Instuderingsfrågor Flashcards
(24 cards)
Ge exempel på sociala bestämningsfaktorer för psykisk ohälsa. Ge också exempel hur viktiga bestämningsfaktorer kan variera i ett globalt perspektiv.
Sociala bestämningsfaktorer för psykisk ohälsa (Social Determinants of Mental Health, SDMH) innefattar faktorer som påverkar människors psykiska hälsa genom hela livsloppet. Exempel är:
- diskriminering - utbildning, tillgång till - fattigdom - vård, tillgång till - arbetslöshet - social isolering - socialt stöd, tillgång till - könsbaserat våld
Dessa faktorer har en dubbelriktad relation till psykisk hälsa: exempelvis kan psykisk sjukdom leda till arbetslöshet, vilket i sin tur förvärrar symtomen.
I ett globalt perspektiv varierar betydelsen av olika bestämningsfaktorer. I låg- och medelinkomstländer är fattigdom och ojämlik tillgång till vård ofta de mest framträdande riskfaktorerna. Kvinnor i dessa kontexter drabbas särskilt hårt av psykisk ohälsa till följd av könsrelaterade faktorer såsom könsbaserat våld och begränsade rättigheter. I höginkomstländer är social isolering, arbetsrelaterad stress och migrationsrelaterade faktorer ofta mer centrala.
Utifrån kurslitteratur och föreläsningar, vilka principer och handlingar anser du vara viktiga för att minska psykisk ohälsa i ett globalt perspektiv.
Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa i ett globalt perspektiv bör enligt WHO och forskare bygga på följande principer:
- proportionell universalism - sektorsövergripande insatser - livsloppsperspektiv, tidig intervention - prioritera psykisk hälsa i alla policys
Till exempel:
Exempel Sverige:
➤ Skolbaserade program för psykisk hälsa i alla skolor (t.ex. “YAM – Youth Aware of Mental Health”) men med extra resurser till skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
➤ Samordnade insatser mellan socialtjänst, skola och BUP för barn med psykisk ohälsa – exempelvis “Samordnad individuell plan (SIP)”.
➤ Föräldrautbildning via BVC och stöd till unga genom elevhälsan i grundskolan.
➤ Tidiga insatser vid psykossymtom i primärvården (t.ex. genom SPiSS-modellen – Stöd i Psykisk Sårbarhet).
➤ Skattepolitik som minskar ekonomisk stress bland låginkomsttagare, eftersom ekonomisk otrygghet påverkar psykisk hälsa negativt.
➤ Arbetsmiljölagstiftning som kräver åtgärder mot psykosocial arbetsbelastning (AFS 2015:4).
Exempel globalt:
➤ WHO:s mhGAP-program som erbjuder psykisk hälsovård i primärvården i låginkomstländer, men med förstärkt stöd till särskilt konfliktdrabbade regioner.
➤ I Kanada samarbetar hälso-, skol- och bostadssektorer i “Mental Health Commission” för att minska psykisk ohälsa bland hemlösa unga vuxna.
➤ “Thinking Healthy Programme” i Pakistan: träning av mödravårdspersonal att upptäcka och behandla depression hos gravida kvinnor.
➤ UNICEF:s arbete med psykisk hälsa i skolprogram i Östafrika.
➤ Finlands nationella strategi där bostads-, utbildnings- och sysselsättningspolitik integrerar mål för psykiskt välbefinnande.
➤ WHO:s ramverk “Mental health in all policies” används i flera länder som en vägledning för hållbar utveckling.
Beskriv stigma gentemot psykisk ohälsa och hur detta kan variera i ett globalt perspektiv. Ge exempel på hur program som syftar till att minska stigma gentemot psykisk ohälsa kan se ut.
Stigma kring psykisk ohälsa inkluderar både offentlig stigma (fördomar och diskriminering från samhället) och självstigma (internalisering av negativa stereotyper hos individen). Stigma leder ofta till att individer inte söker hjälp, undviker sociala kontakter, eller hoppar av behandling.
I västvärlden är stigman ofta kopplad till stereotyper om farlighet och kronisk sjukdom, särskilt för diagnoser som schizofreni och missbruk. I många icke-västliga kulturer kan stigma däremot ta religiösa eller övernaturliga uttryck, men sociala konsekvenser – som uteslutning och skuld – är liknande.
Anti-stigma-program kan utformas på olika sätt (P-U-K):
- Psykoedukativa program och empowermentträning mot självstigma. - Utbildningsinsatser som riktar sig till allmänheten eller specifika yrkesgrupper. - Kontaktstrategier, där personer med egen erfarenhet möter allmänheten (mest effektivt för vuxna).
Beskriv vad task sharing/shifting är och hur det kan användas för att öka tillgång till hjälp för psykisk hälsa.
Task sharing eller task shifting innebär att uppgifter inom vård och behandling överförs från mer specialiserad till mindre specialiserad personal, till exempel från psykiatriker till sjuksköterskor eller lekmän. Det är en strategi som WHO lyfter fram för att minska bristen på kvalificerad personal inom psykisk hälsa, särskilt i låginkomstländer.
Effektiv användning av task shifting har visats i bland annat Uganda, där lekmän tränades i två veckor för att leverera gruppbaserad interpersonell terapi – med signifikant effekt på depression. I Irak användes community health workers för att ge KBT till personer med PTSD efter krigstrauman, med goda resultat.
Detta möjliggör bredare tillgång till vård, särskilt i områden där det saknas specialister, och kan bidra till att minska ojämlikhet i vård.
