Marxistisk socialpsykologi Flashcards

(30 cards)

1
Q

Marx människan och arbetet

A

Praxis Människan materialiserar verkligheten. Uppstår en dialektik (växelspel) mellan materalisering (bearbetning av naturen) och tillägnande av kunskap Arbete bygger på medvetna handlingar, människan har förmån att planera handlande (konception och exekution), i motsats till djurens instinktiva handlande) I arbetsprocessen skapar människan sig själv och sin art Mänskliga relationer är oskiljaktigt förenade genom den produktiva verksamheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

varan och värdet

A

Generellt ekonomiskt problem

Värdet på de färdiga produkterna var högre än värdet på produktionsfaktorerna (ekonomisk sanning)

Marx lösning

Allt värde skapas genom levande arbete

Analysen av varan visar

Arbetskraft är en vara som köps och säljs som vilken annan vara som helst på arbetsmarknaden. Vad innebär det för vår självbild?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Grundläggande begrepp

A

Arbetskraftens bytesvärde

Lön- t.ex. Bostad, mat, kläder

Den kvantitet arbete som behövs för att reproducera arbetskraften

Arbetskraftens bruksvärde

Det värde som produkten (brukande av varan arbetskraft) genererar

Mervärde

Det värde som skapas genom brukandet av arbetskraften och som är högre än bytesvärdet (bruksvärdesöverskott (profit))

Absolut mervärde

Förläng arbetsdagen (fler arbetstimmar för samma lön)

Relativt mervärde

Att förbilliga varor som arbetarna kräver för sin produktio

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Bytesprocessen

A

Varans dubbla egenskaper: att vara både bruksvärde och bytesvärde. (genomsnittlig arbetstid är centralt för förståelsen av bytesprocessen)

Varor är vad vi producerar i samhället och de återspeglar vårt arbete och oss själva (sinnligt arbete + arbetstid = bytesvärdet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

relationer i samhället

A

Bytesvärdets dominans abstraherar mellanmänskliga relationer

Mänskliga värden står utanför cirkulationen av varor

Likgiltighet och avpersonifiering av mänskliga relationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

varufetischism

A

nära kopplat begrepp till alienation. Är den process där ting kommer att kontrollera och diktera människors liv, vilket marx menar har skett i det kapitalistiska samhället. Varan har övernaturliga egenskaper. Den ultimata fetischen är pengar. Pengarna har förtingligats vilket gör att relationen mellan köpare och säljare har gått förlorad och dens relation till bruksvärdet är förlorad. Hundralappen framstår därför som något med en inneboende kraft- som i sig själv är värd hundra kronor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

bruksvärde och bytesvärde

A

Resultatet av arbetarens sammanlagda produktion är varans bytesvärde. Differensen mellan arbetskraftens bruksvärde och dess bytesvärde är mervärdet. Det är den vinst som kapitalisten tillägnar sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

varufetischism

A

Varor upphöjs till statussymboler

Varan dominerar människan (vi alieneras från varandra))

Varans värde motsvarar inte ett sant/realistiskt bytesvärde

Varan, marknaden och ekonomin är reifikationer (förtingligande)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

alienationens förutsättningar

A

Arbete är en process där människan skapar både sig själv som individ och sin art

Arbete utförs som lönearbete (egendomslös, säljer sin arbetskraft)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Alienationsteorin

A

Alienation från sin egen skapelse. Arbetsproduktionen (objektet) liksom arbetaren/arbetsprocessen är varor). Produkten framträder som ett främmande väsen

Produkten tillhör inte lönearbetaren, skiljs från produkten som blir en främmande makt

Lönearbete är endast ett medel för att överleva. Arbetet som mål och fri medveten livsaktivitet försvinner

Social alienation där vi frånskiljer oss från andra människor är en följd av de övriga alienationerna

