Kap 4

Question 1

Vilka har beslutat om att anta Generationsmålet?
Vad innebär Generationsmålet?

Answer 1

Generationsmålet är beslutat av Sveriges riksdag.
Det innebär att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Question 2

Hur många är de nationella miljömålen?

Answer 2

Det finns 16 st.

Question 3

Ge exempel på en lång och pålitlig mätserie för koldioxidhalten i atmosfären.
När började mätningen?

Answer 3

Mauna Loa-observatoriet på Hawaii har en av de längsta och mest pålitliga mätserierna. Mätningarna inleddes år 1958.

Question 4

Vad mäter man i enheten kg CO2e?

Answer 4

Kg CO2e (koldioxidekvivalenter) används för att mäta utsläpp av växthusgaser genom att omvandla dem till motsvarande mängd koldioxid med samma klimatpåverkan.

Question 5

Ange några växthusgaser och källor för dessa.

Answer 5

-Koldioxid (CO₂) – Förbränning av fossila bränslen, avskogning.
-Metan (CH₄) – Boskapsskötsel, risodlingar, nedbrytning av organiskt material på soptippar.
-Lustgas (N₂O) – Jordbruk (gödningsmedel), förbränningsprocesser.
-Fluorerade gaser (t.ex. HFC, PFC, SF₆) – Kylmedel, elektronikproduktion, industriprocesser.

Question 6

Varför varierar koldioxidhalten över året?

Answer 6

På grund av fotosyntesen. Under våren och sommaren tar växter på norra halvklotet upp mer koldioxid, vilket gör att halten sjunker. Under hösten och vintern när växtligheten dör avger den lagrad koldioxid tillbaka till atmosfären, vilket gör att halten stiger.

Question 7

Hur kan ta reda på vilken koldioxidhalten var för hundratals år sedan?

Answer 7

Genom att analysera luftbubblor i isborrkärnor från glaciärer, t.ex på Grönland och Antarktis.

Question 8

Förindustriell tid kan definieras lite olika. Ibland räknar man med tiden före 1750. Omkring 1750 blev ångmaskiner vanligare. Ibland räknar man med 1880. Sedan 1880-talet har man kunnat mäta temperatur noggrant.
Ungefär hur stor är den förindustriella halten av koldioxid i atmosfären?
Hur stor är halten idag?

Answer 8

Ca 280ppm (parts per million), idag är halten över 420 ppm (och ökar stadigt)

Question 9

Använd bilderna för att förklara hur växthuseffekten fungerar. (boken sidan 62-63)

Answer 9

Bild A (ingen växthuseffekt)
-Solens strålar träffar jordens yta och värmer den.
-Värmen strålar tillbaka ut i rymden.
-Jordens medeltemperatur skulle vara ca -18°C, vilket gör att livet som vi känner det inte skulle kunna existera.
Bild B (naturlig växthuseffekt)
-Växthusgaser som koldioxid, vattenånga och metan finns i atmosfären.
-En del av den utgående värmestrålningen fångas upp av dessa gaser och skickas tillbaka mot jordens yta.
-Detta gör att jordens medeltemperatur är cirka +15°C, vilket gör planeten beboelig.
Bild C (förstärkt växthuseffekt)
-På grund av mänskliga aktiviteter, som förbränning av fossila bränslen och avskogning, ökar mängden växthusgaser i atmosfären.
-Mer värmestrålning hålls kvar, vilket leder till en högre temperatur än den naturliga balansen.
-Temperaturen stiger, vilket bidrar till klimatförändringar.
Bilderna visar alltså hur växthuseffekten är nödvändig för livet på jorden men att en förstärkt växthuseffekt leder till global uppvärmning och klimatförändringar.

läs oxå bildtexterna

Question 10

Jordens medeltemperatur påverkas av andra faktorer än halten växthusgaser. Ange två sådana
faktorer. (Dessa faktorer kan dock inte förklara hela den uppmätta temperaturökningen)

Answer 10

-Solens strålningsintensitet: Variationer i solens aktivitet kan leda till förändringar i mängden solenergi som når jorden, vilket i sin tur påverkar klimatet.
-Vulkanisk aktivitet: Stora vulkanutbrott kan släppa ut stora mängder partiklar och gaser i atmosfären, vilket kan blockera solljus och leda till temporär avkylning av jordens yta.

Question 11

Vädret är de förhållande man har vid en viss tidpunkt, men vad menar man med klimat?

Answer 11

Klimat avser de genomsnittliga väderförhållandena, såsom temperatur, nederbörd och vind, i ett specifikt område över en längre tidsperiod, vanligtvis 30 år.

