Onkologi Flashcards

(34 cards)

1
Q

Vad gör det Nationella Cancerregistret?

A

En organisation i sverige
Obligatorisk registrering av all nydiagnosticerad cancer sedan 1958

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Epidemiologi av cancer generellt?

A

I 2021: 68,810
Var tredje person i sverige kommer få en cancerdiagnos en gång i sitt liv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är de tre vanligaste cancersjukdomar i sverige?

A

Prostatacancer
Bröstcancer
Hudcancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Relativ 5-års överlevnad och 10-års överlevnad för cancersjukdomar?

A

5-års: 74% (kvinnor), 75% (män)
10-års: 69% (kvinnor/män)
Men viktigt att urskilja mellan statistika prognosen och den individuella prognosen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är 5-års överlevnad för prostatacancer och bröstcancer?

A

Prostatacancer: 93,4%
Bröstcancer: 92%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför varierar 5-års överlevnad kraftigt mellan olika diagnoser?

A

Beror mest på att de allvarliga/betydelsefulla symtom visas senare => då har cancern redan spridit sig långt
Kan också bero på andra saker:
- Ekonomi => inte tillräckligt forskning eller diagnostik
- Hur viktig organen är => personen kan leva utan bröst men inte utan lungor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka inre riskfaktorer finns det?

A

Ålder
- Immunförsvaret blir svagare ju äldre vi blir
- Inte lika stark på att identifiera tumörceller som när vi är yngre => brukar kunna ta bort dem när vi är yngre
- Uppstår flera mutationer under vårt liv som är inte betydliga => ju längre vi lever desto flera mutationer ansamlas i våra celler
- Ju äldre vi blir ju längre är vi exponerade till riskfaktorer
Genetik
- 10% av alla cancerfall är kopplade till en genetisk predisponering
- Bröstcancer + ovarialcancer starkt kopplade till genetik => mutationer i BRCA1 och BRCA2
- Större risk om samma cancerform hos flera i släkten => samma riskfaktor i miljö
Hormonella
- Ju längre tid vi är exponerade till östrogen desto större risk för hormonell cancer (t.ex. vid tidig menarche + sen menopaus)
- Också vid sen första graviditet => bröstkörtlarna är inte mogna tills genomgått första graviditet => är resistenta mot cancerutveckling på ett annat sätt när de är mogna
- Mindre risk ju mer barn man har

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka miljörisker (risk) finns det?

A

Infektioner
- HPV => virus som kan orsaka olika typer av cancer (livmoderhalscancer, cancer i vulva, vagina, anus, penis och svalg)
- HIV
- Helicobacter => magsäcks bakterier som orsakar kronisk inflammation som är kopplad till cancerutveckling i magsäcken)
- Hepatit => orsakar inflammation i levern
Yttre miljöfaktorer
- Rökning
- UV-strålning
- Asbest
- Radon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka livsstilsfaktorer (risk) finns det?

A

Kost
Högt BMI
Alkohol
Fysisk aktivitet
Solning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad görs för cancerprevention?

A

Minskad exponering => t.ex. att inte röka eller att bara vara ute i solen ett par timmar om det är stark strålning

Ge pat information om hälsosam livsstil => hälsosam vikt, matvanor (t.ex. mindre rött kött, mer grönsaker), mer fysisk aktivitet

Vaccination => t.ex. mot HPV (minskar risken till cancer med 70%) och Hepatit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad görs för tidig upptäckning av cancer?

A

Screening
- Förebygger inte men leder till tidigt upptäck
- Mammografi
- Mellan 40-75 år
- Var tredje fall upptäcks
- Var artonde månad blir man kallad
- Men pratas om att det bör individualiseras => alla
bröst är olika => i några (med mer körtelvävnad) är
det svårare att upptäcka => borde vara mer frekvent
- Cellprovskontroller => mellan 23-65 år (HPV)
- Avföringsprov => mellan 60-74 år (förekomst av blod
kan vara kolorektalcancer)
- PSA prov = prostata specifikt antigen => är förhöjt när
man har cancer men också när man har förstorad
prostata (kan ge false positive)
- Mellan 50-74 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur får cancersjukdomar sina namn? Och exempel på hur namnet på cancer i olika vävnader skulle sluta?

A

Olika typer får sitt namn baserat på tumörens läge i kropp och vävnad

Epitelvävnad => karcinom
Bindväv, fett, muskelvävnad => sarkom
Nervvävnad => gliom
Benmärg => leukemi
Lymfkörtelvävnad => lymfom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur har celldelning hastighet påverkan på cancer?

A

Celldelning pågår hela livet => några typer i kroppen delas snabbare än andra
- Delar sig inte: nervceller, muskelceller
- Delar sig sällan: endokrina celler, leverceller
- Delar sig ofta: hårceller, slemhinneceller i mag-tarm, benmärgsceller, könsceller

Har betydelse för vilka biverkningar man får från lkm mot cancer => de som delar sig oftast är mest utsatta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cellens normala livscykel

A

G0:
- Mitotiskt inaktiv
- Cellen sköter sitt vanliga uppdrag (t.ex. nervsignalering)

Cellen exponeras för mitogener (= tillväxtfaktorer)

G1:
- Cellen gör sig redo för DNA replikation genom att tillverka proteiner, kolhydrater och lipider => tillverkar byggstenar
- Ökar i storlek

S:
- DNA replikeras (= syntes)

G2:
- Olika mekanismer kickar in för att kontrollera att cellen är redo för mitos (= celldelning)
- Eventuell reparation av replikerat DNA
- Kontroll- och reparationsfas => är replikeringen korrekt?

M:
- Mitos
- Två separata celler med identisk funktion bildas = symetrisk mitos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur reagerar cellen på en mutation?

A

Har ett inbyggt system så att kopian kan bli rätt

Cellen skapar en felaktig/skadad kopia av DNA => inom S fasen
Cellens korrekturläsningsmekanism (G2 fasen) identifierar genetisk skada
Har ett protein (P53) => stoppar celldelningsprocessen och reparationsenzymer klipper bort/lagar de skadade delarna
Vid omfattande skada initieras apoptos (= celldöd)
Potentiell tumörutveckling förhindras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är en tumörsuppressorgen och hur kan en skada i den leda till tumörutveckling?

A

Tumörsuppresorgener = gener som normalt förhindrar att celler växer och delar sig okontrollerat => fungerar som bromssystem för celldelning
- Exempel av en gen: P53

Går fel när det blir en skada i genen som kodar för P53 (tumörsuppressorgenen)
Protein P53 bildas ej
Cellen går från replikation (S fasen) till mitos delning (M fasen) utan kontroll
Cellen tillåts att genomgå multipla celldelningar med skadat DNA material => flera mutationer tar sig förbi => mer och mer skadade celler med olika mutationer skapas
Tumörutveckling initieras

17
Q

Hur normalt är en skada i P53?

A

Återfinns hos 50% av alla cancerfall
Tumörer med mutation i P53 har ökad resistens med cytostatika och sämre prognos

18
Q

Vad kännetecknar en cancercell?

A

Når inte full mognad och specialisering som normala celler

Deras tillväxtfaktorer är rubbad och sker en nettoökning av celler

Respekterar inte omgivande vävnad, växer in i den (infiltrerar)

Spridas genom att följa med blodbanan eller lymfsystemet => kan sen etablera sig i andra organ (dotterceller/metastaser formas)

19
Q

Hur sker tumörens utvecklingsprocess i början?

A
  1. Mutation i en enskild cell => blir en tumörcell med tillväxtfördel jämfört med normala celler
  2. Tumörcellen delar sig till likartade kopior (en homogen klon bildas)
  3. Tumörcellerna börjar mutera => blir heterogena tumörceller (= flera tumörceller som ser olika ut - uttrycker olika receptorer) => blir flera kloner
    • Om cytostatika används sker en selektiv tillväxt av resistenta celltyper
  4. Tumörcellerna producerar proteolytiska enzym (= löser upp bindväv och membran) => gör att tumörcellerna kan migrera in i omgivande vävnad
  5. Tumörcellerna frisätter VEGF (= tillväxtfaktor som gör att det bildas blodkärl) => blodkärl bildas => försörjer tumören med syre och näring => ökad tillväxt
20
Q

Hur kan cancerceller sprida sig i kroppen?

A

När blodkärlen bildas av VEGF så får tumörcellerna tillgänglighet till blodbanan och lymfsystemet

Metastasering = sätt vilket cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen

Lymfogen metastasering = spridning via lymfatiska systemet (lymfkärl och lymfkörtlar)
- Exempel: vid bröstcancer => vanlig väg att sprida sig till de lymfkörtlar som finns i armhålan (axillära lymfkörtlar)

Hematogen metastasering = spridning via blodomloppet (venöst eller artärt) till avlägsna organ
- Exempel: lungcancer eller kolorektalcancer som sprider sig genom blodbanan till levern

21
Q

Olika typer av tumörer?

