Pedagogisk psykologi Flashcards
(11 cards)
Ge exempel på och beskriv minst tre faktorer som enligt undervisning och/eller kurslitteratur kan påverka barns lärande.
Barns lärande påverkas av en komplex samverkan mellan individuella förutsättningar och omgivande miljöfaktorer. Följande 6 faktorer är centrala:
K-E-R-S-M-A-K
-
Kognitiva förutsättningar och adaptiv förmåga (KoFA)
Barns intellektuella nivå, arbetsminne, exekutiva funktioner och språkliga förmåga har stor betydelse för deras förmåga att ta till sig undervisning. Exempelvis påverkar brister i arbetsminnet möjligheten att följa instruktioner eller lösa problem.
Skolpsykologens roll: Identifiera kognitiva styrkor och svagheter genom psykologbedömning och föreslå anpassningar i undervisningen.
-
Emotionell trygghet och psykisk hälsa (EmToPH)
Barn som lever med stress, ångest, depression eller trauma har svårare att fokusera, reglera känslor och behålla motivation. En trygg och förutsägbar skolmiljö främjar känslomässigt välbefinnande – vilket i sin tur är en grund för inlärning. Stress och oro – höga stressnivåer försämrar exekutiva funktioner, koncentration och minne, vilket är avgörande för inlärning.
Koppling till GMH: Kapitel 11–12 visar att psykosociala program i skolan som stärker emotionell självreglering och social kompetens främjar både välmående och skolprestation.
-
Relationer till vuxna och kamrater (ReVuKa)
Trygga och stöttande relationer med lärare och klasskamrater ökar skolanknytning, motivation och självtillit. Motsatsen – mobbning, konflikter eller avsaknad av tillhörighet – påverkar inlärningen negativt.
Exempel: En elev som upplever tillit och respekt från sin lärare vågar ställa frågor, ta intellektuella risker och utvecklas i lärandet.
- Hemmiljö och socioekonomiska villkor (SES)
Barns möjlighet att få hjälp med läxor, tillgång till böcker och en lugn studiemiljö påverkas starkt av föräldrars utbildningsnivå, ekonomi och stressnivå. Barn i utsatta familjer riskerar att börja skolan med sämre förutsättningar. Hemmiljö och dubbla läroplaner – värderingar och förväntningar i hemmet kan skilja sig från skolans, vilket påverkar motivation och skolresultat.
Koppling till GMH: Kapitel 4 belyser hur sociala determinanter – som fattigdom och föräldrars psykiska hälsa – har direkt påverkan på barns lärande och psykiska utveckling.
-
Mognad
Speciellt i de första skolåren spelar mognad stor roll för skolframgång. När man är född på året kan påverka (tillsammans med individ- och hemfaktorer). Ett barn som inte kan knyta skor, klä av och på sig självständigt kan hamna utanför, vilket i sin tur kan påverka lärandet negativt. -
Anpassning och stödinsatser (AS)
Skolmiljöns förmåga att anpassa undervisningen efter elevens behov spelar en kritisk roll. I kurslitteratur betonar att en tillgänglig och stödjande lärmiljö kan mildra effekterna av funktionsnedsättningar. Detta inkluderar användning av specialpedagogiska metoder, tydlig struktur och individuellt anpassade mål. - Språkliga och kulturella faktorer (SpoK)
Barn med annan språklig eller kulturell bakgrund kan möta särskilda utmaningar i lärandet. I kurslitteratur påpekaa att bristande språkstöd på modersmålet eller otillräcklig undervisning i svenska som andraspråk kan leda till missförstånd kring elevens kognitiva förmågor. Det är därför viktigt att skolpsykologen tar hänsyn till språkliga och kulturella faktorer vid bedömning och att skolan erbjuder adekvat språkstöd för att främja lärandet.
Barns lärande påverkas av en rad faktorer som samverkar på biologisk, psykologisk och social nivå. Skolan är inte en isolerad plats, utan ett komplext samspel mellan elevens egna förutsättningar och den miljö de befinner sig i. Skolpsykologens roll är central i att identifiera dessa faktorer och bidra till att utforma effektiva stödinsatser.
