Marxistisk socialpsykologi Flashcards
(30 cards)
Marx människan och arbetet
Praxis Människan materialiserar verkligheten. Uppstår en dialektik (växelspel) mellan materalisering (bearbetning av naturen) och tillägnande av kunskap Arbete bygger på medvetna handlingar, människan har förmån att planera handlande (konception och exekution), i motsats till djurens instinktiva handlande) I arbetsprocessen skapar människan sig själv och sin art Mänskliga relationer är oskiljaktigt förenade genom den produktiva verksamheten
varan och värdet
Generellt ekonomiskt problem
Värdet på de färdiga produkterna var högre än värdet på produktionsfaktorerna (ekonomisk sanning)
Marx lösning
Allt värde skapas genom levande arbete
Analysen av varan visar
Arbetskraft är en vara som köps och säljs som vilken annan vara som helst på arbetsmarknaden. Vad innebär det för vår självbild?
Grundläggande begrepp
Arbetskraftens bytesvärde
Lön- t.ex. Bostad, mat, kläder
Den kvantitet arbete som behövs för att reproducera arbetskraften
Arbetskraftens bruksvärde
Det värde som produkten (brukande av varan arbetskraft) genererar
Mervärde
Det värde som skapas genom brukandet av arbetskraften och som är högre än bytesvärdet (bruksvärdesöverskott (profit))
Absolut mervärde
Förläng arbetsdagen (fler arbetstimmar för samma lön)
Relativt mervärde
Att förbilliga varor som arbetarna kräver för sin produktio
Bytesprocessen
Varans dubbla egenskaper: att vara både bruksvärde och bytesvärde. (genomsnittlig arbetstid är centralt för förståelsen av bytesprocessen)
Varor är vad vi producerar i samhället och de återspeglar vårt arbete och oss själva (sinnligt arbete + arbetstid = bytesvärdet)
relationer i samhället
Bytesvärdets dominans abstraherar mellanmänskliga relationer
Mänskliga värden står utanför cirkulationen av varor
Likgiltighet och avpersonifiering av mänskliga relationer
varufetischism
nära kopplat begrepp till alienation. Är den process där ting kommer att kontrollera och diktera människors liv, vilket marx menar har skett i det kapitalistiska samhället. Varan har övernaturliga egenskaper. Den ultimata fetischen är pengar. Pengarna har förtingligats vilket gör att relationen mellan köpare och säljare har gått förlorad och dens relation till bruksvärdet är förlorad. Hundralappen framstår därför som något med en inneboende kraft- som i sig själv är värd hundra kronor
bruksvärde och bytesvärde
Resultatet av arbetarens sammanlagda produktion är varans bytesvärde. Differensen mellan arbetskraftens bruksvärde och dess bytesvärde är mervärdet. Det är den vinst som kapitalisten tillägnar sig.
varufetischism
Varor upphöjs till statussymboler
Varan dominerar människan (vi alieneras från varandra))
Varans värde motsvarar inte ett sant/realistiskt bytesvärde
Varan, marknaden och ekonomin är reifikationer (förtingligande)
alienationens förutsättningar
Arbete är en process där människan skapar både sig själv som individ och sin art
Arbete utförs som lönearbete (egendomslös, säljer sin arbetskraft)
Alienationsteorin
Alienation från sin egen skapelse. Arbetsproduktionen (objektet) liksom arbetaren/arbetsprocessen är varor). Produkten framträder som ett främmande väsen
Produkten tillhör inte lönearbetaren, skiljs från produkten som blir en främmande makt
Lönearbete är endast ett medel för att överleva. Arbetet som mål och fri medveten livsaktivitet försvinner
Social alienation där vi frånskiljer oss från andra människor är en följd av de övriga alienationerna
Människan alieneras från samhället. Människans artväsen övergår till djurisk, individualistisk aktivitet
alienation till arbetsprocessen
Saknar egna mål
Frånskild ägandet av varan
Instrumentellt arbete
Saknar helthetsperspektiv
Alienation till tingen
Vi använder inte våra egna produkter
Konsumtion är viktigt för vår självbild
Alienation till varandra
Isolering
Konkurrens
ALienation från oss själva och våra ideer
Omänskliga arbetsplaser
Opersonliga relationer
Stereotypa handlingsmönster
Social reflexivitet
Jag är både varan och försäljaren av varan på en och samma gång
Det skapar en extrem alienation från mina mänskliga kvaliteter som mänskligt subjekt
Det skapar en förtingligad social reflexivitet, dvs ett samhälle där människors attityder och beteenden (konkurrens, rädsla och aggression) bygger på objektiv likgiltighet
Värderelativism
En relativisering av traditionella normer och värderingar kopplade till mänsklig samlevnad
Kapitalismen utnyttjar människors sökande efter mening, ersätter traditionella normer i syfte att skapa nya marknader
Hegel anden
Hegel använder begreppet både som avyttring och förfrämligande. Hegels filosofi bygger på att allting i universum i grunde var Gud eller ande, och universums historia handlade om att anden försökte lära känna sig själv som ande
För att anden ska lära känna vad den är, skapar den den meteriella världen. Världen, naturen och samhället är något främmande för anden, och i skapelsen alieneras därför anden från sig själv.
