Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Biologi > Kapitel 4 > Flashcards

Kapitel 4 Flashcards

1
Q

fotoautotrof

A

Skapar sin egen energi genom att omvandla ljusenergi till kemiskt bunden energi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

fotosyntes

A

ljusenergi koldioxid vatten –> glukos syre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

primärproducenter

A

Första steget i näringskedjan, skapar livsnödvändiga organiska ämnen från oorganiska föreningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

kloroplaster

A

fotosyntes, dubbelt membran, endosymbiosteorin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

tylakoider

A

Membranblåsor i kloroplasterna, innehåller klorofyll, ljusreaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

ljusreaktion

A

den del av fotosyntesen som är direkt beroende av ljus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

stroma

A

ringformat DNA, ribosomer, vattenlösningen i kloroplasterna, koldioxidbindande reaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

koldioxidbindande reaktion

A

avslutande delen av fotosyntesen, glukos bildas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

plastider

A

en grupp organeller där kloroplaster, kromoplaster och leukoplaster ingår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

kromoplaster

A

pigment som ger orange/röd färg åt kornblad och frukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

leukoplaster

A

lagrar stärkelse i de växtdelar som förvarar det som upplagsnäring, ex stamknölar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

klorofyll a/b

A

innehåller aldehydgrupp/ metylgrupp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

karotenoider

A

ljusabsorberande pigment, ej inom gulröda våglängdsområdet, komplement till klorofyll

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

fotosystem 1 och 2

A

ljusenergi blir energi i ATP och NADPH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

reaktionscentrum

A

där elektronerna slutligen ges en högre energinivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

elektrontransportkedja

A

elektroner på hög energinivå förflyttas genom molekylkomplex för att nå en lägre energinivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

ATP-syntetas

A

kanalprotein som transporterar vätejoner så att ADP + Pi –> ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Melvin Calvin

A

amerikansk kemist som beskrev den koldioxidbindande reaktionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Calvincykeln

A

koldioxidbindande reaktionen, cykel, glukos bildas ur NADPH och ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

RuDP

A

ribulosdifosfat, 5-kolssockermolekyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

rubisco

A

enzym som används som katalysator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

3-GPA

A

3-fosfoglycerat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

G3P

A

glyceraldehyd-3-fosfat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

bladhud

A

epidermis, yttersta cellskiktet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

kutikula

A

täcker bladhuden, vax, begränsar vattenavdunstningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

palissadvävnad

A

så ligger cellerna packade i bladets övre del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

svampvävnad

A

så ligger cellerna packade i bladets nedre del

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

klyvöppningar

A

små öppningar i bladhuden, koldioxid in, syre ut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

bladnerver

A

har ledningssträngar för ämnestransport

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

slutceller

A

läppformade, omger varje klyvöppning, regleras av ljus och vatten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

ljusstyrka påverkan växt

A

mörkt eller alltför ljust - ingen fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

kompensationspunkten

A

ljusstyrkan då organiskt material förbrukas genom cellandning i samma takt som det bildas genom fotosyntes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

solväxt

A

kräver mycket ljus för att fotosyntesen ska bli lönsam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

skuggväxt

A

kan inte ha för mycket ljus, ingen effektiv fotosyntes då

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

temperatur påverkan växt

A

vanligtvis mellan 10-25 grader, proteiner denaturerar om för varmt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

luftens halt av koldioxid påverkan växt

A

fotosyntesen ökar med halten koldioxid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vattentillgången påverkan växt

A

mindre vatten, mindre koldioxid, mindre fotosyntes, kan reglera något med klyvöppningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

C4-växter

A

samlar koldioxid via speciella celler, klarar mycket sol och vattenbrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

C3-växter

A

använder enbart calvin cykeln för att överföra oorganiskt kol till organiskt kol

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

CAM-växter

A

samlar koldioxid på nätterna och kan ha klyvöppningarna stängda på dagarna, sol och vattenbrist

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

fetbladsväxter

A

är suckulenter

42
Q

suckulenter

A

tjocka, köttiga blad, lagrar effektivt vatten

43
Q

roten

A

förankrar växten, lagrar energirik näring, tar upp vatten med närsalter

44
Q

epidermis

A

rotens yttersta cellager, kontaktytan

45
Q

rothår

A

trådlika utskott som kan förse epidermis, ökar ytan

46
Q

grundvävnad

A

innanför ytterhuden, cellerna här kan ha leukoplaster, syre och vatten diffunderar genom pga glest

47
Q

ledningsvävnad

A

centralt i roten, ledningssträngar som transporterar vatten m närsalter till växtens olika delar

48
Q

endodermis

A

cellager runt ledningsvävnaden, mycket tätt, vatten kan ej passera, cellmembranet är försett med aktiva pumpar

49
Q

rottryck

A

uppstår till följd av den aktiva transporten som ger hög jonkonc i ledningsvävnaden och osmos

50
Q

vedkärl

A

rör i rotens ledningsvävnad som transporterar vatten och närsalter till stam och blad

