Kolorektalcancer Flashcards
(16 cards)
Vad är colons egenskaper och uppgifter?
Tjocktarmen => absorberar ca halv till en liter vätska per dygn (sista vätskan som absorberas tillsammans med natrium - osmos)
Inga slemhinneveck eller mikrovilli => tjocktarmen behöver inte stora absorptionsytan som tunntarmen
Enorm slemproduktion => skyddar epitelcellerna och hindrar tjocktarmscancer
Stor del av fiber spjälkas här (mat för våra bakterier i tjocktarmen)
- Spjälkar cellulosa och bildar vitamin K och B => absorberas och sen används vid olika mekanismer
- Bildar också gaser
Vad är rektums egenskaper och uppgifter?
Defektation (tarmtömning)
Ingen upptag av näringsämne eller vätska
Process:
- Avföring pressas ner till ändtarmen
- Reflexer sätts igång nät vi äter => peristaltiska vågar sätts igång (= gastrokolisk reflex)
- Finns sträckreceptorer i tarmväggen
- Nervsignaler går till ryggmärgen
- Avföring pressas längre ner till inre analsfinkter => den slappnas av
- Blir medvetna om att vi behöver gå på toa
- Vi kan med vilja bestämma om vi vill gå till toa => vi kontrollerar yttre analsfinkter
Dessa funktioner störs när vi har cancer i ändtarmen
Epidemiologi av kolorektal cancer?
Tredje vanligaste cancerform i sverige
Antal nya varje år
- Sverige: nästan 7000 personer
- Världen: 1,9 miljoner personer
Vanligare än män än i kvinnor
- Både kolon och rektum är vanligare hos män => men inte en stor skillnad till kvinnor
Mortalitet är relativt konstant jämfört med incidens (hur många fall) vilket har blivit högre
- Pga att vi har blivit bättre på att diagnosticera/upptäcka
- Vanligare hos äldre => finns flera äldre i populationen nu (folk lever generellt längre)
Fem-års överlevnad har förbättrats => pga att behandling är bättre och vi upptäcker det tidigare
Patofysiologi av kolorektal cancer?
Utvecklas alltid i slemhinnan => i epitelcellerna
Har olika namn:
- Adenom => slemhinnetumör
- Adenocarcinom => malign slemhinnetumör
Har många olika utseenden men vanligaste är:
- Polyper => skaftad polyp => lättblödande, man får blod i avföring
- Villöst adenom => producerar mycket slem, avföring blir mer slemmig
Olika klassifikationer som används vid kolorektalcancer?
TNM-systemet (vanligare) och Dukes klassifikation
TNM-systemet = beskriver hur utbredd en cancersjukdom är (tumörutbredning)
T = Tumör
- T i kombination med siffra anger hur stor tumören är
- T1 = liten
- T4 = inväxt i intilliggande organ
N = Node (= lymfkörtel)
- N i kombination med siffra anger om det finns tumörceller i lymfkörtlarna
- N0 = ingen spridning till lymfkörtel
M = Metastaser
- Om det finns metastaser
- M0 = inga metastaser
- M1 = primärtumören har bildat metastaser i andra organ
- Sen gör det ingen stor skillnad mellan hur många metastaser det finns (om M1 eller M2 eller M3 => viktigt bara att veta om det finns eller inte finns metastaser
Dukes klassifikation
- Samma princip som TNM => men stadierna skiljer sig lite
- Används internationellt
Etiologi (sjukdomsorsaker) av kolorektalcancer?
Är en multifaktoriell sjukdom
Antal nya fall per år är mycket högre i industrialiserade länder och ökar i länder med hög ekonomisk utveckling => pga västerländsk livsstil:
- Rött kött
- Chark
- Alkohol
- Processerad mat
- Tillsatser/konserveringsmedel
- Mindre fiber
- Fysisk inaktivitet
- Överflöd av mat => äter för mycket
- Vitamin brist
- Rökning
- Tarmflora
Tobak
Ärftlighet => 2-4%
Risk om man har inflammatorisk tarmsjukdom
Om man har många polyper
- Är normalt att utveckla polyper över åren
- Ju flera man har och ju större de är => större risk att de utvecklas till cancer
Prevention (kan vi förebygga några av dessa faktorer?)
- äta hälsosam mat (grönsaker, fiber, råvaror, frukt, nötter, vatten)
- Hålla sig fysiskt aktiv
Symtom vid cancer i colon ascendens?
Colon ascendens egenskaper:
- Inte lika kraftig muskulatur och är bred => jämfört med vänster sida
- Om det blöder så hinner blodet oxideras => colon ascendens är längre upp i colon
- Tumören hinner växa rätt så fort => colon ascendens är längre upp i colon
Symtom (sena):
- Anemi
- Orsakas av blödning från tumören
- Leder till trötthet, andfåddhet, svaghet, fatigue
- Kanske också nedsatt aptit
- Palpabel knuta => högre delen av buken
- Kan ibland kännas när den har blivit tillräckligt stor
- Buksmärta => högre delen av buken
- Tarmen jobbar mot motståndet och expanderas
- Obstruktion => ileus (= stopp i tarmen)
- Mindre vanligt än vid vänster sida eftersom avföringen brukar vara mer vattnig i denna delen och kan därför ta sig förbi
Symtom vid cancer i colon descendens?