Beskriv tre exempel på saker som en skolpsykolog kan bidra med i ett elevhälsoteam.
a) Konsultation till skolpersonal
Skolpsykologen bidrar med indirekt stöd genom att handleda och konsultera skolpersonal, särskilt lärare. Detta innebär att psykologen ger perspektiv och verktyg för att förstå och bemöta elever med olika svårigheter, utan att alltid själv ha direktkontakt med eleven. Det är en effektiv strategi när resurserna är begränsade, men förutsätter att läraren är villig att ta ansvar för problemet (s. 27–28).
b) Utredning och bedömning av elevers behov
Psykologen använder testning och psykologiska bedömningar som verktyg för att utreda elevers kognitiva och emotionella förutsättningar. Denna roll som “sorterare” förväntas ibland av omgivningen – till exempel för att bedöma om en elev bör få särskilt stöd eller placeras i särskola – men kan också bidra till att förklara svårigheter ur ett utvecklings- eller psykosocialt perspektiv (s. 21–22).
c) Bidra till helhetssyn i teamet
Genom sin psykologiska kompetens kompletterar skolpsykologen övriga professioner i teamet. Psykologen kan bidra med förståelse för psykosociala och kognitiva faktorer bakom elevernas svårigheter, och hjälpa till att formulera åtgärder som både är individanpassade och bygger på evidensbaserad kunskap (s. 23–24, 29).
Schad (2017) listar 10 kompetenser som psykologen har och som är relevanta för arbete i skolan. Ge tre exempel på dessa kompetenser och beskriv hur skolpsykologen kan använda dessa i sitt arbete.
- har en förståelse för och kunskap om individer, grupper och organisationers utveckling och dynamik samt samspelet dem emellan
- har kunskap om lärande och inlärning och vad som underlättar respektive försvårar dessa processer
- har kunskap kring hur långvariga problem i skolsituationen påverkar individen samt dess omgivning
- bidrar med psykologiska aspekter vid analys av problem på såväl
individ, som grupp- och organisationsnivå - har verktyg att mäta beteende- och attitydförändringar över tid
- har utbildning i att utreda och bedöma elevers kognitiva nivå, inlärningsprofil, motivation etc.
- har utbildning i att känna igen, diagnostisera och åtgärda vanliga
beteende- och inlärningssvårigheter - har utbildning i samtalsmetodik, handledning och konsultation
- bistår föräldrar och lärare i utarbetande och genomförande av
åtgärdsprogram och andra interventioner - samverkar med andra instanser angående elever med svårigheter.
Ge exempel på och beskriv två faktorer som enligt undervisning och/eller kurslitteratur kan påverka barns lärande.
a) Kognitiva förmågor och begåvningsnivå
Barns intelligensnivå påverkar deras förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. I undervisningsmaterialet lyfts att elever med svag teoretisk begåvning (ca 10-15 % av eleverna) ofta glöms bort i skolsystemet. De når ofta inte upp till målen trots att de inte har en diagnos, vilket kräver särskilt medvetna pedagogiska anpassningar från skolans sida.
b) Psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet innebär att elever känner sig säkra nog att uttrycka sig, ställa frågor och göra misstag utan rädsla för förlöjligande. Föreläsningen från 20 maj visar att psykologisk trygghet i gruppen är avgörande för motivation, deltagande och lärande. Elever som känner trygghet presterar bättre, är mer kreativa och lär sig mer effektivt
Vad menas med att skolan och förskola har ett uppdrag vad gäller att kompensera för att barn har olika förutsättningar för lärande?
Det kompensatoriska uppdraget innebär att skolan ska arbeta aktivt för att utjämna skillnader mellan barns olika livsvillkor, oavsett:
- elevens föräldrars utbildningsnivå - socioekonomiska bakgrund - boendeområde - individuella svårigheter.
Det innebär att:
- elever som har sämre förutsättningar ska få mer stöd och resurser. - skolor i socialt utsatta områden kan behöva extra resurser och särskilda arbetsmetoder. - undervisningen ska anpassas så att alla elever ges möjlighet att nå målen, även om de behöver olika mycket hjälp.
I kapitlet står att skolan ska vara “medvetet kompensatorisk”. Det innebär att skolan inte är neutral – den ska aktivt arbeta för likvärdighet och inkludering. För skolpsykologen betyder det att psykologiskt stöd, utredningar och insatser alltid ska ske utifrån ett helhetsperspektiv på barnets förutsättningar, inte bara symptom eller skolresultat.
Ge exempel på 3 lagar och beskriv (kortfattat) hur dessa är relevanta för skolpsykologens arbete.
a) Skollagen
Relevans:
Skollagen är det centrala regelverket för skolväsendet. Den fastställer att alla elever, oavsett bakgrund, ska ha lika tillgång till utbildning. Den betonar också skolans kompensatoriska uppdrag och rätten till stödinsatser. För skolpsykologen är skollagen grundläggande i utredningar, rådgivning och bedömning av elevers rätt till särskilt stöd samt samverkan inom elevhälsan.
b) Offentlighets- och sekretesslagen
Relevans:
Denna lag styr hur skolpsykologen får hantera känsliga personuppgifter, exempelvis vid samtal med elever eller i psykologutredningar. Den är central för att säkerställa elevens integritet och bestämmer när skolpsykologen har tystnadsplikt och när det finns undantag, t.ex. vid oro för barns säkerhet.
c) Diskrimineringslagen
Relevans:
Diskrimineringslagen förbjuder all form av diskriminering inom utbildning utifrån exempelvis kön, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning och religion. Den ålägger skolor att arbeta förebyggande genom aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. För skolpsykologen är lagen central vid bedömning av om elevens skolmiljö är tillgänglig och likvärdig, särskilt vid neuropsykiatriska svårigheter eller minoritetstillhörighet. Psykologen kan också bidra med kompetensutveckling av personal och i arbetet med skolans aktiva plan mot diskriminering.
🧾 Sammanfattning av aktuellt fall:
Fallet i Umeå (2020): En pojke med ADHD nekades det stöd han hade rätt till och separerades från övriga elever. Diskrimineringsombudsmannen (DO) konstaterade att pojken blivit diskriminerad på grund av funktionsnedsättning. Skolan hade brustit i sitt ansvar att anpassa undervisningen.