Question 12

Året 1816 har gått till historien som året utan sommar, dvs ett år då temperaturen var mycket
lägre än normalt. Det berodde på utsläpp av partiklar från ett stort vulkanutbrott i Indonesien.
Hur påverkas klimatet av utsläpp av partiklar?

Answer 12

Utsläpp av partiklar från stora vulkanutbrott kan reflektera bort en del av solens strålning, vilket leder till en tillfällig avkylning av jordens yta.

Question 13

Enligt en nyare upplaga av läroboken (2018) har medeltemperaturen stigit 1,0 °C på 100 år.
a) När har de 10 varmaste åren inträffat enligt denna länkade artikel
https://www.dn.se/varlden/2024-brot-1-5-gradergransen-varmaste-aret-som-uppmatts/
b) Hur många grader varmare har det blivit sen senaste istiden?

Answer 13

a, De senaste 10 åren (2015–2024) var de 10 varmaste som någonsin registrerats.
b,Sedan den senaste istiden, som slutade för cirka 11 700 år sedan, har jordens medeltemperatur ökat med ungefär 4–5 °C.

Question 14

a) Vilka förändringar kan man förvänta sig då medeltemperaturen stiger?
b) Ge exempel på förändringar med förstärkande effekt av växhuseffekten (positiv återkoppling)
c) Ge exempel på möjliga bromsande effekter (negativ återkoppling).

Answer 14

a, -Ökad frekvens av extrema väderhändelser som värmeböljor och intensiva regn.
- Höjning av havsnivån på grund av smältande glaciärer och isar.
-Förändringar i ekosystem och arter som tvingas anpassa sig eller riskerar utrotning.
b, -Smältande isar: När isar smälter minskar jordens aldebo (reflektionsfråga), vilket leder till att mer solenergi absorberas och ytterligare uppvärmning sker.
-Frigöring av metan: Uppvärmning kan leda till att metan om är bundet till permafrost frigörs, vilket ökar växthuseffekten eftersom metan är en potent växthusgas.
c, Ökad växtlighet: Högre koldioxidhalter kan stimulera växttillväxt, vilket i sin tur kan öka upptaget av koldioxid från atmosfären.
-Ökad molnbildning: Vissa klimatförändringar kan leda till ökad molnbildning, vilket kan reflektera mer solstrålning tillbaka till rymden och därmed kyla jordens yta.

Question 15

Kyotoprotokollet slutade gälla 2012 men förlängdes sedan till 2020. Vad handlade det om?

Answer 15

Kyotoprotokellet var ett internationellt avtal som syftade till att minska utsläppen av växthusgaser. Det trädde i kraft 2005 och satte bindande mål för industriländer att reducera sina utsläpp med i genomsnitt 5,3% under perioden 2008-2012 jämfört med 1990 års nivåer.

Question 16

Vad handlar Parisavtalet från 2015 om. Se kopia från nya läroboken som ligger på Vklass.

Answer 16

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal där länder enades om att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C över förindustriella nivåer, med ambitionen att hålla temperaturökningen under 1,5°C. Länderna förbinder sig att lämna in nationellt bestämda bidrag (NDCs) och att regelbundet rapportera om sina framsteg.

Question 17

Ange tre problem som vi på olika sätt har med ozon.

Answer 17

-Marknära ozon: Vid marknivå är ozon en skadlig luftförorening som kan orsaka andningsproblem och skada växtlighet.
-Uttunning av ozonskiktet: Minsking av ozon i stratosfären leder till ökad UV-strålning på jordytan, vilket kan orsaka hudcancer och skada ekosystem.
-Ozon som växthusgas: Ozon i troposfären bidrar till växthuseffekten och därmed till den globala uppvärmningen.

Question 18

Vad består ozon av?

Answer 18

Ozon är en molekyl som består av tre syreatomer.

Question 19

Det vi kallar ozonskiket består av luft blandat med ozonmolekyler.
a, På vilken höjd ligger ozonskiktet?
b, Vad heter den del av atmosfären där ozonskiktet finns?
c, Varför bildas ozon på denna höjden?
d, Var är uttunningen av ozonskiktet som störst?
e, Vilka problem medför ett uttunnat ozonskikt?

Ett normalt ozonskikt är tunnast vid ekvatorn ca 250 DU. Över sydpolen i antarktis har dock så
tunt skikt som 100 DU uppmätts p g a uttunning. I Sverige ca 350 DU.
350 dobsonenheter motsvarar ett 3,5 mm tjockt skikt med bara ozon vid markytan (normalt
lufttryck).

