Kliniska prover Flashcards

Question

P-K (P-Kalium) lågt/högt värde:

Answer 1

Låga värden ses t ex vid: - alkalos (vätejoner går ut ur cellerna och kalium går in) - vätskeförluster som diarré och långvarig diuretikabehandling - hyperfunktion i binjurarna (pga aldosteron). Höga värden uppstår t ex vid: - acidos (eftersom vätejoner går in i cellerna och kalium då går ut) - nedsatt njurfunktion (pga minskad utsöndring). - hypofunktion i binjurar pga minskad utsöndring av aldosteron. - vävnadsskador då kalium kan öka på grund av läckage från ICV. - ev lite höga värden vid dehydrering. - Falskt höga värden ses vid felaktig provtagning, t ex pga rejäl stasning, så att kalium läcker från ICV.

Answer 2

Mäter albumin som syntetiseras av levern, och är det vanligaste plasmaproteinet, och som bidrar mest till plasmans kolloidosmotiska tryck. Relativt liten storlek. Transporterar vissa ämnen i plasma (fettsyror, bilirubin, läkemedel, kalcium, magnesium, hormoner). Ingår i proteinprofil. Beställs alltid tillsammans med elektrolyter vid undersökning av vätskebalans. Bör tas med P-CRP för att reda ut orsak till låga värden. Utgör ca 60 % av protein i plasma. Produceras i levern.

Answer 3

Låga värden syns särskilt vid minskad produktion albumin: - inflammation, då levern istället producerar inflammationsproteiner (P-CRP kan visa) - leverskada Även vid förluster: - via magtarmkanalen, njurarna och huden - brännskador Proteinbrist (nutrition, bristande intag). Höga värden beror främst på uttorkning (dehydrering).

Answer 4

En testremsa eller en sticka ger ett grovt provsvar på innehåll av vissa substanser i urinen. T ex kan man se protein, blod, leukocyter, bakterier (nitrit), glukos och hemoglobin med testremsa. Testremsor kan bara visa mängden grovt, och klarar oftast inte heller av att upptäcka mycket låga mängder. Fungerar dock ofta bra för högre mängd och för att se om det finns/inte. Man kan sedan gå vidare med mer exakta prover.

Answer 5

Kreatinin är en restprodukt från muskelceller. Kreatinin saknas fysiologisk funktion, men kan användas som en markör för njurfunktion, eftersom den filtreras fritt i njuren och utsöndras utan att reabsorberas. Dock har den en viss individuell sekretion som gör den mindre exakt. För att vara markör för njurfunktion så måste ett ämne vara fritt filtrerbart i njuren, samt inte sekreteras eller reabsorberas, utan endast filtreras. Kreatinin är alltså inte särskilt pålitlig, eftersom den sekreteras när koncentrationen ökar i blodet. Dessutom varierar den mellan kön, ålder, diet mm. Den kommer också att öka endast marginellt med sänkningar av GFR på runt 40 %.

Answer 6

Låga värden syns vid muskelatrofi, då de utsöndrar mindre av denna restprodukt från muskelceller pga atrofin. Höga värden innebär att det finns en njurskada, dvs sänkt glomerulär filtrationshastighet (GFR, njurfunktion). Man kan dock inte BESTÄMMA njurfunktionen mer exakt med P-Krea, utan främst se förändring mellan provtagningar. Falskt höga värden kan ses efter köttrik måltid t ex.

Answer 7

Ett protein som bildas i alla kroppens celler som har cellkärna. Utsöndras kontinuerligt till ECV. Cystatin C kan vara markör för njurfunktionen eftersom den filtreras fritt. De reabsorberas sedan, men bryts då ner innan den kommer till blodet. Mängden i blodet är alltså den mängd som inte filtrerats. Fungerar på liknande sätt som P-Kreatinin för att få en grov uppskattning av njurfunktionen. Är inte beroende av muskelmassan som kreatinin, men kan öka av kortisonbehandling mm.

Answer 8

tyder på njurskada, dvs sänkt glomerulär filtrationshastighet (GFR), sänkt njurfunktion. Falskt höga värden kan ses vid högdos kortisonbehandling.