🧠 Hur skolpsykologen kunde ha gjort skillnad:
Skolpsykologen hade kunnat bidra med utredning och förståelse av barnets behov, föreslå konkreta anpassningar och arbeta för att skapa en inkluderande skolmiljö. Psykologen kunde också utbildat personalen i neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och elevbemötande.
d) Arbetsmiljölagen
Relevans:
Skolpsykologen kan arbeta förebyggande med den psykosociala arbetsmiljön för både elever och personal. Om det förekommer mobbning, stress eller hög frånvaro är skolpsykologen en viktig aktör i att utreda och föreslå åtgärder för att förbättra lärmiljön – särskilt ur ett elevhälsoperspektiv.
e) Barnkonventionen
Relevans:
Barnkonventionen, som är svensk lag sedan 2020, slår fast att barn har rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12) och att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet (artikel 3). Den innebär att barn ska göras delaktiga i beslut som rör dem, inklusive inom skolan. För skolpsykologen innebär detta ett särskilt ansvar att föra in barnets perspektiv i utredningar, åtgärdsprogram och elevhälsomöten. Psykologen kan också hjälpa barnet att formulera och kommunicera sina behov, särskilt när barnet har svårt att göra det själv på grund av exempelvis psykisk ohälsa eller funktionsvariation.
🧾 Sammanfattning av aktuellt fall:
Fallet i Skurup (2022): En flicka med långvarig psykisk ohälsa nekades hemundervisning och tvingades återgå till skolan trots att hon mådde mycket dåligt. Flickans egna upplevelser och önskemål ignorerades. Barnets rätt att komma till tals och att få sitt bästa beaktat åsidosattes.
🧠 Hur skolpsykologen kunde ha gjort skillnad:
Skolpsykologen kunde ha lyft fram barnets perspektiv i tvärprofessionella möten, dokumenterat flickans psykiska tillstånd samt föreslagit individanpassade lösningar (t.ex. gradvis skolåtergång eller distansundervisning). Psykologen hade också kunnat verka som barnets röst i möten med rektor eller socialtjänst.
Vad innebär begreppet psykologisk trygghet och på vilket sätt är det relaterat till lärande? Hur kan psykologer bidra med öka psykologisk trygghet i en organisation?
Psykologisk trygghet definieras som ett klimat där människor känner sig bekväma med att:
- vara sig själva - ställa frågor - erkänna misstag - uttrycka osäkerhet
utan att riskera negativa konsekvenser. Ett fundament för fungerande och innovativa team.
Relation till lärande:
I skolmiljöer är psykologisk trygghet avgörande för att:
- våga delta - prova nya strategier - lära av fel.
Det skapar en miljö där elever vågar utmana sig själva intellektuellt, vilket är särskilt viktigt i grupper med blandad begåvning och olika lärförutsättningar.
Psykologer kan främja psykologisk trygghet genom att:
- Bidra till en reflekterande kultur där man vågar prata om vad som inte fungerar. - Utbilda personal i ledarskap och relationsskapande. - Systematiskt arbetsmiljöarbete på gruppnivå. - Implementera samtalsmodeller som CPS (Collaborative and Proactive Solutions) där vuxna bemöter barn utifrån deras perspektiv och bygger förtroende genom empati och samarbete
Ge 3 exempel från föreläsningar och kurslitteratur på insatser som en skolpsykolog kan arbeta med som är 1) hälsofrämjande, 2) förebyggande och 3) åtgärdande. Beskriv likheter och skillnader mellan dina tre exempel och sätt att arbeta.
- Hälsofrämjande:
Positivt beteendestöd på skolnivå:
- Syftar till att främja en trygg, tillgänglig och strukturerad lärmiljö för alla elever. - Insatser: tydliga beteendeförväntningar, positiv förstärkning, relationsskapande rutiner.
Psykologens roll: handledning av personal, implementering och uppföljning.
- Förebyggande: Check-In Check-Out (CICO)
- Riktar sig till elever i riskzon, ofta med beteendeproblematik eller frånvaro.
- Elever checkar in och ut med en vuxen varje dag, får strukturerad återkoppling och förstärkning.
Psykologens roll: handleda personal, analysera funktion och utveckla stödstrategier.
- Åtgärdande: Psykologutredning vid misstanke om IF
- Individinriktad insats för att klarlägga stödbehov, t.ex. i samband med svag teoretisk begåvning eller misstänkt intellektuell funktionsnedsättning.
- Innefattar begåvningstest, observation och bedömning av adaptiv förmåga.
Psykologen ansvarar för utredning, återgivning och rådgivning kring stödinsatser.
Likheter:
- Bygger på psykologisk kunskap och systematik. - Alla tre syftar till att förbättra elevens möjlighet att lyckas i skolan. - Kräver samarbete mellan psykolog, pedagoger och rektor.
Skillnader:
- Hälsofrämjande insatser riktar sig till alla elever och hela skolmiljön. - Förebyggande insatser riktar sig till elever i riskzon. - Åtgärdande insatser riktar sig till enskilda elever med påtagliga svårigheter och involverar ofta formell bedömning.
Beskriv vad som kännetecknar konsultation så som det beskrivs i Guvås kapitel.
Konsultation, så som det beskrivs i Guvås kapitel Psykolog i skolan, kännetecknas av en interprofessionell hjälpprocess där syftet är att stödja skolpersonal – särskilt lärare – i att hantera arbetsrelaterade problem, ofta kopplade till specifika elever. Det centrala i psykologisk fallkonsultation är att hjälpa hjälparen, alltså att stärka lärarens förmåga att förstå och bemöta elever snarare än att arbeta direkt med barnet.
Utgångspunkten är Gerald Caplans konsultationsteori, där konsultation inte innebär att psykologen tar över ett fall, utan i stället tillför sin expertis i ett jämlikt samarbete med läraren (konsultanden). Konsultens roll är att bidra med psykologisk kunskap, medan läraren behåller ansvar för elevens pedagogiska situation. Målet är dubbel hjälp: att dels stötta eleven genom att förbättra lärarens bemötande och förståelse, dels att kompetensutveckla läraren. Konsultation blir därmed också en form av professionell fortbildning.
