Kap 2 Flashcards
(25 cards)
Grå substans
Består av nervcellernas cellkroppar. Dess tjocklek på hjärnbarken är ca. 2-3mm.
Hjärnans evolution - skillnaden mellan djur och människan
1.
Större hjärna i förhållande till kroppen. Människans är ca 1:40. Detta tros bl.a. vara en följd av att vi började stå upp -> struphuvudet sjönk och vi kunder prata och socialisera -> händerna användes för annat -> större pannlob
2.
Kortikalisering, dvs. att hjärnbarkens proportionella storlek av hjärnan. Hos människan är den förhållandevis stor -> måste vara veckad. (sker i slutet av graviditeten hos fostret)
3.
Pannloben är förhållandevis stor. Exekutiva funktioner, uppmärksamhet, varseblivning, planering, beslutsfattande osv.
-> SJÄLVMEDVETENHET
Hjärnans plasticitet
Innebär att hjärnan är formar och den är det under hela livet. Mest är den dock det hos unga. Detta gör att unga har den största chansen till god rehabilitering efter hjärnskada. Hjärnans andra områden kan “ta över” det skadade områdets uppgifter. Detta är dock möjligt hela livet men blir lite svårare.
Nervsystemet
CENTRALA NERVSYSTEMET:
Hjärnan
- bearbetar information
- styr kroppens funktioner
Ryggmärgen
- automatiska reflexer
- förmedlar information
PERIFERA NERVSYSTEMET:
SOMATISKA NERVSYSTEMET
Sensoriska nervsystemet
-känselnerver
Motoriska nervsystemet
-motoriska nerver
AUTONOMA NERVSYSTEMET
Sympatiska nervsystemet
-fly eller fläkta reaktionen, ökar kroppens beredskap
Parasympatiska nervsystemet
-lugnar ner kroppens reaktioner
Fallbeskrivning - när somatiska nervsystemet inte fungerar
Ian Waterman
Var 19 år gammal då han fick ett sår i fingret då han jobbade på slakteri. Detta ledde till en inflammation som förstörde hans somatiska nervsystem.
Detta innebar att han inte längre kunde varsebli och styra sin kropp och dess rörelser.
Med mycket övning kunde han dock med hjälp av synsinnet ta över och börja röra sig igen och till slut även köra bil.
Summation - nervceller
Detta innebär den kombinerade effekt av hämmande eller stimulerande effekter från andra nervceller. Detta påverkar i sin tur ifall en nervimpuls förs vidare eller inte.
Nervimpulsens vandring
Från dendriterna får nervcellen en impuls (kemiskt) -> skickar iväg den elektriskt genom axonet -> nervimpulsen når ändförgreningen (synaptiska klyftan på nervceller) -> från vesiklarna släpps transmittorämnen -> passar eller passar inte i den andra nervcellens receptorer -> påverkar alltså den antingen hämmande eller stimulerande -> summationen kan ifal den är mer stimulerande leda till elektrisk spänning -> jonkanalerna öppnas och det bildas aktionspotensial -> nervimpulsen förs vidare
Dopamin
Limbiska systemet (nucleus accumbens) -> belöningssystemet. Kopplas till beroende, beslutsfattande, motivation, risktagande osv.
Basala ganglierna (förmågan att kontrollera rörelser) -> störning i produktionen, för liten produktion, leder till parkinson. För mycket kan leda till enstaka psykoser, hallucinationer och schizofreni.
Serotonin
Har att göra med tillfredsställelse och lycka. En för liten mängd serotonin har kopplats till depression. Dock är man inte säker och serotoninhalten direkt eller endast indirekt har att göra med depressionen.
Depressionsmedicin kan påverka serotoninet så att det inte återupptas i den synaptiska klyftan utan finns där längre.
Psykoaktiva ämnen
De påverkar funktionen av transmittorämnena.
Hämmande:
Alkohol, opium och heroin
Stimulerande:
Koffein, ecstasy och amfetamin
Hemisfär
Hjärnhalva. Finns 2 sådana i hjärnan.
Kontralateral
Detta innebär att hjärnan fungerar så att synnerverna och motoriska nervbanorna korsas i hjärnan och påverkas alltid av motsatt sida av hjärnan.
Split-brain patienter
Pga att hjärnbalken är avskuren, pga epilepsi, har hjärnhalvorna inte kontakt.
Detta leder till att då man ser något i högra synfältet kan man bra namnge det men om det ses i vänstra synfältet inser människan inte att hen har sett något alls eftersom att benämningen av föremål sker i vänstra hjärnhalvan (hos högerhänta främst). Ifall man ber personen att rita föremålet med vänster hand så går dock detta fastän hen inte inser att hen har sett något.