För att främja likvärdigt lärande krävs därför att skolan samverkar med elevhälsa, hem och samhälle, samt att resurser riktas till både kompensation och tidig prevention.
Vad menas med att skolan och förskolan i Sverige har i uppdrag att vara medvetet kompensatoriska?
Att skolan och förskolan i Sverige ska vara medvetet kompensatoriska innebär att de har ett uppdrag att motverka de ojämlika förutsättningar för lärande och utveckling som barn och elever kan ha med sig från sina hemförhållanden och livssituationer (migration, trauma, språkstörning, intellektuell funktionsnedsättning, NPF m.m). Det handlar om att inte bara behandla alla lika, utan att aktivt och medvetet kompensera för de nackdelar vissa barn möter, så att alla får likvärdiga möjligheter till lärande, utveckling och hälsa, utifrån sina egna behov och förutsättningar. Kravet finns uttryckt både i skollagen och läroplanerna.
Miljö-Tid-Proportion-I/S
Det kompensatoriska uppdraget innebär därför att:
- Miljön ska anpassas – t.ex. undervisningen ska utformas så att barn med olika behov får rätt stöd (t.ex. genom särskola eller anpassningar inom grundskolan). Sådana anpassningar kan innebära att variera undervisningsformer, erbjuda stöd i mindre grupp eller använda visuellt stöd.
- Stöd ska sättas in tidigt – för att förebygga att skillnader i kognitiv utveckling eller språkliga förutsättningar leder till sämre skolprestationer och självkänsla.
- Resurser ska fördelas efter behov, inte efter absolut jämlikhet, enligt principen om proportionell universalism.
- Det kompensatoriska uppdraget gäller både på individnivå (t.ex. genom särskilda stödinsatser) och på strukturnivå (genom att skolor i utsatta områden ges extra resurser). Detta uppdrag är förankrat i både skollag, läroplaner och de allmänna råden från Skolverket.
Skolpsykologen har i detta arbete en central roll i att identifiera vilka barn som behöver kompensation, varför, och hur stödet kan utformas utifrån både kognitiva, sociala och emotionella faktorer. Därför är kunskap om utvecklingspsykologi och bedömning en nyckel för att skolan ska kunna uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag på ett rättvist och effektivt sätt.
Psykologer inom elevhälsan har därför en viktig roll i att:
- Identifiera barn med särskilda behov tidigt - Föreslå anpassningar och kompensatoriska strategier - Handleda personal i att möta barns olika förutsättningar
Förskolans roll
Förskolan är särskilt viktig i det kompensatoriska arbetet eftersom den ofta når barn tidigt. Förskolan kan främja språk, social utveckling och självkänsla – särskilt hos barn som inte får tillräcklig stimulans i hemmet. Det man inte får med sig hemifrån (språk, läsning, matte) ska man få med sig från förskolan. Forskning visar blandade effekter. Ingen tydlig kompensatorisk effekt. Kvalité på förskola spelar roll.
Koppling till psykologi och globalt perspektiv
Enligt Global Mental Health: Prevention and Promotion (kap. 4 och 11) är ojämlikhet i utbildning en central riskfaktor för psykisk ohälsa. Att tidigt ge barn stöd i utveckling, språk och social kompetens skyddar mot framtida problem. Boken lyfter skolbaserade insatser som en nyckel till global jämlikhet i hälsa och livschanser.
Ge exempel på och beskriv minst fyra relevanta funktionsområden som kan bedömas i en psykologbedömning inom skolan.
En psykologbedömning inom skolkontexten syftar till att identifiera och förstå elevens styrkor och svårigheter i syfte att anpassa undervisningen och ge adekvat stöd. Fyra centrala funktionsområden som ofta ingår i en sådan bedömning är:
K-E-So-C-Sp-So
- Kognitiv förmåga
Detta område avser individens generella förmåga att bearbeta information, lösa problem och tänka abstrakt. Bedömningen inkluderar ofta både verbal och icke-verbal begåvning, och kan identifiera om en elev har en intellektuell funktionsnedsättning eller särskild begåvning. Resultaten används för att förstå hur eleven kan tillgodogöra sig undervisningen och vilka anpassningar som kan behövas. - Exekutiva funktioner
Exekutiva funktioner omfattar förmågor som planering, arbetsminne, impulskontroll och kognitiv flexibilitet. Dessa är avgörande för att organisera sitt skolarbete, reglera känslor och upprätthålla uppmärksamhet. Brister i detta område kan förekomma vid ADHD och andra neuropsykiatriska tillstånd, och påverkar ofta skolprestation och socialt samspel. Psykologen kan kartlägga detta genom observation, skattningar och testning. - Sociala färdigheter och emotionell funktion
Psykologen bedömer hur eleven fungerar i det sociala samspelet – exempelvis förmågan att tolka andras beteenden, skapa relationer och förstå sociala normer. Dessutom bedöms emotionella aspekter som självkänsla, ångest, nedstämdhet eller skolrelaterad stress. Detta är viktigt då psykisk ohälsa kan påverka både närvaro och prestation i skolan. - Central koherens
En kognitiv stil eller bearbetningsstrategi som påverkar hur vi tolkar och integrerar information. En elev med stark central koherens fokuserar naturligt på helheter, sammanhang och övergripande mening. En elev med svag central koherens tenderar att fokusera mer på detaljer än helheter. Vanligt vid t.ex. autism. - Språklig förmåga
Den språkliga förmågan innefattar förståelse och produktion av både talat och skrivet språk. En nedsättning här kan påverka läs- och skrivutvecklingen, socialt samspel och förmågan att ta till sig instruktioner. Psykologen samverkar ofta med logoped för att få en helhetsbild, särskilt om misstanke finns om språkstörning eller läs- och skrivsvårigheter. - Socialt adaptiv förmåga kan t.ex. mätas m.h.a. ABAS-II. Här undersöker man exempelvis hur eleven funkar i skolan, hur den bedömer risker och anpassar sig efter nya förhållanden. För diagnosen IF gäller att man har en låg adaptiv förmåga.
Kompletterande funktionsområden (kan inkluderas beroende på frågeställning):
- Uppmärksamhet och koncentration
- Motorik (vid misstanke om DCD eller påverkan på skolprestation)
- Motivation och uthållighet
Intelligens är en normalfördelad egenskap i den allmänna befolkningen, där ett fåtal ligger lågt respektive högt; man brukar prata om elever med svag begåvning (på gränsen till intellektuell
funktionsnedsättning, IF) respektive elever med särskild begåvning. Samtidigt finns det gemensamma utmaningar för dessa två grupper av elever i skolan. Beskriv och diskutera sådana gemensamma utmaningar.
Trots att låg och hög begåvning kan verka som motsatta ytterligheter, finns det flera gemensamma utmaningar som dessa elever kan möta i skolan. Dessa utmaningar handlar ofta om samspelet mellan individens förmågor och skolmiljöns krav, förväntningar och förståelse. Båda grupperna kan hamna i situationer där deras behov missförstås eller inte tillgodoses, vilket påverkar både lärande och psykisk hälsa.
B-U
-
Bristande anpassning till individens behov
Elever med låg begåvning (t.ex. gränsproblematik eller intellektuell funktionsnedsättning) kan möta en skola vars undervisning är för kognitivt krävande, där material och tempo inte är anpassat. Elever med hög begåvning kan i sin tur uppleva att undervisningen är repetitiv och för enkel, vilket leder till understimulans och passivitet. Lärarnas tid och resurser räcker inte alltid för att anpassa undervisningen till dessa elevers behov.