Fyra grundprinciper genomsyrar konsultationen:
- Frivillighet – läraren måste vilja delta. - Bibehållet ansvar – läraren behåller ansvaret för arbetet med eleven. - Fokus på arbetsproblemet – samtalet rör specifika pedagogiska svårigheter. - Jämbördig relation – psykolog och lärare möts som jämlika yrkespersoner.
Guvå lyfter att konsultation inte alltid initieras av läraren själv – ofta sker det genom elevhälsan, rektor eller andra funktioner – vilket kan skapa svårigheter om läraren inte längre ser eleven som “sin elev”. En viktig del av psykologens arbete blir därför att återföra ansvaret till läraren på ett sätt som väcker engagemang och nyfikenhet inför elevens situation.
Samtalen handlar inte bara om yttre beteenden, utan även om de inre processer som elevens beteende väcker hos läraren – till exempel ilska, skuld eller hjälplöshet – och hur dessa känslor kan förstås och hanteras. Konsultation innebär alltså ett gemensamt utforskande, där psykologen hjälper läraren att både återfå och förstärka sin professionella kompetens.
Sammanfattningsvis kännetecknas konsultation enligt Guvå av att:
- det är en metod för indirekt psykologiskt arbete, - läraren är huvudperson i processen, inte eleven, - relationen mellan psykolog och lärare är central, - målet är både att stödja eleven genom att stärka lärarens yrkesskicklighet.
Konsultation är därmed ett kraftfullt verktyg inom skolans elevhälsoarbete – inte genom att ge svar, utan genom att möjliggöra reflektion och utveckling hos den pedagog som är närmast eleven.
Ge exempel på och beskriv minst 4 relevanta funktionsområden som kan bedömas i en psykologbedömning inom skolan (se kap 10 i Schad).
- Kognitiv förmåga
Detta område handlar om elevens kapacitet att utföra språkliga och icke-språkliga mentala och abstrakta operationer. Det kallas även för teoretisk begåvning och bedöms ofta genom standardiserade psykologiska test, som ger ett mått på både generell kognitiv nivå och specifika styrkor eller svagheter. En bedömning av kognitiv förmåga kan bidra till att förstå om en elev har kapacitet att förstå och hantera skolans kognitiva krav, eller om det finns utvecklingsmässiga avvikelser som kräver anpassningar. - Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner är centrala för att en elev ska kunna planera, organisera och genomföra uppgifter. Dessa funktioner fungerar som ett mentalt “stödsystem” och omfattar förmågan att samordna flera mentala processer samtidigt, t.ex. att först förstå en uppgift, hålla den i minnet och stegvis lösa den. Brister i detta område kan leda till svårigheter med att slutföra uppgifter, brist på struktur, samt problem med tidsuppfattning och flexibilitet. Psykologen observerar ofta detta både i testsituationer och genom samtal med pedagoger. - Koncentration och uppmärksamhet
Här bedöms elevens förmåga att fokusera på en uppgift, sortera relevant information och stå emot störmoment. Psykologen skiljer mellan primära svårigheter (t.ex. vid ADHD) och sekundära koncentrationssvårigheter, som kan bero på andra underliggande faktorer som låg kognitiv förmåga eller psykisk ohälsa. I detta område beaktas även impulskontroll, då brister kan leda till förhastade svar, avbrutna uppgifter och ökad felaktighet. Bedömningen görs ofta genom observation, skattningsskalor och standardiserade test. - Sociala färdigheter
Detta område rör elevens förmåga att förstå, tolka och svara på sociala signaler, både språkliga och icke-språkliga. Det omfattar förståelse för sociala normer, koder och intentioner, vilket är viktigt för att kunna delta i skolans gemenskap och bygga relationer. Brister kan yttra sig som missförstånd i det sociala samspelet eller svårigheter att reglera beteendet i sociala situationer. Denna förmåga är nära kopplad till central koherens – att kunna se helheter och sammanhang i sociala interaktioner. Psykologen kartlägger detta genom observation, intervjuer och i vissa fall särskilda test.
Dessa fyra områden sammantaget ger en bred och djup förståelse för elevens fungerande och kan ligga till grund för både diagnoser, anpassningar och strategier i undervisningen.
Ge exempel på och beskriv minst tre faktorer som kan påverka läs- och skrivsvårigheter så som det presenteras i kapitel 11 av Jacobson.
- Fonologiska faktorer
Enligt Jacobson (s. 280–285) är fonologiska brister den enskilt viktigaste faktorn bakom dyslexi. Barn med fonologiska svårigheter har svårt att uppfatta språkljud, särskilja deras ordningsföljd eller koppla ljud till rätt bokstav. Detta påverkar särskilt förmågan till ordavkodning – en nödvändig komponent för flytande och korrekt läsning. Jacobson hänvisar till den s.k. phonological deficit hypothesis, vilket innebär att störningar i den fonologiska komponenten i språket utgör kärnan i dyslexi. Sådana svårigheter kan identifieras redan i förskoleåldern och bör bemötas med språklekar och fonologisk träning för att förebygga framtida läsproblem. - Språkliga faktorer
Jacobson beskriver (s. 283) att barn med försenad språkutveckling – särskilt vad gäller ordförråd, grammatik (syntax) och uttal – riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Eftersom skriftspråket bygger på talspråket krävs en viss språklig bas för att kunna tillägna sig läsning. Även barn med svenska som andraspråk kan drabbas av svårigheter, inte så mycket på avkodningsnivån, utan främst på nivån för läsförståelse. Detta beror ofta på ett begränsat ordförråd och brist på kulturkompetens, vilket gör att de inte fullt ut kan tillgodogöra sig innehållet i svenska texter. - Sociala faktorer
Jacobson lyfter även fram barns hemmiljö och klassrumsklimat som avgörande (s. 283). Barn från språkligt torftiga eller socialt belastade hemförhållanden får ofta mindre stöd och uppmuntran kring läsning, vilket ökar risken för att de halkar efter. Dessutom spelar den psykosociala miljön i klassrummet roll – exempelvis lärarens attityd och hur accepterande kamratgruppen är. Ett barn som känner sig utanför eller som utsätts för mobbning på grund av sina svårigheter kan få ytterligare hinder i sin läsutveckling.