Answer 19

a, Ozonskiktet finns huvudsakligen på höjder mellan 15 och 35km över jordens yta.
b, Ozonskiktet ligger i stratosfären.
c, Ozon bildas i stratosfären när UV strålning från solen splittrar syrgasmolekyler (O2) i enskilda syreatomer, vilka sedan reagerar med andra syrgasmolekyler för att bild ozon (O3).
d, Uttunningen av ozonskiktet är som störst över Antarktis, där ett så kallat “ozonhål” bildas varje vår på södra halvklotet. Uttunningen är också märkbar över Arktis, men i mindre omfattning.
e,-Ökad UV-strålning: Mer skadlig ultraviolett strålning når jordytan, vilket kan orsaka hälsoproblem och miljöskador.
-Hudcancer och ögonskador: Högre exponering för UV-strålning ökar risken för hudcancer och grå starr hos människor.
-Nedsatt immunförsvar: Höga nivåer av UV-strålning kan försvaga immunförsvaret hos både människor och djur.
-Skador på ekosystem: Växter och plankton i havet kan skadas, vilket påverkar ekosystem och näringskedjor.
-Materialnedbrytning: UV-strålning kan bryta ner plast, färger och andra material snabbare, vilket kan orsaka ekonomiska förluster.

Question 20

a) Vilka slags atomer ingår i freoner respektive haloner?
b) På vilket sätt är dessa ämnen skadliga för ozonskiktet?
c) Vad användes ämnena till?

Answer 20

a, -Freoner (CFC) består av kol, fluor och klor.
-Haloner innehåller kol, fluor, klor och brom.
b, -När CFC och haloner når stratosfären bryts de ner av UV-strålnng och frigöt klor- och bromatomer, som katalyserar nedbrytningen av ozon (O3) och syre (O2).
-Brom är ännu mer skadligt än klor och kan förstöra fler ozonmolekyler,
c,-Freoner användes i kylmedel (ex. kylskåp), som drivgas i sprayflaskor och som skumplastblåsmedel.
-Haloner användes i brandsläckare, särkilt i flygplan och militär utrustning.

Question 21

Tidpunkterna för maximala utsläppen av freoner, maximala halten klor i ozonskiktet och maximala antalet cancerfall p g a ozonuttunning skiljer sig åt? Hur och varför?

Answer 21

-Maximala utsläpp av freoner: Skedde på 1970-1980talet, innan internationella åtgärder började minska produktionen.
-Maximala halt klor i ozonskiktet: Uppnåddes runt 1990-talet, eftersom det tar tid för freoner att stiga upp till stratosfären och brytas ner.
-maximat antal hudcancerfall: Förväntas flera decennier senare, eftersom UV-strålning har en fördröjd effekt på mänsklig hälsa.

Question 22

Vad är Montrealprotokollet?

Answer 22

-Ett internationellt avtal från 1987 som syftar till att fasa ut ozonnedrytande ämnen som CFC, haloner och HCFC.
-Det har varit mycket framgånsrikt, och ozonskiktet förväntas återhämta sig helt till mitten av 2000-talet.

Question 23

Ge exempel på luftföroreningar som minskat kraftigt i Sverige.

Answer 23

-Svaveldioxid: Minskade genom avsvavling av bränslen och reningsutrustning.
-Bly: Försvann nästan helt efter övergången till blyfri bensin.
-Kolmonoxid: Minskade genom effektivare förbränningsmotorer och katalysatorer.

Question 24

Vilka luftföroreningar är de viktigaste som inte uppfyller kraven för frisk luft i Sverige?

Answer 24

-Kvävedioxid: Höga nivåer i städer pga trafik.
-Markära ozon- Bildas vid soliga dagar och kan vara skadligt för hälsan.
-Partiklar (PM10, PM2,5)- Trafik och vedeldning bidrar till höga halter.

Question 25

Vad menas med miljökvalitetsnorm.

Answer 25

Det är lagstadgade gränsvärden för olika miljöfaktorer, såsom luftkvalitet och vattenkvalitet, för att skydda människors hälsa och miljön.

Question 26

Under vilka förhållanden bildas marknära ozon?

Answer 26

På soliga dagar, särkilt i områden med mycket tarfik och industriutsläpp, eftersom ozon bildas av fotokemiska reaktioner mellan kväveoxider och flyktiga organiska föreningar.

Question 27

Vad har solljus, kolväten respektive kvävedioxid för betydelse vid ozonbildning?

Answer 27

-Solljus: driver de kemiska reaktionerna. -Kolväten: Reagerar med kväveoxider och bidrar till bildningen av ozon. -Kvävedioxid: Fotolyseras av solljus och frigör syreatomer som reagerar med syremolekyler och bildar ozon.