Människan alieneras från samhället. Människans artväsen övergår till djurisk, individualistisk aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

alienation till arbetsprocessen

A

Saknar egna mål

Frånskild ägandet av varan

Instrumentellt arbete

Saknar helthetsperspektiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Alienation till tingen

A

Vi använder inte våra egna produkter

Konsumtion är viktigt för vår självbild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Alienation till varandra

A

Isolering

Konkurrens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

ALienation från oss själva och våra ideer

A

Omänskliga arbetsplaser

Opersonliga relationer

Stereotypa handlingsmönster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Social reflexivitet

A

Jag är både varan och försäljaren av varan på en och samma gång

Det skapar en extrem alienation från mina mänskliga kvaliteter som mänskligt subjekt

Det skapar en förtingligad social reflexivitet, dvs ett samhälle där människors attityder och beteenden (konkurrens, rädsla och aggression) bygger på objektiv likgiltighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Värderelativism

A

En relativisering av traditionella normer och värderingar kopplade till mänsklig samlevnad

Kapitalismen utnyttjar människors sökande efter mening, ersätter traditionella normer i syfte att skapa nya marknader

17
Q

Hegel anden

A

Hegel använder begreppet både som avyttring och förfrämligande. Hegels filosofi bygger på att allting i universum i grunde var Gud eller ande, och universums historia handlade om att anden försökte lära känna sig själv som ande

För att anden ska lära känna vad den är, skapar den den meteriella världen. Världen, naturen och samhället är något främmande för anden, och i skapelsen alieneras därför anden från sig själv.

När människor arbetar, skapar materiella ting utifrån sina ideer, ger de ifrån sig en del av sig själva, eller med andra ord, avyttrar anden och materialiserar en del av den. Anden blir därmed genom arbetet en del av världen

Hegels filosofi handlar i grund och botten om att människor ska inse sin plats och roll i historien och inte utgå från vare sig den individuella människan eller det individuella medvetandet. De ingår alltid i ett större sammanhang. Detta sammanhanget var enligt hegel av andlig natur

Detta synsätt kritiserades av Feurbach som hade en liknande filosofi men istället för anden utgick han från världen, och försökte förklara förekomsten av det andliga, framförallt religion, med hjälp av det värdsliga

18
Q

Feurbach

A

Feurbach skrev en bok om hur människor har hittat på religion för att värdlsliga villkor är så eländiga. Uttrycker människors dröm om ett bättre liv. Människan har skapat gud inte tvärtom

När gud sedan utrustas med makt som gör människan själv maktlös, har människan blivit främmande för sig själv.

Marx inspierades och försökte förklara varför människors villkor är som de är. I alienationsteorin talar han dock inte om religionen utan om världen,

19
Q

Marx lönearbete

A

Marx utgår inte från det mänskliga eländet i allmänhet utan han grundar sin alienationstoeri i det speciella sätt att arbeta som blev allt vanligare i Marx samtid och nu dominerar de utvecklade länderna. Detta sätt är lönearbetet, man säljer sin förmåga att arbeta i utbyte mot en lön, för vilka han eller hon kan köpa det de behöver för att överleva.

Detta typ av arbete blev alltmer vanligt under 1700-och 1700-talet. Det var enligt Marx kännetecken för det nya samhället att människorna delades upp i två klasser: en klass som skaffade sig privatägt kapital och en klass som var egendomslös och tvingades att sälja sin arbetsförmåga för att överleva

Han menar att detta har uppstått genom en historisk process och kritiserar ekonomer som sa att det var naturligt.

20
Q

Marx privategenom

A

Privategendom utgör grunden för ansamlandet av kapital på enskilda händer, och den historiska process vari detta sker är långt ifrån så fridfullt som Smith ger sken av, i själva verket handlar det om erövrande och axploaterande av kontinenter, om utslagning av fattiga bönder och hantverkare och om ansamlandet av väldiga rikedomar i ett fåtal händer.

