Kapitel 9: Mikroorganismer

Question 1

Arkéer

Answer 1

Prokaryota celler som lever i väldigt speciella miljöer där andra organismer har svårt att klara sig ex. i mycket varma miljöer eller på extremt salta platser. Vissa arkéer bildar metan.

En del arter har fotosyntes där de inte använder klorofyll utan istället ämnen som påminner om de ljuskänsliga molekylerna i våra ögon (tappar och stavar).

Question 2

Bakterier

Answer 2

Prokaryota celler som oftast är ensamma men kan förekomma tillsammans i olika strukturer (se kortet: Typer av bakterier i Cellen 1). Likheter i bakteriens utseende behöver inte betyda ett närmare släktskap.

Question 3

Bakteriers cellvägg

Answer 3

Är uppbyggda av peptidoglykaner som är långa kedjor av sockermolekyler med aminogrupper. Cellväggen kan vara olika kraftiga.

Question 4

Grampositiva bakterier

Answer 4

Bakterier som har en tjock cellvägg och inte så många strukturer utanför.

Question 5

Gramnegativa bakterier

Answer 5

Bakterier som har en tunn cellvägg och utanför ett ytterligare cellmembran.

Question 6

Bakteriens cilier och flageller

Answer 6

Flagellerna är smalare än hos eukaryota celler. De innehåller inte mikrotubulier samt befinner sig den hårliknande delen utanför medans ”motorn” befinner sig innanför cellmembranet. Bakterier har även någon typ av cellskelettet för att ge stadga åt flagellerna.

Question 7

Pili

Answer 7

Ett utskott på bakteriecellen som används för att sätta sig fast på olika underlag.

Question 8

Sexpili

Answer 8

Ett utskott på bakteriecellen som kan användas för att utväxla DNA (plasmider) mellan olika bakterieceller.

Question 9

Cellmembranet

Answer 9

Är en kemisk barriär. Där sker elektrontransporten och ATP- bildning i cellandningen. Bakterier med fotosyntes har inga speciella kloroplaster utan utnyttjar cellmembranet istället för detta.

Question 10

Endosporbildning

Answer 10

Bildas av bakterier för att överleva extrema förhållanden. Har en extra tjock cellvägg och tillräckligt mycket cellinnehåll så att bakterier kan leva vidare efter en dvala (DNA, cellmembran och några få organeller). Det krävs mer för att döda endosporer vid sterilisering.

Question 11

Bakteriers genetiska material

Answer 11

Det mesta av bakteriens arvsmassa utgörs av en enda stor ringformad DNA- molekyl (ingen cellkärna). Har mycket mindre DNA än i eukaryota celler men utnyttjas mer effekt, introner och nonsens- DNA saknas. Bakteriers DNA kan replikeras oberoende av takten på cellandningen, inte ovanligt att en cell innehåller flera kopior av sin enda kromosom.

Arvsmassan förändras snabbt genom mutation och överföring av plasmider.
DNA kan även föras över från ett virus till en bakterie.

Question 12

Plasmider

Answer 12

Mindre DNA- ringar i bakteriecellen. Innehåller ofta gener som ökar bakteriens överlevnad ex. som resistens mot antibiotika.

Question 13

Restriktionsenzymer

Answer 13

Enzymer som används av bakterier för att oskadliggöra främmande DNA från virus.

Question 14

Fotoautotrofa bakterier

Answer 14

En form av autotrofa bakterier som använder ljusenergi för att bilda energirika ämnes, som ATP. Energin i ATP används till att göra om koldioxid till kolhydrater.

Ex. Blågröna bakterier genomför fotosyntes nästan exakt som växten med klorofyll och vatten.

Andra fotoautotrofa bakterier utnyttjar vätesulfid istället för vatten och det bildas fritt svavel. Dessa bakterier har en speciell typ av klorofyll (bakterieklorofyll) som utnyttjar ljus med lägre våglängd än vanligt klorofyll.

Question 15

Fotoheterotrofa

Answer 15

En form av autotrofa bakterier som utnyttjar något organiskt änne för att starta fotosyntes.

Question 16

Kemoautotrofa

Answer 16

Bakterier som utnyttjar något oorganisk kemisk reaktion för att bilda energirika ämnen, som sedan bildar kolhydrater från koldioxid.

Ex. Nitrifikationsbakterier överför ammoniumjoner till nitritjomer och sedan till nitratjoner. Svavelbakterier överför vätesulfit till sulfat.

Question 17

Heterotrofa bakterier

Answer 17

Bakterier som utnyttjar aerob cellandning ungefär som eukaryota celler men finns även bakterier som använder andra oxiderande molekyler.

Question 18

Denitrifikationsbakterier

Answer 18

Bakterier som utnyttjar nitratjoner i en anaerob miljö och bildar kvävgas. Bakterier med anaerob cellandning har speciella enzymer som katalyserar reaktionerna.

Question 19

Bakteriofager

Answer 19

Virus som angriper bakterieceller. Dessa virus sprutar bara in nukleinsyran i värdcellen. Viruset tar över värdcellens aktivitet som sedan leder till att bakteriecellen dör och spricker upp därefter hundratal nya viruspartiklar frigörs.

Question 20

Lytisk livscykel

Answer 20

Cykeln där virus för in DNA/RNA i bakteriecellen som förökar sig snabbt och förstör värdcellen. Nya viruspartiklar kan själva snabbt infektera nya värdceller.

Question 21

Virus

Answer 21

Kan vara leva och föröka sig genom att invadera celler. Består minst av två komponenter…

• Ärftligt material som är en nukleinsyra, kan vara DNA eller RNA
• Ett proteinskal, kapsid

Många virus har ett yttre hölje som har sitt ursprung i värdcellens membran. Virus brukar grupperas efter typen av nukleinsyra samt om de har eller har inte ett yttre hölje utanför proteinskalet.

Question 22

Lysogen livscykel

Answer 22

En cykel där virusets arvsmassa bygga in i bakteriecellens eget DNA. DNA avsnittet från viruset i bakterien kallas profag. Denna arvsmassa kan ligga vilande i många cellgenerationer som lagrad genetisk information. En plötslig förändring i cellens miljön kan leda till att det inbyggda arvsmassan aktiveras och en produktion av nya viruspartiklar startas.

Question 23

Retrovirus

Answer 23

Många av RNA- virus är retrovirus. Viruset sammansmälter med värdcellens cellmembran och tömmer sitt innehåll av RNA och proteiner. Omvänt transkriptas gör om RNA till DNA som fogas in i värdcellens DNA och blir ett provirus. Detta provirus ger upphov till både nytt virusprotein och virus- RNA som sedan ”byggs ihop” till nya viruspartiklar. Dessa knoppad av från värdcellen genom exocytos.

Ex. på retrovirus är hiv/aids.