Modul 4 forsättning Flashcards
(92 cards)
1
Q
Vad är gastrin och vart frisätts det från?
A
gastrin är ett peptidhormon och frisätts från G-celler i antrum (magsäckens nedre del) och duodenum.
2
Q
Hur sker frisättning av gastrin?
A
Frisättning av gastrin sker när G-cellerna kommer i kontakt med antingen ett nedbrutet protein eller via innervering från en GRP (gastrin releasin peptide), acetykolin.
3
Q
Vad stimulerar gastrin?
A
gastrin stimulerar produktion och frisättning av magsyra samt digestionsenzymer i både magsäck och duodenum. Gastrin stimulerar dessutom magsäckens motorik
4
Q
Vad är sekretin och vartifrån frisätt det?
A
Peptidhormon som frisätts från S-celler i duodenum.
5
Q
När sker frisättning av sekretin?
A
Frisättning sker när bearbetad mat når duodenum
6
Q
Vad stimulerar sekretin och vad hämmar sekretin?
A
Sekretin stimulerar gallfrisättning från levern och sekretion av bikarbonatbuffert från pankreas.
Sekretin hämmar magsäckens motorik och sekretion
7
Q
Vad är histamin och från vart frisätts det?
A
Histamin är histidinderivat och frisätts parakrint från ECL-celler
8
Q
När frisätts histamin och vad stimulerar histamin?
A
Frisätta när de stimuleras av gastrin eller innerveras genom acetylkolinreceptorer.
Histamin stimulerar frisättningen av magsyra från parietalceller
9
Q
Vad är CCK och varit frisätts det ifrån?
A
Ett peptidhormon och frisätts från I-celler.
10
Q
Vad stimulerar CCK?
A
CCK stimulerar syntes och sekretion av enzymer från pankreas.
CCK relaxerar hepatopankreatiska sfinktern och stimulerar kontraktion samt tömning av gallblåsan.
CCK inhiberar gastrisk aktivitet.
11
Q
Muntorrhet
A
- För lite salivproduktion
- Kan orsakas av ålder, läkemedel eller kön
kvinnor producerar mindre saliv än män
12
Q
Dyspepsi
A
Samlingsnamn för olika tillstånd som ger besvär från magsäcken.
Orsaker:
- Ulcer
- läkemedel
- Cancer
13
Q
Magsår (ulcus pepticum)
A
Skada i duodenum eller magsäcken pga minskad slemproduktion, som i sin tur lett till känsligare slemhinna eller ökad magsyraproduktion till följd av vätejoner.
orsak:
- Pyloriinfektion
- läkemedel
14
Q
Pankreatit
A
Inflammation i pankreas som orsakas av ex:
- Alkohol
- Tumörer
- autoimmunitet
- genetiska sjukdomar
14
Q
Gallsten, kort
A
Kristallbildning av gallsalter i gallblåsa och gallgångar
15
Q
Diarre
A
Avföring mer än 3gg/dag och lös konsistens.
Orsaker:
- Infektioner
- läkemedel
- Intoleranser
- IBS
15
Q
Hur trycks föda framåt?
A
Födan kallas bolus och förs fram med peristaltik.
Detta innebär att glatt muskulatur kontraherar bakom bolus och relaxerar framför, detta leder således till att födan trycks framåt.
16
Q
Vad sker i Cajalceller?
A
Peristaltik uppkommer spontant här och sprids till omringliggande glatt muskulatur via kontraherande gap junctions.
17
Q
Vad gör cajalceller i vila? och vad. händer när de stimuleras?
A
I vila kommer cajalceller skicka ut slow waves.
När cajalceller stimuleras genom mekaniska krafter , parasympatikus eller acetylkolin så kand e ge upphov till aktionspotentialer som depolariserar cellerna och leder till kontraktion
18
Q
Enteriska nervsystemet, ENS
A
Ett lokalt nervsystem som finns i magtarmkanalens vägg och består av nervceller samt stödjeceller som sträcker sig från esofagus till rektum.