Question 28

a) Hur bildas NOx? b) Var är halterna som högst i vår miljö?

Answer 28

a,Genom förbränning vid höga temperaturer, t.ex i bilar, i industrier och kraftverk. b, I storstäder och längs trafikerade vägar, där det finns många bilar oh industrier.

Question 29

Ge exempel på naturlig försurning.

Answer 29

-Nedbrytning av organiskt material frigöt syre. -Vulkanutbrott kan släppa ut svaveldioxid som omvandlas till svavelsyra.

Question 30

Vilka utsläpp är det som leder till försurning?

Answer 30

-Svaveldioxid: från fossila bränslen -Kväveoxider: från trafik och förbränning

Question 31

Lägg märke till att det finns processer i marken som kan försura.Aerob oxidation i mark: Ammonium verkar försurande via den bakteriella nitrifikationen. Denna leder alltså t paradoxen att utsläpp av basisk ammoniak medverkar till försurning. På likartat sätt oxidation av svavelväte från nedbrytning eller utdikni NH4++2O2 → NO3-+2H+ +H2O H2S+2O2 → SO42-+2H+ Hur ser man i reaktionsformlerna att det blir surare?

Answer 31

I båda formlerna bildas vätejoner (H^+), vilket sänker pH-värdet och leder till försurning.

Question 32

Varför kan man säga att svavelsyra är en sekundär förorening?

Answer 32

Svavelsyra bilds genom kemiska reaktioner i atmosfären när svaveldioxid reagerar med vattenånga och syre.

Question 33

Vad menas med att svavelsyra deponeras? Man talar om både torrdeposition och våtdepositition.

Answer 33

- Torrdeposition: Svavelhaltiga partiklar faller ned på marken utan nederbörd. -Våtdeposition: Svavelsyra löses i regn och faller ned som surt regn.

Question 34

a) Vilka problem uppstår då ämnen som Ca2+, Mg2+, K+ lakas ut ur marken. b) Då Al3+ lakas ut? c) Då kvicksilverföreningar lakas ur marken?

Answer 34

a, Viktiga näringsämnen försvinner, vilket gör marken mindre bördig och kan skada växtlighet. b, Aluminiumjoner är giftiga för växters rötter och kan skada vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. c, Kvicksilver kan ansamlas i näringskedjan och bli en hälsorisk för både djur och människor, särkilt genom fiskkonsumtion.

Question 35

a) Ge exempel på organismer som är känsliga för försurning. b) Ge exempel på organismer som tål viss försurning och till att börja med kan gynnas av surare miljö.

Answer 35

a, -Musslor och snäckor: Deras skal löses upp i sura miljöer. -Lax och mört: Vissa fiskarter får problem med syreupptagning i sura vatten. -Grodyngel: Påverkas negativt av lågt pH. -Plankton och insektslarver: Minskad mångfald i sura miljöer b, -Abborre och gädda: Kan klara sig bättre än andra fiskarter i sura vatten. -Vitmossa:Trivs i sura miljöer. -Blåstång: Kan anpassa sig till lägre pH-värden-

Question 36

Ge exempel på material som påverkas av luftföroreningar.

Answer 36

-Metaller: Korroderar snabbare -Byggnader i kalksten och marmor: Fräts av surt regn. -Färger och plaster: Bryts ner av UV-strålning och luftföroreningar. -Glas: Kan bli matt av luftföroreningar över tid.

Question 37

Sammanfatta filmen om försurad sjö.

Answer 37

-Försurning orsakas av svavel- och kväveutsläpp från industri och trafik. -Vattnet får lägre pH, vilket skadar fiskar och andra vattenlevande organismer. -Metaller som aluminium lakas ut och förgiftar ekosystemet. -Kalkning används för att motverka försurning.

Question 38

Vad menas med att ”vattnet blommar” och vad är orsaken till det?

Answer 38

-Vattenblomning innebär att stora mängder planktonalger växer snabbt och färgar vattnet grönt. -Orsaken är övergödning: en ökad tillförsel av kväve och fosfor från jordbruk och avlopp.

Question 39

a) Varför uppstår syrebrist vid bottnen vid övergödning? b) Vid syrebrist bildas en mycket giftig gas på botten. Vad heter den?

Answer 39

a, När alger dör bryts de ner av bakterier, vilket förbrukar syre i vattnet. b, Svavelväte: giftigt för vattenlevande organsimer.

Question 40

a) Vilka ämnen är det som främst bidrar till övergödning? b) Vilka är källorna till utsläpp av övergödande ämnen?