Answer 9

Clearance är den mängd blod (ml) som renas från en substans på en minut. Clearance för kreatinin blir alltså nästan samma sak som GFR (se P-Kreatinin). Clearance kräver att man tar P-Kreatinin och tU-Kreatinin (ett dygn), och stoppar in i formeln för att beräkna clearance. Kan anges som relativ (ml/min/1,73) eller absolut (ml/min). Mäter samma sak som P-Krea och har samma felkällor, men man behöver samtidigt dygnsurinen (tU-Krea), och det finns många felkällor när man samlar urin. Idag rekommendears istället eGFR om det är möjligt/lämpligt. Gärna medelvärdet av eGFR från Cystatin C och Kreatinin. Clerance kan anges som ”relativ” eller ”absolut”. Relativ betyder att man anger värdet per kroppsyta för att kunna jämföra mellan personer/gradskalor (ml/min/1.73 kvm). Absolut är det uppmätta värdet (ml/min).

Answer 10

Låga värden för clearance av kreatinin tyder på njurskada med sänkt GFR (njursvikt). Falskt låga värden kan ses pga köttrik måltid.

Answer 11

Estimerat GFR utifrån P-Kreatinin plus biometriska data som kroppsyta mm. Se P-Kreatinin om kreatinin. Ekvationen ger ett svar på GFR som ofta är lika bra som en kreatininclearance. Kan anges som relativ (ml/min/1,73) eller absolut (ml/min). Samma saker som för P-Krea. Idag rekommenderas eGFR istället för mer invasiva metoder, eftersom den ofta är lika säker. Det är dock inte alltid den är möjlig/lämplig. Genom att ta medelvärde av eGFR från kreatinin och Cystatin C får man säkrare resultat. Se beskrivning av relativ och absolut på Pt-Kreatininclearance.

Answer 12

Låga värden estimerat GFR tyder på njurskada med sänkt glomerulär filtrationshastighet, dvs nedsatt njurfunktion. Falskt låga värden kan ses pga köttrik måltid.

Answer 13

Estimerat GFR utifrån P-Cystatin C plus biometriska data som kroppsyta mm. Se P-Cystatin C om Cystatin C. Ekvationen ger ett svar på GFR som ofta är lika bra som en clearancemätning. Kan anges som relativ (ml/min/1,73) eller absolut (ml/min). Samma saker som för P-Cystatin C. Idag rekommenderas eGFR istället för mer invasiva metoder, eftersom den ofta är lika säker. Det är dock inte alltid den är möjlig/lämplig. Genom att ta medelvärde av eGFR från kreatinin och Cystatin C får man säkrare resultat. Se beskrivning av relativ och absolut på Pt-Kreatininclearance.

Answer 14

Låga värden estimerat GFR tyder på njurskada med sänkt glomerulär filtrationshastighet, dvs nedsatt njurfunktion.

Answer 15

Mäter mängden av plasmaproteinet albumin i urinen. Albumin är det dominerande plasmaproteinet och bidrar mycket till blodets kolloidosmotiska tryck. Det ska normalt inte förekomma i större mängder i urinen, eftersom det inte ska filtreras i någon vidare mängd. För ett grovt provsvar kan det även tas med testremsa/sticka. Det används främst för att hitta njurskador av diabetes eller hypertoni (högt blodtryck). Albumin är relativt litet och vid njurskador kan det läcka igenom glomerulus från blod till urin i större mängder, och då hittar man det i urinen. Vid kraftigt läckage kan man få albuminbrist i blodet. Ofta tas albumin i urin som tU-Albumin i åtta timmar (över natten) till ett dygn, och relateras sen til motsvarande kreatininutsöndring (tU-Krea), som en kvot.

Answer 16

Lite eller mycket albumin i urinen? Lite (mikroalbuminuri): - kraftig fysisk ansträngning, - feber - inflammation - även förvarning om njurskada. Mycket (makroalbuminuri): - Tyder på njurskada i glomerulus - ger albuminuri (albumin i urinen) på grund av läckage från blod till primärurin.

Answer 17

Mäter blodsockret, dvs glukos i plasma. Glukos är energikälla i kroppen, och nivån är noga reglerad. Glukos regleras av insulin från pankreas. Analysen används främst för att utreda diabetes. Kan även användas tillsammans med Csv-Glukos vid misstanke om meningit för att utreda om bakteriell/serös (virus). Tidigare togs B-Glukos, men man har nu gått över till P-Glukos som standardprov. Om man istället använder patientnära metod som t ex stickor och glukometer, så analyseras ofta helblod. Instrumenten är oftast kalibrerade för att kunna jämföras med P-Glukos (som är ca 11 % högre än B-Glukos).

