Onkologi Flashcards
(34 cards)
Vad gör det Nationella Cancerregistret?
En organisation i sverige
Obligatorisk registrering av all nydiagnosticerad cancer sedan 1958
Epidemiologi av cancer generellt?
I 2021: 68,810
Var tredje person i sverige kommer få en cancerdiagnos en gång i sitt liv
Vad är de tre vanligaste cancersjukdomar i sverige?
Prostatacancer
Bröstcancer
Hudcancer
Relativ 5-års överlevnad och 10-års överlevnad för cancersjukdomar?
5-års: 74% (kvinnor), 75% (män)
10-års: 69% (kvinnor/män)
Men viktigt att urskilja mellan statistika prognosen och den individuella prognosen
Vad är 5-års överlevnad för prostatacancer och bröstcancer?
Prostatacancer: 93,4%
Bröstcancer: 92%
Varför varierar 5-års överlevnad kraftigt mellan olika diagnoser?
Beror mest på att de allvarliga/betydelsefulla symtom visas senare => då har cancern redan spridit sig långt
Kan också bero på andra saker:
- Ekonomi => inte tillräckligt forskning eller diagnostik
- Hur viktig organen är => personen kan leva utan bröst men inte utan lungor
Vilka inre riskfaktorer finns det?
Ålder
- Immunförsvaret blir svagare ju äldre vi blir
- Inte lika stark på att identifiera tumörceller som när vi är yngre => brukar kunna ta bort dem när vi är yngre
- Uppstår flera mutationer under vårt liv som är inte betydliga => ju längre vi lever desto flera mutationer ansamlas i våra celler
- Ju äldre vi blir ju längre är vi exponerade till riskfaktorer
Genetik
- 10% av alla cancerfall är kopplade till en genetisk predisponering
- Bröstcancer + ovarialcancer starkt kopplade till genetik => mutationer i BRCA1 och BRCA2
- Större risk om samma cancerform hos flera i släkten => samma riskfaktor i miljö
Hormonella
- Ju längre tid vi är exponerade till östrogen desto större risk för hormonell cancer (t.ex. vid tidig menarche + sen menopaus)
- Också vid sen första graviditet => bröstkörtlarna är inte mogna tills genomgått första graviditet => är resistenta mot cancerutveckling på ett annat sätt när de är mogna
- Mindre risk ju mer barn man har
Vilka miljörisker (risk) finns det?
Infektioner
- HPV => virus som kan orsaka olika typer av cancer (livmoderhalscancer, cancer i vulva, vagina, anus, penis och svalg)
- HIV
- Helicobacter => magsäcks bakterier som orsakar kronisk inflammation som är kopplad till cancerutveckling i magsäcken)
- Hepatit => orsakar inflammation i levern
Yttre miljöfaktorer
- Rökning
- UV-strålning
- Asbest
- Radon
Vilka livsstilsfaktorer (risk) finns det?
Kost
Högt BMI
Alkohol
Fysisk aktivitet
Solning
Vad görs för cancerprevention?
Minskad exponering => t.ex. att inte röka eller att bara vara ute i solen ett par timmar om det är stark strålning
Ge pat information om hälsosam livsstil => hälsosam vikt, matvanor (t.ex. mindre rött kött, mer grönsaker), mer fysisk aktivitet
Vaccination => t.ex. mot HPV (minskar risken till cancer med 70%) och Hepatit
Vad görs för tidig upptäckning av cancer?
Screening
- Förebygger inte men leder till tidigt upptäck
- Mammografi
- Mellan 40-75 år
- Var tredje fall upptäcks
- Var artonde månad blir man kallad
- Men pratas om att det bör individualiseras => alla
bröst är olika => i några (med mer körtelvävnad) är
det svårare att upptäcka => borde vara mer frekvent
- Cellprovskontroller => mellan 23-65 år (HPV)
- Avföringsprov => mellan 60-74 år (förekomst av blod
kan vara kolorektalcancer)
- PSA prov = prostata specifikt antigen => är förhöjt när
man har cancer men också när man har förstorad
prostata (kan ge false positive)
- Mellan 50-74 år
Hur får cancersjukdomar sina namn? Och exempel på hur namnet på cancer i olika vävnader skulle sluta?
Olika typer får sitt namn baserat på tumörens läge i kropp och vävnad
Epitelvävnad => karcinom
Bindväv, fett, muskelvävnad => sarkom
Nervvävnad => gliom
Benmärg => leukemi
Lymfkörtelvävnad => lymfom
Hur har celldelning hastighet påverkan på cancer?
Celldelning pågår hela livet => några typer i kroppen delas snabbare än andra
- Delar sig inte: nervceller, muskelceller
- Delar sig sällan: endokrina celler, leverceller
- Delar sig ofta: hårceller, slemhinneceller i mag-tarm, benmärgsceller, könsceller
Har betydelse för vilka biverkningar man får från lkm mot cancer => de som delar sig oftast är mest utsatta
Cellens normala livscykel
G0:
- Mitotiskt inaktiv
- Cellen sköter sitt vanliga uppdrag (t.ex. nervsignalering)
Cellen exponeras för mitogener (= tillväxtfaktorer)
G1:
- Cellen gör sig redo för DNA replikation genom att tillverka proteiner, kolhydrater och lipider => tillverkar byggstenar
- Ökar i storlek
S:
- DNA replikeras (= syntes)
G2:
- Olika mekanismer kickar in för att kontrollera att cellen är redo för mitos (= celldelning)
- Eventuell reparation av replikerat DNA
- Kontroll- och reparationsfas => är replikeringen korrekt?