Dessa tre faktorer interagerar ofta med varandra och påverkas dessutom av både ärftliga (arv) och miljömässiga faktorer, vilket Jacobson illustrerar i sin modell över läs- och skrivsvårigheter. En helhetssyn är därför viktig i bedömning och åtgärdsplanering.
Ge exempel på test som kan användas vid bedömning av intellektuell funktionsnedsättning (omnämns utvecklingsstörning i boken: kapitel 13). Beskriv hur resultat på test samt bedömning av så kallade adaptiva förmågor används för att bedöma eventuell intellektuell funktionsnedsättning/utvecklingsstörning.
Vid utredning av intellektuell funktionsnedsättning används ett flertal testinstrument för att bedöma den allmänintellektuella förmågan. Några av de vanligaste är:
- WISC-IV (Wechsler Intelligence Scale for Children) – det mest använda testet för barn och ungdomar mellan 6–16 år. Ger mått på verbal och perceptuell begåvning, arbetsminne och bearbetningshastighet. - WPPSI – används vid utredning av yngre barn. - Leiter-R – ett icke-verbalt begåvningstest som är användbart för barn med språkstörning, hörselnedsättning eller flerspråkighet. - Ravens matriser, Rey Complex Figure Test, Bender och Benton – används som kompletterande test vid bedömning av visuospatial förmåga, minne och perception. - ABAS-II – ett instrument för kartläggning av adaptivt beteende inom områden som kommunikation, sociala färdigheter, vardagsfärdigheter och praktiska färdigheter.
För att diagnosen intellektuell funktionsnedsättning ska kunna ställas, enligt kriterierna i DSM-5 eller ICD-10, krävs både:
- Ett resultat på intelligenstest som visar generell kognitiv nivå ungefär två standardavvikelser under medel (IQ cirka 65–75 eller lägre). - En bedömning av adaptiva förmågor som visar på betydande svårigheter i vardagsfungerande – det vill säga barnets självständighet, kommunikation, sociala förmåga, samt praktiska färdigheter.
Det är alltså inte tillräckligt att ett barn presterar lågt på ett intelligenstest. Svårigheterna måste också återspegla sig i hur barnet fungerar i sin vardag. En psykologisk bedömning måste därför inkludera både testresultat och en strukturerad kartläggning av adaptiv förmåga (t.ex. via ABAS-II), samt anamnes och observationer.
Utredningen utgör grunden för ett eventuellt beslut om mottagande i särskola och ska alltid kompletteras med pedagogisk, medicinsk och social bedömning enligt skollagen (7 kap. 5 §).
Sammanfattning av kapitel 13 ur ett psykologperspektiv:
Arbetet är en av de mest komplexa och ansvarstyngda uppgifter en skolpsykolog kan ställas inför, och att arbetet kräver både psykometrisk kompetens och förmåga till helhetsbedömning i ett pedagogiskt och socialt sammanhang.
Psykologens analys inkluderar också anamnes, självbild, skolresultat, tidigare insatser, och differentialdiagnostik gentemot exempelvis språkstörning, ADHD eller psykisk ohälsa. Psykologen har ett särskilt ansvar att tolka testresultat i relation till skolans kunskapskrav, särskilt eftersom dessa numera är tydligt definierade i läroplanen. Enligt författarna är det psykologens professionella bedömning – inte bara testresultaten – som avgör om kriterierna är uppfyllda.
Kapitlet betonar även psykologens etiska och kommunikativa uppdrag – särskilt i samtal med vårdnadshavare där utvecklingsstörning ska förklaras, ibland i motvind mot kulturell skam eller motstånd. Det kräver tydlighet, empati och ibland även mod att stå upp för barnets behov. Psykologens roll är inte bara utredande utan även pedagogisk, konsultativ och stödjande – särskilt när det gäller att handleda skolpersonal och skapa förståelse för elevens behov i skolmiljön.
Slutligen framhålls vikten av samverkan i tvärprofessionella team och att utredningen inte får reduceras till enbart ett testresultat, utan måste ses som en sammanvägd bedömning av elevens hela livssituation och utvecklingsmöjligheter. Psykologens helhetsperspektiv – med insikter från utvecklingspsykologi, testteori, skolmiljö och socialt samspel – är avgörande för att säkerställa ett rättssäkert och etiskt förankrat beslut.
Beskriv vad folkhälsoarbete är för något, inklusive de två komponenterna prevention och promotion.
Folkhälsoarbete är det organiserade arbete som syftar till att förbättra och bevara hela befolkningens hälsa, genom att minska ojämlikheter och påverka hälsans bestämningsfaktorer – alltså de faktorer i samhället och individens livsvillkor som påverkar hälsa och ohälsa. Folkhälsoarbetet utgår från ett helhetsperspektiv där hälsa ses inte bara som frånvaro av sjukdom, utan som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (WHO, 1948). Denna breda syn betonar hälsa som en resurs i människors vardag, snarare än ett slutmål.
Två centrala komponenter i folkhälsoarbetet är prevention och promotion:
Prevention (förebyggande arbete) handlar om att förhindra uppkomsten av sjukdomar eller att begränsa deras negativa konsekvenser. Det delas ofta in i tre nivåer:
Primär prevention: förebygger att sjukdomar uppstår, t.ex. genom vaccinationer, hälsosam kost och fysisk aktivitet.
Sekundär prevention: upptäcker sjukdomar i ett tidigt skede, t.ex. genom hälsokontroller och screening.
Tertiär prevention: förhindrar att sjukdomar förvärras eller leder till funktionsnedsättning, t.ex. rehabilitering.
Promotion (hälsofrämjande arbete) fokuserar på att stärka individers och gruppers resurser att hantera sin hälsa och skapa förutsättningar för ett hälsosamt liv. Det handlar inte bara om att förebygga sjukdom, utan om att öka människors välbefinnande genom delaktighet, empowerment och förbättrade levnadsvillkor. Exempel kan vara insatser som syftar till att skapa trygga bostadsområden, främja psykisk hälsa eller stärka sociala nätverk.
