Kap 5 Flashcards
(36 cards)
Minnesfaser
Kodning
Sker då vi mottar olik information med våra sinnen. Detta sker omedvetet. Det handlar även om att vi bearbetar informationen och skickar den till arbetsminnet
Lagring
Lagnringen sker från arbetsminnet till långtidsminnet.
Återkallande
Här behövs arbetsminnet igen. Återkalandet går alltså ut på att arbetsminnet plockar ut någonting från långtidsminnet så att vi kan tänka på det i stunden.
Baserar sig på associationer (även priming)
Minnessystem
Grundas sig på Atkinsons och Shiffrins flerlagermodell som delade in minnets delar i hur länge de kan hålla information. (en teoretisk modell). De ansåg dock exempelvis att minnet endast nådde långtidsminnet genom upprepning, vilket har konstaterats att inte stämmer.
Sensoriska minnet
Här upptas olika retningar från omgivningen av våra sinnen. De lagras bara några millisekunder (upp till en sekund) måste under den tiden bearbetas och tas upp av arbetsminnet för att vi ska bli medvetna om dem.
(Ibland kan informationen gå genast från sensoriska minnet till långtidsminnet)
Arbetsminnet
Detta minnessystem kan ses som vårt tänkande. Dessa ord jag skriver ner just nu finns i mitt arbetsminne. De finns kvar i några sekunder om de inte upprepas och lagras i långtidsminnet. Arbetsminnets kapacitet är 3-5 minnesenheter.
Arbetsminnet står även för återkallandet av minnen.
Långtidsminnet
Detta består av det procedurala minnet (icke-medvetet), och det deklarativa minnet (medvetet) som består av kunskapsminnet och episodiska minnet.
Kapaciteten är obegränsad och informationen från långtidsminnet kan upptas igen till medvetandet genom arbetsminnet.
Fallet J.K.
Intelligent ingenjör som fick parkinsom vid 60-års åldern.
Med tiden blev minnet sämre
-> kunskapsminnet försvann medan t.ex. episodiska minnet fortfarande fungerade bra
Fallet K.F.
Fick en hjärnskada i en motorcykelolycka.
Detta ledde till att han inte kunde hålla mer än 2 saker i tanken i gången (fungerade om det handlade om bilder inte hörseln)
-> arbetsminnet var alltså drabbat
Fallet H.M.
Han hade svår epilepsi som ledde till att han gjorde en operation där en del av tinningloben togs bort.
Han hade kvar sitt episodiska minne och kunde hålla en konversation helt okej och hans personlighet hölls oförändrad men:
-> han kunde inte skapa mer långtidsminnen
Medvetet (explicit) minne
Påverkar jaguppfattningen med alla minnen om en själv och feedback från andra
-känsloladdade minnen
Det deklarativa minnet, alltså episodiska och kunskapsminnet är till största del medvetet
Metaminne
Att man upplever sig veta vad man själv minns, som erfarenheter, kunskap osv.
Icke-medvetet (impicit) minne
Det procedurala minnet är till största del implicit.
Många minnen påverkar oss utan att vi vet om det. Till exempel kan vi omesvetet tro att en person anser att vi inte klarar av något och därför drar vi oss bort från den saken utan att veta orsaken.
INTUITION (t.ex. branden)
Kunskapsminnet (sematiska minnet)
Detta innehåller kunskap och information om hela världen, språket, omgivningen osv.
Vi kan sätta ord på dessa minnen och förstår betydelsen.
Lagras i olika delar av hjärnan, allmän information i tinningloberna, språk speciellt i vänstra tinningloben, syn i nackloben och allmäna kunskapsminnen även i nedre delarna av hippocampus.
Episodiska minnet
Händelseminnet eller det biografiska minnet.
Dessa minnen lagras på basis av vår tolkning, våra känslor, sinnesretningar, önskningar osv. Detta innebär att de inte behöver vara helt exakta och sanningsenliga.
Dessa minnen är som filmcener från vårt liv, t.ex. julafton år 2009.
Lagras mest i hippocampus då den har celler som är specialiserade på placering och orientering.
Procedurala minnet
Ofta mycket automatiserat.
Hit hör motoriska färdigheter, tankemönster och handlingssätt.