ENS koordinerar matsmältning och. tarmfunktion, genom att styra graden av aktivitet
19
Q
Vilka är ENS två delar?
A
Plexus myentericus och plexus submukosa
20
Q
Plexus myentericus
A
- Styr motoriken i de longitudinella och cirkulära lagren
- Ligger i muskellagren
- Ansvarar för kontraktioner
21
Q
Plexus submukosa
A
- Påverkar både motorik och sekretoriska celler
- Ligger under mukosan (slemhinnan)
- Sammanordnar frisättning av sekret; Slem, enzym och galla
22
Q
Vad kan kemoreceptorer göra?
A
Finns i magtarmkanalens vägg och kan könna av matens komposition och pH
23
Vad kan mekanoreceptorer göra?
Kan med hjälp av sträckreceptorer känna av mängden föda
24
Vart går de sensoriska impulserna från mekanoreceptorer och kemoreceptorer?
De går dels till CNS via parasympatikus och till interneuron i ENS
25
Hur regleras effektorvägarna genom korta reflexer inom Enteriska Nervsystemet (ENS)?
Korta reflexer inom ENS involverar lokal integration och påverkar direkt muskulatur, endokrina celler, sekretoriska celler och blodkärl i mag-tarmkanalen.
26
Hur fungerar långa reflexer som involverar CNS, parasympatikus och sympatikus för att reglera effektorvägar?
Långa reflexer går via afferenter till CNS, där de integrerar med parasympatikus i hjärnstammen och sympatikus på thorakolumbal nivå. I synnerhet drar sympatikus ihop blodkärl genom glatta muskler i blodkärlsväggen.
27
Vilka passagetider gäller för magsäck, tunntarm och tjocktarm?
- Magsäck 1-3h
- Tunntarm, 7-9h
- Tjocktarm, ca 1 dygn
28
Vad påverkar passagetiden genom mag-tarmkanalen, och varför tar det längre tid för fett att passera?
Passagetiden påverkas av de långa tarmreflexernas funktion och födans sammansättning. Fett tar längre tid att bryta ned, eftersom det bara kan frisättas i små mängder till duodenum samtidigt.
29
Hur påverkar kostfibrer passagetiden genom mag-tarmkanalen, och vilken roll spelar de långa tarmreflexerna?
Kostfibrer minskar passagetiden genom att binda till vatten och underlätta passage genom tarmen. De långa tarmreflexerna, med sensoriska nerver och efferenta signaler via n. Vagus och n. Splanchnikus, initierar massperistaltik som påverkar passagehastigheten.
30
Faktorer i mun som påverkar passagetid av födoämnen
- Tuggförmåga
- Salivproduktion
- Födans komposition/textur
31
Faktorer i oesofagus som påverkar passagetid
Födans finfördelning
32
Faktorer som påverkar passagetid hos magsäcken
Födans kompostion, främst mängd av fett och proteiner
33
Faktorer som påverkar passagetid hos magsäcken
Mängd icke-nedbrytbara födoämnen (främst fibrer eller cellulosa)
34
Faktorer som påverkar passagetid genom tjocktarm
Mängd fibrer och grad av fysisk aktivitet, personens vätskesattus och mikrobiotans komposition
35
Hur initieras tuggningen av föda, och vilka afferenta känselreceptorer påverkar processen?
Tuggningen initieras viljemässigt och övergår sedan till en reflexmässig process. Afferenta känselreceptorer i läppar, munhåla och muskelspolar i tuggmuskler påverkar denna reflexiva process.
36
Vilka är de viktigaste tuggmusklerna, och hur bidrar de till tuggning och upprätthållandet av normal muskeltonus?