A

Kan vara godartade eller elakartade

Godartad:
- Kallas också för “benign tumör”
- Sker en nettoökning av celler men de har inte förmågan att lösa upp membran och bindväv, och invadera intilliggande vävnad (håller sig på sitt ställe)

Elakartad:
- Kallas också för “malign tumör”
- Har förmågan att lösa upp membran och bindväv och göra en hematogen metastasering eller lymfogen metastasering
- Primärtumör = det ställe där tumören först uppstod
- Sekundär/dottertumör (metastas) = när tumören spridit sig till ett annat ställe i kroppen

22
Q

Vad är alarmsymtom?

A

= symtom och fynd som föranleder en välgrundad misstanke om cancer
Indentifieras vanligtvis inom primärvården
Patienten ska utredas skyndsamt
Finns två typer: generella och specifika

Generella alarmsymtom:
- Är ospecifika
- Symtom som kan indikera cancersjukdom i allmänhet

Specifika alarmsymtom:
- Är specifika
- Symtom som kan indikera en specifik form av cancersjukdom

23
Q

Exempel av generella alarmsymtom?

A

Allmän sjukdomskänsla
Uttalad trötthet
Aptitlöshet
Större oavsiktlig viktnedgång
Långvarig feber
Smärtor
Patologiska laboratorievärden
- Lågt Hb => cancer kan orsaka blödningar
- Förhöjt CRP => vid inflammation
- Förhöjt laktas dehydrogenas (LD) => ökar vid omfattande celldelning (kan vara cancer) men också vid muskelskada (svårt ibland att veta)
- Förhöjt kalcium => några cancer gör att kalcium frisätts från benvävnaden
Markant ökning av antalet kontakter med hälso- och sjukvården
Markan ökning av läkemedelskonsumtion

24
Q

Exempel av specifika alarmsymtom vid bröstcancer?

A

Knöl i bröst eller armhåla
Ändrad kontur på bröstet
Nytillkommet indragen bröstvårta
Rodnad eller svullnad på huden över bröstet
Ensidigt eksem eller blodig sekretion från bröstvårta
Sårbildning på bröstvårta
Apelsinskalsliknande hud
- I 80% av fallen man hittar en knöl så är det godartad fibroner => vanligt när man är yngre
- Är en cysta när man är äldre