Exempelvis. Hur man snabbt fångar en boll, läser noter eller gör morgonrutinen.
Non-deklarativt minne. Man har ofta svårt att med ord förklara hur man kan dessa saker. T.ex. med ord förklara hur man snabbt reagerar och fångar en boll.
Kan lagras till och med helt utan hippocampus, istället av basala ganglierna och lillahjärnan (även amygdala i inlärda reaktioner)
Ikonminne
Ibland kan en yttre synretning vara så snabb att vi egentligen inte skulle kunna varsebli den. Eftersom att receptorcellera ändå förblir aktiverade i ungefär en sekund så kan vi förstå vad det var vi såg.
Ekominne
“Vad sa du?” är en fråga man ofta ställer och i nästa stund inser man vad det var någon sade. Detta sker eftersom att det sensoriska minnet håller kvar hörselförnimmelsen en stund.
Beröringsminne
Exempelvis då någon kittlar dig med en fjäder så kan du en stund efter känna känslan och klia på rätt ställe -> pga sensoriska minnet.
(samma med lukt- och smaksinnet)
Baddeleys arbetsminnesmodell
Centrala exekutivfunktionen - ansvarar för arbetsminnets almänna exekutiva funktioner och för styrandet av uppmärksamheten
->
VISUOSPATIALA SKISSBLOCKET
- bearbetar färg, form och placering
- högra hjässloben + associationsområden
FONOLOGISKA KRETSEN
- hörda ljud och språkliga innehåll, (inre tal)
- vänstra hjässloben + andra språkområden
->
Dessa tillsammans bildar EPISODISKA BUFFERTEN
- innehållet blir episoder, händelsekedjor
- denna sparar tillfälligt informationen och flyttar sedan den till långtidsminnet
Tidig forskning om lagringssätt
Craik och Tulving
- 60 ord
- “Är ordet skrivet i kursiv?”,”Börjar ordet på ljudet B?” eller “Kan du möta en sådan här på gatan?” frågades
- > en djupare analys gjorde att de mindes bättre
Godden och Baddaley
- dykare lärde sig ordlistor under vattnet och på land och testade återkalla dem
- > land-land och vatten-vatten kunde bäst återkallas
Minnesspår
Bildas av att nervceller aktiveras samtidigt och sedan bildar kopplingar. Alltså en bana för nervimpulsen som upplevs som ett minne.
Antingen
- skapar nya synapser/omorganiserar befintliga
- mer transmittorämnen/mer receptorer
- möjligtvis helt nya nervceller för kopplingen
Minneskonsolidering
Det sätt på hur minnen skapas.
Det som sker är alltså att flere nervceller aktiveras samtidigt. Det bildas kopplingar mellan nervcellerna och de tenderar att i framtiden även aktiveras samtidigt. Vid övning och repetition blir kopplingarna starkare och minnet blir mer långvarigt och stabilt.
Rekonsolidering
Innebär att då man tar upp något från långtidsminnet till arbetsminnet (återkallar) så kan minnet förändras och sedan lagras igen i litet annan form.
Kopplingsteorin
Enligt denna teori kräver konsolideringen att man kopplar det nya till en större helhet eller på något sätt försöker hitta kopplingar och associationer till annat.
(djupinriktat studiesätt)
Hippocampus
Viktigaste i att skapa långtidsminnen!
Fungerar som ett tillfälligt minneslager -> minnet aktiveras i sinnesområdena i hjärnan och bildas kopplingar -> hippocampus behövs inte längre
Saker som påverkar minnet
- Acetylkolin, glutamat och andra transmittorämnen
- djup sömn
- stress (kortisol, newcomer)
Associationer
Påverkar minnet och inlärningen
- priming
- tillgänglighetsheuristiken
Associationerna gör sematiska nätverk. Då man minns en sak kan man plötsligt minnas många fler. Dessa kopplingar blir till av erfarenheter (mer sällan av aktiv koppling).
Tillgänglighetsheuristiken
Går ut på att det som är mest tillgängligt i minnet, alltså saker vi lätt kommer på, påverkar vårt vardagliga liv mycket mer. T.ex. beslutsfattande, tänkande.