Gemensam utmaning:
Båda grupperna riskerar att uppleva utanförskap, förlorad motivation och bristande skolanknytning om deras individuella behov inte uppmärksammas. Det kan i sin tur leda till skolvägran, ångest eller utagerande beteenden. Risk för låga betyg eller låg motivation – Inte för att eleven saknar förmåga (i fallet med hög begåvning), utan p.g.a. att undervisningen inte engagerar
-
Utanförskap och känsla av att vara “annorlunda”
Elever med låg begåvning kan ha svårt att hänga med i samtal, lekar eller grupparbeten och därmed hamna i socialt utanförskap. Högbegåvade elever kan känna sig annorlunda eftersom de tänker snabbare, har andra intressen eller har svårt att relatera till jämnåriga.
Gemensam utmaning:
Båda grupperna riskerar att inte känna tillhörighet i kamratgruppen, vilket är centralt för barns och ungas psykologiska utveckling. Utanförskap i skolan är starkt kopplat till psykisk ohälsa, låg självkänsla och skolfrånvaro.
“Normalbegåvade” barn (IQ 85–115) utgör ca 70 % medan 30 % av barnen faller utanför normen, det är alltså relativt vanligt att vara ovanligt och således något skolan behöver ta hänsyn till.
Psykologen kan bidra med:
- Bedömning av begåvningsnivå och lärandeförutsättningar - Rekommendera stödinsatser, berikning, stimulans, skydd mot marginalisering - Handledning till personal kring differentiering och bemötande - Stöd till eleven i att bygga strategier och stärka självkänsla - Samverkan med vårdnadshavare och elevhälsoteam
Ge minst två exempel på orsaker till skolfrånvaro på vardera nivå när det gäller individ-, familje- och skolnivå.
Beskriv två exempel på insatser som en psykolog kan bidra med vid skolfrånvaro, där det ena är ett exempel på en förebyggande insats och det andra är ett exempel på en åtgärdande insats. Referera till kurslitteratur och föreläsningar.
Heterogena orsaker:
Individ; S-Å-S
Stress / Sömnproblem
Ångest/oro, depression, NPF
Somatiska sjukdomar
Hem; B-K-S
Bristande rutiner och eller stöd hos förälder
Konflikter
Sjukdom hos förälder
Skola; B-U-B
Bristande rutiner för närvarokontroll, mobbning (KiVa)
Upplevelse av misslyckande
Bristande stöd från lärare
Skolfrånvaro är ett komplext fenomen som ofta är ett tecken på bakomliggande psykiska, sociala eller pedagogiska svårigheter. Det är ett allvarligt problem eftersom långvarig frånvaro kan få negativa konsekvenser för elevens skolgång, psykiska hälsa och framtida möjligheter till arbete och självständighet.
Två exempel på insatser en psykolog kan bidra med:
Förebyggande insats: Skapa främjande skolmiljöer
Skolpsykologen kan arbeta på organisationsnivå för att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö. Det kan handla om att handleda lärare i bemötande av elever med särskilda behov, implementera program för social och emotionell kompetens (t.ex. SET), och arbeta med skolans normer och relationer.
Åtgärdande insats: Individuell kartläggning och samordning
Kartlägg alltid (tsm med eleven):
- Riskfaktorer (vad håller eleven från skolan) - Friskfaktorer (ex. enstaka god vuxenrelation)
När frånvaron redan uppstått kan psykologen bidra genom att kartlägga orsakerna på individnivå via samtal, bedömning och samarbete med elev, vårdnadshavare och skolpersonal. Detta ligger i linje med ett bio-psyko-socialt perspektiv. Interventioner kan inkludera att arbeta med:
- Goda relationer och elevinflytande (tex CPS, upplevelse av att någon bryr sig i skolan) - Motivation (Beteendeanalys, förstärkarkartläggning) - Samverkan mellan instanser, tex BUP, socialtjänst, HAB, skola & hemmet - Långsamt skolnärmande
Situationen upplevs ofta otroligt belastande för föräldrar, behövs ofta koordinator för att lotsa barn tillbaka till skolan.
