Lärandemål BV2 Flashcards
(97 cards)
1
Q
Vad ger cellens dess struktur inuti cellen?
A
- Cytoskelettet
- Cellmembranet
- Cellkärna, kärnväggen
2
Q
Vad ger cellen dess struktur utanför cellen?
A
- Extracellulär matrix interaktioner
- Celldelningar och celldifferentieringar
- cell-cell-interaktioner
3
Q
Vilka organeller finns i cellen?
A
- Cellkärna
- Endoplasmatiska retikulum
- Golgiapparaten
- lysosomen
- Peroxisomen
- Mitokondrier
4
Q
Vad gör cellkärnan?
A
Innehåller cellens genetiska information (DNA) och styr cellens aktiviteter genom transkription och translation
5
Q
Vad gör ER/endoplasmatiska retikulum?
A
- Granulerat ER är involverat i produktion av protein och transporterar nysyntetiserade proteiner
- Släta ER har funktioner i lipidmetabolism och avgiftning
6
Q
Golgiapparaten
A
Modifierar, sorterar och paketerar proteiner och lipider som kommer från ER. Innan de transporteras till sina mål.
7
Q
Lysosomen
A
Enzymer som bryter ned och återvinner cellulärt skräp, gamla organeller och främmande ämnen.
Viktig för renhållning och nedbrytning av makromolekyler
8
Q
Mitokondrier
A
producerar ATP, via cellandnign, också involverade i metaboliska processer
8
Q
Peroxisomen
A
Ansvarar för att bryta ned fettsyror och avgiftning av skadliga ämnen som väteperoxid.
Också involverade i lipidmetabolism
8
Q
Vilka typer av transport finns det inom cellen?
A
- Via cytosolen
- Via cytoskelettet
- Vesikulär transport
- Kärntransport
9
Q
Vilka olika typer av transport in och ut från cellen finns det? (transport över cellmembranet)
A
- Passiv diffusion
- Faciliterade diffusion
- Aktiv transport
- Endocytos och exocytos
10
Q
Passiv diffusion
A
Små hydrofoba molekyler (ex syre eller koldioxid) diffunderar direkt genom membranet från hög koncentration till låg koncentration
11
Q
faciliterad diffusion
A
Större eller laddade molekyler som glukos eller joner transporteras med hjälp av membranproteiner kallade transportörer, detta sker passivt med koncentrationsgradienten.
12
Q
Aktiv transport
A
Vissa molekyler och joner transporteras aktivt mot koncentrationsgradienten med hjälp av energi, vanligtvis från ATP.
Sker med hjälp av protein som pumpar molekylerna över membranet
13
Q
Endocytos och exocytos
A
Större partiklar och molekyler kan tas in eller släppas ut genom membranförändringar
- Endocytos inkluderar fagocytos och pinocytos
- Exocytos utsöndring av ämnen genom vesiklar som smälter samman med cellmembranet
14
Q
Transport med cytosolen
A
Molekyler som är lösta i cytosolen (cellens vätska) rör sig med diffusion och interaktion med andra molekyler
15
Q
Transport med cytoskelettet
A
Motorproteiner, ex kinesin och dynein, transporterar organeller och vesiklar längs cytoskelettet
16
Q
vesikulär transport
A
Organeller och molekyler transproteras inom cellen, med hjälp av membranbegränsade vesiklar, ex golgi skickar proteiner i vesiklar till andra delar av cellen
17
Q
Kärntransport
A
Molekyler som behöver komma in eller ut ur cellkärnan använder transportproteiner, ex kärnporer, för att reglera passage genom kärnmembranet
18
Q
Hur fungerar sårläkning på cellulär nivå? (grundläggande steg)
A
- Inflammationsfas
- Proliferationsfas
- Mognadsfas
19
Q
Inflammationsfas
A
- Börjar med inflammation som svar på skada, inflammatoriska celler som makrofager och neutrofiler aktiveras
- Dessa celler rengör sårområdet, genom fagocytos av främmande ämnen o bakterier
- Frisätter inflammatoriska mediatorer som cytokiner och kemokiner som lockar dit fler immunceller
20
Q
Proliferationsfas
A
Cellerna börjar reparera den skadade vävnaden
- Fibroplaster (bindvävsceller) börjar producera kollagen, nödvändigt för bygga strukturell grund i såret
- Kapillärer börjar växa in i såret (angiogenes) för att återställa blodflödet till det skadade området
- Epitelceller börjar reproducera sig och migrera för att täcka såret, detta kallas epitelialisering
21
Q
Mognadsfas
A
- Fibroplasterna fortsätter att producera kollagen, gradvis förstärker detta den skadade vävnaden
- Överflödigt kollagen bryts ned och sårläkningsprocessen blir mer strukturerad
- Ärrvävnad bildas som del av läkningen och detta kan ta månader eller år att mogna
22
Q
Vad måste en cell kunna / vilka cellulära strukturer och funktioner är viktiga för
sårläkning?