Colon descendens egenskaper:
- Kraftigare muskulatur och närmare ändtarmen
- Vanligare att få tumör här
- Brukas upptäckas tidigare
Symtom (tidiga):
- Förändrade avföringsvanor => t.ex. tilltagande förstoppning, trängningar
- Blod i avföring => ljus färg (färskt)
- Slem i avföring
Symtom vid cancer i colon sigmoideum och rektum?
Symtom (tidiga):
- Tarmtömningsbesvär =>
- Slem i avföring
- Blod i avföring => ljus färg (färskt)
- Känsla av att inte bli klar
- Gas- och avföringsinkontinens => kommer inte ut något
- Smärta (i ändtarm eller nedre buk) => känsla av tryck, obehag eller smärta och ibland utstrålning till ryggen
Her sker diagnostik för kolorektalcancer?
Patient måste först och främst uppmärksamma vårdpersonal om någonting känns fel
Man kommer till vårdcentralen (brukar)
- Anamnes => fråga vilka besvär, hur länge, hereditet, kända polyper
- Fysisk undersökning inklusive buk- och rektalpalpation
- Läkaren palperar buken (om det känns en tumör)
- Måste också känna i rektum
- Annan orsak? => t.ex. varit utomlands och fått en parasit eller ätit rå kyckling?
Sen fattar man en välgrundad misstanke
- Har ett standardiserat vårdförlopp i sverige => används vid allvarliga sjukdomar
- Används för att se till att ingen glöms bort eller inte får god vård
- Patienten ska informeras om detta (att det måste utredas vidare)
Diagnostik skiljer sig lite mellan rektalcancer och koloncancer
Rektalcancer
- Måste opereras bort
- Mycket precis kirurgi => eftersom det är i området där vagina, penis, urinblåsa, nerver för dessa, osv. finns
- Därför måste personalen veta om tumören har växt inuti i slemhinnan eller inte vilket görs genom:
- Ett rektsoskopi görs
- Tar biopsin och skickar det till PAD (= som tittar på celler)
- Man gör också en DT => för att se om det finns metastaser i levern
- En magnetröntgen görs också => för att veta hur mycket ska opereras
- Blodprover också görs => P-CEA (= tumörmarkör som påvisar att det finns cancer i tarmen)
Koloncancer
- Sitter längre upp i tjocktarmen
- Vid denna så gör personalen:
- Ett koloskopi görs
- Biopsin skickas till PAD (= som tittar på celler)
- DT görs
- P-CEA blodprover görs
Resultaten diskuteras sen vid MDK
Enda sätt att ta bota tumören är att operera bort
Vad är viktigt att tänka på som ssk när en patient väntar på besked?
Fram till diagnos: patient känner mycket oro och stress, känner att sin kropp är inte sin egen eftersom den måste överlämnas till sjukvården för utredningar
När man får diagnos: rädsla, lättnad och /eller oro över ens överlevnad
Tiden mellan diagnos och operation: patienten är fylld av oro, jätte viktigt att hen känner tillit till sjukvårdspersonalen
Som ssk:
- Lyssna till patienten
- Bemöta varje person som en unik individ
- Svara på frågor på ett trovärdigt sätt
Vad för preoperativ omvårdnad sker?
En vecka före op:
- Inskrivningssamtal => kontakt ssk utför detta
- Anhöriga är välkomna till detta
- Omvårdnadsanamnes
- Omvårdnadsstatus
- Riskbedömningar
- Preoperativ info ges
- Narkosbedömning => pat ska träffa en narkosläkare
- Inte alltid => beror på om pat har tidigare sjukdomar eller inte
- Stomiterapeut => pat får träffa denna ssk
- Finns en risk att pat ska få en stomi för en liten tid eller för alltid efter op
Dagen före op:
- Stomimarkering => ska sitta och markeras => viktigt att det sitter på rätt patient
- Eventuellt inläggning av epiduralkateter (= används för att ge smärtlindring direkt i ryggens epiduralrum)
- Eventuellt (men helst inte) laxering => hjälper om det inte finns avföring i tarmen under op
- Men pat blir uttorkad när man gör det, utmattad och har näringsbrist => vill inte ha det efter op
- Man kan opereras med avföring i tarmen
- Preoperativ op-dusch => dubbeldusch (en dusch där man skrubbar två gånger)
- Kolhydratladdning => kvällen innan och på morgonen av op dricker man kolhydratdryck (laddar på pat med energi för innan op och efter op)
Operation
- Preoperativ op-dusch
- Kolhydratdryck
- Eventuellt premedicinering
- ID-kontroll, märka sängen, bädda rent, op-klädsel
Vilka olika operationsmetoder finns det vid kolorektalcancer?
