Kapitel 10-14: Växter & Svamparnas Fysiologi

Question 1

Xylem

Answer 1

Veddelen, en ledande och mekaniskt stödjande vävnad i kärlväxter (mossor har alltså inget xylem.) Det transporterar vatten och mineraler (oorganiska ämnen) från rötterna och vidare ut i plantan. Transporten drivs av solenergi.

Xylemet består av döda celler som befinner sig innanför levande celler. Detta gör att vatten från marken passerar de levande cellerna innan det kommer in i xylemet. De döda cellerna är av två typer; långsmala trakeider och rymligare kärl. Barrträd har bara trakeider, lövträd båda.

Question 2

Floem

Answer 2

Ett vävnadssystem som ansvarar för transport av socker och andra näringsämnen i kärlväxter (organiska ämnen). Floemets transporterade innehåll är lösligt i vatten och kräver energi från cellandning (ATP). På träd finns floemet strax under barken.

Question 3

Totipotent cell

Answer 3

En cell som kan utvecklas till alla de olika specialiserade cellerna i en organism.

Question 4

Meristem

Answer 4

Samlingar av celler i vissa delar av växter där celldelning sker för tillväxt på bredden eller längden. När en stickling tas från en växt så måste det finnas meristem med i den för att rotbildning och tillväxt skall ske.

Question 5

Kambiet

Answer 5

Zonen mellan bark och ved i träd. Här bildas nytt xylem.

Question 6

Plasmodesmer

Answer 6

Små porer i växtcellens vägg som skapar förbindelser mellan cellerna i växten.

Viktigt för samordningen av information i en växt genom transport av olika hormoner.

Question 7

Annuella

Answer 7

Växter som är ettåriga. Gror ur ett frö, växer, blommar, bildar frön och sen dör.

Question 8

Perenna

Answer 8

Växter som är fleråriga. Övervintrar och skjuter sedan upp nya skott varje vår.

Question 9

Mossor

Answer 9

Hos mossor är de gröna plantorna haploida samt bildar han- och honorgan. Efter befruktning växter det upp en sporkapsel, där meiosen sker, så det bildas haploida sporer.

Question 10

Sporkärlväxter

Answer 10

Hos ex. ormbunkar är den stora gröna plantan diploid. En spor gror först till en förgrodd som har han- och honorgan. Efter befruktning växter det upp en ny ormbunksplanta.

Question 11

Gömfröiga växter

Answer 11

Hos gömfröiga växter är pollenkornen på pistillens märke och växer ut. Respektive äggcellen och några ytterligare celler är haploida. De gröna plantorna är diploida.

Vid pollinering hamnar pollenkornen på pistillens märke och växer ut till en pollenslang, genom vilken två spermier når fruktämnet. Den ena spermien befruktar äggcellen, den andre det som ska bli frövitan (groddens ”matsäck”).

Question 12

Kloroplaster

Answer 12

Hela fotosyntesprocessen sker i kloroplasten. Ljus fångas upp av speciella klorofyllmolekyler som bildar olika sockerarter. Sockermolekylerna förs sedan från kloroplasten till bladcellernas cytoplasma och till övriga delar av växten. Viktigaste delarna i kloroplasten är…

• Dubbla yttre membran

• Tylakoider
”Travar” av membranblåsor där de fotokemiska reaktionerna sker

• Stroma
Utrymmet mellan membranväggen och tylakoiderna där koldioxidfixeringen sker

Question 13

Leukoplaster/Amyloplaster

Answer 13

Vita (färglösa) plastider som lagrar stärkelse i underjordiska organ ex. potatis.

Question 14

Plastider

Answer 14

Kloroplaster tillhör en grupp organeller som gemensamt kallas plastider.

Förmodligen produkten av någon form av autotrofa bakterier som ”vandrade in” i cellen för 1.5 miljarder år sedan. Plastider har eget DNA och egna ribosomer. En del av enzymerna för fotosyntes tillverkas m.h.a DNA från kloroplasterna.

Question 15

Kromoplaster

Answer 15

En form av plastider som ofta finns i blommors kronblad med röda och gula färgämnen som inte deltar i fotosyntes.

Question 16

Proplastider

Answer 16

En form av plastider som finns i groende frön. Full utveckling till kloroplaster i blad med bildning av klorofyll kräver ljus (åtminstone hos de gömfröiga växterna).

Question 17

Koldioxidfixering (calvincykeln)

Answer 17

Koldioxidfixering är ett av två händelseförlopp som sker vid fotosyntes. Förklarat steg för steg.

1. Enzymet rubisko kombinerar koldioxid från luften med en sockermolekyl med fem kolatomer. Det bildas två molekyler med tre kolatomer vardera.
2. M.h.a väte på bärarmolekyler och energi (ATP) ombildas molekylerna till socker och tre kolatomer.
3. En del av sockret lagras i kloroplasten som stärkelse och en del förs ut ur. En stor del ombildas till den ursprungliga sockermolekylen (fem kolatomer) så att mer koldioxid kan tas in.

Dock är den normala koldioxidfixeringen ofullkomlig för vissa växter i extrema miljöer som har ”utbyggnader”.

Question 18

Den fotokemiska reaktionen

Answer 18

Den fotokemiska reaktionen är ett av händelseförloppen som sker vid fotosyntes. Förklarat steg för steg.