A
- Cellmigration
- Inflammationsrespons
- Cellproliferation
- Syntes av ECM
- Angiogenes
- Inhibering av inflammatorisk respons
- Ärrbildning och mognad
23
Vilka är huvudfaserna i sårläkning?
- Inflammationsfas
- Proliferationsfas
- Mognadsfas
24
Extracellulär matrix
- Nödvändig för att flercelliga organismer ska finnas till
- Består av fibrer och mer löst organiserad grundsubstans
- Ger stadga och styrka åt organismen och samverkar med cellerna i vävnaderna
25
Två huvudtyper av ECM
- Interstitial matrix
- Basalmembran (basal lamina)
26
Interstitial matrix
Den del som finns mellan celler
- Reservoar för flera väx-faktorer och signalmolekyler
- Viktig för vävnadsreparation, inflammation och cellmigration
27
Basalmembran
- Ligger under och stöttar epitel och endotel-celler
- Viktig för vävnadsfunktion
28
Kondroplaster i broskoch reparationsprocess av brosk
Hur broskvävnad reparerar sig, reparerar sig sämre pga sämre blodtillförsel
- Broskcellproliferation, specialiserade broskceller, kondrocyter aktiveras och börjar reproducera sig
- Brosk-extracellulär matrix, dess kollagen, proteoglykaner m.m ger struktur och elasticitet åt brosk, kondrocyter producerar ny ECM
- Angioegenes, ibland nödvändigt att växa nya blodkärl för att förse broskvävnaden med syre och näring
- Reparation och mogning, ärrvävnad bildas
29
Osteoblaster i ben
En typ av cell viktiga för uppbyggnad och reparation av benvävnad
30
Hur sker läkning av benvävnad? (stegen)
- Benbildning, osteogenes,
- Mineralisering
- Benremodelering
- Reglering av benmassa
31
Osteogenes
Osteoblaster skapar osteogenes, osteoblaster syntetiserar kollagenprotein och andra komponenter i ECM som utgör benvävnaden
32
Mineralisering gällande benvävnad
Efter osteoblaster producerat ECm i form av osteoid, bidrar de till mineralisering av osteoiden, genom att avsätta kalciumsalter och andra mineraler i matrisen, detta ger benvävnaden hårdhet och hållfasthet
33
Benremodelering
Osteoblaster är viktiga för detta. Sammarbetar med osteoklaster, som bryter ned gammal benvävnad och osteoblaster bygger upp ny benvävnad.
34
Reglering av benmassa
Osteoblaster reglerar benmassa och benmineralisering.
Mängden benvävnad som produceras styrs av hormoner, parathormon och kalcitonin
35
Fibroplaster i bindväv
Finns i bindväv och är vital för produktion och underhåll av ECM
Viktiga för att upprätthålla struktur och funktion hos bindväv i kroppen
36
Komponenterna som bygger upp den extracellulära matrixen,
1. Fibrösa proteiner
2. Grundsubstans
3. Basalmembran
4. Glykoproteiner
- Kollagen
- Elastin
- Proteoglykaner
- Glykoproteiner
- Fibronektin
- Lamininer
37
Kollagen
Struktur: Det mest utbredda proteiner i ECM, består av trådliknande fibriller med trippelhelixstruktur
Funktion: Ger styrka och stabilitet till vävnader, särskilt viktigt för bindväv, brosk, hud och ben
38
Elastin
Struktur: Elastiskt protein med struktur som tillåter sträckbarhet och återgång till ursprunglig form
Funktion: Ger elasticitet till vävnaderm viktigt för ex blodkärl, lungor och hud
39
Proteoglykaner
Struktur: Består av en proteinbas som flera glykosaminglykaner (kolhydrater) är bundna till
Funktion: Svamp-liknande funktion och hjälper till att bevara vatten i vävnaden vilket ger volym och motståndskraft
40
Glykoproteiner
Struktur: Proteiner med kolhydrater (glukaner) bundna till dem
Funktion: Som adhesionsmolekyler som underlättar cell-celler och cell-ECM interaktioner, samt medlar cellsignalering
41
Fibronektin
Struktur: Glykoprotein som bildar trådliknande strukturer
Funktion: Som en brygga mellan celler och ECM, underlättar celladhesion och rörelse
42
Lamininer
Struktur: Glykoproteiner som bildar nätverk i basal lamina
Funktion: Viktiga för att orientera och differentiera celler, särskilt i epitelvävnader
43
Exempel på Grundsubstans i ECM
- Glukosaminglykaner
- proteoglykaner
43
Exempel på fibrösa proteiner i ECM
- Kollagen
- Elastin
44
Heparan
En glykosaminglykan, rik på sulfatgrupper.