Folkhälsoarbete sker på många nivåer – från nationell policy till lokalt arbete – och kräver samverkan mellan olika samhällssektorer. WHO:s principer om public participation och community involvement är centrala i det svenska folkhälsoarbetet, där hela befolkningens delaktighet och samhällets gemensamma ansvar är avgörande.
Vilka är tre viktiga riskfaktorer respektive skyddsfaktorer för god hälsa enligt boken?
🛑 Tre viktiga riskfaktorer för god hälsa
Socioekonomisk utsatthet
Låg utbildning, arbetslöshet, dåliga bostadsförhållanden och ekonomisk otrygghet ökar risken för ohälsa. Dessa faktorer samverkar ofta med negativa levnadsvanor, vilket förstärker riskerna.
Ohälsosamma levnadsvanor
Faktorer som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet pekas ut som centrala riskfaktorer för sjukdom och för tidig död. Enligt Socialstyrelsen beror 20 % av alla förtidiga dödsfall i Sverige på dessa vanor.
Missbruk och beroende
Alkoholmissbruk, narkotikabruk och läkemedelsberoende är kopplade till både fysisk och psykisk ohälsa samt sociala problem som våld, olycksfall och utsatthet. Missbruk är en av de största riskfaktorerna för sjukdom och död.
✅ Tre viktiga skyddsfaktorer för god hälsa
Goda boende- och fritidsförhållanden
Fysiskt trygga och socialt stimulerande bostads- och fritidsmiljöer (t.ex. föreningsliv, natur, kultur) stärker det friska och främjar återhämtning och välbefinnande.
Känsla av sammanhang (KASAM)
Antonovskys teori visar att människor som upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i livet klarar stress bättre och har bättre hälsa. Detta salutogena perspektiv är centralt i hälsofrämjande arbete.
Starka sociala relationer och trygg miljö
Att ha stöd från familj, vänner och samhällsnätverk fungerar som en buffert mot ohälsa. För barn är vuxenkontakter och trygg skolmiljö viktiga, medan vuxna gynnas av bra arbetsmiljö och möjlighet att påverka sin situation.
Så kallad social position är relaterat till viktiga hälsoutfall. Vilka fem faktorer brukar användas för att beskriva social position?
Utbildningsnivå
Personer med högre utbildning har generellt bättre hälsa och längre livslängd än personer med lägre utbildning.
Yrke
Yrken delas ofta in i grupper utifrån exempelvis krav, inflytande och arbetsmiljö. Vissa yrkesgrupper löper större risk för ohälsa på grund av arbetsvillkor och belastning.
Inkomst
Ekonomiska resurser påverkar tillgång till hälsosam mat, bra bostad, fritidsmöjligheter och vård – vilket sammantaget påverkar hälsan.
Boende- och bostadsförhållanden
Trångboddhet, bristande fysisk miljö eller boende i socioekonomiskt utsatta områden ökar risken för ohälsa.
Etnicitet och kön
Dessa faktorer samverkar med de ovanstående och påverkar ofta hur resurser fördelas samt hur man bemöts i samhället, vilket i sin tur har betydelse för hälsan.
Vilka tre komponenter som avgör intention till beteende ingår i Theory of Planned Behavior? Ge ett exempel på hur denna teori kan användas för att förstå förändring av ett riskbeteende.
Theory of Planned Behavior (Ajzen & Fischbein, 1980) innehåller tre centrala komponenter som avgör intentionen att förändra ett beteende:
✅ Tre komponenter som avgör intention till beteende:
Attityd till beteendet
– Individens positiva eller negativa värdering av det specifika beteendet.
Subjektiv norm
– Vad individen tror att andra tycker att hen bör göra – alltså socialt tryck eller normer från omgivningen.
Upplevd kontroll (detta är den komponent som läggs till när Theory of Reasoned Action vidareutvecklas till Theory of Planned Behavior)
– Personens uppfattning om i vilken grad hen själv har kontroll över att genomföra beteendet (t.ex. tillgång till resurser, tid, förmåga).
I boken beskrivs två av dessa komponenter (attityd och subjektiv norm) tydligt, men modellen refereras där som Theory of Reasoned Action, en föregångare till TPB. TPB utgörs dock av samma kärna plus tillägget “upplevd kontroll”.
💡 Exempel på hur TPB kan användas för att förstå förändring av ett riskbeteende:
Riskbeteende: Rökning
Attityd: Om individen ser rökning som negativt (t.ex. dåligt för hälsan, dyrt) ökar chansen att hen vill sluta.
Subjektiv norm: Om viktiga personer i individens liv – vänner, familj, partner – tycker att hen bör sluta röka, kan detta påverka intentionen starkt.
Upplevd kontroll: Om individen upplever att hen har verktygen och möjligheterna att sluta (t.ex. tillgång till stödprogram, nikotinplåster, stark vilja), blir det mer sannolikt att intentionen leder till faktisk handling.
Beskriv likheter och skillnader mellan de tre olika nivåerna av preventiva insatser.
Utifrån boken Grundläggande folkhälsovetenskap beskrivs tre olika nivåer av preventiva insatser: primär, sekundär och tertiär prevention. Dessa nivåer har gemensamt att de alla syftar till att förebygga ohälsa, men de skiljer sig åt i vilken fas av sjukdomsförloppet de riktas in.
Primär prevention riktar sig till friska individer eller hela befolkningen och har som syfte att förhindra att sjukdomar eller ohälsa överhuvudtaget uppstår. Det handlar om insatser som minskar riskfaktorer i samhället och stärker skyddande faktorer, till exempel vaccinationer, hälsosam kost, fysisk aktivitet och tobaksförebyggande arbete. Fokus ligger alltså på att främja hälsa innan några tecken på sjukdom finns.
