Kap 1. Introduction to cognitive psychology Flashcards
Vad handlar kognitiv psykologi om? (Sid 3)
Gren inom psykologin som handlar om mottagning av intryck (perception), minne och inlärning, tänkande och reflektion, det vill säga kunskapsliv och informationsbearbetning.
Redogör för de olika stadierna vid kognitivt processande. (Sid 3-4)
Perception: Upptagning av information genom våra sinnen. Learning and memory storage: Lärdom samt sparande av det vi tagit in. Retrieval: Genom att vi sparat det så kan vi vid senare tillfälle ta fram denna information. Thinking: Genomgång av den nya information/det vi gått igenom.
Redogör för de fyra övergripande tillvägagångssätten vid studiet av kognitivpsykologi. (Sid 4-6)
Experimental psychology: psykologisk forskning som använder experiment för att fastställa fakta och samband. Computer modelling: Cognitive neuropsychology: forskning av hjärnans och individens sätt att fungera och bearbeta information. Görs mycket forskning på hjärnskadade patienter. Cognitive neuroscience: Vetenskapen om sambandet mellan nervprocesser och kognitiva funktioner som perception, lärande och minne.
Vad menas med behaviorism, gestaltpsykologi, respektive schema teori? (Sid 6-8)
Inre kunskap om hur saker ser ut/är som vi plockar fram för att lättare inse vad vi har framför oss (ex. vi vet direkt att det är en hund vi ser eftersom vi sett hundar förut).
Vad menas med top-down respektive bottom-up processande? Diskutera vilkenbeydelse som respektive process har för vår perception (dvs. hur vi tolkarinformationen från våra sinnesorgan). (Sid 9)
Top-down processing: ens tidigare kunskap påverkar ens perception. Bottom-up processing: stimulansen (det vi ser/hör/etc.) påverkar vår perception (när vi ser något för första gången.)
Vad menas med feature detectors? Vilken är skillnaden mellan komplexa och enklafeature detectors? Vilket empiriskt stöd finns det för feature detectors? (Sid 10-11)
Det ett flertal olika mekanismer i informations-bearbetande center såsom datorer och hjärnor som svarar selektivt till specifika särdrag. Det visuella systemet har detektorer för linjer, vinklar och mer komplexa stimuli som en persons ansikte.
Redogör för vad olika delar av cortex har för funktion. Ta upp de delar som behandlasi kapitel 1. Var ligger de olika delarna? (Sid 12-15)
Frontalloben: motorbarken(som kontrollerar alla viljestyrda muskelrörelser.) Brocas Area styr talförmågan. Det centrala verkställande systemet som kontrollerar den mentala processen såsom att göra ett medvetet val.
Occipitalloben: Information från ögats synceller, bearbetas och omvandlar synintrycken till bilder som i sin tur sammankopplas med minnet.
Parietallob: Hjärnans kommandocentral, bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap. Koordinerar synintryck med rörelser så att vi kan sträcka oss efter föremål och veta var i rummet kroppen befinner sig. Somato-sensoriska barken (ta in känselintryck från hela kroppen som tex, smärta.)
Temporallob: Har hand om minnet i Hippo campus/Amygdala. Språkförståelse. Wernickes Area.
Redogör för vad som menas med en dubbel dissociation. Visa på hur man med hjälp av en dubbel dissociation har fått stöd för att korttidsminnet och långtidsminnet är två olika typer av minne. (Sid 14-15)
Double Dissociation är när två relaterade mentala processer kan fungera oberoende av varandra.
Skador i hjärnan kan leda till förstört LTM men intakt STM, eller tvärt om beroende på var skadan ligger.
Vad menas med transmittorsubstanser (= neurotransmitters) respektive synapser?(Sid 15-16)
Kemiska ämnen som agerar som budbärare mellan nervceller.
Synaps: Kopplingen mellan givarcellens axon (utgång) och mottagarcellens dendrit (ingång).
Redogör för Donald Hebbs teori om hur information lagras i minnet. Observera att Hebbs teori både handlar om förbindelsen mellan enskilda nervceller och förbindelsen mellan sammansättningar (= assemlies) av nervceller. Vilket stöd finns för denna teori. (Sid 15-17)
Minnen lagras genom att nya synapser bildas i hjärnan. Han menade dessutom att de neuroner som ofta används förstärks och blir sannolikt mer frekvent använda i framtiden.
Fler kopplingar mellan neuroner kan göras om individen hittar samband och att detta knyter samman dem fler och fler (cell-assembly).
Neuroner förändrades vid elektrisk stimulering och fler kopplingar tillkom som ett resultat. Dessa kopplingar aktiverades enklare i följande stimuleringar: LTP (long-term potentiation).
Vad menas med automatiska respektive kontrollerade processer? Diskutera hur det vå typerna av processer komplementerar varandra. Vilka är för- och nackdelarna med de två typerna av processer. Ge exempel från det verkliga livet på de två typerna av processer. (Sid 17-19)
Automatiska processer: Väl inlärda handlingar som ej kräver vår medvetna fokus. Exv. bilkörning i lugn trafik.
Kontrollerade processer: När vi medvetet lägger fokus på en handling och styr den medvetet. Exv. när en oväntad situation dyker upp i trafiken som “auto-piloten” inte klarar av.
Automatiska processer kräver ej fokus men kan därför lättare göra misstag,
Vad menas med blindsyn (= blindsight)? Var ligger skadan vid blindsyn? (Sid 20)
När man trots blindhet pga skada i primära syncentrum ändå har en viss förmåga att “se” ett föremål som finns i det blinda fältet. Trots att man inte är medveten om att det är där.
Vad visade Libets EEG-studie (Libet 1985)? Diskutera vilka slutsatser som man kan göra utifrån denna studie. (Sid 21)
Benjamin Libet demonstrerade i ett experiment att aktiviteten i hjärnan kan visas 300 millisekunder före en person känner att den har gjort ett val.