Enligt WHO är förebyggande arbete mot marginalisering och psykisk ohälsa bland unga en global prioritet. Skolfrånvaro kan ses som en tidig indikator på ohälsa, och insatser i skolmiljön har visat sig vara både kostnadseffektiva och etiskt motiverade
Ge exempel på och beskriv minst tre faktorer som kan påverka läs- och skrivsvårigheter så som
det presenteras i kurslitteraturen. (3p)
Läs- och skrivsvårigheter kan delas in i:
Specifika svårigheter som ofta beror på medfödda avvikelser i språkprocessande funktioner och är inte kopplade till bristande undervisning eller generell begåvning. Dyslexi är den vanligaste formen och förekommer hos ungefär 5–8 % av eleverna. Fonologisk medvetenhet är särskilt viktigt för tidig läsinlärning. Det är en specifik inlärningsstörning som oftast upptäcks i lågstadiet.
Den mest vedertagna förklaringen till dyslexi är svårigheter med fonologisk bearbetning, alltså att uppfatta, identifiera och manipulera språkets ljudstruktur. Personer med dyslexi har svårt att koppla ljud (fonem) till bokstäver (grafem), vilket försvårar både avkodning och stavning.
Generella eller sekundära svårigheter, som kan ha flera orsaker. Det kan t.ex. bero på bristande språklig stimulans, psykisk ohälsa, koncentrationssvårigheter (t.ex. vid ADHD), eller miljöfaktorer såsom skolfrånvaro eller bristande undervisningskvalitet.
Hur kan skolan arbeta med detta?
1. Tidig upptäckt och kartläggning
Genom strukturerad observation, screening och diagnostisk utredning (i samverkan med specialpedagog, logoped och psykolog) kan elever med svårigheter identifieras tidigt. Psykologen kan genomföra kognitiv testning och analysera om problemen är kopplade till fonologisk förmåga, arbetsminne eller annan kognitiv funktion.
- Anpassningar i undervisningen
Insatser bör inkludera kompensatoriska verktyg som talsyntes, ljudstöd och alternativa sätt att visa kunskap (t.ex. muntligt i stället för skriftligt). Även extra undervisning i fonologisk träning, strukturerad lästräning och multisensoriska metoder har evidensstöd. - Psykologiskt stöd och relationsskapande
Då svårigheter med läsning och skrivning ofta påverkar självkänslan, kan psykologen bidra med att stärka elevens självbild och motverka skolvägran. Stödjande samtal och relationsbyggande arbete är viktiga delar i detta.
Beskriv tre exempel på vad en skolpsykolog kan bidra med i ett elevhälsoteam. Referera till
kurslitteratur och föreläsningar i ditt svar.
En skolpsykolog har en central roll i elevhälsoteamet (EHT) och bidrar med psykologisk kompetens som omfattar såväl individ-, grupp- som organisationsnivå. Psykologens arbete sträcker sig från förebyggande och hälsofrämjande insatser till utredande och behandlande uppgifter. Nedan följer tre konkreta exempel på vad en skolpsykolog kan bidra med i EHT:
K-U-B-P
- Skapa goda lärmiljöer genom konsultation och handledning
Skolpsykologen har kunskap om hur individers och gruppers psykiska utveckling påverkas av samspelet med miljön. Genom att analysera klassrumssituationer och skolmiljöer kan psykologen bidra till att förbättra lärandemiljön, exempelvis genom att identifiera stressfaktorer eller bristande struktur. Psykologen kan handleda lärare i att förstå och bemöta elever med särskilda behov, vilket stärker den psykosociala arbetsmiljön och främjar elevers lärande (Schad, 2021).
- vilka relationer har du knappt någon relation till?
- vilka faktorer påverkar gruppens trygghet?
- vilka eftersläpande färdigheter har eleven?
- vilket stöd behöver personalen för att arbetssättet ska användas över tid i organisationen? - Identifiera och utreda kognitiva och socioemotionella svårigheter
En viktig del av skolpsykologens arbete är att genomföra psykologiska bedömningar och utredningar vid misstanke om exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), intellektuell funktionsnedsättning, inlärningssvårigheter eller emotionella problem. Syftet är att förstå elevens behov och ge rekommendationer för anpassningar eller vidare stöd. Detta är ofta en åtgärdande insats som blir aktuell efter att andra stödinsatser prövats. - Arbeta främjande för psykisk hälsa och skolnärvaro
Skolpsykologen har kompetens i att arbeta preventivt med psykisk hälsa. Detta kan ske genom att leda gruppinterventioner för stresshantering, främja positiva relationer i klasser genom sociala färdighetsträningar, eller bidra i skolans arbete mot mobbning. Psykologen kan också stödja implementering av evidensbaserade program för emotionell och social kompetens, vilket främjar både välbefinnande och skolprestation.
Kan t.ex. innebära:
- Tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete
- I samverkan med lärare, elever, vårdnadshavare och skolans övriga personal arbeta med pedagogiskt inriktade insatser för att stödja elevers kognitiva, sociala och emotionella utveckling och stödja utvecklingen mot utbildningens mål
- På rektorns uppdrag genomföra psykologiska utredningar och bedömningar av elever, grupper och organisationer för
att bidra med psykologisk kunskap om elevers förutsättningar för lärande och behov av stöd
- Ge handledning och konsultation till skolans övriga personal
- Bidra med kunskap kring psykiska besvär samt i viss mån med stödjande samtal till elever, vårdnadshavare och pedagoger
- Bidra med psykologisk kunskap kring skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling, till exempel genom utbildning kring psykisk hälsa och ohälsa
- Ta till vara kunskap om elevernas psykiska hälsa i elevhälsans övriga arbete
Psykologer i skolan är nyckelaktörer i detta arbete då de har kompetens att förena individfokuserade insatser med organisationsutveckling. Det internationella ramverket förespråkar dessutom interprofessionell samverkan och skolbaserade insatser som når alla elever – något som skolpsykologer är tränade för att initiera och leda.
Ge exempel på tre riskfaktorer och tre skyddsfaktorer för barns utveckling och hälsa.
Risk- och skyddsfaktorer är centrala begrepp inom preventionspsykologi och används för att identifiera vilka barn som löper ökad risk för negativa utfall – såsom psykisk ohälsa, skolmisslyckanden eller socialt utanförskap – samt vilka faktorer som kan kompensera eller mildra dessa risker.
Tre riskfaktorer; S-O-N
Låg socioekonomisk status (SES)
Barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer löper ökad risk för stress, sämre tillgång till utbildningsresurser, ohälsosamma levnadsvanor och psykosociala belastningar.
Psykisk ohälsa hos föräldrar eller annan dysfunktionell familjesituation.
Exempelvis depression, missbruk eller våld i hemmet påverkar barnets känsla av trygghet, emotionella utveckling och förmåga att fokusera i skolan.
Negativ skolmiljö
En skolmiljö med låg struktur, dålig lärar-elev-relation, mobbning eller brist på stödinsatser kan skapa långvarig oro, frånvaro och minskad motivation för lärande.
Tre skyddsfaktorer; SA-R-PS
God skolanknytning
När elever känner sig sedda, inkluderade och har ett meningsfullt sammanhang i skolan minskar risken för utanförskap och psykisk ohälsa.
Starka relationer till vuxna
Trygga anknytningar till föräldrar, lärare eller andra vuxna fungerar som buffert mot stress och stärker elevens självkänsla och motståndskraft (resiliens).
Förmågor inom självreglering och problemlösning
Barn som utvecklar goda exekutiva funktioner, som impulskontroll och emotionell reglering, hanterar motgångar bättre och uppvisar högre motståndskraft mot riskfaktorer.
Beskriv CPS
CPS – Collaborative & Proactive Solutions är en evidensbaserad metod utvecklad av den amerikanske barnpsykologen Dr. Ross W. Greene. Den används främst i arbete med barn och ungdomar som har beteendeutmaningar, t.ex. utagerande beteende, skolvägran, impulsivitet eller trotssyndrom – men fungerar även förebyggande i skolan.