När människor arbetar, skapar materiella ting utifrån sina ideer, ger de ifrån sig en del av sig själva, eller med andra ord, avyttrar anden och materialiserar en del av den. Anden blir därmed genom arbetet en del av världen
Hegels filosofi handlar i grund och botten om att människor ska inse sin plats och roll i historien och inte utgå från vare sig den individuella människan eller det individuella medvetandet. De ingår alltid i ett större sammanhang. Detta sammanhanget var enligt hegel av andlig natur
Detta synsätt kritiserades av Feurbach som hade en liknande filosofi men istället för anden utgick han från världen, och försökte förklara förekomsten av det andliga, framförallt religion, med hjälp av det värdsliga
Feurbach
Feurbach skrev en bok om hur människor har hittat på religion för att värdlsliga villkor är så eländiga. Uttrycker människors dröm om ett bättre liv. Människan har skapat gud inte tvärtom
När gud sedan utrustas med makt som gör människan själv maktlös, har människan blivit främmande för sig själv.
Marx inspierades och försökte förklara varför människors villkor är som de är. I alienationsteorin talar han dock inte om religionen utan om världen,
Marx lönearbete
Marx utgår inte från det mänskliga eländet i allmänhet utan han grundar sin alienationstoeri i det speciella sätt att arbeta som blev allt vanligare i Marx samtid och nu dominerar de utvecklade länderna. Detta sätt är lönearbetet, man säljer sin förmåga att arbeta i utbyte mot en lön, för vilka han eller hon kan köpa det de behöver för att överleva.
Detta typ av arbete blev alltmer vanligt under 1700-och 1700-talet. Det var enligt Marx kännetecken för det nya samhället att människorna delades upp i två klasser: en klass som skaffade sig privatägt kapital och en klass som var egendomslös och tvingades att sälja sin arbetsförmåga för att överleva
Han menar att detta har uppstått genom en historisk process och kritiserar ekonomer som sa att det var naturligt.
Marx privategenom
Privategendom utgör grunden för ansamlandet av kapital på enskilda händer, och den historiska process vari detta sker är långt ifrån så fridfullt som Smith ger sken av, i själva verket handlar det om erövrande och axploaterande av kontinenter, om utslagning av fattiga bönder och hantverkare och om ansamlandet av väldiga rikedomar i ett fåtal händer.
Privategendomen behöver lönearbetaren för att det ska produceras och lönearbetaren behöver privategendomen för att överleva
Ju mer lönearbetare arbetar och producerar, desto rikare blir privatägaren, motparten. Lönearbetaren avyttrar sin arbetsförmåga och materaliserar den i sin produkt, men eftersom produkten inte tillhör honom utan privategendomen, skiljs han från sin egna avyttring.
