Kapitel 5 del 1 Flashcards

1
Q

matspjälkningsorganen

A

munhålan, salivkörtlarna, matstrupen, magsäcken, tarmarna, bukspottkörteln, levern, gallblåsan, anus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

andningsorganen

A

luftvägarna, lungorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

blodomloppets organ

A

hjärtat, blodet, blodkärlen (artärer, vener, kapillärer, kranskärl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

utsöndringsorganen

A

levern, njurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vattenlösliga vitaminer

A

B1, B2, B3, B5, B6, B7, B9, B12, C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

fettlösliga vitaminer

A

A, D, E, K

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

makronäringsämnen

A

kalcium, kalium, natrium, magnesium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

spårämnen

A

< 0,01%, järn, jod, zink, selen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vävnad

A

en samling celler med likartad struktur och funktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

epitelvävnad

A

epitelceller, enskiktat/flerskiktat, klär kroppens inre och yttre ytor, ex, hud, mag-tarmkanal, slemhinnor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

muskelvävnad

A

muskelceller, dras samman och kan skapa kraft och rörelse, tvärstrimmig muskulatur/glatt muskulatur/hjärtmuskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

nervvävnad

A

stödjeceller (gliaceller) och nervceller, leder elektriska impulser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

stödjevävnad

A

mer eller mindre förpackade celler, bindväv, fettväv, brosk, ben, blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

nässeldjur

A

maghåla m en öppning - utgör mun och anus, effektivare ämnesomsättning än toffeldjur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

munhåla

A

maten tuggas och blandas med saliv, när maten förs bakåt i svalget utlöses sväljreflexen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

saliv

A

salivkörtlarna utsöndrar 0,5-1 l/dygn, (muscin, amylas, vätekarbonatjoner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

amylas

A

enzym, påbörjar spjälkningen av polysackarider genom hydrolys i munhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

muscin

A

slemämne, gör maten lättare att svälja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

vätekarbonatjoner

A

neutraliserar syror som bildas av bakterier i munhålan, minskar risk för karies och emaljskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

smaklökar

A

sinnesceller samlade, reagerar på ämnen lösta i saliven

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

5 grundsmaker

A

sött, surt, salt, beskt, umami

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

perstaltiska muskelrörelser

A

vågor av muskelrörelser, som att pressa en tub

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

magsäcken

A

lagrar, knådar, portionerar ut i tarmarna, övre och nedre magmun, innehåller magsaft, klädd av epitelceller

24
Q

magsaft

A

lågt pH i magen, innehåller saltsyra, pepsin och muscin

25
Q

saltsyra

A

dödar mikroorg, denaturerar proteiner så att pepsinogen kan bli pepsin och verka effektivt

26
Q

pepsin

A

enzym som spjälkar proteiner, cellerna bildar pepsinogen som blir pepsin i magens sura miljö

27
Q

pepsinogen

A

inaktivt ämne som bildas av cellerna, blir pepsin i magen sura miljö, detta pga att cellernas egna proteiner inte ska spjälkas

28
Q

magsår

A

frätskador på magens insida, vanligen angrepp av bakterier (helicobacter pylori) eller läkemedel

29
Q

tolvfingertarmen

A

första delen av tunntarmen, födan blandas m bukspott och galla

30
Q

bukspott

A

basiskt, skyddar tarmen från magsyra, innehåller enzymerna trypsin, amylas, lipas

31
Q

bukspottkörteln

A

pancreas, bildar bukspott

32
Q

galla

A

innehåller gallsalter som finfördelar fett vilket gynnar spjälkningen av glycerol och fettsyror, bilirubin

33
Q

gallblåsa

A

lagrar gallan

34
Q

levern

A

bildar galla

35
Q

trypsin

A

spjälkar polypeptider till korta peptider

36
Q

lipas

A

spjälkar fettmolekyler till fettsyror och glycerol

37
Q

gallsalter

A

finfördelar fett, ökar kontaktytan mellan fettet och lipas

38
Q

tunntarmen

A

matspjälkningen slutförs så att epitelceller kan ta upp monosackarider, aminosyror, glycerol och fettsyror, stor yta

39
Q

kylomikroner

A

tunntarmens epitelceller återbildar fett och innesluter i kylomikroner, avges till lymfan

40
Q

lymfan

A

vävnadsvätska i lymfkärl, spjälkar fett och sammansluter med blodet, celler kan ta upp glycerol och fettsyror från blodet

41
Q

tarmveck

A

tunntarmens sida är veckad, stor total yta

42
Q

tarmludd/villi

A

utskott på tarmvecken

43
Q

mikrovilli

A

små utskott på epitelcellerna

44
Q

tjocktarmen

A

1 m, blindtarmen först, tar upp vatten, Na+ genom aktiv transport –> högre jonkoncentration –> osmos, tarmbakterier E.coli, långsam transport,

45
Q

långsamma kolhydrater

A

blodsockret stiger långsamt, spjälkas långsamt, mätt längre, grovt bröd, frukt, potatis osv

46
Q

snabba kolhydrater

A

blodsockret stiger snabbt, spjälkas fort, mätt kortare, läsk, godis osv

47
Q

lipoproteiner

A

transporterar kolesterol i blodet

48
Q

LDL

A

onda kolesterolet, kolesterol transporteras från levern till vävnader, krymper under transporten, risk fastna och klumpa ihop sig

49
Q

HDL

A

goda kolesterolet, för bort överskottet av kolesterol från vävnader till levern, tros kunna städa bort partiklar som fastnat

50
Q

vitaminer

A

organiska ämnen som behövs i små mängder, deltar i viktiga kemiska reaktioner

51
Q

koenzymer

A

många vitaminer är koenzymer

52
Q

antioxidanter

A

A, C och E är antioxidanter, skyddar cellerna från att förstöras av radikaler

53
Q

bindväv

A

lucker/fibrös, senor och ledband, fyller ut mellanrum mellan vävnad

54
Q

fettväv

A

ingår i bla underhuden, upplagsnäring, värmeisolerande

55
Q

brosk

A

förekommer bla på ledytor där skelettben ledar mot varandra, fast men böjlig substans

56
Q

ben

A

hård pga kalciumsalter

57
Q

blod

A

består av flera olika celltyper, flytande grundsubstans blodplasma