Privategendomen behöver lönearbetaren för att det ska produceras och lönearbetaren behöver privategendomen för att överleva

Ju mer lönearbetare arbetar och producerar, desto rikare blir privatägaren, motparten. Lönearbetaren avyttrar sin arbetsförmåga och materaliserar den i sin produkt, men eftersom produkten inte tillhör honom utan privategendomen, skiljs han från sin egna avyttring.

Lönen är det enda som är intressant för arbetaren, för så fort han inte behöver arbeta menar marx, hatar han sitt arbete som pesten

Det beror på att han är alienerad från sin egna skapande förmåga och att han utnyttjas. Det är detta som är mest farligt menar marx, eftersom kännetecknet för människan är just att hon producerar. Djur producerar inte sina nödvändiga livsuppehållande medel. Människan producerar medel och det är detta som enligt marx skiljer människan från djuren

21
Q

vi ändrar vårt sätt att producera

A

Vi ändrar vårt sätt att producera. När människan ändrar sin produktion, ändrar hon även sig själv. Hon får nya behov som ska tillfredsställas (behövdes det bilar på stenåldern?)

Alla människor har gemensamma drag i alla tider, såsom att vi producerar, talar och tänker. Men vad vi producerar, vad vi talar och vad vi tänker ändras hela tiden

Tänkandet och språket är en konsekvens av produktionen. Människan producerar inte individuellt. Man skapar tillsammans med andra människor och därmed skapas språket.

Personen som köper arbetarens arbetskraft är endast intresserad av hur mkt han kan producera och här delas arbetaren upp i två delar: en andlig del som är hans egen och en kroppslig del som tillhör den som köpt hans arbetskraft. Dessa delar blir främmande för varandra och därmed blir människan främmande för sig själv

Detta kan visa sig när en arbetare gör något med händerna men hans medvetande är någon annanstans.

22
Q

Alienation igen

A

Lönearbetaren blir främmande även för sin produkt, eftersom den tillfaller någon annan som hen aldrig träffat. Man kan inte peka på en maskin eller bil o säga “detta har jag lagt ned min tid och själ i”

Lönearbetaren blir även främmande för andra människor. På grund av att han delas upp i två delar, klyvs även den mänskliga socialiteten. Man planerar inte och utför arbetet tillsammans. Människorna styckas upp i av andra planerade produktionssystem. Den sociala gemenskapen bygger endast på fritiden.

Även summan av alla människor och deras relation-samhället- blir en främmande kraft för honom. Under lönearbetarförhållandet framträder samhället och speciellt ekonomin som en egen makt som ingen kan göra något åt. Men ekonomin är inte något som bara är som det är, enligt marx, man kan ändra det men för att göra det måste man avskaffa lönearbetet och privatkapitalet.

Människan är även alienerad från sin art. När människan gör det som är typiskt mänskligt (producerar) känner hon sig och ses som ett djur, medan när hon utför sina djuriska reproduktiva handlingar känner hon sig som en människa. I arbetet är hon ett djur, på fritiden en människa. Det blir en omkastning. Under lönearbetet förlorar hon sitt mänsklighet, och försöker vinna tillbaka det på sin fritid, i sina djuriska funktioner. Fritiden kommer sedan under kapitalismen användas till reproduktion av arbetskraften. Helgen och semestern används för att orka gå tillbaka till arbetet på måndagen

23
Q

Ottomeyer likgiltighet och ömsesidig instrumentalisering

A

Nu för tiden är det kapitalistiska bytet helt opersonligt. Man går in i en affär och köper något, personen i kassan skulle aldrig fråga vad man heter eller hur många barn man har. I det förkapitalistiska samhället var byteshandeln en personlig angelägenhet, och skedde inom ramen för en långvarig bekantskap med ömsesidiga förpliktelser.

Skillnaden mellan då och nu är att man har ett kontrakt mellan parterna. Jag vet att om jag hittar skador på mitt köp kan jag ta till rättsliga åtgärder. Samma sak kan försäljaren göra om jag t.ex. Inte betalar eller liknande.

