Läkemedel hos sköra äldre Flashcards
(31 cards)
Hur ser fördelningen av läkemedelsanvändning ut mellan män och kvinnor?
Fram till 60 tar kvinnor mer läkemedel än män
Vanligaste läkemedel
- Hypertoniläkemedel
- Blodförtunnande
- Blodfettssänkare
Vad händer med numbers neaded to threat gällande läkemedel vid ökad ålder?
- Större vinst med prevention med stigande ålder
o Ju äldre desto större risk för hjärt/kärlhändelse, numbers neaded to treat (NNT) sjunker med ålder. Nyttan med läkemedel ökar faktiskt med ålder.
Generella risker hos våra gamla patienter i förhållande till LM (5)?
- Fler läkemedel – mer biverkningar
o Äldre mer känsliga för biverkningar (stor skillnad jämfört yngre), så numbers neaded to harm (NNH) sjunker också - Fler läkemedel – fler interaktioner
- Försämrad njurfunktion
- Ökad känslighet vid dehydrering
- Ökad känslighet för effekter på CNS, tarm, blodtryck
Vad kan man säga om multisjuklighet och riktlinjer för specifika läkemedel?
- Riktlinjer driver polyfarmaci
- Riktlinjer utformade för enstaka sjukdomar med fokus på sjukdomsspecifika effektmått
- Baserad på data från kliniska prövningar som inte inkluderar multisjuka
- Riktlinjerna är inte integrerade sinsemellan
- Kan leda till behandlingskonkurrens hos den multisjuka (betablockad bra vid hjärtsvikt, dålig vid obstruktivitet)
- Saknar koppling till och förankring hos den multisjuka individen
Vi går mot patientspecifika mål och inte sjukdomsspecifika gällande LM, förklara
Viktigare att patienten kan stå än att den har ett välkontrollerat blodtryck
Medicinakuten under 3 veckor:
- 168 inläggningar
- 18 patienter (11%) med biverkningar
Vanligaste orsaken till biverkan?
För hög dos/njurfunktion (dålig)
Om läkemedelsinteraktioner
- Ökar med antalet läkemedel – förstås!
- Interaktioner förskjuter risk-nyttokvoten – viktigast hos våra äldre och sköra patienter
Hur hantera farmakokinetiska interaktioner? Hur hantera farmakodynamiska interaktioner?
- Farmakokinetiska interaktioner kan hanteras genom dosändring
- Farmakodynamiska interaktioner kan hanteras genom kloka läkemedelsval
Klassificering i Janusinfo Interaktioner
- A. Interaktionen saknar klinisk betydelse.
- B. Interaktionens kliniska betydelse är okänd och/eller varierar.
- C. Kliniskt betydelsefull interaktion som kan hanteras med dosjustering.
- D. Kliniskt betydelsefull interaktion som bör undvikas.
Nämn 3-4 av de vanligaste D-interaktionerna i landet
- Kinoloner/tetracykliner – kalcium/järn - minskad
- Omeprazol – klopidogrel - minskad
- SSRI – tramadol/kodein/etylmorfin - minskad
- Diazepam – karbamazepin - minskad
** - Kalciumblockare – betablockare - ökad
- Verapamil – digoxin - ökad
- Kaliumsparande diuretika – kalium - ökad
- Warfarin – ASA/NSAID - ökad**
Minskad eller ökad effekt
Riskfaktorer för falltrauma
- Ålder
- Nedsatt kognitiv förmåga
- Depression
- Synnedsättning
- Svaga muskler, ffa i benen
- Behov av gånghjälpmedel
- Yrsel
- Inkontinens
Nämn en viktig till
- Läkemedelsanvändning
Läkemedel som ger ökad fallrisk
Ge några exempel på grupper
- Psykofarmaka:
o Antidepressiva, alla sorter
o Bensodiazepiner, zömnläkemedel - Blodtryckssänkande medel
- Antal läkemedel totalt
Farmakokinetik
Förklara de olika stegen av detta
- Biotillgänglighet
o Absorption
o Första passagen - Distributionsvolym
o Distribution (sprider sig i kroppens vävnader) - Fri fraktion
o Proteinbindning - Elimination (clearance, halveringstid)
o Metabolism
o Utsöndring
- Speglar den andel av en given dos som når system-kretsloppet i aktiv form
- Beror således av både
o absorptionsgraden
o förstapassage-metabolismen - Räknas ut genom
o F= AUC (area under the curve) oral dos
o AUC iv dos - Viktigt att veta när man växlar mellan olika administrationsvägar för läkemedlet!
Vad beskrivs?
Biotillgänglighet (F, %)
- Ett mått på hur en substans fördelar sig mellan blod och andra kompartment
o Inte en anatomisk volym (det är en kvot!)
o Warfarin Vd = 10 liter, Klorokin Vd = 14 000 liter - Absolut och relativ VD:
o Klorokin 14 000 liter
o Klorokin 200 liter/kg
Vad beskrivs? När blir kvoten högre?
Distributionsvolym VD
- Högre för substanser som ansamlas/binds utanför blodbanan.
- Ett mått på kroppens (eller organets) eliminationsförmåga för läkemedlet.
- Anges i volym per tidsenhet (ofta ml/min)
- Motsvarar en tänkt blodvolym som helt renas från läkemedel under en viss tid.
Vad beskrivs?