1. Ljusenergi flyttar bort elektroner från dess reaktionscentrum.
2. Reaktionscentret tar upp nya elektroner från vatten. Vattnet delas alltså upp i syrgas och vätejoner. Metallen mangan är viktig i detta system.
3. De frigjorda elektronerna för in vätejonerna (protoner) in i tylakoidblåsan m.h.a ytterligare ljusenergi.
4. Koncentrationsskillnaden mellan överskottet vätejoner i tylakoidblåsan jämfört med övriga kloroplasten bildar en form av lägesenergi.
5. Lägesenergi används för att bilda ATP. Slutresultatet är syrgas samt väte på speciella bärmolekyler NADPH och ATP.

Question 19

Fotosyntes

Answer 19

Fotosyntes är en redoxreaktion som sker i cellens kloroplaster. Utgörs av två händelseförlopp, dels en fotokemisk reaktionsserie och dels en koldioxidfixerande reaktionsserie. Som med andra biokemiska reaktioner ökar hastigheten med temperaturen.

Question 20

Klyvöppningar

Answer 20

Två slutceller som omger en springa i växtcellen. Har som funktion att reglera gasutbytet mellan bladets inre och omvärlden.

Växten måste ha klyvöppningarna öppna för att ta in koldioxid samtidigt förlorar växten mycket vatten via avdunstning genom klyvöppningarna.

Question 21

CAM (crassulacean acid metabolism)

Answer 21

En anpassning sv fotosyntesen där växter i extremt torra miljöer växlar sin aktivitet mellan dag och natt. På natten, när det är svalare, binder växter koldioxid till syror med fyra kolatomer. På dagen är klyvöppningarna stängda för att förhindra vattenförluster. Då frigörs koldioxiden från syremolekylerna och byggs in i Calvincykeln.

Question 22

Makronäringsämnen

Answer 22

Ämne som behövs jämförelsevis mycket av.

Ex. Behöver växter kol, syre, väte, kväve, fosfor, kalium, kalcium, magnesium och svavel.

Question 23

Mikronäringsämnen

Answer 23

Ämnen som det behövs jämförelsevis lite av.

Ex. Behöver växter järn, mangan, koppar, zink, bor och molybden.

Question 24

Fototropism

Answer 24

Växters reaktion på ljus ex. när en växt böjer sig i riktning mot ljuset.

Blått ljus är mest effektiv fototropism eftersom att ensidig belysning med ljus av en viss våglängd gör att växthormonet auxin (”sträcknings hormon”) omfördelas från skottspetsen till cellerna på skottet skuggsida. Då växer cellerna på längden så att skottet böjs.

Question 25

Gravitropism

Answer 25

Hur växter reagerar på tyngdkraften ex. om en växt hamnar ”platt” på marken kommer skottet att växa uppåt och rötterna neråt. Förmodligen är det stärkelsekorna som omfördelas i cellerna som sedan skickar signaler ut till cellen via cellskelettet eller ER.

Question 26

Växthormoner

Answer 26

Även kallad tillväxtregulatorer. Olika hormoner produceras vid olika delar av växten. Processen i allmänhet med att en växtcell reagerar på ex. ljus eller tyngdkraft. De reagerade receptorerna förmedlar en signal för aktiveringen av en gen eller enzym som bildar ett hormon. Hormonen transporteras ut till andra delar av växten där cellerna förändrar sin aktivitet.

Ex. På hormoner; auxiner (sträckningshormonet), gibberelliner (väckningshormon), cytokininer (delningshormon), abskinisyra (dämpande hormon), eten (vilhormon).

Question 27

Svampars ämnesomsättning

Answer 27

Eftersom svampar har cellvägg kan de inte ta ib större näringspartiklar genom endocytos. Istället bryter enzymer ner komplexa organiska molekyler till mindre enheter utanför cellen som sedan kan tas in med aktiv transport.

Både de nedbrytande (katabola) och de uppbyggande (anabola) biokemiska reaktionerna är i likhet med djurens. Ex. är kolhydraten som används som energireserv i först hand glykogen.

Svampar livnär sig som nedbrytare, parasit eller i mutualism.

Question 28

Mykoser

Answer 28

Sjukdomar hos människa orsakad av svampar. Drabbar ofta hud och naglar men kan även uppträda i de inre organen som lungorna.

Antibiotika har ingen effekt på mykoser utan måste behandlas med andra typer av läkemedel.

Question 29

Lavar

Answer 29

Ett mutualistiskt levnadssätt mellan en svamp (mykobiont) och en organism som kan utföra fotosyntes (fotobiont). Svampen hör ofta till typen sporsäckssvampar.

Kan föröka sig könligt och könlöst. När de förökar sig könlöst kan de göra så med små tappar (isider) som kan lossna från resten av laven och nystan av hyfer (soredier) med algceller.

Question 30

Mykorrhiza

Answer 30

Ett mutualistiskt förhållande mellan växt (ofta träd) och en svamp. Växten ger svampen kolhydrater, svampar ger växten vatten och mineralnäringsämnen. Svampens hyfer växer kring och ofta in i växtens rötter.

Question 31

Svampars förökningssätt

Answer 31

Vissa svampar har en könlös förökning medan andra har en könlig.

• Könlös förökning
Sporer bildas ofta i specialiserade delar av mycelet genom ”vanlig” celldelning (mitos). Könlös förökning kan även ske när en bit av mycelet slits loss och bildar en ny svamp.

• Könlig förökning
Svampar kan ha mer än två kön, det viktiga är att de är av olika typ. En könligt bildad spor gror till ett mycel med haploid kromosomuppsättning. När det är dags att bilda sporer möta två typer av haploida mycel och sammansmälter cellkärnorna. Leder till meios och sporbildning.

Question 32

Svampars användningsområden för människan

Answer 32

• Matsvampar
• Produktionen av antibiotika
• Livsmedelsproduktion (ost, öl, bröd)
• Produktion av kemikalier
• Forskning om cellers genetik och ämnesomsättning