Sekundär prevention riktar sig till personer som befinner sig i en riskzon eller har tidiga tecken på sjukdom. Syftet är att tidigt upptäcka och åtgärda ohälsa för att bromsa eller stoppa sjukdomsutvecklingen. Det kan till exempel handla om hälsokontroller, screeningprogram för cancer eller blodtrycksmätningar. Sekundär prevention gör det möjligt att identifiera ohälsa innan den har lett till allvarliga konsekvenser.
Tertiär prevention syftar till att minska följderna av redan etablerad sjukdom. Den riktar sig till personer som redan är sjuka eller har funktionsnedsättningar, med målet att minska komplikationer, förhindra återfall och förbättra livskvaliteten. Rehabilitering efter stroke eller stöd för personer med kroniska sjukdomar är exempel på tertiär prevention.
Sammanfattningsvis handlar primär prevention om att förebygga att sjukdom uppstår, sekundär prevention om att upptäcka och stoppa sjukdom i ett tidigt skede, och tertiär prevention om att lindra och hantera konsekvenserna av sjukdom. Alla tre nivåerna är viktiga och kompletterar varandra i ett effektivt folkhälsoarbete.
Likheter:
- Alla tre syftar till att förhindra ohälsa eller sjukdom och att förbättra folkhälsan. - De är en del av ett sammanhängande folkhälsoarbete som utgår från kunskap om risk- och skyddsfaktorer. - De kräver samhällsengagemang och samverkan mellan olika sektorer (t.ex. vård, skola, socialtjänst). - De bygger på insikten att insatser tidigt i sjukdomsprocessen ger bättre hälsoutfall och är mer kostnadseffektiva.
Ge exempel på tre av de 8 nationella folkhälsomålen i Sverige, inklusive delmål och viktiga indikatorer.
- Det tidiga livets villkor
Fokusområden:- Trygga och stimulerande uppväxtmiljöer
- Tillgång till förskola och barnhälsovård
Exempel på indikatorer:
- Andel barn inskrivna i förskola vid 3 års ålder - Andel förskollärare med pedagogisk högskoleexamen - Förekomst av riskbruk av alkohol vid inskrivning i mödrahälsovården
- Kunskaper, kompetenser och utbildning
Fokusområden:- Tillgång till kvalitativ utbildning
- Livslångt lärande
Exempel på indikatorer:
- Andel elever i årskurs 9 med gymnasiebehörighet - Andel gymnasieelever som tar examen inom fyra år - Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen
- Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
- Sysselsättning och arbetslöshet
- Arbetsmiljöns påverkan på hälsa
Exempel på indikatorer:
- Andel långtidsarbetslösa - Andel unga som varken arbetar eller studerar - Upplevd krav-kontroll i arbetet - Fysisk påfrestning i arbetet
- Inkomster och försörjningsmöjligheter
Fokusområden:
- Ekonomisk trygghet - Minskad ekonomisk ojämlikhet
Exempel på indikatorer:
- Medianinkomst och inkomstfördelning - Andel med varaktigt låg ekonomisk standard - Andel överskuldsatta hushåll
- Boende och närmiljö
Fokusområden:
- Bostadsförhållanden - Fysisk och social närmiljö
Exempel på indikatorer:
- Andel trångbodda hushåll - Andel som avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla - Andel som upplever störd sömn på grund av trafikbuller
- Levnadsvanor
Fokusområden:
- Hälsosamma matvanor - Fysisk aktivitet - Tobaks- och alkoholbruk
Exempel på indikatorer:
- Andel dagligrökare - Andel med riskbruk av alkohol - Andel som uppnår rekommenderad fysisk aktivitet
- Kontroll, inflytande och delaktighet
Fokusområden:
- Demokratisk delaktighet - Social tillit och trygghet
Exempel på indikatorer:
- Valdeltagande i allmänna val - Tillit till samhällets institutioner - Utsatthet för kränkande behandling eller våld
- En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Fokusområden:
- Tillgång till vård - Hälsofrämjande och förebyggande insatser
Exempel på indikatorer:
- Andel som avstått från läkarvård trots behov - Andel som avstått från tandvård av ekonomiska skäl - Vaccinationstäckning för MPR (mässling, påssjuka, röda hund) bland barn
Ge exempel på fem så kallade folksjukdomar i Sverige. Varför kallas de folksjukdomar?
Diabetes
- Hjärt- och kärlsjukdomar
- Psykisk ohälsa (t.ex. depression, ångestsyndrom)
- Cancer
- KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
Dessa sjukdomar kallas folksjukdomar eftersom de uppfyller flera kriterier:
- De är vanligt förekommande i befolkningen. - De leder ofta till långvarigt lidande, funktionsnedsättning eller förtida död. - De innebär stora kostnader för både individen och samhället, inklusive sjukvård, läkemedel, rehabilitering och produktionsbortfall. - De är i många fall påverkbara genom livsstilsförändringar eller förebyggande insatser, vilket gör dem särskilt viktiga ur folkhälsosynpunkt.
Folksjukdomar speglar också ojämlikhet i hälsa, eftersom de ofta drabbar grupper olika beroende på exempelvis utbildning, inkomst och livsmiljö. Därför är de centrala mål för det svenska folkhälsoarbetet.
Ge exempel från undervisning och kurslitteratur på vilken roll psykologi och psykologer kan ha i att förstå människors beteende i förhållande till samhällsfenomen så som miljö, kultur och politik samt i strävan att nå ett hållbart samhälle.
Utifrån boken Grundläggande folkhälsovetenskap kan psykologi och psykologer spela en viktig roll i att förstå och påverka människors beteende i förhållande till samhällsfenomen som miljö, kultur och politik – särskilt i strävan efter ett hållbart samhälle.
Social inlärningsteori (Bandura)
Psykologins roll i förståelsen av beteende i samhällskontext
Psykologiska teorier som social inlärningsteori (Bandura) och självtillitsmodellen (self-efficacy) visar hur individers beteenden påverkas av både inre tilltro och yttre samhälleliga faktorer. Till exempel spelar det stor roll för en människas vilja att förändra sina konsumtionsvanor (som vid miljöpåverkan) om personen upplever att den egna insatsen kan leda till resultat och att andra i samhället gör detsamma.