“Barn gör rätt om de kan.”
– Beteendeproblem beror inte på bristande vilja utan på bristande färdigheter (t.ex. flexibilitet, frustrationstolerans, problemlösning).
Barn som har utbrott, vägrar instruktioner eller får konflikter med vuxna saknar färdigheter för att hantera krav i vissa situationer, inte motivationen.
🛠️ CPS i praktiken: Tre steg (E-D-I)
- Empatisteget (Empathy Step)
Vuxna börjar med att lyssna empatiskt och nyfiket:
“Jag har märkt att det har varit svårt för dig på rasten ibland. Vad är det som händer då?”
Målet är att förstå barnets perspektiv och oro, inte att förklara eller lösa något direkt.
- Definiera den vuxnes oro (Define Adult Concerns)
Den vuxne beskriver sina egna behov, krav eller ansvar, tydligt men icke-konfrontativt:
“Jag är orolig för att det blir otryggt när någon slår andra på rasten.”
- Gemensam lösning (Invitation Step)
Barn och vuxen samarbetar för att hitta en lösning som båda kan acceptera:
“Kan vi komma på något som gör att du får en paus när du blir arg, utan att någon blir skadad?”
Beskriv PBS
PBS är ett skolövergripande arbetssätt för att:
- Främja positiva beteenden - Förebygga problemskapande beteenden - Skapa en trygg, förutsägbar och stödjande skolmiljö för alla elever
Det bygger på tillämpad beteendeanalys (ABA), men fokuserar på miljöanpassningar och proaktivt stöd, snarare än bestraffning eller reaktiv disciplin.
🧱 Grundprinciper:
- Alla beteenden är ett sätt att uppnå något (t.ex. uppmärksamhet, undvika krav, få kontroll) - Hellre förstärka det vi vill se mer av än bestraffa det vi vill se mindre av - Anpassa miljön genom att minska krav, öka tydlighet, ge förutsägbarhet och struktur - Lär ut, modellera och belöna det önskade beteendet systematiskt - En samsyn i hela skolan är avgörande
Vad är skolpsykologens roll vid misstanke om IF hos en elev?
I Sverige har skolpsykologen en central roll inom elevhälsan när det gäller att identifiera och utreda barn med misstänkt intellektuell funktionsnedsättning (IF). Uppdraget är reglerat i skollagen och sker i nära samverkan med andra professioner inom elevhälsan samt med vårdnadshavare.
När en elev uppvisar varaktiga och betydande svårigheter att nå kunskapskraven, kan skolpsykologen initiera en psykologisk bedömning. Denna bedömning syftar till att utreda om elevens svårigheter kan bero på en intellektuell funktionsnedsättning.
Utredningen inkluderar:
- Kognitiv testning: Användning av standardiserade psykologiska test för att bedöma elevens intellektuella förmåga. - Bedömning av adaptiv förmåga: Analys av elevens förmåga att hantera vardagliga krav och självständighet. - Samarbete med andra professioner: Samverkan med skolläkare, specialpedagoger och kuratorer för att få en helhetsbild av elevens situation.
Det är viktigt att skolpsykologen beaktar kulturella och språkliga faktorer som kan påverka testresultaten, särskilt för elever med annan språklig eller kulturell bakgrund. I sådana fall kan det vara nödvändigt att använda tolk och anpassade testmetoder.
Innan ett beslut om mottagande i anpassad grundskola eller gymnasieskola kan fattas, krävs en samlad utredning som inkluderar:
- Pedagogisk bedömning: Utförd av lärare eller specialpedagog för att kartlägga elevens kunskapsnivå och inlärningsförmåga. - Psykologisk bedömning: Genomförd av skolpsykolog för att utreda elevens kognitiva och adaptiva förmågor. - Medicinsk bedömning: Utförd av skolläkare för att identifiera eventuella medicinska faktorer som påverkar elevens lärande. - Social bedömning: Genomförd av kurator eller annan socialt kunnig personal för att förstå elevens sociala sammanhang och eventuella påverkan på lärandet.