Brocas område
Område på vänstra hjärnhalvan. Står för språkproduktionen.
Brocas afasi -> dåligt ordförråd och långsamt tal. Även svårigheter med att skriva men läsning går bra och även förståelse för språk.
Wernickes område
Står för språkförståelsen.
Wernickes afasi -> personen pratar ledigt men andra har mycket svårt att förstå. Problem även med att skriva och läsa. Använder “icke-ord” och felaktiga meningsuppbyggnader osv.
Phineas Gage
Fick år 1848 en metallstång som trängde in i pannloben. Detta resulterade i att hans personlighet förändrades helt. Utifrån det här kunde man tidigt dra slutsatsen att pannloben har att göra med personligheten.
Pannloben har att göra med - exekutiva funktionerna, att styra uppmärksamheten, koncentrationen, aktiviteten, impulskontrollen och känsloregleringen.
Stora hjärnan
Största delen av hjärnan. Består av hjärnbarken (3mm tjock, grå färgad) och limbiska systemet.
Lilla hjärnan
Styr funktioner som timing av rörelser, rytmik, balans och automatiska rörelser.
Hjärnstammen
Mest primitiva delen av hjärnan. Styr de automatiska kroppsfunkionerna som puls, andning och aktiveringsnivå.
Består av förlängda märgen, bryggan, mitthjärnan och mellanhjärnan.
Limbiska systemet
Kopplas ihop med känslor, motivation, autonoma funktioner.
Består av:
Hippocampus - minnet och inlärning (+spatial gestaltning och orienteringsförmåga)
Hypothalamus - Påverkar hormonproduktionen genom att skicka info till hypofysen som ligger bredvid. Styr alltså känslor av mättnad, törst, sexuell aktivitet, välbehag osv.
Thalamus - hjärnans kommandocentral, tar emot impulser och skickar till rätt område
Amygdala - kopplas till känsloreaktioner, mest med rädsla och ilska
EEG
Den äldsta hjärnavbildningsmetoden (redan 1920-talet)
Används fortfarande inom medicinen för att undersöka neurologiska sjukdomar som epilepsi och migrän och sömnproblem.
Man fäster elektroder på skalpen (eller med mössa) och mäter förändringen i den elektriska aktiviteten.
Det kan vara svårt att få en exakt placering med denna metod eftersom skallen inte släpper igenom så mycket elektrisk aktivitet. Kan även vara svårt att mäta sådan aktivitet som finns djupare i hjärnan.
EEG
Den äldsta hjärnavbildningsmetoden (redan 1920-talet)
Används fortfarande inom medicinen för att undersöka neurologiska sjukdomar som epilepsi och migrän och sömnproblem.
Man fäster elektroder på skalpen (eller med mössa) och mäter förändringen i den elektriska aktiviteten.
Det kan vara svårt att få en exakt placering med denna metod eftersom skallen inte släpper igenom så mycket elektrisk aktivitet. Kan även vara svårt att mäta sådan aktivitet som finns djupare i hjärnan.
Strukturella hjärnavbildningsmetoder
DT:
Datortomografi. Man får med hjälp av röntgenstrålar tvärsnittsbilder av hjärnan.
MRI:
Detta sker i ett rör med ett magnetfält där människan får ligga. Man får på detta sätt en genomskärning av hjärnan. Detta baserar sig på hur människans väteatomer reagerar på magnetfältet.
Funktionella hjärnavbildningsmetoder
MEG:
Nervimpulserna skapar alltid ett litet magnetfält när de far fram i hjärnan. Skalpen isolerar inte dessa så bra så med MEG metoden kan man mäta dem från skalpen. Med denna metod kan man undersöka aktiviteten ganska noggrant (bättre än EEG)
fMRI
Baserar sig på MRI metonen. Men i denna metod mäter man syreförbrukningen i hjärnan. Man kan exempelvis ganska exakt mäta vilka områden som används då man lägger något specifikt på minnet.
PET
Med denna metod kan man undersöka olika molekyler, t.ex. transmittorämnen i hjärnan. Detta sker genom att man sprutar in ett radioaktivt spårämne i blodomloppet som sedan tar sig till det område man vill undersöka och fäster sig vid vävnaden. Då ämnet sönderfaller uppstår gammastrålning som man kan mäta och då får man en tredimensionell bild av spårämnet.
Lågsam metod!
Används för forskning och medicinsk diagnostik.