Answer 40

a, Kväve och fosfor b, -Jordbruk -Avloppsreningsverk -Industrier och transport

Question 41

Ge exempel på växter som indikerar näringsrik miljö.

Answer 41

Brännässla Vass Alm, ask och lönn Kaveldun

Question 42

Varför hotas den biologiska mångfalden på en äng som blir mer näringsrik?

Answer 42

Näringskrävande arter växer snabbt och konkurrerar ut ängsblommor, vilket minskar artrikedomen.

Question 43

Varför är många organismer helt naturligt ”stressade” i Östersjön

Answer 43

-Bräckt vatten: en balndning av salt och sötvatten, vilket gör det svårt ör både marina och sötvattenarter att trivas. -Syrebrist: orsakat av övergödning - Miljögifter: Påverkar djurens hälsa och fortplantning.

Question 44

Ange tre egenskaper som ofta utmärker miljögifter.

Answer 44

-Svårnedbrytbara: finns kvar länge i naturen. -Ansamlas i näringskedjan: lagras i fettvävnad hos djur och människor. -Giftiga även i små mängder: Kan påverka nervsystem och hormoner.

Question 45

Sätt in rätt miljögift efter varje påstående. a) Tungmetall som förekommer i handelsgödsel. b) Denna tungmetall stör bildningen av blodkroppar. c) Drabbar nervsystemet och kan ge kramper, darrningar, balansproblem och synrubbningar. d) Finns i bilbatterier och fanns före 1994 även i bensin (för att motorn inte skulle ”knacka”) e) Ca 100 människor i Minamata dog efter att ha ätit fisk med detta gift. f) Rökare får i sig detta gift som skadar njurarna och kan ge benskörhet. g) Finns i lysrör och i vissa lågenergilampor. h) Försvaret och jägare sprider detta gift i naturen. i) Krematorier och även tandläkare kan släppa ut detta gift.

Answer 45

a) Kadmium – Finns i handelsgödsel. b) Bly – Stör bildningen av blodkroppar. c) Kvicksilver – Drabbar nervsystemet och kan ge kramper, darrningar och balansproblem. d) Bly – Fanns i bilbatterier och blybensin. e) Kvicksilver – Orsakade Minamata-sjukan i Japan. f) Kadmium – Rökare får i sig detta gift, som skadar njurarna och kan ge benskörhet. g) Kvicksilver – Finns i lysrör och vissa lågenergilampor. h) Bly – Används i ammunition av jägare och försvaret. i) Kvicksilver – Kan släppas ut från krematorier och tandläkarmottagningar.

Question 46

Sätt in rätt miljögift efter varje påstående a) Detta gift orsakade att rovfågelarnas ägg fick tunnare skal så att de inte tålde att ruvas. b) Användes som mjukgörare i plaster och isolerande olja i transformatorer. c) Bildas vid förbränning av klorerade kolväten. d) Sälar i Östersjön fick svårt att föröka sig p g a detta gift. Läcker fortfarande från material i t ex byggnader e) I denna grupp av gifter finns världens starkaste gifter. f) Används som bekämpningsmedel mot malariamyggor. g) Gifter som finns i t ex kretskort och plaster till elektriska produkter. Ökar i naturen p g a vår ökade konsumtion av elektronik.

Answer 46

a) DDT – Orsakade tunna skal hos rovfåglar. b) PCB – Användes som mjukgörare i plaster och i transformatorer. c) Dioxiner – Bildas vid förbränning av klorerade kolväten. d) PCB – Påverkade sälar i Östersjön och finns kvar i byggmaterial. e) Dioxiner – Finns bland de starkaste gifterna i världen. f) DDT – Används mot malariamyggor. g) Bromerade flamskyddsmedel – Finns i elektronik och plastprodukter, ökar i naturen.

Question 47

Varför bör inte barn och kvinnor i fertil ålder äta fet fisk från Östersjön, Vänern och Vättern?

Answer 47

-Fet fisk från dessa vatten innehåller höga halter av miljögifter, som PCB, dioxiner och kvicksilver. -Miljögifter lagras i fettvävnad och kan påverka fostrets utveckling samt vara skadlig för barn. -Dioxiner och PCB kan störa hormonbalansen och öka risken för cancer.

Question 48

Ge några exempel på feta fiskar.

Answer 48

-Lax -Ål -Sill/strömming -Makrill

Question 49

-Vad är REACH?