Man är likgiltiga inför varandra. Man vill bara åt pengarna. Säljaren vill sälja, köparen vill köpa.

24
Q

Ottomeyer likgiltighet och spelad älskvärdhet

A

Däremot är det ofta så att köparen är helt likgilitg inför försäljaren, men att försäljaren måste ta reda på ens svagheter och personliga behov för att uppnå framgång vid försäjlning

Marx menar att försäljaren har en älskvärd mask, som är pressad av konkurrenstrycket. Med denna väcker man lustar hos köparen och försöker få honom att skapa behov han inte hade från början.

Varuägarna lever sig in i köparens situation och försöker förstå hur de ska få en att köpa mer.

De måste gräva sig in i personens situation och hitta någon svaghet, men detta måste de göra utan att tappa sina egoistiska motiv.

25
Dubbeltydighet i beteendet, ömsesidigt misstroende och hotande identitetsförlust
Det kan dock hända att man märker att försäljaren spelar. Att han gång på gång säger hur bra kostymen sitter på mig vilket leder till att jag blir misstänksam och kanske nedstämd, detta märker då försäljaren. Försäljaren blir då återhållsam och ger sken av att han endast är intresserad av bytesvärdets realisering. Men sedan kan man bli misstänksam mot även detta beteende, och detta kan fortsätta i all evighet Många kan bli ekonomiskt ruinerade då de faller för detta. T.ex. gamla personer. Även vanliga människor som bara har behov av personlig kontakt kan falla för detta. Man kan inte vara säker på hur personen ser på en. Man vet inte om hen faktiskt tkr om en eller inte. Detta blir jobbigt för den egna identiteten då man ofta definierar sig själv utifrån andras uppfattning om en själv, och detta gör att man inte vet vem man själv är Människan vill gärna se om ens egna bild av sig själv stämmer överens med andras bild om en själv.
26
Lönearbetaren som privatägare och försäljningen av varan arbetskraft
Lönearbetaren är privatägare av arbetskraft, vilket är en vara han måste vårda omsorgsfullt och egoistiskt och sälja så fördelaktigt som möjligt Alla vet hur förödmjukande det är att bli nekad anställning. De klär upp sig, allt hänger på om chefen vill ha kvar en eller inte. Man måste visa upp en spelad älskvärdhet. Man måste spela en roll. Man måste visa sig själv som användbar. Den arbetssökande måste dels visa att han lever upp till kraven för de kvalifikationer som finns på tjänsten men även visa att han kommer pressa ut en så stor mängd mervärde som möjligt, han måste visa att han t.ex. Kommer att arbeta övertid. Man måste sedan även upprätthålla dessa egenskaper och hela tiden underkasta sig kraven på beteendet för att kapitalisten inte ska välja att anställa någon annan.
27
konkurrens, rädsla och aggression
Det är på grund av konkurrensen som de tvingas ha på sig denna mask. Utan konkurrens skulle de inte vara rädda att förlora sina jobb Utan konkurrensen kan man inte förstå något alls av människors sociala beteende under kapitalismen. I det västerländska samhället skulle vi sällan glädjas åt någon annans färdigheter trots att de hjälper i det gemensamma arbetet. Istäället skulle man se det som en risk för att man själv ska misslyckas. Vi vill undanröja personer som det går bra för, personer vi ser som hot. Detta kan göra att när vi ser de misslyckas med något kan vi till och med känna känslor av glädje, på grund av att vår egna rädsla för att misslyckas minskar lite Att känna glädje av att någon annan mår dåligt kallas ibland sadism. Det är kanske extremt att säga att alla som lever under kapitalismen är sadister, men man kan säga att de ekonomiska och marknadsförhållandena under kapitalismen främjar former av sadism Vissa menar att det är rent naturligt att människor är aggressiva, att det inte är något speciellt för kapitalismen. Men hur kan vi då förklara att det är vanligare här? Ingenting gör det mer omöjligt att angripa de alienerade förhållandena än om man förklarar dem som ett direkt uttryck för den mänskliga naturen
