Kap 3 Flashcards
(22 cards)
Sensoriska tröskeln
Den minsta möjliga retning som åtminståne i hälften av fallen förnimms.
Medvetandetröskeln
Vi kan förnimma något utan att vara medvetna om det.
Vi kan känna obehag av låga ljud utan att höra dem eller priming-fenomenet, dejavu osv!
Då någonting når medvetandetröskeln uppmärksammar vi det och det skapas en varseblivning.
Sensorisk deprivation
Man tar bort alla sinnesretningar eller minskar dem. Detta kan användas för avslappningar korta perioder men har till och med använts som tortyr. Detta eftersom i princip alla personer börjar hallucinera med tiden.
Förnimmelse
T.ex. att du hela tiden förnimmer tröjan du har på dig fastän du inte medvetet tänker på den då du studerar. Förnimmelserna behöver alltså inte bli till medvetna varseblivningar.
Från stimulus till varseblivning
Stimulus -> energi till receptorcellerna som omvandlar det till nerbimpuld -> sensoriska barken -> förnimmelse -> tolkas i associationsområdena -> varseblivning -> medveten igenkänning (inre modeller)
Fantomsensation
Efter att man amputerat t.ex. en arm eller ett ben så kan man fortfarande ibland känna kittlande eller stickande där kroppsdelen borde sitta. Detta eftersom de områden i hjärnans sensoriska områden som representerade kroppsdelen fortfarande finns kvar och ibland aktiveras av någon orsak.
Blindsyn
Detta innebär att en persons ögon fungerar fullt normalt men det område i hjärnan som står för synvarseblivningar är skadat.
Detta leder till att personen kan gripa tag i föremål eller veta att någonting närmar sig fastän hen inte kan se. (pga. att nervcellerna från ögonen fortfarande aktiverar vissa hjärnområden).
Schemabaserad tolkning
Man gör tolkningar utifrån kontexten.
Exempelvis då man ser en inköpslista till matbutiken så har man ganska lätt att läsa den fastän texten skulle vara otydlig, detta eftersom att man vet vad det oftast brukar finnas på matlistorna.
Schemabaserad tolkning
Man gör tolkningar utifrån kontexten.
Exempelvis då man ser en inköpslista till matbutiken så har man ganska lätt att läsa den fastän texten skulle vara otydlig, detta eftersom att man vet vad det oftast brukar finnas på matlistorna.
Sinnesbaserad tolkning
Du kan inte utgående från inre modeller tolka det du förnimmer.
Kan vara något helt nytt fenomen och du måste exempelvis läsa noggrant och fundera vad det betyder.
Konstans
Storlekskonstans
Färgkonstans
Formkonstans
Turnbull pygméernas brist på konstans
Turnbull studerade pygméer och hans assistent Kenge var en ung pygméman.
Kenge trodde när han såg en flock bufflar på långt håll att de var insekter då de var så små. Han trodde inte alls på Turnbull då han förklarade verkligheten.
Den relativa storleken var alltså svår att förstå då han inte hade sådana inre modeller.
Saker som påverkar varseblivningen
-System1 och system 2
-Vad förväntar vi oss att se?
-Inre modeller
-Ansikten och “figuren från bakgrunden” speciellt intressanta för oss
(dock skiljer sig figuren och bakgrunden i olika kulturer, i asiatiska kulturer t.ex. observerar man bakgrunden mer)
-Gestaltlagar
Gestaltlagar
- Lagen av figur och bakgrund
- Likhetslagen
- Erfarenhetens lag
- Den gemensamma rörelsens lag
- Närhetslagen
- Slutenhetslagen
- Den goda kurvans lag
Monokulära ledtrådar för varseblivningen
Sådana ledtrådar vi kan se med ett öga och som hjälper djupseende. T.ex:
- Relativ storlek
- Ljus och skugga
- Ytgradient
- Närhet och skymmande
- Avstånd från horisonten
- Linjärt perspektiv
- Atmosfäriskt perspektiv
Monokulära ledtrådar för varseblivningen
Sådana ledtrådar vi kan se med ett öga och som hjälper djupseende. T.ex:
- Relativ storlek
- Ljus och skugga
- Ytgradient
- Närhet och skymmande
- Avstånd från horisonten
- Linjärt perspektiv
- Atmosfäriskt perspektiv
Binokulära ledtrådar för varseblivningen
Sådana ledtrådar som behöver båda ögonen för att hjälpa med djupseende.
Det handlar om skillnaden mellan det högra och vänstra synfältet. Bilden vi ser med de olika ögonen är något olika vilket skapar djup.
Den vinkel vi ser med våra två ögon hjälper oss att förstå avstånd (då något är nära korsas ögonen nästan)
Illusioner (och optiska illusioner)
Detta baserar sig på vår automatiserade varseblivning (system 1). Fastän vårt system 2 inser att någonting är på ett visst sätt är det svårt att inse.
Ex. linjerna med pilar på ändan, är lika långa fast man inte tror det
Ögats receptorceller
Tappar:
De gör att vi kan skilja på färger. Ifall dessa inte fungerarsom vanligt kan det leda till färgblindhet. (mycket vanligare hos män)
Stavar:
Dessa gör att man kan anpassa sig vid mörker, mörkerseende.
Blinda fläcken
Den punkt bak i näthinnan där synnerven går ut -> finns inga receptorceller.
Denna har lett till flera olyckor då det är ett område i synfältet vi inte kan varsebli.
Information från ögat till nackloben
Ljuset reflekteras på näthinnan -> flyttas med synnerven till det primära synområdet (synnerverna korsar varandra i chisman). -> bilden vänds rätt och luckorna fylls -> sekundära synområdet där form, färg och placering sker -> vad banan (vänstra tinningloben) -> var banan (högra hjässloben
Agnosier
Prosopagnosi - Ansiktsblindhet
- Ganska ovanligt, ca 2-3% av befolkningen i någon grad
- Kan bero på gener eller hjärnskada
Objektsblindhet
-Man kan t.ex. rita av en stol men kan inte förstå vad det föreställer
Ordblindhet
-Man känner igen bokstäver och kan skriva dem men får inte ihop samanhängande ord
Kombinationsagnosi
-T.ex. att man blandar ihop ett kort och ett DVD-fodral eftersom de har liknande form
Hörselagnosier
- T.ex. att en person inte kan förstå hörda ord -> förstår teckenspråk
- Kan även handla om att man inte kan koppla en röst till någon person
Taktil agnosi
-Innebär att man inte med hjälp av känselsinnet kan förstå vad det är för föremål