Answer 49

EU.s kemikalielagstiftning som står för Registration, Evaluation, Authorization, and Restriction of Chemicals. -Syftar till att säkerställa att kemikalier används på ett sätt som är säkert för människor och miljön. -Kräver att företag registrerar och testar kemikalier innan de får säljas inom EU.

Question 50

Vilka är de största orsakerna till att man i Sverige utsätts för joniserande strålning?

Answer 50

-Radon i bostäder – Står för den största andelen strålning i Sverige. -Medicinsk strålning – Röntgen och cancerbehandling. -Kosmisk strålning – Från solen och rymden, högre vid flygresor. -Naturligt förekommande radioaktiva ämnen i mark och berggrund.

Question 51

Hur kommer radon in i byggnader?

Answer 51

-Från marken – Radon från berggrunden kan sippra in genom sprickor i husgrunden. -Från byggnadsmaterial – Blåbetong avger radon. -Från hushållsvatten – Grundvatten kan innehålla radon, som frigörs vid duschning eller diskning.

Question 52

Vad menas med fysisk exploatering?

Answer 52

-Fysisk exploatering innebär att naturmark omvandlas för mänsklig användning, t.ex.: Bebyggelse (hus, vägar, industrier). Jordbruk (odlingsmark, betesmarker). Gruvdrift (utvinning av naturresurser). Turism (skidorter, hotell, nöjesparker). -Kan leda till förlust av biologisk mångfald, habitatförstörelse och miljöförstöring

Question 53

Förklara syftet med att ha de 16 miljökvalitetsmålen

Answer 53

De 16 miljökvalitetsmålen beskriver ett önskvärt tillstånd i miljön inom 16 områden. De definierar innebörden av en ”bra miljö”. Syftet är att detta önskvärda tillstånds skall uppnås under en angiven tid. Vi som lever nu skall lämna efter oss en ”bra miljö” till kommande generationer. Genom lagstiftning och andra åtgärder kan de (förhopp- ningsvis) uppnås!

Question 54

Vilka är de viktigaste växthusgaserna som människan påverkar?

Answer 54

Koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid), freoner.

Question 55

Förklara varför man ibland kallar utseendet på koldioxidhalten över året för "biosfärens andetag"

Answer 55

Den visar att koldioxidhalterna ökar när naturen ”andas ut”, dvs. när respirationen är större än fotosyntesen, vilket på våra breddgrader är under vinterhalvåret. Koldioxid- halterna minskar när naturen ”andas in”, dvs. när fotosyntesen är större än respiratio- nen. På våra breddgrader är det under sommarhalvåret.

Question 56

Förklara begreppet koldioxidekvivalenter

Answer 56

Koldioxidekvivalenter är ett sätt att räkna alla utsläpp av växthusgaser som om de vore koldioxid. Utsläpp av 1 kg metan räknas t.ex. som 25 kg koldioxidekvivalenter, efter- som metan är en 25 gånger starkare växthusgas än koldioxid.

Question 57

Vad är det för skillnad på växthuseffekt och förstärkt växthuseffekt?

Answer 57

En växthuseffekt är nödvändig för att upprätthålla en lagom temperatur för liv på jor- den. Helt utan växthuseffekt skulle temperaturen på jorden i genomsnitt vara ca – 18 oC. Tack vare växthuseffekten har den länge varit ca +15 oC. Förstärkt växthuseffekt är den extra växthuseffekt som orsakas av människans utsläpp, och som medför en medel- temperatur som är större än +15 oC.

Question 58

varför är det svårt att koppla enskilda väderhändelser till växthuseffekten?

Answer 58

Väder är kortsiktiga förändringar i t.ex. temperatur och nederbörd. De varierar ganska mycket och slumpmässigt. Växthuseffekten påverkar mer långsiktigt klimatet. Klimat är det genomsnittliga vädret under långa tidsperioder, t.ex. 30 år. Den ökade värmen ger mer energi för att ”skapa väder”, vilket ökar sannolikheten för extrema väder- situationer.

Question 59

Ge två exempel på positiv återkoppling till av växthuseffekten

Answer 59

När växthuseffekten innebär att isar smälter, minskar mängden vita ytor. Eftersom vita ytor reflekterar solljus effektivt, kommer mindre vita ytor ge ökad absorption av sol- strålningen och ytterligare förstärkning av växthuseffekten. När växthuseffekten inne- bär att tundra smälter, avges mer metan från marken. Eftersom metan är en mycket stark växthusgas påskyndas växthuseffekten ytterligare.

Question 60

Vad är det för skillnader respektive likheter på klimatalarmister och klimatförnekare.