Viktig för cellkomunikation, inflammation, koagulation och utveckling
Fungerar som en adhesionsmolekyl, hjälper att reglera interaktioner mellan cellen och ECM
45
Skörbjudd (scurvy)
Allvarlig sjukdom som orsakas av c-vitamin brist (askorbinsyra), c-vitamin är ex viktigt för bildandet av kollagen
Symtom kan vara följande:
- Blödande tandkött
- Hudsymtom
- Ledsmärta
- Trötthet och muskelsvaghet
- Svaghet och illamående
45
Ehler danlos syndrom
En grupp ärftliga sjukdomar som påverkar kroppens bindväv.
Kan leda till följande:
- Hyperplasticitet i huden
- Ledhypermobilitet
- fragila Blodkärl
- Utmattning och smärta
- problematik med inre organ
46
Marfans syndrom KOPPLAT TILL ELASTIN
Ovanlig ärftlig sjukdom som påverkar bindväv, oftast resultat av mutation i FBN1-genen ansvarig för att producera fibrillin-1
Symtom kan avra följande:
- Lång och smal kroppsbyggnad
- Ledhypermobilitet
- Ögonproblem
- Hjärtproblem
- Bröstdeformiteter
- Skelettproblem
47
Chondroitinsulfat
Finns i broskvävnad och är en typ av glykosaminglykan, består av sockermolekyler, ger struktur och styrka till broskvävnad
48
Keratansulfat
En glykosaminglykan, sockerpolymer
Ger styrka och stabilitet, ex viktigt i hornhinnan där det bidrar till transparenta och mekaniska egenskaper
49
Hyaluronsyra och fillers?
Vanligt förekommande molekyl
- Lubricering av leder, finns i ledvätskan, misnakr friktion mellan leder
- Fuktretention i huden, bevarar fukt ger huden fuktighetsbevarande och elastiska egenskaper, viktig del av ECM
- Ögonhälsa, finns i glaskroppen i ögat och bibehåller ögats form o struktur
- Sårläkning, underlättar cellmigration och bidrar till bildandet av ny vävnad
Används även som fillers i skönhetsoperationer
50
Proteoglykaner struktur och funktion
Struktur: Består av proteinbas, kärna av protein och glykosaminglykaner proteinbasen är bundet till långa kedjor kolhydratmolekyler, glykosaminglykaner som är negativt laddade pga sina sulfatgrupper
Funktion:
- Fuktretention
- Stötdämpning
- Barriärfunktion
- Cellsignalering
51
Basal membran Struktur
- Uppbyggt av två huvudsaklgia lager av extracellulära matrixkomponenter
- Första lagret består av kollagen IV, strukturell stabilitet
- Det andra lagret består av proteoglykaner och glykoproteiner som ger flexibilitet och är viktigt för celladhesion och signalering
52
Basalmembranets funktioner
- Stöd och barriär för epitelvävnader, celer och vävnader
- Barriärfunktion, separerar epitelvävnader från underliggande bindväv och blodkärl
- Celladhesion, har proteiner som underlättar celladhesion
- Cellsignalering, är en plats för cellsignalering och reglerar processer som celldifferentiering, proliferation och rörelse
- Återväxt och läkning, vägledning för cellmigration och bildning av nyvävnad
53
Vilka komponenenter består basalmebran?
- Kollagen IV
- Proteoglykaner
- Laminin
- Entaktin (nidogen)
- Glykoproteiner
54
Kollagen IV
Primära proteinkomponenten i basalmembranet, bildar nätverk av fibriller som ger stabilitet och styrka till membranet
55
Proteoglykaner
Kolhydratproteinkomplex som innehåller glykosaminglykaner, ger flexibilitet
Också viktiga för att binda vatten och upprätthålla hydrering
55
Fibronektin
Glykoprotein som finns i ECM
Viktig för cellkommunikation och olika biologiska processer
56
Laminin
Ett glykoprotein, fungerar som adhesionsmolekyl, hjälper att fästa celler till basalmembranet, underlättar celladhesion och signalering
57
Cellskelettets (cytoskelettes) komponenter
- Mikrotubuli
- Mikrofilament
- Intermediära filament
58
Cytoskelettet uppbyggnad och funktion
- Nätverk av proteintrådar och mikrotubuli
- Fungerar som stödsystem och transportvägnät, så organeller och komponenter når rätt delen i cellen
59
Tre olika typer av filamentsystem
- Intermediära filament
- Mikrotubuli
- Aktin (mikrofilament)
60
Intermediära filament funktioner
- Mekanisk styrka
- Adhesion i desmosomer
- Adhesion i hemidesmosomer
- Stöd till kärnan (nukleär lamina)
61
Huvudtyper av intermediära filament
- Keratin
- Neurofilament
- Nukleär lamina, fibernötverk på insidan av höljet, Lamina A och B
62
Mikrotubuli funktioner
- Stöd för cellens interna struktur o transport
- Rörelse i cilia och flagella
- Del av kärnspole vid mitos
63
Mikrotubulis strukturellt stöd
Utgör ett nätverk av ihåliga, rörformade strukturer bestående av proteiner som kallas tubuliner. Dessa strukturer ger cellen dess form och mekaniska stöd, förhindrar cellen från att kollapsa
64
Mikrotubuli organellorganisation
Fungerar som järnvägsskenor, organiserar och positionerar sebcellulära organeller
riktar ex cellkärnan och golgi rätt
65
Mikrotubuli celldelning
Särskilt vid mitos och meios då mikrotubuli bildar spindelfibrer som drar de olika kromosomerna isör, avgörande för rätt antal kormosomer
66
Överblick av vävnad, utifrån in
1. Epitel
2. Basal lamina
3. Kollagen fiber
- Makrofag
- Kappilär
- Fibroblast
- Mastcell
- Hyaluronan, proteoglycan
67
Hur varierar ECM komposition och funktion?
- Ben och brosk, hård och mycket
- hjärna, mjuk o sparsam
- Hornhinnan, genomskinlig
68
GDP i mikrotubuli
Destabiliserar, frambringar dissorientering av slutgiltiga enheter
69
GTP
Stabiliserar, frambringar addering av nya tubulin dimerer
70
Vad gör proteiner associerade till mikrotubuli
- Stabiliserar och destabiliserar
-Leder mikrotubuli till specifika platser
- Crosslinking, fäster vid varandra
- Medierar sina interaktioner med andra cellulära proteiner
- Motor proteiner
71
Aktin (mikrofilament) funktion
- Stöd till cellens struktur
- Cellrörelse
- Celladhesion (adhesions junctions and focal junctions)
- Kontraktion av muskelceller
- Celldivision
72
Aktin struktur
Globulära monomerer organisrerade i filamenter och vidare buntar, skickt och nät
73
Aktin, dynamisk som regleras av
- Koncentration av komponenter
- Hydrolys av ATP
74
Treadmilling
Gäller mikrotubuli. mikrotubuli växer (polymeriseras) vid en ände samtidigt som det krymper (depolymeriseras) vid andra änden
74
Kontraktila buntar
Strukturer i kroppen som är kapabla att dra ihop sig eller kontrahera , består av muskler eller andra celler med förmåga att förkorta sig, leder till rörelse eller förändringar i organens storlek
75
gel-liknande nätverk
Utgör en 3d matris av biologiska markomolekyler
Viktig roll för att stödja olika cellulära och vävnadsspecifika funktioner
76
aktinbindande proteiner, olika typer
- ABP, aktinmonomerbindanderproten
- Severingprotein
- Korslänkningsprotein
- Motorprotein
- Membranbindande proteiner
76
parallella buntar
Strukturer/formationer där esnkilda komponenter är ordande bredvid avrann, något ligger i jämn formation
77
Motorproteiner, myosiner
- Myosin 1, i alla celler
- Myosin 2, i muskelceller
- Energi från hydrolys av ATP
- Huvud binder till aktin, svansen till lasten
78
Cellmigrering 3 steg
- Protrusion
- Attachment
- Traction
79
Protrusion
Cellen sträcker sig genom att bilda utskott, protrusioner
Rika på aktinfilament
80
Attachment (förankring)
Cellen ,måste fästa vid omgivande substrat eller vävnad.
Cellen använder adhesionsmolekyler som binder till eCM eller andra celler o drar sig fram
81
Traction (släpning)
När cellen fäst sig vid substrat eller vävnad måste den generera kraft fr att rör sig.
Cellen drar i förankringspunkter med hjälp av aktinfilament och motorprotein som myosin.
82
Sarkomerer
De kontraktilaenheterna i msukeln och bestpr främst av aktin och myosin
83
Celladhesion
Celler fäster vid varadnra eller ECM och sakapar vävnader eller organ.
84
Vad är celladhesion viktigt för?
Avgörande del i mågna biologiska processer som embryonal utveckling, sårläkning, immunsystemets funktion, vävnadshemostas
85
Huvudtyper av adhesionsmolekyler
- Kadheriner
- Selektiner
- Integriner
- Immunoglobin-superfamily CAMS
86
Kadheriner
- Medierar cell-cell adhesion, hur celler fäster vid varadnra inom vävnader
- Upprätthåller struktur och organisation
- Embryonal utveckling, vävadsdifferentiation till vuxen vävnadshmostas
87
Selektiner
- Reglerar inflammatoriska responer. säkerställa leukocyter och blodplättar kan interagera med endotelceller
- Överdriven aktiveringkan leda till kronisk inflammation och sjukdomar som ateroskleros
88
89
90