De viktigaste tuggmusklerna inkluderar slutarmuskler som m. masseter, temporalis och ptergygoideus medialis, samt öppnarmuskler som m. digastricus, ptergygoideus lateralis och infrahyoidala muskler. Dessa muskler bidrar till nedbrytningen av föda genom tuggning och upprätthåller normal muskeltonus för att hålla tungan på plats i munnen.
37
Hur initieras sväljningen och vad initerar sväljreflexen?
Sväljning initieras viljemässigt och fortsätter reflexmässigt. Tungan pressar upp bolus mot palatum molle och initerar sväljreflexen.
38
Beskriv transporten av föda genom esofagus och hur esofagussfinktrarna kontrolleras under denna process.
Peristaltik och gravitation för ner bolus genom esofagus. Den övre esofagussfinktern relaxerar när sväljreflexen initieras, och när boluset närmar sig nedre esofagussfinktern, öppnas den för att släppa ner bolus i magsäcken. Efter nedfallet stängs den nedre sfinktern för att förhindra magsyra från att återvända till esofagus.
39
Vad är de tre faserna av ventrikelns motorik under fasta, och vad kännetecknar varje fas?
Under fasta genomgår ventrikeln tre faser av motorik:
1. ngen motorik.
2. Svag, oregelbunden peristaltik som färdas korta sträckor och sedan upphör.
3. Kraftigare kontraktioner i form av Migrating Motor Complex (MMC), vilket syftar till att tömma ventrikeln mellan måltider.
40
Hur regleras ventrikelns motorik vid födointag, och vad är den receptiva dilatationen?
Vid födointag aktiveras den receptiva dilatationen, där ventrikeln ökar i volym för att ta emot mat utan att öka trycket. Maten lagras i fundus medan bearbetning sker i corpus och antrum genom ökad peristaltik. I antrum sker även propulsion av kymen mot pylorus. Gasterns adaptiva relaxation möjliggör utvidgning eller kontraktion av ventrikeln beroende på mängden föda som intagits.
41
Vad är ghrelin?
Ett hormon som frisätts från magtarmkanalen och stimulerar födointag.
42
Vilka faktorer reglerar tömning av ventrikeln?
- Magsäckens utvidgning (distension)
- Aminosyror i magsäcken
- pH
- Fett saktar ned tömningen eftersom det tar längre tid att bryta ned
- Tömningen kan regleras av CCK via gallblåsetömning och nedbrytning av fett
- Propulsion och retropulsion, maginnehållet pressas mot pylorussfinktern
43
Vad kan initiera kräkning?
1. För mycket maginnehåll
2. Inflammation i ventrikeln
3. Snabb rotation
4. Intrakraniellt tryck
5. Smärta
6. Strålning
7. Sensorik
8. Graviditet
9. läkemedel
10. Toxiner
44
Kräkningens tre faser
1. Prodromala fasen
2. Ulkning
3. Tömning av ventrikel
45
Prodromala fasen, den första fasen av kräkning
Här kommer tecken på kommande kräkning. Genom saker som:
- Ökad salivering
- svettning
- Vidgade pupiller
- snabb andning
- Sänkt tryck i bröstkorgen
46
Ulkning, andra fasen av kräkning
Matstrupens nedre sfinkter öppnas och lite maginnnehåll flödar till sval och matstrupe vilket inducerar starkt illamående
47
Tömning av ventrikel, tredje fasen av kräkning
1. Andningsmuskulaturen och glatt muskulatur i magtarmkaneln kontraheras och epiglottis är stängt vilket leder till att trycket i thorax ökar
2. Det ökade trycket leder till kräkning
3. I sin tur leder detta till momentan sänkning av blodtryck följt av kraftig höjning, samt sänkning av hjärtfrekvens
48
Vilka två typer av motorik har tunntarmen?