Answer 60

Likheten är att både klimatförnekare och klimatalarmister sorterar bland tillgänglig information och bara fäster vikt vid det som visar stöd för den egna uppfattningen. Skillnaden är att förnekarna fäster överdrivet stor vikt vid uppgifter som innebär osä- kerhet i människans klimatpåverkan, medan alarmisterna fäster överdrivet stor vikt vid uppgifter som visar värsta tänkbara framtidsprognoser.

Question 61

Varför kan man säga att Montrealprotokollet åtgärde 1,5 miljöhot?

Answer 61

Montrealprotokollet reglerar effektivt globala utsläpp av freoner. Eftersom freoner hade en dominerande roll för att uttunna ozonskiktet och dessutom en stor roll för att förstärka växthuseffekten kan man säga att Montrealprotokollet åtgärdade 1,5 miljö- problem.

Question 62

Förklara begreppet MKN. Vilka utsläppta ämnen överskrider MKN regelbundet? Vad innebär det för miljön och människors häls?

Answer 62

MKN (miljökvalitetsnormen) anger lagens gräns för tillåtna halter av föroreningar i luft. Halter av partiklar, kväveoxider och marknära ozon överskrider denna gräns regel- bundet. De första två föroreningarna främst i större tätorter, ozon över större områden. Det innebär att skördarnas storlek minskar och risken för hälsoeffekter som lung-, hjärt- och kärlsjukdomar ökar.

Question 63

Varför är höga halter av marknära ozon främst ett problem på sommaren?

Answer 63

Eftersom bildningen av marknära ozon är beroende av solljuset ökar den under som- marhalvåret, då antalet soltimmar är stort. Sommaren sammanfaller med växtperioden, vilket ger minskade skördar, och med den period då människor vistas utomhus mest.

Question 64

Vilken koppling finns mellan utsläpp av kväveoxider och höga metallhalter i sjöar?

Answer 64

Utsläpp av kväveoxider omvandlas i atmosfären till salpetersyra. Denna syra orsakar markförsurning, som leder till att metaller i marken blir rörliga så de kan läcka ut till sjöar.

Question 65

Hur kan utsläpp av kväve ge en förändring i artsammansättningen i ett område?

Answer 65

Utsläpp av kväve fungerar på många områden som extra gödning. Då kommer snabb- växande arter (t.ex. nässlor och hallon) att konkurrera ut de som växer långsamt eller är anpassade till låg tillgång på kväve.

Question 66

Vilka egenskaper avgör om en kemikalie anses farlig.

Answer 66

Ett ämnes totala giftighet beror på toxicitet (hur giftigt det är), persistens (hur lång- samt det bryts ned) och bioackumulerbarhet (om ämnet lagras i organismer).

Question 67

Analysera konsekvenserna för ett av miljöhoten, Socialt perspektiv

Answer 67

Socialt perspektiv -Övergödning leder till algblomning, viket kan producera giftiga ämnen som påverkar dricksvatten och bad vatten. Detta kan orsaka hälsoproblem såsom t.ex hudirritationer. -Näringsämnen från jordbruk kan spolas ut vid kraftiga regn och bidra till syrebrist i vattendrag, vilket kan förstöra fiskenäringen och ekosystemen som människor är beroende av. -Om övergödning kraftigt försämrar vattenkvaliteten och ekosystemen i vissa områden, kan människor som lever av fiske eller turism tvingas flytta eller byta yrke. -Förtätning av alger och förändringar i vattenkvalitet kan påverka sjöar och vattendrag där kulturarv finns, vilket kan minska deras attraktionskraft och påverka turismen. -Fiskare och människor som är beroende av ekosystemtjänster som rent vatten och fiske drabbas hårdare än stadsbor som har alternativa inkomstkällor. -Östersjön är särskilt drabbat av övergödning, medan andra regioner med effektivare jordbruksmetoder kan ha mindre problem. Utsatta områden får ofta kämpa med döda bottnar i havet och försämrad vattenkvalitet. -I vissa samhällen kan kvinnor ha huvudansvar för vattenhämtning och matförsörjning. Om vattenkvaliteten försämras på grund av övergödning kan det påverka deras arbetsbörda och hälsa mer än mäns.

Question 68

Analysera konsekvenserna för ett av miljöhoten, ekologiskt perspektiv

Answer 68

-Syrebrist i vattnet leder till att fiskar och bottendjur dör, vilket stör hela näringskedjan och kan orsaka att vissa arter försvinner. -Förorenat vatten påverkar dricksvattentäkter och kan minska fiskbeståndet, vilket försämrar ekosystemtjänsterna för matproduktion och rekreation. -Syrebrist i haven leder till att mer metan frigörs från havsbotten, vilket förstärker växthuseffekten och klimatförändringarna.

Question 69

Analysera konsekvenserna för ett av miljöhoten, ekonomiskt perspektiv

Answer 69

-Fiskare kan förlora sina inkomster när fiskbestånden minskar, och vattenrening kan bli dyrare, vilket påverkar hushållens ekonomi genom högre vattenpriser. -Fiskerinäringen och turismen påverkas negativt, medan företag som säljer vattenreningsteknik kan gynnas. -Staten måste investera mer i vattenrening och regleringar för att minska utsläppen från jordbruket, vilket kostar stora summor. -Fiskbestånden kan minska drastiskt, vilket gör fisk som livsmedel dyrare och mindre tillgänglig.

Question 70

Analysera konsekvenserna för ett av miljöhoten, etiskt perspektiv

Answer 70

-Om vi inte minskar övergödningen nu kan ekosystemen skadas permanent, vilket påverkar kommande generationers tillgång till rent vatten och mat. -Ett etiskt dilemma är att jordbruket behöver gödsel för att producera tillräckligt med mat, men samtidigt bidrar det till övergödning. Att införa hårdare miljölagar kan påverka lantbrukarnas ekonomi negativt, vilket skapar en konflikt mellan ekonomi och miljö.

Question 71

Välj ut ett av miljökvalitetsmålen. a, ta reda på delmål/etappmål b, förklara begreppet indikator och ge exempel på några indikatorer. c, hur är trenden-nås målen? d, vilka åtgärder krävs för att nå målen

Answer 71

1.Begränsad klimatpåverkan 🌍 a) Delmål/Etappmål: Sverige ska ha nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045. Utsläppen från transportsektorn ska minska med 70 % till 2030 (jämfört med 2010). b) Indikatorer: Indikator = Mätvärde för att följa utvecklingen. Exempel: Utsläpp av växthusgaser per år (CO₂-ekvivalenter). Andel fossilfri energi i Sverige. Genomsnittliga utsläpp från nya bilar. c) Nej, målet nås inte med nuvarande åtgärder. Utsläppen har minskat, men inte i tillräckligt snabb takt. Transportsektorn och industrin är fortfarande stora utsläppskällor. d) Åtgärder för att nå målet: -Öka investeringar i förnybar energi (vind, sol, vattenkraft). -Snabba på elektrifiering av transportsektorn (fler elbilar, laddinfrastruktur). -Effektivisera industrins processer och införa koldioxidinfångning (CCS).

Question 72

vilka är de 16 miljömålen?

Answer 72

1. Begränsad klimatpåverkan 🌍 Målet är att minska utsläppen av växthusgaser och begränsa den globala temperaturökningen. 2. Frisk luft 🌬 Luften ska vara så ren att den inte skadar människors hälsa eller ekosystem. 3. Bara naturlig försurning ⛈ Försurning av mark och vatten ska minska och återhämtas från tidigare skador. 4. Giftfri miljö ☠ Miljön ska vara fri från farliga kemikalier som skadar människor och djur. 5. Skyddande ozonskikt 🌞 Ozonskiktet ska återhämta sig för att skydda mot skadlig UV-strålning. 6. Säker strålmiljö ☢ Människor och natur ska skyddas från skadliga nivåer av strålning. 7. Ingen övergödning 💧 Halterna av näringsämnen i mark och vatten ska minska för att förhindra algblomning och syrebrist i hav och sjöar. 8. Levande sjöar och vattendrag 🏞 Sjöar och vattendrag ska ha god ekologisk status och bevara sin biologiska mångfald. 9. Grundvatten av god kvalitet 💦 Grundvattnet ska vara rent och tillgängligt för dricksvattenförsörjning. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 🌊 Havsmiljön ska vara ren och ekosystemen ska vara livskraftiga. 11. Myllrande våtmarker 🐸 Våtmarker ska bevaras och återställas för att gynna biologisk mångfald och vattenrening. 12. Levande skogar 🌲 Skogar ska bevaras och brukas på ett hållbart sätt för att gynna djur, växter och ekosystemtjänster. 13. Ett rikt odlingslandskap 🌾 Jordbruksmarken ska bevaras och bidra till biologisk mångfald. 14. Storslagen fjällmiljö 🏔 Fjällen ska bevaras som orörda ekosystem med naturliga processer. 15. God bebyggd miljö 🏙 Städer och samhällen ska vara hållbara, hälsosamma och tillgängliga för alla. 16. Ett rikt växt- och djurliv 🦋 Den biologiska mångfalden ska bevaras och ekosystemen ska vara motståndskraftiga.