Answer 18

Låga värden beror oftast på - överskott av insulin, pga högt "intag" (diabetes, injektion) - insulinproducerande tumör. Höga värden tyder på - insulinbrist (diabetes) - överskott på hormoner som höjer glukos, såsom glukokortikoider, adrenalin mfl.

Answer 19

Mäter glukos/socker i urinen. Normalt återreabsorberas allt glukos i proximala tubulus, så att ingen glukos kommer ut med urinen. Har man dock mycket högt blodsocker, så kommer glukos ut med urinen. Då följer även vatten (och natrium) med osmotiskt, och man får stor urin. Ett grovt U-Glukos kan ofta tas med testremsa. Man kan även begära ett tU-Glukos på dygnsmängd. Vid graviditet kan man få graviditetsdiabetes, vilket gör detta till ett vanligt prov vid graviditeter.

Answer 20

Ökad mängd glukos i urinen (glukosuri) tyder på: - Ökat blodsocker, eftersom glukos filtreras, men sen inte hinner återreabsorberas i proximala tubulus pga för mycket - Nedsatt förmåga i själva tubulus (renal glukosuri), pga tungmetallförgiftning, eller ärftligt. - Ses även vid graviditet.

Answer 21

Mäter kolesterol, som ingår i alla cellmembran och behövs för att producera gallsyra och steroidhormoner. Ca 70 % av kolesterol i plasma är LDL, och 30 % är HDL. P-Kol mäter båda sorterna. Kolesterol är en viktig lipid i plasma. Den är inte löslig i vatten och måste därför ha transportproteiner. HDL är det transportprotein som för kolesterolet BORT från blodet, tillbaka till levern. Det anses därför vara det goda kolesterolet.

Answer 22

Hyperkolesterolemi, är en riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom.

Answer 23

Mäter LDL-kolesterol. LDL är det transportprotein som transporterar kolesterol i/till blodet, och det anses därför vara det "dåliga" kolesterolet. Ca 70 % av kolesterol i plasma är LDL, och 30 % är HDL. Mängden LDL-kolesterol relateras till mängden HDL-kolesterol. Låga mängder HDL-kolesterol anses öka risken för kardiovaskulär sjukdom, genom att mindre av det farliga överskottet av LDL-kolesterolet då kan tas BORT från blodet, tillbaka till levern.

Answer 24

Risk för hjärt-kärl-sjukdom. Det anses att LDL-kolesterol är det farliga kolesterolet som mest bidrar till risken för hjärtkärlsjukdom, som är följden av högt kolesterol (hyperkolesterolemi).

Answer 25

Mäter kolesterol bundet till HDL (high density lipoprotein). Ca 70 % av plasmakolesterol är LDL och ca 30 % är HDL. HDL är det transportprotein som för kolesterol BORT från blodet. Det anses att HDL är det goda kolesterolet, eftersom det för kolesterol bort från blodet, och att HDL skyddar från hjärtkärlsjukdom, som framför allt beror på LDL-kolesterolet. Ofta används kvoten mellan totalkolesterol mot HDL för att bedöma risken. Kolesterolbalansen är komplex, och det är bra att minnas att det handlar om just en balans, och att även om högt kolesterol (hyperkolesterolemi) är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, så har kolesterol också viktiga funktioner.

Answer 26

Låga mängder HDL-kolesterol anses öka risken för kardiovaskulär sjukdom. Genom att mindre av det farliga överskottet av LDL-kolesterolet då tas BORT från blodet, tillbaka till levern. Jämfört med en låg mängd HDL så är normal eller högre mängd bättre, men hög mängd kolesterol (hyperkolesterolemi) ökar risken för hjärtkärlsjukdom. HDL-kolesterol är kolesterol som transporteras bort från blodet.

Answer 27

Mäter amylas från pankreas, ett enzym som spjälkar kolhydrater. Används för att undersöka pankreassjukdom. En isoform av pankreasamylas (samma funktion, men liknande struktur) bildas i spottkörtlarna. Genom att analysera provet S-amylas, iso kan man särskilja de två isoformerna, så man vet säkert varifrån amylaset kommer.

Answer 28

Låga värden: Kronisk pankreatit (inflammerad pankreas) Pankreascancer pga minskad funktion i pankreas. Höga värden: Akut pankreatit (mycket höga värden). Akut pankreatit är inflammerad pankreas. - Akuta pankreasskador, som cancer och gallsten (oftast måttligt höga värden). - Att amylas bildar komplex med andra proteiner i plasma, så att den inte kan utsöndras av njuren (filtreras). - Njursvikt pga minskad utsöndring.