51
Q

veddel

A

bildas av flera vedkärl

52
Q

silrör

A

rör i rotens ledningsvävnad som transporterar vattenlösningar av främst socker till rotcellerna

53
Q

silplattor

A

de tvärväggar mellan cellerna som bildar silrören och är perforerade

54
Q

sildel

A

bildas av flera silrör

55
Q

rotens tillväxt

A

roten växer genom att celler vid rotspetsen delar sig och blir fler

56
Q

meristemet

A

den känsliga delningsvävnaden vid rotspetsen

57
Q

rotmössa

A

speciella celler som skyddar meristemet

58
Q

xylem

A

så kallas veddelen

59
Q

floem

A

så kallas sildelen

60
Q

lignin

A

vedämne som förstärker cellulosaväggarna i vedkärlen

61
Q

ved

A

enbart vedkärl, upptar större delen av trädstammens volym,

62
Q

bark

A

yttre skyddande lager, korkvävnad och sildel

63
Q

tillväxtlager

A

omger veden, från tillväxtlagret bildas nya vedkärl så att stammen växer och blir grövre

64
Q

årsringar

A

tecken på att det under våren bildas bred vedkärl men under sommaren och hösten smalare och mörkare, avslöjar ålder

65
Q

korkvävnad

A

ersätter ytterhuden, en del av barken

66
Q

auxin

A

växthormon, skyr ljus, får cellväggarna att mjukna så att nya celler kan ta upp vatten och förstoras

67
Q

fototropism

A

rörelse i förhållande till en ljuskälla

68
Q

gravitropism

A

rörelse i förhållande till gravitationen

69
Q

eten

A

växthormon, gas, påskyndar mognadsprocess

70
Q

björnmossans förökning

A

könlös och könlig

71
Q

sporhus

A

sporofyten består av ett sporhus på ett skaft

72
Q

hanceller

A

kan liknas vid spermier och bildas i pollenkornen av hangametofyter

73
Q

grodd

A

frön bildas efter befruktning och innehåller början till en diploid planta, en grodd

74
Q

fröskal

A

omger frövitan innehållande grodden

75
Q

nakenfröiga, ex

A

saknar blommor och pistiller som innesluter fröämnena som efter befruktning utvecklas till frön, ex: barrträden som gran, tall, en, idegran, lärkträd

76
Q

gömfröiga, ex

A

har blommor och kallas även blomväxter, fröna sitter inne i frukter som bildas av pistillernas fruktämnen

77
Q

frukt

A

bildas i syfte av fortplantning, kan variera mycket, vara nöt, bär, kapsel eller stenfrukt

78
Q

ståndare

A

bildar pollen, består av knapp och sträng

79
Q

pistill

A

vid pollinering överförs pollen till pistillens märke. Tre delar: märke, stift och fruktämne

80
Q

fruktämne

A

nedre delen av pistillen, innehåller ett eller flera fröämnen

81
Q

kronblad

A

lockande, färgglada

82
Q

foderblad

A

skyddar blomman under knoppningen, ofta gröna

83
Q

pollenkorn

A

varje bildar en pollenslang som växer ner i pistillen och fram till ett fröämne

84
Q

fröämne

A

innehåller en äggcell, fröämnet blir ett frö som blir en grodd

85
Q

frövita

A

näringsförråd till grodden

86
Q

parasit

A

svampen utnyttjar värdorganism

87
Q

saprofyt

A

organism som lever på att bryta ner organiskt material

88
Q

mutualistiskt förhållande

A

ömsesidig symbios

89
Q

mykorrhizasvamp

A

lever i ett mutualism med träd

90
Q

kitin

A

protein i svampars cellväggar och hudskelettet hos leddjur

91
Q

hyfer

A

trådar av svampceller

92
Q

mycel

A

nätverk av hyfer

93
Q

möglar

A

angrips av svampar

94
Q

sporkroppar

A

fruktkroppar, den del av svampen ovan mark, extra tätt mycel, bildas för att sprida sporer

95
Q

sporsäckssvampar

A

sporerna bildas i små, säcklika bildningar, dvs sporsäckar. Ex. jästsvampar, mögelsvampar, storsvampar som äkta tryfflar, murklor och skålsvampar

96
Q

basidiesvampar

A

sporer bildas i basidier, en mogen basidie har fyra skaft med vardera en spor

97
Q

jästsvampar

A

encelliga, utvinner energi genom anaerob spjälkning av glukos, dvs jäsning

98
Q

mögelsvampar

A

ex penselmögel som kan användas för utvinning av pencillin

99
Q

basidiesvamparnas sporkroppar

A

består av hatt och fot

100
Q

sporkropparnas plats

A

för att många basidier ska få plats är sporkropparna uppradade på skivor, (lameller), taggar eller rör på hattundersidorna. Beroende på vilket talar en om skivlingar, taggsvampar och rörsvampar

101
Q

buksvampar

A

sporkropparna är slutna under hela sporutvecklingen, ex röksvampar (sporerna ryker ut ur toppen av sporkropparna)

Biologi (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions