Kap 2 Flashcards

(33 cards)

1
Q

Vad kan Capgras syndrome vara ett resultat av?

A

Variationer av ingrepp i hjärnan. Ibland funnen hos personer med Alzhimers

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Capgras syndrome =

A

= Personer känner igen personer men är inte övertygade om vilka dem ska anses vara.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka system involverar ansiksigenkänning?

A

2 system,

1) kognitiv värdering = jag vet hur min pappa ser ut och jag kan se att du ser ut som honom.

2) En mer global emotionell värdering = Du verkar familjär för mig och trigger en varm respons i mig. är dessa två värdering slås samma så blir resultatet att man känner igen personen.

I capgras syndrom är den emotionella processeringen störd vilket leder till en intellektuell identifikation utan en fimiljär respons.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur mycket väger hjärnan

A

ca 1,4 kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur stor är hjärnan

A

ca storleken av en liten melon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur många nervceller innehåller hjärnan

A

86 miljarder nervceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur många nervceller har varje nervcell i hjärnan kontakt med?

A

10 000! Vilket ger en total på 860 biljoner connections.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv bakhjärnan

A

Är på toppen av ryggmärgen och inkluderar strukturer för att kontrollera nyckelfunktioner för livet:
- Den ser till att rytmen på hjärtat är reglerad
- Den hjälper till att hålla kroppen i position och balans och hjälper till att hålla hjärnans nivå på vakenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka delar finns i bakhjärnan?

A
  • Den största delen heter cerebellum
  • Pons och medulla är också en del av bakhjärnan.
  • Medulla kontrollerar avgörande funktioner såsom andning och hjärtrytm.
  • Pons är huvudkontakten mellan cerebellum och resten av hjärnan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv mitthjärnan

A
  • Spelar stor roll i att koordinera precisa rörelser för ögonen samtidigt som dem undersöker världen.
  • Den är även central för auditiv information från öronen som sedan bearbetas i framhjärnan.
  • Flera strukturer i mitthjärnan hjälper till att reglerar upplevelsen av smärta.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv framhjärnan:

A

Största strukturen
Sträcker sig över både mitthjärnan och bakhjärnan
Mest komplexa strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv Cortex som är en del av framhjärnan:

A
  • Den yttersta delen av framhjärnan - cortex - sträcker sig runt hela hjärnan
  • Cortex är ett tunt täckande lager av frmahjärnan som är ca 3 mm tjock men utgör ca 80 % av den mänskliga hjärnan. Detta pga att hjärnbarken trots dess tunna lager är ett stort vävnadsark, om den sträcks ut platt skulle den täcka ungefär 2000 cm. Men eftersom cortex inte är 2000 cm har den skrynklats ihop och fastnad i ett begränsat utrymme inuti vår skalle. Den skrunkliga strukturen skapa rynkor och väck som täcker hjärnans yttre yte.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv fårorna i cortex:

A

Väcken på cortex har vissa djupa fåror som delar upp hjärnan i olika sektioner.
- Den djupaste fåran = longitudinella fissuren som går från främre delen av hjärnan till den bakre och delar hjärnan i höger och vänster hemisfär.
- Centrala fissuren delar frontalloben från parietalloben.
- Laterala fissuren delar frontalloben från temporalloben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad finns under cortex?

A
  • Under cortex är massor med subkortikala strukturer, bland annat thalamus som även kallas för hjärnans postkontor för närastan all sensorisk information som går till cortex.
  • Under tahalmus är hypotalamus som spelar en stor roll i att kontrollera beteenden för specpfika biologiska behov, tex äta dricka och sexuell aktivitet.
  • Limbiska systemet går runt thalamus och hypothalamus. Den inkluderar bland annat amygdala och hippocampus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilken hjärnavbildningsteknik var länge den vanligaste att använda?

A

CT för strukturell bildform och PET för hjärnans aktivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur fungerar PET?

