Kap 5 Flashcards
boken (14 cards)
Förklara vad earth overshoot day innebär
Det datum på ett år då jordens förnybara tillgångar ”är slut”. Det innebär att jordens befolkning detta datum har använt alla de resurser som jorden kan återproducera under ett år, inklusive den yta som krävs för att förse oss med mat, produkter och energi, dvs. även sådan yta som skulle krävas för att ta upp den extra koldioxid som släpps ut från fossila bränslen.
hur kan vi använda resurser från 1,5 jordklot om det bara finns ett?
Det går bara så länge som det finns lager av resurser att använda, och vi accepterar att leva med risken vad som händer med t.ex. klimatet när vi släpper ut koldioxid som hela tiden ackumuleras i atmosfären. (Som en liknelse kan man säga att vi använder mer pengar än vi tjänar. Det går bara så länge vi har ett lager av pengar att ta av, eller kan låna av andra. Eftersom vi inte kan låna av andra planeters tillgångar, kan man säga att vi istället lånar av kommande generationer.)
i vilka världsdelar råder obalans mellan resurförbrukning och biokapacitet?
Nordamerika, Europa och Asien förbrukas mer resurser än vad dessa världsdelars biokapacitet räcker till.
Vilka olika typer av mark inkluderas i det ekologiska fotavtrycket?
Bebyggd yta, skogsyta, produktiva hav och sjöar, betesmark, åkermark och CO2-yta
Hur stor andel av jordens biokapacitet skulle användas om vi slutade släppa ut koldioxid?
Ungefär 70 % enligt bilden på s. 89. Det mesta av tillgänglig åkermark och betesmark används dock redan.
Varför är det önskevärt att hamna inom det ljusblå området längst ned i högra hörnet i figuren på sidan 88?
I det ljusblå hörnet når man höga värden på HDI (Human Development Index) som kan ses som ett mått på att människor mår bra och låga värden på ekologiskt fotav tryck, som innebär att jordens resurser räcker till alla.
Varför skiljer sig en globalhektar från en vanlig hektar (ytmått)?
När man räknar ut en globalhektar tar man inte bara hänsyn till hur stor ytan är, utan också hur produktiv den är. T.ex. räknas en hektar (yta) åkermark i Tyskland om till 5,5 globalhektar åkermark, eftersom den kan producera så stor mängd grödor.
Vad innebär koldioxid yta
CO2-yta är den areal som skulle behövas för att kunna fånga upp koldioxid som släpps ut genom att vi använder fossila bränslen. Ungefär hälften av koldioxiden tas upp av haven, men resten ackumuleras i atmosfären så att halten av koldioxid hela tiden stiger. Om CO2-ytan används för växande skogar tas överskottet av koldioxid upp ur atmosfären
Hur stort är genomsnitts-européns fotavtryck jämfört med europas biokapacitet?
Genomsnitts-europén har ett fotavtryck som är 4,7 globalhektar per person, medan biokapaciteten i Europa är 2,9 globalhektar per person.
vilka är de viktigaste faktorerna som gör att biokapaciteten inte räcker till?
De viktigaste faktorerna är att vi använder fossila bränslen och äter alltmer kött. För bränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid som jordytan inte klarar att fånga upp, t.ex. i växande skogar. Dessutom blir vi fler människor och många äter alltmer kött, som kräver mycket stora arealer av betes- och åkermark (för foder). Kornas mat smältning innebär också utsläpp av metan, som är en stark växthusgas.
vilka är för- och nackdelarna med ekologiskt fotavtryck?
Fördelen med att använda ekologiska fotavtryck är att det är ett enkelt sätt att visa att jordens resurser är begränsade och att vi fördelar dem väldigt orättvist. Nackdelen är att det är svårt att få det exakt och att man bara tar hänsyn till produktionsförmågan hos marken. Fotavtrycken tar inte hänsyn till andra miljöhot, t.ex. minskad biologisk mångfald och kemikaliespridning.
Förklara skillnaden mellan att beräkna utsläpp ur produktions- respektive konsumtionsperspektiv
Beräkning av ett lands utsläpp av koldioxidekvivalenter görs oftast ur produktions perspektiv. Det innebär att alla de utsläpp som sker inom landet räknas in. Om man istället räknar ur konsumtionsperspektiv, kommer alla de utsläpp som orsakas av invånarnas konsumtion att räknas in. Då ingår även utsläpp som t.ex. sker i Kina för att svenskar köper kinesiska varor.
hur kan det vara “rätt” att köpa rosor från ett land med färskvattenbrist?
Rosor ger landet goda inkomster, men kräver inte mycket färskvatten vid odling. Inkomster från rosförsäljning kan användas för att t.ex. importera ris som kräver mycket färskvatten vid odling och därför kan vara svårt att odla i ett land med färsk vattenbrist.
a, Hur stort är vatten-fotavtrycket för: vete, kaffe, sojabönor, kakaobönor, ris, havre och bomull?
b, är det importerat eller inhemskt vatten som används för att få fram dessa produkter?
c, Vilka länder importerar vi dessa produkter ifrån? Har de vattenbrist eller riklig tillgång på vatten?
a, -Vete: Cirka 1 827 liter per kilogram.
-Kaffe: Cirka 18 900 liter per kilogram kaffebönor.
-Sojabönor: Cirka 2 145 liter per kilogram.
-Kakaobönor: Cirka 20 000 liter per kilogram.
-Ris: Cirka 2 500 liter per kilogram.
-Havre: Cirka 1 450 liter per kilogram.
-Bomull: Cirka 10 000 liter per kilogram fiber.
b, För produkter som odlas och konsumeras i samma land används inhemskt vatten. För importerade produkter används vatten från produktionslandet. Sverige importerar en betydande andel av dessa grödor, vilket innebär att vattenresurser i andra länder används för produktionen.
c,- Vete: Sverige odlar eget vete, men import sker också från länder som Tyskland och Frankrike, vilka generellt har god tillgång till vatten.
-Kaffe: Importeras främst från Brasilien, Colombia och Vietnam. Brasilien och Colombia har regioner med riklig nederbörd, medan Vietnam kan uppleva perioder av vattenbrist.
-Sojabönor: Största exportörerna är Brasilien, USA och Argentina. Brasilien och Argentina har områden med både god vattenförsörjning och regioner som kan drabbas av torka.
-Kakaobönor: Främst från Elfenbenskusten och Ghana, vilka har tropiska klimat med riklig nederbörd, men där vattenhantering kan vara en utmaning.
-Ris: Importeras ofta från Thailand, Indien och Pakistan. Dessa länder har monsunregn men kan också uppleva vattenbrist, särskilt under torra perioder.
-Havre: Sverige producerar en stor del av sin havre inhemskt, men import kan ske från länder som Finland och Kanada, vilka generellt har god vattentillgång.
-Bomull: Stora exportörer inkluderar USA, Indien och Kina. Bomullsodling är vattenintensiv, och särskilt Indien och Kina har regioner med betydande vattenbrist.