Blandning av föda och peristaltik
49
Tunntarmens blandning av föda
Blandning av föda sker genom segmenterinsrörelser som pressar födan i växelvis två riktningar. Detta blandar födan och underlättar absorption och digestion
50
Faktorer som påverkar tunntarmens rörelser
- ENS som påverkas av hormoner och CNS
- Gastrin som ökar rörelsemönstret
- Motilin som stimulerar peristaltiska rörelser
- Acetylkolin, frisätts från ENS, ökar peristaltik och segmenteringsrörelse
- Vasoaktiva interstinala peptider (VIP) som ökar blodflödet i tarmväggen och muskelavslappning
51
Vad är MMC (migrating motor complex), och varför är det viktigt i matsmältningen?
MMC är en rensande rörelse under fasta som transporterar oabsorberade rester från magsäcken till tjocktarmen. Den består av svaga, repetitiva rörelser och har tre faser: slow waves, ökad frekvens med oregelbundna kontraktioner, och kraftigare, regelbundna kontraktioner. Regleras av hormonet motilin.
52
Hur regleras MMC, och vad är tidslinjen för dess faser?
MMC regleras av hormonet motilin. Tidslinjen inkluderar tre faser: slow waves, ökad frekvens med oregelbundna kontraktioner, och kraftigare, regelbundna kontraktioner. Migrering av oabsorberade rester från magsäcken till tjocktarmen tar ca 200-250 minuter.
53
Beskriv tjocktarmens rörelsemönster och förklara begreppet massperistaltik.
Tjocktarmens peristaltik är långsam och kontinuerlig, styrd av långa tarmreflexer. Cirka 1-3 gånger per dag inträffar massperistaltik, en samtidig kontraktion i större delen av tarmen som skapar en tryckvåg och pressar bolus framåt i kolon för effektiv transport.
54
Hur initieras defekationsprocessen, och vilken roll spelar ENS och parasympatikus?
Defekationsprocessen initieras när avföring samlas i rektum. Signalerna skickas till Enteriska Nervsystemet (ENS) och parasympatikus, vilket aktiverar defekationsreflexen.
55
Beskriv detaljerna i defekationsprocessen, inklusive sfinktrarnas reaktioner och peristaltiska vågar.
Under defekation relaxerar den inre sfinktern reflexmässigt medan den yttre kontraherar viljemässigt. Trycket ökar och tonus minskar i den inre sfinktern, samtidigt som tonus ökar i den yttre sfinktern för varje peristaltisk våg. Denna koordinerade process tömmer tarmen på avföring.
56
Dysfagi
Medicinsk tillstånd som innebär svårigheter att svälja.
Kan orsakas av olika sjukdomar eller tillstånd som ger svårighet med svalg eller matstrupe.
Också kopplad till nedsatt funktion av ANS
57
Esofageal reflux
Innehålleti magsäcken tömmer sig i esofagus och resulterar i halsbränna, beror ofta på magmunsbråck
58
Rektal prolaps
SJukdom som påverkar ändtarmen och kan orsaka förstoppning eller avföringsläckage
59
Vilken del av hjärnan initierar kräkreflexer?
Kräkning initieras av kräkningscentrum i medulla oblongata
60
irritable bowl syndrome (IBS)
En kronisk sjukdom som påverkar tarmarna., Kan orsaka förstoppning, diarre, gaser eller magont
61
Förstoppning kan även orsakas av:
Läkemedelsbiverkningar eller "trög tarm" som orsakar förstoppning pga nedsatt funktion hos tarmmuskler
62
Syrasekretionshämmar
- H2-receptorantagonister
- Protonpumpshämmare
- Muskarinreceptorantagoniser
63
Slemhinneskyddande läkemedel
- Sucralfat
- Alginsyra
- Misoprostol
64
Biverkning av H2-receptorantagonister?
- Diarre
- Yrsel
-Muskelvärk
64
biverkning av muskarinreceptorantagonister?
- Muntorrhet
- Svårighet att kissa
- Förstoppning
65
Biverkningar protonpumphämmare
- Huvudvärk
- Diarre
- Risk för pneumoni
- Gastroenterit
66
Biverkning sucralfat
Förstoppning
67
Biverkning av misoprotosol
Kontraktion av glatt muskulatur
68
Hur verkar H2-receptorantagonister vid behandling av magsår?