M:
- Mitos
- Två separata celler med identisk funktion bildas = symetrisk mitos
Hur reagerar cellen på en mutation?
Har ett inbyggt system så att kopian kan bli rätt
Cellen skapar en felaktig/skadad kopia av DNA => inom S fasen
Cellens korrekturläsningsmekanism (G2 fasen) identifierar genetisk skada
Har ett protein (P53) => stoppar celldelningsprocessen och reparationsenzymer klipper bort/lagar de skadade delarna
Vid omfattande skada initieras apoptos (= celldöd)
Potentiell tumörutveckling förhindras
Vad är en tumörsuppressorgen och hur kan en skada i den leda till tumörutveckling?
Tumörsuppresorgener = gener som normalt förhindrar att celler växer och delar sig okontrollerat => fungerar som bromssystem för celldelning
- Exempel av en gen: P53
Går fel när det blir en skada i genen som kodar för P53 (tumörsuppressorgenen)
Protein P53 bildas ej
Cellen går från replikation (S fasen) till mitos delning (M fasen) utan kontroll
Cellen tillåts att genomgå multipla celldelningar med skadat DNA material => flera mutationer tar sig förbi => mer och mer skadade celler med olika mutationer skapas
Tumörutveckling initieras
Hur normalt är en skada i P53?
Återfinns hos 50% av alla cancerfall
Tumörer med mutation i P53 har ökad resistens med cytostatika och sämre prognos
Vad kännetecknar en cancercell?
Når inte full mognad och specialisering som normala celler
Deras tillväxtfaktorer är rubbad och sker en nettoökning av celler
Respekterar inte omgivande vävnad, växer in i den (infiltrerar)
Spridas genom att följa med blodbanan eller lymfsystemet => kan sen etablera sig i andra organ (dotterceller/metastaser formas)
Hur sker tumörens utvecklingsprocess i början?
- Mutation i en enskild cell => blir en tumörcell med tillväxtfördel jämfört med normala celler
- Tumörcellen delar sig till likartade kopior (en homogen klon bildas)
- Tumörcellerna börjar mutera => blir heterogena tumörceller (= flera tumörceller som ser olika ut - uttrycker olika receptorer) => blir flera kloner
- Om cytostatika används sker en selektiv tillväxt av resistenta celltyper
- Tumörcellerna producerar proteolytiska enzym (= löser upp bindväv och membran) => gör att tumörcellerna kan migrera in i omgivande vävnad
- Tumörcellerna frisätter VEGF (= tillväxtfaktor som gör att det bildas blodkärl) => blodkärl bildas => försörjer tumören med syre och näring => ökad tillväxt
Hur kan cancerceller sprida sig i kroppen?
När blodkärlen bildas av VEGF så får tumörcellerna tillgänglighet till blodbanan och lymfsystemet
Metastasering = sätt vilket cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen
Lymfogen metastasering = spridning via lymfatiska systemet (lymfkärl och lymfkörtlar)
- Exempel: vid bröstcancer => vanlig väg att sprida sig till de lymfkörtlar som finns i armhålan (axillära lymfkörtlar)
Hematogen metastasering = spridning via blodomloppet (venöst eller artärt) till avlägsna organ
- Exempel: lungcancer eller kolorektalcancer som sprider sig genom blodbanan till levern
Olika typer av tumörer?
Kan vara godartade eller elakartade
Godartad:
- Kallas också för “benign tumör”
- Sker en nettoökning av celler men de har inte förmågan att lösa upp membran och bindväv, och invadera intilliggande vävnad (håller sig på sitt ställe)
Elakartad:
- Kallas också för “malign tumör”
- Har förmågan att lösa upp membran och bindväv och göra en hematogen metastasering eller lymfogen metastasering
- Primärtumör = det ställe där tumören först uppstod
- Sekundär/dottertumör (metastas) = när tumören spridit sig till ett annat ställe i kroppen
Vad är alarmsymtom?
= symtom och fynd som föranleder en välgrundad misstanke om cancer
Indentifieras vanligtvis inom primärvården
Patienten ska utredas skyndsamt
Finns två typer: generella och specifika
Generella alarmsymtom:
- Är ospecifika
- Symtom som kan indikera cancersjukdom i allmänhet
Specifika alarmsymtom:
- Är specifika
- Symtom som kan indikera en specifik form av cancersjukdom
Exempel av generella alarmsymtom?
Allmän sjukdomskänsla
Uttalad trötthet
Aptitlöshet
Större oavsiktlig viktnedgång
Långvarig feber
Smärtor
Patologiska laboratorievärden
- Lågt Hb => cancer kan orsaka blödningar
- Förhöjt CRP => vid inflammation
- Förhöjt laktas dehydrogenas (LD) => ökar vid omfattande celldelning (kan vara cancer) men också vid muskelskada (svårt ibland att veta)
- Förhöjt kalcium => några cancer gör att kalcium frisätts från benvävnaden
Markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården
Markan ökning av läkemedelskonsumtion
Exempel av specifika alarmsymtom vid bröstcancer?
Knöl i bröst eller armhåla
Ändrad kontur på bröstet
Nytillkommet indragen bröstvårta
Rodnad eller svullnad på huden över bröstet
Ensidigt eksem eller blodig sekretion från bröstvårta
Sårbildning på bröstvårta
Apelsinskalsliknande hud
- I 80% av fallen man hittar en knöl så är det godartad fibroner => vanligt när man är yngre
- Är en cysta när man är äldre