Högersidig hemikolektomi
- Tumör är på höger sida => colon ascendens
- Man tar bort hela högersidan av tjocktarmen (tarmen, cekum, lymfkörtlar) vilket inkluderar colon ascendens och halva colon transversum
- Och sen syr man fast tunntarmen till colon transversum
Transversumresektion
- Tumör är i mitten av tjocktarmen => colon transversum
- Man tar bort hela colon transversum
- Och sen syr fast colon ascendens till colon descendens
Vänstersidig hemikolektomi
- Tumör är på vänster sida => colon descendens
- Man tar bort hela vänstersidan av tjocktarmen vilket inkluderar hela colon descendens, colon sigmoideum och halva colon transversum
- Och sen syr man fast colon transversum till rektum
Sigmoiderumresektion
- Tumör är i colon sigmoideum
- Man tar bort hela colon sigmoideum och halva colon descendens
- Och sen syr man fast colon descendens till rektum
- Viktigt:
- Man är lite rädd att den delen man har sytt (= anastomos) mellan colon descendens och rektum spricks eftersom vid slutet av tjocktarmen är avföringen hårdare => kan spricka när avföringen trycker
- Avföringen kan då komma ut i kroppen och patienten blir jättesjuk
- För att avlasta så sätter man en stomi vid slutet av tunntarmen => avföringen rinner ut
Rektumresektion
- Tumör är i rektum
- Man tar bort hela rektum
- Och sen syr man fast anus till colon sigmoideum
- Viktigt:
- Man är också rädd för anostomos ska sprickas här
- Avföringen trycker och vi kryssar (vi trycker när vi ska på toa) => stor risk att det spricker
- Sätter då också en stomi vid slutet av tunntarmen
Rektumamputation
- Tumör i rektum
- Man tar bort hela rektum och analkanalen
- Sen sätter man en permanent stomi på bukväggen från colon sigmoideum
Vilka olika former av stomi (kolostomi) finns det och mär brukar de användas?
Finns endstomi och loopstomi
Endstomi
- Permanent (ofta) => används när anus är bortopererad
- En öppning => endast ena änden av tarmen förs ut genom bukväggen
- Rund eller oval öppning => inre huden av tarmen viks ut och sys fast till buken
- Finns två former:
- Kolostomi => när stomin är kopplad till en del av tjocktarmen
- Ileostomi => när stomin är kopplad till slutet av tunntarmen
Loopstomi
- Tillfällig (är reversibel) => används för att avlasta tarmen t.ex. efter kirurgi
- Två öppningar => en ögla av tarmen förs ut och öppnas
- Två öppningar => en för avföring och en som leder till nedre delen av tarmen
- Finns två former:
- Loopkolostomi => när stomin är kopplad till en del av tjocktarmen
- Loopileostomi => när stomin är kopplad till slutet av tunntarmen
Hur är det för en patient att leva med en stomi?
En stor ändring för en process som vi har gjort hela livet => att gå på toa och ha avföring
Känner ofta en förlust av kontroll
- Kan inte kontrollera när avföring kommer => det kommer bara när det kommer
- Viktigt att patienten får tillbaka en del av kontrollen => med hjälp av stomiförband
- Plattan ska klippas så nära stomin som möjligt
- Plattan byts var tredje dag
- Påsen byts varje dag
Återhämtning kan vara svår sen för patienten
- Största ansvaret hamnar på patienten och deras närstående => ligger bara på sjukhus tills man är medicinskt färdig inte tills man är helt återhämtad
- Handlar om att få balans och kontroll om livet
Vilken omvårdnad utförs efter operation?
Information ska ges till patient
- Om operation
- Vad som händer nu efter operation => t.ex. stomilärning
Ökad behov av syrgas efter operation
- Kan inte andas djupt bra och rör sig mindre
- Detta pga att har blivit opererad i buken => ger också smärta och svår mobilisering
Nutrition
- Patienten får äta och dricka efter operation
- Tarmperistaltik upphör alltid => skulle normalt ta flera dagar att starta upp igen => är ett skyddsmekanism som kroppen har
- Men när man äter => gastrokolisk reflex startar => hjälper peristaltiken att börja
- Men också viktigt för patienten att äta så hen har energi för återhämtning
Vätskebalans och vitala parametrar
- Viktigt att patienten dricker
- Kontrolleras med: vätskebalans och vitala parametrar
Lungfunktion => PEP flöjt
Kaloriregistrering => så att patienten faktiskt får kalorierna som de behöver => vill undvika malnutrition
Hud => en eller flera snitt + stomi => viktigt att hålla rent och ta hand om dem
Smärtlindring
- Hjälper patienten att mobiliseras, äta, dricka, andas
- Men funkar inte alltid jätte bra
Människan
- Bakom all data finns det en människa som har genomgått någonting stort
- Ska inte glömma människan bakom sjukdomen => kan ha blivit påverkat psykiskt
- Viktigt med stöd från vårdpersonal och närstående