25
Hur ser processen generellt ut för någon med cancer?
Standardiserat vårdförlopp (SVF) inleds = ett schema som utgör hur processen ska ske för patienter med misstänkt cancer Syfte: - Minska väntetider - Skapa en jämlik och snabbare utredning och behandling SVF: - Välgrundad misstanke om cancer uppstår (t.ex. vid vårdcentralen eller akutmottagning pga symtom) - Läkare startar SVF genom att skicka en SVF-remiss till specialistvården - Utredning sker utifrån förutbestämt schema => tidsgränser för varje steg (t.ex. röntgen, biopsi) - Behandlingen börjar
26
Exempel av olika diagnostik och utredning metoder vid cancer?
Radiologiska undersökningar: - Röntgen => 2D bild - Datortomografi => 3D bild - Magnetisk resonanstomografi => MR - Ultraljud => framför allt livmoder, bukspottkörtel, lever och njurar Provtagningar: - Blodprov => serummarkörer t.ex. LD - Biopsi (vävnadsprov) => kan vara finnåls/mellan/grov => histopatologisk undersökning av vävnadssnitt - Cellprov => cytologisk undersökning => mikroskopisk analys av avstötta/avskrapade celler - Endoskopisk undersökning => visuell undersökning => kamera förs in med hjälp av slang Cytologisk och histopatologisk diagnostik: - Två olika metoder för att undersöka kroppens celler och vävnader i mikroskop för att reda på om det finns cancer - Undersökning av: - Histologiska ursprunget => från vilken celltyp cancern har uppstått från - Förekomst av strukturella avvikelser => är cellerna atypiska jämfört med normala celler? (= atypi) - Om det är primärtumör eller metastas - Om det finns mognadsstörning => är cellerna mindre mogna jämfört med normala celler (= dysplasi) => differentieringsgrad
27
Vad är differentieringsgrad?
Differentieringsgrad = beskriver hur lika cancercellerna är de normala, friska cellerna i det organ de kommer ifrån Högt differentierade celler (grad I): - Tumörcellerna är mogna och liknar cellerna i den vävnad de växer i - Har ofta god prognos - Mindre aggressiva Medelhögt differentierade celler (grad II): - Lägre grad av mognad och likhet med vävnaden de växer i Lågt differentierade celler (grad III): - Låg grad av mognad och likhet med vävnaden de växer i - Mer aggressiv => bildar lättare metastaser - Har ofta dålig prognos Ju mer liknande de tumörcellerna är till den vävnad de växer i desto bättre prognos
28
Vad är TNM-systemet?
TNM-systemet = beskriver hur utbredd en cancersjukdom är (tumörutbredning) T = Tumör - T i kombination med siffra anger hur stor tumören är - T1 = liten - T4 = inväxt i intilliggande organ N = Node (= lymfkörtel) - N i kombination med siffra anger om det finns tumörceller i lymfkörtlarna - N0 = ingen spridning till lymfkörtel M = Metastaser - Om det finns metastaser - M0 = inga metastaser - M1 = primärtumören har bildat metastaser i andra organ - Sen gör det ingen stor skillnad mellan hur många metastaser det finns (om M1 eller M2 eller M3 => viktigt bara att veta om det finns eller inte finns metastaser
29
Vad är WHO performance status?
WHO performance status = ett bedömningssystem för hur väl en cancerpatient klarar av sina dagliga aktiviteter => används för att avgöra patientens funktionsnivå Skala: - 0 = klarar all normal aktivitet utan begränsning - 1 = klarar inte fysiskt krävande aktivitet, men lättare arbete - 2 = kan sköta sig själv, är uppegående >50% av dygnets vakna timmar - 3 = kan endast delvis sköta sig själv, är bunden till säng/stol >50% av dygnets vakna timmar - 4 = kan inte sköta sig själv, är helt bunden till säng/stol - 5 = död Ju högre siffra desto sämre prognos - Betyder att personen har oftare sämre livskvalitet - Innebär också att patient är mer mottaglig för tuffa behandlingar - Hög siffra => stor chans att det ska planeras för palliativ vård
30
Vad är multidisciplinär konferens?
= ett strukturerat möte där flera specialister samarbetar för att fatta beslut om bästa behandling för en cancerpatient Görs när utredningsfasen är avslutad Alla utredningar och prover och resultat visas och läggs upp på bordet Flera professioner och specialiteter (t.ex. kirurger, onkologer, radiologer, etc.) Kontaktsjuksköterska - Den enda som känner patienten utifrån resultaten och utredningarna - Viktig roll att lyfta patientens funktion/status och perspektiv, önskemål Inget beslut fattas, bara rekommendationer => beslut ska fattas i samråd med patienten Efter konferensen samlas man och pratar med patienten vad som har diskuterats => oftast följer patienten rekommendationerna om behandling men inte alltid
31
Vilka två former kan de olika cancerbehandlingar vara?
Kurativ behandling: - Syftet är att bota - Ofta en kombination av behandlingsstrategier, kirurgi, kemoterapi, etc. för att angripa tumören på olika sätt - Olika typer: - Primärbehandling => oftast kirurgi - Neoadjuvant behandling => onkologisk behandling före kirurgi för att krympa tumören - Adjuvant behandling => onkologisk tilläggsbehandling för att motverka återfall Palliativ behandling: - Inebgriper sällan kirurgi => främst cytostatika eller strålbehandling - Syftet är att förlänga liv, symtomlindring, ökad livskvalite - Görs en kontinuerlig utvärdering av tumöreffekt => t.ex. om stabil sjukdom eller progressiv sjukdom - Kontinuerlig utvärdering av biverkansbild och livskvalitet - Ställningstagande till fortsatt behandling i samråd med patienten
32
Vad innebär kirurgi behandling?
Syftar till att ta bort tumören helt eller delvis Vanligt vid t.ex. bröstcancer, hudcancer Kan vara: - Kurativ => botande, t.ex. vid tidig cancer - Palliativ => för att lindra symtom
33
Vad innebär cytostatika behandling?
Läkemedel som dödar snabbt delande celler Angriper och hämmar cellens replikationsprocess Kan angripa olika delar av replikationsprocessen: - DNA syntes - Skelettuppbyggnad under M-fasen - Proteinsyntes Detta kan också göras samtidigt => kombinationskemoterapi (flera sorter samtidigt) => ger bättre effekt Är en systematisk behandling = påverkar hela kroppen (även friska celler med hög delningshastighet t.ex hårceller, slemhinneceller i magtarm, benmärgsceller) Säkerhetsaspekter: - Är vävnadstoxiskt => extravasal infusion kan leda till vävnadsnekros => viktigt med välfungerande i.v. infart - Administreras och handhas av specialistutbildad personal - Utsöndring inom urin, svett, faeces, kräkningar, blod => skyddsutrustning under fem dagar används när pat hanteras - Speciella handskar och skyddsrock används vid hantering av avfall och utsöndringar
34