Kapitel 17: Andning Flashcards
Andningssystem hos vattenlevande djur
De andas med gälar som är fransiga utskott på eller i kroppen.
Eftersom andelen syra är lägre i vatten än på land krävs det mycket energi för att tillgodose syrebehovet. Ofta använder sig djuret av speciella metoder för att föra syrerikt vatten till gälarna ex. vifta fram vatten med speciella utskott, öppna och stänga gällock samt simma med öppen mun.
Motströms principen
Vissa fiskar simmar motströms för att förbättra syreupptagningen. Detta innebär att fiskens blod rinner i motsatt riktning mot vattenströmmen. Diffusion och upptag av syre kan då ske längs hela gälbladets lamell (skiva). Mer än 80% av vattnets lästa syre kan då tas upp.
Syre i vatten
Mängden syrgas som kan lösas i vatten är mycket lägre än i luften. Syrehalten i vatten är starkt temperaturberoende, varmt vatten innehåller i allmänhet mindre syre än kallt vatten.
Trakéer
Insekters andningssystem. Består av många små öppningar på kroppsytan som är förbundna med ett inre rörledningssystem. Detta system förgrenas så att den når kroppens alla celler.
Större insekter hjälper till att pumpa syret genom att använda bakkroppen som blåsbälg. Hos flygande insekter är flygmusklerna direkt bundna till trakéerna och pumpar luft in och ut bär insekterna flyger.
Reptiler och amfibiers andningssystem
Båda har lungor som är veckade där gasutbytet sker.
Gasutbytet hos amfibier kompletteras med hudandning, alltså diffunderar syrgas in direkt genom huden.
Jämnvarma djurs andningssystem (däggdjur och fåglar)
Hos jämnvarma djur sker diffusion över fuktiga membran. Lungorna är uppbyggda av aveoler (lungblåsor) och består av ett lager av epitelceller. Runt alveolerna finns andra typer av celler…
• Cell som utsöndrar ett smörjande sekret.
- Sänker ytspänningen för att förhindra alveolerna att klibba ihop.
• Cell som är makrofager.
- Tar hand om mikroorganismer som har följt med ner.
På utsidan av aveolerna ligger ett nätverk med kapillärer. Luft följer med ned genom det passiva undertryck som inandningen skapar.
Fåglar andningssystem
Har ett andningssystem som andra jämnvarma djur (se kort). Men fåglars system är mer effektivt än däggdjurens eftersom de har fler luftsäckar under och utanför lungorna.
Luften passerar enkelriktat genom lungorna till luftsäckarna och sedan enkelriktad igen vid utandning. Fåglar kan därför genom diffusion ta upp syrgas och ventilera ut koldioxid både på väg in och ut.
Människan andningssystem
Har ett andningssystem som andra jämnvarma djur (se kort). Inandning förklarat steg för steg…
- Luft kommer in i näshålan och munhålan. I näshålan finns ett skiktat lamellsystem där doftmolekyler registreras och luften värms/kyls
- Bihålorna hjälper till med temperaturutjämning och fuktar luften
- I luftstrupen finns cilieförsedda celler (flimmerhår) som ”viftar” bort skräp som har följt med luften
- Luftstrupen delar upp sig i två bronker, en till varje lunga
- Varje lunga delar upp sig i finare bronkioler som har kontakt med aveolerna
Struplock
Sitter i övre delen av luftstrupen och stängs automatiskt när man sväljer. Detta är för att förhindra att mat kommer in i luftstrupen.
Diafragmamuskeln
En muskel som sköter inandningen tillsammans med musklerna mellan revbenen. De utvidgar bröstkorgen samtidigt som diafragman drar lungorna nedåt. Tillsammans skapar de ett undertryck så att luften strömmar in, motsatt process vid utandning.
Residualvolym
Den mängd luft som alltid finns kvar i lungorna och hindrar lungorna från att kollapsa.
Vitalkapaciteten
Är en lungvolym som anger hur mycket luft en människa kan blåsa ut efter en maximal inandning och ger en uppfattning om lungornas volym och funktion. Mäts med en spirometer.
Obstruktiva lungsjukdomar
Sjukdomar som minskar flödet i andningsvägarna.
Ex. KOL som är vanligt hos rökare. Andningsvägarnas elasticitet minskar och lungblåsorna gradvis kollapsar.
Restriktiva lungsjukdomar
Sjukdomar som minskar lungvolymen.
Ex. Dammlunga som syftar på när fibrer från ex. stendamm eller asbest orsakar ”sår” i lungorna vilket kan utvecklas till lungcancer.
Andningssystem i förhållande till yta och volym
Gasutbytet i vissa små djur ex. maskar kan ske över hela dess kroppsyta. När djurens volym ökar täcker inte kroppsytan till för gasutbytet eftersom kvoten mellan yta och volym blir för liten.