Answer 29

Aspartataminotransferas (ASAT) kommer från lever, hjärta och skelettmuskulatur när celler i dessa organ går sönder. Det läcker alltså ut från döda/skadade celler, och ökar då i plasma. Man undersöker främst skador på levern med detta prov. Ska tas tillsammans med P-ALAT och jämföras med den. Beroende på vilken som är högst får man hjälp med om leverskadan är akut eller kronisk. ASAT högst = kronisk. ALAT högst = akut.

Answer 30

Ökar i plasma om cellerna där den finns går sönder. Vid kronisk leverskada (cirros) kan man se ASAT vara högre än ALAT, men båda har frisatts från de skadade cellerna. Sådan kronisk skada sker främts pga alkoholmissbruk. Man kan även se hög ASAT vid akut hepatit.

Answer 31

Alaninaminotransferas (ALAT) finns i levercellernas cytoplasma. Det är en markör som visar att leverceller gått sönder, om den kommer ut i plasma. Ska tas tillsammans med P-ASAT och jämföras med den. Beroende på vilken som är högst får man hjälp med om leverskadan är akut eller kronisk. ASAT högst = kronisk. ALAT högst = akut.

Answer 32

Vid akut leverskada som akut hepatit sticker ALAT uppåt (mer än ASAT), men båda har frisatts från de skadade cellerna. ALAT stiger även vid gallstas och vid hjärtsvikt som kan ge stas i levern.

Answer 33

Mäter alkaliska fosfataser, som kommer från gallgångarna i levern (i barn från skelettet). Med S-Alp, iso istället för P-ALP kan man särskilja varifrån substanserna kommer, eftersom de kan komma från lever, skelett, tarm eller maligna tumörer. Ett liknande prov som ASAT/ALAT. Används främst för att utreda sjukdom i skelett och lever.

Answer 34

Tyder som regel på leverskada. Det blir en rejäl förhöjning vid gallvägshinder/gallstas.

Answer 35

Mäter troponin, ett protein som finns i tre isoformer i skelettmuskler och hjärta. Analysen kan göras specifik för proteinformen från hjärtat. Dessa proteiner ökar i plasma 3-4 timmar efter cellskada, t ex av en hjärtinfarkt (ischemi dödar cellerna). De når maximum efter ca 12 timmar. Sedan kan förhöjda värden kvarstår i upp till två veckor. Man tar i allmänhet provet direkt vid ankomst och sedan igen efter några timmar. Man kan då se var på kurvan efter hjärtinfarkten man befinner sig: ökande (upp till 12 timmar efter) eller sjunkande värden (minst 12 timmar)? Analysen görs ofta av flera prover samtidigt: Troponin T, Troponin I och kreatinkinas (CK MB).

Answer 36

Hjärtinfarkt. Kan även bli höga av hjärtsvikt, myokardit, arytmi och tillstånd som njursvikt och lungemboli.

Answer 37

Mäter kreatinkinas, av isoformen MB som dominerar i hjärtat. Proteiner läcker ut vid cellskada, som av ischemi när cellerna dör. Koncentrationen följer ungefär samma kurva som troponinerna: ökar i plasma 3-4 timmar efter skadan, och når maximum efter 10-12 timmar. Normaliseras dock snabbare, inom 2-3 dygn. Genom att följa ökning/minskning kan man se hur långt tid som gått efter skadan. Kreatinkinaser skiljer sig från troponinerna genom att de sjunker snabbare och normaliseras inom 2-3 dagar. Analyseras ofta tillsammans med troponinerna. Det finns tre isoformer av kreatinkinas: MM i skelettmuskulatur, MB i hjärtat, BB i hjärnan. Man kan även mäta total-CK från alla tre isoformer och jämföra för att få bättre säkerhet.

Answer 38

Hjärtinfarkt (finns beslutsgräns). MB förekommer också till viss del i skelettmuskulatur, och kan därför också vara förhöjd vid muskelskador/muskelpåverkan.

Answer 39

Mäter brain natriuretic peptide, som är en peptid som bildas från hjärtats kammarväggar och frisätts när de sträcks/töjs. BNP ökar utsöndringen av vatten och natrium i njurarna. Ökad koncentration BNP ses vid akuta rubbningar i hjärtfunktionen. Indikationen för att ta analysen är diagnostik, samt utvärdering av prognosen och behandlingen för hjärtsvikt, vänsterkammarhypertrofi, och ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt). Man kan även mäta prohormonet till BNP: proBNP.