H2-receptorantagonister hämmar histaminreceptorn (H2-receptorn) och minskar därigenom syrasekretionen från parietalcellerna.
69
Hur fungerar protonpumpshämmare i behandlingen av magsår?
Protonpumpshämmare riktar sig direkt på protonpumpen och hämmar irreversibelt dess förmåga att frisätta vätejoner, vilket minskar syrasekretionen från parietalcellerna.
70
71
Vad är verkningsmekanismen för muskarinreceptorantagonister vid behandling av magsår?
Muskarinreceptorantagonister hämmar aktiveringen av muskarinreceptorer av acetylkolin, vilket minskar syrasekretionen.
72
Vilken funktion har antacida i behandlingen av magsår?
Antacida är basiska salter av magnesium eller aluminium som neutraliserar magsyra direkt i lumen och ger en kortvarig effekt.
73
74
Hur fungerar sucralfat som ett slemhinneskyddande medel?
Sucralfat, innehållande aluminiumhydroxid och sucros, spjälkas i sur miljö och bildar en laddad gel som binder till sårytan och fungerar som ett skydd.
75
Hur verkar antibiotika i behandlingen av magsår, särskilt mot H. Pylori?
Antibiotika dödar bakterier, särskilt H. Pylori, som ofta orsakar magsår genom att bekämpa den infektiösa orsaken till sjukdomen.
76
Vilka läkemedelsgrupper kan användas vid förstoppning?
- Bulkmedel
- Osmotiskt verkande laxantia
- Tarmirriterande laxantia
77
Bulkmedel
- Fungerar som fibrer och binder vätska
- Fungerar som volymökande
Bulkmedel underlättar tarminnehållets förflyttning genom tarmen, ökad peristaltik. Medicinen kräver även att man dricker mycekt vatten med den
78
Osmotiskt verkande laxantia
Absorberas inte från tarmen, stannar i lumen och utövar osmotisk kraft som drar ut vatten i tarmen
79
Tarmirriterande laxantia
Stimulerar sensoriska nerver i kolon vilket initierar peristaltik.
80
Hur verkar loperamid i behandlingen av diarré?
Loperamid hämmar peristaltik genom att binda till receptorer i Enteriska Nervsystemet (ENS). Denna bindning hämmar frisättningen av acetylkolin och prostaglandiner, vilket resulterar i en minskad tarmrörelse och fördröjd passage av tarminnehåll, vilket hjälper till att behandla diarré.
81
Vad gör lipashämmare och vad kan det användas för att behandla?
Kan användas vid behandling av obesitas.
Lipashämmare hämmar lipas så att fett inte kan spjälkas och därmed kan de inte häller absorberas av tarmlumen. Detta leder till att fettet istället kommer ut med avföringen.
82
Vilka är några vanliga biverkningar av läkemedel vid behandling av obesitas
- Buksmärtor, gaser, steatorré (fettrik avföring), flytande avföring.
83
Vad kan vara några biverkningar av läkemedel vid behandling av magsår?
Diarré, yrsel, muskelvärk, huvudvärk, magsmärtor, förstoppning.
84
Vilka biverkningar kan förekomma vid användning av läkemedel för behandling av förstoppning?
Gaser, buksmärtor, diarré, stopp i tarmen (bulkmedel).
85
Vad är några möjliga biverkningar av läkemedel för behandling av diarré?
Förstoppning, flatulens, huvudvärk, illamående.
86
Vad ligger till grund för näringsrekommendationer?
Baseras på aktuell forskning och systematisk litteraturgenomgång i samarbete med nordiska länder.
87
Varför varierar näringsrekommendationerna?
Varierar för att möta olika behov och livsstadier, som ålder, tillväxt, och graviditet, för att främja hälsa och undvika sjukdomar.
88
88