Clearance
- Ett mått på hur fort läkemedlet elimineras
- Läkemedel elimineras (vanligen) med en konstant andel per tidsenhet:
o Hur lång tid tar det för läkemedelskoncentrationen av sjunka till hälften
Vad beskrivs? Hur räknas det ut?
- Beror av clearance och distributionsvolymen:
o T1/2 = Vd/Cl - Ju högre clearence desto snabbare halveringstid
- Ju större distributionsvolym desto längre tid tar halveringstid
Vid upprepad dosering stiger koncentrationen till dess att eliminationen (per tidsenhet) motsvarar dosintaget (per tidsenhet). Då har vi nått? Som beror av?
Koncentration vid detta beror av vilka två saker?
Steady-state (=jämvikt)
- Tiden till steady-state beror på halveringstiden - det tar 4-5 halveringstider att uppnå steady-state.
- Koncentrationen vid steady-state beror på dosen och clearance!
Farmakokinetik under åldrandet – Vad kroppen gör med läkemedlet
Vad händer med absorptionen?
o Högre pH i magsäcken (minskad syraproduktion): påverkar joniseringsgrad och därmed löslighet. Svaga syror blir mer lösliga, svaga baser tvärtom
o Långsammare ventrikeltömning: fördröjd effekt, ex paracetamol
o Minskad absorptionsyta
Farmakokinetik under åldrandet – Vad kroppen gör med läkemedlet
Vad händer med distribution (Vd)?
o Ökad andel fett –> större distributionsvolym för lipofila farmaka. Lipofila läkemedel (allt som rör CNS), tänk därför på att ge äldre kortare halveringstid. Effekten av många psykofarmaka förlängs, risk för ackumulering
o Minskad distributionsvolym för vattenlösliga LM, högre toppkonc av paracetamol, atenolol, digoxin = risk för toxicitet
o Liten Vd = kort halveringstid
o Stor Vd = lång halveringstid, risk för trötthet på dagen av sömn-LM hos äldre, samt att påslaget kommer för sent på kvällen
o Diazepam som exempel, tar längre tid att nå jämvikt men de når samma jämvikt, risken är att man inte upplever effekt och de får högre dos. Dos och clearence är det som påverkar steady state
Farmakokinetik under åldrandet – Vad kroppen gör med läkemedlet
Vad händer med metabolismen (levern)?
o Levern åldras inte så mycket. Något minskat blodflöde.
Hög clearance-läkemedel påverkas mest
Metoprolol, verapamil, morfin
Minskad första-passage metabolism
Notera dock: vis påverkan på CYP-enzymer, konjugering påverkas mindre
Farmakokinetik under åldrandet – Vad kroppen gör med läkemedlet
Vad händer med clearence?
- Utsöndring: Njurfunktion minskar hos alla med stigande ålder, men olika mycket
o Minskad njurfunktion: lägre clearence, ökad serumkoncentration av läkemedel, förlängd T1/2, längre tid till jämvikt
o S-kreatinin enbart ger ingen vägledning; njurfunktionen måste skattas (eGFR)!
Att skatta njurfunktionen
- Många olika metoder; Cockroft-Gault (oftast duger denna (ligger till grund för dosrekommendationer i FASS)), CKepi, MDRd, Lmrev…
- Absolut och relativt eGFR
- Försiktighet vid avvikande kroppsstorlek, hög ålder, snabba förändringar
- Även om trenden generellt är avtagande funktion, så är den individuella variationen stor!
Hur tänka gällande dos och njurfunktion?
- Om vi har halv njurfunktion, halvera dosen! Enkelt
Förklara bilden
Vad säger detta oss gällande dosering hos äldre
- Samma clearence (njurfunktion) ger samma steady state, men om högre Vd tar det längre tid
- Men om clearence är halverad ges dubblad steady state
- Viktigast att ha koll på är alltså njurfunktion hos äldre då det styr clearance som i sin tur styr steady state (vilket vi får justera med dosering)
Farmakodynamik och åldrande; vad läkemedlet gör med kroppen
- Nervsystemet
- Tarmsystemet
- Magen
- Njuren/urinvägar
- Hjärta/kärl
Ge några exempel under varje som vi kan behöva bli mer vaksamma på
- Nervsystemet
o Stelhet: neuroleptika
o Fall: benso, andra psykofarmaka, blodtrycksmedicin
o Förvirring: Tricykliska antidepressiva, inkontinensläkemedel, sedativa, neuroleptika - Tarmsystemet
o Förstoppning: opioider, antikolinergika, järn
o Diarréer: laxantia - Magen
o Magsår: NSAID, ASA, kortison
o Esofagussår: bisfosfonater vid dysfagi - Njuren/urinvägar
o Njursvikt: NSAID, ACE-I
o Elektrolytrubbningar: diuretika, SSRI, laxermedel, ACE-I
o Urinretention: antikolinergika, opioider
o Inkontinens: diuretika - Hjärta/kärl
o Hjärtsvikt: NSAID
o Arytmier: betablockerare, antiarytmika, läkemedelsinteraktioner?
- Antikolinerga medel
- Långverkande bensodiazepiner
- NSAID
- Antipsykotika
- Opioider mfl
- Blodtryckssänkande läkemedel
Vad utgör ovan i förhållande till äldre?
Vanliga problemläkemedel