Answer 40

Tyder på rubbningar i hjärtats funktion, såsom hjärtsvikt.

Answer 41

Kallas även hematokrit (Hkr), och mäter andel eller procent av blodvolyumen som utgörs av ERC. Ingår i blodstatus. Mycket likt B-Hb vad gäller tolkning och innebörd.

Answer 42

Mäter fritt trijodtyronin (T3), ett av två sköldkörtelhormoner. T4 omvandlas till T3. Tyreoideahormoner binder i cellkärnan och förändrar cellens metabolism. Ökade hormonmängder ökar metabolismen i kroppen. Minskade mängder sänker den. Det är viktigt att främst titta på P-TSH snarare än hormonnivåerna. Produktionen varierar över dygnet, så man bör ta prover vid samma tid vid uppföljning. Produktionen av tyreoideahormon styrs med negativ feedback, så att minskad hormonproduktion gör att TSH är hög, och ökad hormonproduktion gör TSH låg.

Answer 43

Primär HYPOtyreos: Tyreoideas förmåga att bilda hormon är nedsatt, ger låg hormonmängd trots högt P-TSH. Sekundär HYPOtyreos: Lågt P-TSH är orsak til låg mängd hormon. Kan bero på svikt i hypofysen. Vid låga mängder tyreoideahormon syns förändringen först i T4, eftersom T4 ombildas till T3. Primär HYPERtyreos: Sköldkörteln bildar för mycket hormon. P-TSH blir låg på grund av negativ feedback. Sekundär HYPERtyreos: Beror på en hypofystumör som överbildar TSH (högt P-TSH) och därmed ger höga mängder tyreoideahormon.

Answer 44

Mäter fritt tyroxin (T4), ett av två sköldkörtelhormoner. T4 omvandlas till T3. Tyreoideahormonerna binder i cellkärnan och förändrar cellens metabolism. Ökade hormonmängder ökar metabolismen i kroppen. Minskade mängder sänker den. Det är viktigt att främst titta på P-TSH snarare än hormonnivåerna. Produktionen varierar över dygnet, så man bör ta prover vid samma tid vid uppföljning. Produktionen av tyreoideahormon styrs med negativ feedback, så att minskad hormonproduktion gör att TSH är hög, och ökad hormonproduktion gör TSH låg.

Answer 45

Primär HYPOtyreos: Tyreoideas förmåga att bilda hormon är nedsatt, ger låg hormonmängd trots högt P-TSH. Sekundär HYPOtyreos: Lågt P-TSH är orsak til låg mängd hormon. Kan bero på svikt i hypofysen. Vid låga mängder tyreoideahormon syns förändringen först i T4, eftersom T4 ombildas till T3. Primär HYPERtyreos: Sköldkörteln bildar för mycket hormon. P-TSH blir låg på grund av negativ feedback. Sekundär HYPERtyreos: Beror på en hypofystumör som överbildar TSH (högt P-TSH) och därmed ger höga mängder tyreoideahormon.

Answer 46

Mäter tyreoideastimulerande hormon (TSH), aka tyreotropin. Frisätts från hypofysen och stimulerar bildning av tyreoideahormonerna från tyreoidea. Det är viktigt att främst titta på P-TSH snarare än hormonnivåerna. Produktionen varierar över dygnet, så man bör ta prover vid samma tid vid uppföljning. Produktionen av tyreoideahormon styrs med negativ feedback, så att minskad hormonproduktion gör att TSH är hög, och ökad hormonproduktion gör TSH låg.

Answer 47

Sekundär HYPOtyreos: P-TSH är låg och det gör att tyreoideahormonerna också är låga. Ovanligt, och beror på hypofyssvikt. Primär HYPERtyreos: P-TSH blir låg på grund av negativ feedback då tyreoidea bildar för mycket hormon. Primär HYPOtyreos: Högt P-TSH stimulerar ökad bildning av hormoner, men man ser låga mängder hormoner, eftersom tyreoideas förmåga att bilda hormon är minskad. Sekundär HYPERtyreos: Högt P-TSH och höga mängder hormoner, på grund av en hypofystumör som överbildar TSH.

Kliniska prover Flashcards

(71 cards)