom prevention
.
Användning inom prevention:
• Används för att:
• Förstå varför människor inte följer hälsoråd
• Utforma beteendeförändrande insatser
• Utvärdera hälsofrämjande program
• Anpassa kommunikation och budskapptecmrion
Self-efficacy model
- Tidigare erfarenheter (mastery experiences)
• Att ha lyckats tidigare stärker självförmågan mest.- Modellinlärning (vicarious experiences)
• Att se andra lyckas med en uppgift (särskilt om de liknar en själv) stärker tron på att man själv kan klara det.
- Modellinlärning (vicarious experiences)
- Social påverkan (verbal persuasion)
• Uppmuntran och stöd från andra kan öka självförmågan (t.ex. coachning eller feedback).- Fysiologiska och emotionella tillstånd
• Stress, oro eller fysisk utmattning kan minska självförmågan, medan positiva känslor kan stärka den.
- Fysiologiska och emotionella tillstånd
Social inlärningsteori
Huvudprinciper i Social inlärningsteori:
• Observation och imitation:
Människor kan lära sig nya beteenden genom att se andra utföra dem (modeller), särskilt om modellen är någon man ser upp till eller identifierar sig med.
• Modellinlärning:
Innebär att man lär sig genom att observera hur andra blir belönade eller bestraffade för sitt beteende.
Självförmåga (self-efficacy):
Tron på den egna förmågan att lyckas med en viss handling är avgörande för om individen kommer att försöka och fortsätta.
• Återkoppling från omgivningen:
Beteenden formas och förstärks av sociala och miljömässiga faktorer – t.ex. uppmuntran, grupptryck, eller tillgång till resurser.
• Reciprok determinism:
Beteende, individfaktorer (tankemönster, känslor) och miljö påverkar varandra ömsesidigt.