A
  • PET startar med att man introducerar ett spårämne som glukos i patientens kropp
  • molekulerna av spårämnet har blivit “taggad” med små doser av radioaktivitet
  • Detta gör att skannen kan hålla koll på radioaktiviteten som berättar för oss vilka vävnader som använder sig mer av glukoset och vilka som använder mindre.
17
Q

Vad mäter EEG

A

EEG mäter förändringar i hjärnans elektriska aktgivitet och kan identifiera olika hjärnvågor:
- Alfarytm - vid vaken, avslappnat tillstånd
- Deltarytm - vid djup sömn
- Gammarytm - har kopplats till medvetandeprocesser

18
Q

Vilka metoder används för att påverka hjärnans aktivitet?

A
  • Kemiska substanser som kan störa eller förstärka neurotransmittorer
  • Elektrisk stimulering av specifika hjärnområden används i forskning.
  • Genetisk manipulation hos djur kan visa hur genetiska förändringar påverkar hjärnfunktionen.
19
Q

TMS =

A

= Transkraniell magnetstimulering

  • Teknik där magnetpulser appliceras på skalpen för att tillfälligt aktivera eller störa neuron i ett specifikt område
  • TMS kan stimulera en tillfällig hjärnskada och hjälpa forskare att identifiera vilka funktioner som påverkas.
  • Viktigt verktyg för att förstå hjärnans funktionella organisation.
20
Q

Beskriv hjärnbarken:

A
  • Hjärnans största område där avancerad informationsbearbetning sker
  • Uppdelad i tre huvudkategorier;
    1. Motoriska områden = kontrollerar kroppsrörelser
    2. Sensoriska områden = analyserar sinnesintryck
    3. Associationsområden = ansvarar för komplexa kognitiva funktioner som tänkande. Utgör ca 75% av hjärnbarken
21
Q

Beskriv följande:
apraxi,
agnosi,
unilateral neglect,
afasi,
och skador i prefrontala cortex.

A

Apraxi - problem att initiera eller organisera rörelser

Agnosi - oförmåga att känna igen objekt, oftast via syn eller hörsel

Unilateral neglect - patienten ignorerar ena sidan av världen

Afasi - språkstörning

Skador i prefrontala cortex - kan leda till svårigheter att planera, hömma beteenden och skilja mellan verkliga och inbillade händelser

22
Q

Vad har gliaceller för funktion?

A
  • Styr nervsystemets utvcekling hos foster och spädbarn
  • Reparerar skador i nervsystemet
  • Kontrollerar näringsflödet till neuroner
  • Skapar myelinskidor runt vissa neuriners axoner vilket ögar signalhastigheten
  • Möjligtvis del av ett separat signalsystem i hjärnan.
23
Q

Vilka är neuronens tre delar?

A

Cellkropp - innehåller cellkärnan och snavarar för cellens ämnesomsättning
Dendriter - mottar signaler från andra neuroner
Axon - skickar signaler till andra neuroner.

24
Q

Hur skickas signaler inom en neuron?

25
Hur skickas signaler mellan neuroner?
Kemiskt
26
Vad sker när en neuron stimuleras tillräckligt?
Då frigörs signalsubstanser (neurotransmittorer) som överför signalen till nästa neuron
27
Vad möjliggör synapsen?
Justering av signalstyrka vilket är viktigt för inlärning och minne.
28
Vad gör myelinskidor?
Myelinskidor runt axonet ökar signalhastigheten genom att signalen hoppar mellan ranviers noder.
29
Vilka sätt kodar hjärnan information?
Genom 2 olika sätt: - Enskilda neuroner kan vara kopplade till specifika objekt - Mönster av aktivitet i flera neuroner representerar mer komplexa ideer och rörelser
30
Vad stödjer lokalisation av funktion?
Lokalisation av funktion stöds av neuroavbildning som visar att hjärnans aktiveringsmönster beror på vilken uppgift som utförs. Olika delar av hjärnan har olika funktioner med de måste sammarbeta för att möjligggöra mentala processer. Förlust av integration kan leda till ovanliga symptom ex Capgras syndrom
31
Vilken del av hjärnan är utgångspunkten för nervceller som initierar muskelrörelser?
Primära motoriska projektionsområden.
32
Vad gör primära sensoriska projektionsområden?
Tar emot information från sinnesorgan.
33
Vad baserar hjärnans kartläggning av kroppen på?
Funktion snarare än anatomiska proportioner.