Kognitiv dissonans (Festinger)
Även teorier som kognitiv dissonans används i folkhälsoupplysning, där man belyser konflikter mellan människors värderingar och faktiska beteenden – exempelvis miljömedvetna personer som ändå konsumerar på ett ohållbart sätt. Genom att skapa medvetenhet om denna dissonans kan förändring i riktning mot hållbara vanor främjas.
Beslutsfattande
- Beteendeekonomi (Kahneman) - Valarkitektur / Nudging
Beteendeförändringar
- COM-B - TPB - HBM - TTM
Exempel:
🏛️ Politik – Cambridge Analytica-skandalen
Exempel:
Psykologer med expertis i personlighetsteori (särskilt OCEAN-modellen: Openness, Conscientiousness, Extraversion, Agreeableness, Neuroticism) spelade en nyckelroll i att utveckla så kallade psykografiska profiler av miljontals Facebook-användare. Med denna data kunde Cambridge Analytica skräddarsy politiska budskap för att förstärka rädsla, ilska eller tillhörighet – t.ex. i Brexit-omröstningen och Trump-kampanjen 2016.
🎯 Psykologins bidrag:
- Personlighetspsykologi och beslutspsykologi användes för att maximera påverkan. - Visar kraften – och risken – i att använda psykologisk kunskap utan etisk förankring.
🌱 Miljö – Nudging för sopsortering och energibesparing
Exempel:
Psykologer har samarbetat med kommuner och energibolag för att designa ”nudges” som ökar miljövänliga beteenden, t.ex. genom:
- Förvalt val för grön el vid elavtal - Färgkodade soptunnor - Feedback i realtid på energianvändning
🎯 Psykologins bidrag:
Beteendeekonomi och socialpsykologi ligger bakom strategier som minskar kognitiv belastning och utnyttjar sociala normer för att göra ”rätt” val enklare.
🎭 Kultur – Förändring av normer kring psykisk ohälsa
Exempel:
Psykologer har varit centrala i arbetet med att förändra synen på psykisk ohälsa i media, skola och arbetsliv – ett arbete som har påverkat kultur och attityder.
Exempel: kampanjen Hjärnkoll i Sverige använde psykologisk teori om stigma och kontakt för att minska fördomar.
🎯 Psykologins bidrag:
Kognitiv och socialpsykologisk forskning användes för att forma kampanjer, medvetandegöra strukturell diskriminering och förändra språkanvändning kring psykisk sjukdom.
🌍 Hållbarhet – COM-B i folkhälsointerventioner
Exempel:
Psykologer har använt beteendemodellen COM-B (Capability, Opportunity, Motivation → Behavior) i utformningen av hållbarhetsfrämjande insatser, t.ex. för att:
- Minska köttkonsumtion - Öka cykling och kollektivtrafik - Förbättra återvinningsbeteenden
🎯 Psykologins bidrag:
Genom att kartlägga psykologiska och strukturella hinder har psykologer hjälpt beslutsfattare att utforma mer effektiva, långsiktiga hållbarhetsstrategier.
Exempel från boken
Ett konkret exempel från kurslitteraturen är hur miljöengagemang kan förstås psykologiskt. Boken nämner hur folk snabbt ändrade sitt konsumtionsbeteende när det kom larm om klorblekt toalettpapper och dess effekt på fiskbestånd – eftersom förändringen upplevdes som enkel och direkt meningsfull. Detta visar hur psykologisk förståelse av motivation, hinder och belöningar är central för att styra samhällsbeteenden mot hållbarhet.
Sammanfattningsvis är psykologin avgörande för att förstå hur människors handlingar formas i relation till samhällsfenomen och hur dessa handlingar kan påverkas i hållbar riktning – särskilt genom teorier om inlärning, motivation, normer och självuppfattning. Psykologer kan därmed vara en nyckelresurs i det tvärvetenskapliga arbetet för ett mer hållbart samhälle.
Ge exempel från undervisningen på hur COM-B modellen kan användas för att åstadkomma beteendeförändringar för en ökad hållbarhet i samhället.
COM-B-modellen (Capability, Opportunity, Motivation – Behaviour) är ett centralt verktyg inom beteendeförändring och används i undervisning för att förstå och påverka människors beteende i relation till samhällsfenomen som miljö, kultur och politik. Modellen betonar att för att ett beteende ska förändras krävs att individen har:
- Förmåga (Capability): Kunskap och färdigheter att utföra beteendet.
- Möjlighet (Opportunity): Externa faktorer som underlättar beteendet, såsom tillgång till resurser eller socialt stöd.
- Motivation (Motivation): Inre drivkrafter och vilja att utföra beteendet.
Exempel på tillämpning för ökad hållbarhet
- Minska användningen av engångsplast:
- Förmåga: Utbilda om miljöpåverkan av engångsplast och hur man använder återanvändbara alternativ.
- Möjlighet: Tillhandahålla återanvändbara alternativ i butiker och offentliga platser.
- Motivation: Kampanjer som framhäver positiva effekter av att minska plastanvändning, såsom skydd av marina ekosystem.
- Främja cykling istället för bilkörning:
- Förmåga: Erbjuda cykelkurser för nybörjare.
- Möjlighet: Utveckla säkra cykelvägar och cykelparkeringar.
- Motivation: Informera om hälsofördelar och kostnadsbesparingar med cykling.
- Öka återvinning i hushåll:
- Förmåga: Informera om hur och vad som kan återvinnas.
- Möjlighet: Placera återvinningsstationer nära bostadsområden.
- Motivation: Feedbacksystem som visar hur mycket avfall som återvinns och dess positiva miljöpåverkan.
Genom att identifiera och adressera dessa tre komponenter kan undervisning och kurslitteratur använda COM-B-modellen för att utveckla effektiva strategier som främjar hållbara beteenden i samhället.