28
Senkapitalistiska tendenser: försäljningspersonalens tillväxt, upptrissning av bruksvärdslöftena och ömsesidigt överlistande
En vanlig utvecklingstendens under senkapitalismen är att man hela tiden söker efter nya marknader genom reklamblad, reklaminslag på radio och TV, stora affischer osv. Om man måste hela tiden expandera för att inte gå under Realisation av bytesvärdet- en framgångsrik varuförsäljning Nu har jobbet med den älskvärda masken överlämnats åt personalen i varuhusen. Det är inte längre kapitalägarna som säljer sina varor utan arbetare. Dessa arbetare riskerar ständigt att man ska klaga hos deras överordnade Försäljaren kan ses som ett lockande bruksvärdeshölje. Det är som en levande varuförpackning. På grund av att försäljare inte har det lika jobbigt fysiskt som arbetare och har lite högre social status, försvårar utvecklingen av ett solidariskt arbetarmedvetande hos dem Finns nu sätt att sälja som sätter sin prägel på de mänskliga relationerna, det behöver inte längre vara en människa som säljer produkterna, produkterna säljer sig själva. Genom förpackningar, reklamskyltar, plakat, reklaminslag i TV och radio mm. Bakom dessa varor finns dock fortfarande människor som arbetar. Det är designers, dekoratörer, reklammän osv. Många människor har nu, på grund av att de kan sätta sig in i andras situation, förstått deras verkliga avsikter. Efter många produkter som varit halvt sönder när de varit nedsatta, desto mer misstänksamma blir de när de ser dessa produkter med all reklam. Reklammännen har nu försökt undangå deas misstänksamhet, genom att t.ex. Man använder “vanliga” människor som berättar hur nöjda de är med varan de köpt. På grund av att det är vanliga människor finns det ett sken av ömsesidig pålitlighet och äkthet. Men problemet blir att allt fler kapitalister använder samma trick vilket återigen gör att människor blir misstänksamma. Vilket gör att kapitalisterna kommer på ännu fler sätt osv
29
Marknadens dynamik, värderelativism och sensibilisering utan framtidsperspektiv
Kapitalister på grund av hård konkurrens måste ständigt ifrågasätta normer och värderingar, allt för att sälja varor Var än i samhället det yttrar sig ett nytt behov hos människorna (skitsamma om det handlar om motorcyklar eller hälsokost eller sadistiska sexualmetoder), så kan man vara beredd på att ett helt gäng kapitalister störtar sig efter detta behov, tvingar det ut i verkligheten och försöker sprida det så mycket som möjligt i varuform Den samhälleliga tolningen av vad som accepteras som behov förändras ständigt. På grund av dessa försök att ständigt hitta nya behov hos människor, var ifrån de än kommer, kommer det leda till förvirring gällande normer, modeföreteelser och värderingar. Till exempel om man skulle försöka följa alla de normer som visas på tv-reklamen skulle man bli helt vilsen. Detta gör att man börjar ifrågasätta om det verkligen är sunt att följa alla dessa olika normer. Alla dessa riktlinjer i livsstil mm Vissa reklammän har nu börjat göra parodi på olika reklamer för att på något sätt höja sig över dem. Numera har linjen för vad som är en parodi och inte blivit lite suddig. Även inom filmer använder man parodier och det är ibland svårt att avgöra om det skulle vara en parodi. T.ex. filmen Vita hajen är många osäkra på om det var en parodi eller inte Kapitalister har använt människors nyfikenhet gällande sexualitet för att sälja. Man har dragit in det i ljuset, inför allmänheten. Det har blivit mindre tabubelagt. Det har växt fram en stor rädsla för att förlora sin partner och misslyckas, något som kapitalister utnyttjar. Det är liberaliseringsvågen som ställt till med detta
30