Lönen är det enda som är intressant för arbetaren, för så fort han inte behöver arbeta menar marx, hatar han sitt arbete som pesten
Det beror på att han är alienerad från sin egna skapande förmåga och att han utnyttjas. Det är detta som är mest farligt menar marx, eftersom kännetecknet för människan är just att hon producerar. Djur producerar inte sina nödvändiga livsuppehållande medel. Människan producerar medel och det är detta som enligt marx skiljer människan från djuren
vi ändrar vårt sätt att producera
Vi ändrar vårt sätt att producera. När människan ändrar sin produktion, ändrar hon även sig själv. Hon får nya behov som ska tillfredsställas (behövdes det bilar på stenåldern?)
Alla människor har gemensamma drag i alla tider, såsom att vi producerar, talar och tänker. Men vad vi producerar, vad vi talar och vad vi tänker ändras hela tiden
Tänkandet och språket är en konsekvens av produktionen. Människan producerar inte individuellt. Man skapar tillsammans med andra människor och därmed skapas språket.
Personen som köper arbetarens arbetskraft är endast intresserad av hur mkt han kan producera och här delas arbetaren upp i två delar: en andlig del som är hans egen och en kroppslig del som tillhör den som köpt hans arbetskraft. Dessa delar blir främmande för varandra och därmed blir människan främmande för sig själv
Detta kan visa sig när en arbetare gör något med händerna men hans medvetande är någon annanstans.
Alienation igen
Lönearbetaren blir främmande även för sin produkt, eftersom den tillfaller någon annan som hen aldrig träffat. Man kan inte peka på en maskin eller bil o säga “detta har jag lagt ned min tid och själ i”
Lönearbetaren blir även främmande för andra människor. På grund av att han delas upp i två delar, klyvs även den mänskliga socialiteten. Man planerar inte och utför arbetet tillsammans. Människorna styckas upp i av andra planerade produktionssystem. Den sociala gemenskapen bygger endast på fritiden.
Även summan av alla människor och deras relation-samhället- blir en främmande kraft för honom. Under lönearbetarförhållandet framträder samhället och speciellt ekonomin som en egen makt som ingen kan göra något åt. Men ekonomin är inte något som bara är som det är, enligt marx, man kan ändra det men för att göra det måste man avskaffa lönearbetet och privatkapitalet.
Människan är även alienerad från sin art. När människan gör det som är typiskt mänskligt (producerar) känner hon sig och ses som ett djur, medan när hon utför sina djuriska reproduktiva handlingar känner hon sig som en människa. I arbetet är hon ett djur, på fritiden en människa. Det blir en omkastning. Under lönearbetet förlorar hon sitt mänsklighet, och försöker vinna tillbaka det på sin fritid, i sina djuriska funktioner. Fritiden kommer sedan under kapitalismen användas till reproduktion av arbetskraften. Helgen och semestern används för att orka gå tillbaka till arbetet på måndagen
Ottomeyer likgiltighet och ömsesidig instrumentalisering
Nu för tiden är det kapitalistiska bytet helt opersonligt. Man går in i en affär och köper något, personen i kassan skulle aldrig fråga vad man heter eller hur många barn man har. I det förkapitalistiska samhället var byteshandeln en personlig angelägenhet, och skedde inom ramen för en långvarig bekantskap med ömsesidiga förpliktelser.
Skillnaden mellan då och nu är att man har ett kontrakt mellan parterna. Jag vet att om jag hittar skador på mitt köp kan jag ta till rättsliga åtgärder. Samma sak kan försäljaren göra om jag t.ex. Inte betalar eller liknande.
Man är likgiltiga inför varandra. Man vill bara åt pengarna. Säljaren vill sälja, köparen vill köpa.
Ottomeyer likgiltighet och spelad älskvärdhet
Däremot är det ofta så att köparen är helt likgilitg inför försäljaren, men att försäljaren måste ta reda på ens svagheter och personliga behov för att uppnå framgång vid försäjlning
Marx menar att försäljaren har en älskvärd mask, som är pressad av konkurrenstrycket. Med denna väcker man lustar hos köparen och försöker få honom att skapa behov han inte hade från början.
Varuägarna lever sig in i köparens situation och försöker förstå hur de ska få en att köpa mer.
De måste gräva sig in i personens situation och hitta någon svaghet, men detta måste de göra utan att tappa sina egoistiska motiv.