Strukturell rollteori Flashcards
(34 cards)
Dahrendorfs rollteori
En social position positionsfält/segment Social roll Rollsegment Position och roll= homo sociologicus Rollbeteende Rollattribut Tvångsförväntningar, pliktförväntningar, kan-förväntningar Referensgrupp
Lintons rollteori
Rollerna är externa
Beteendeförväntningar på en position
Nät av positioner
Tillskrivna roller/förvärvade roller
Social roll= uppsättning normer, rollkonflikter (intra rollkonflikt, interrollkonflikt)
Sociala institutioner
enkla/komplexa
Funktionella
Dysfunktionella
Struktur och funktionalism
Strukturalism: lingvistik (semiotik=samlingsnamn för teorier om studien av tecken). Synsätt som lyfter fram överindividuella strukturer
Funktionalism: en funktionell förklaring: ett beteendes konsekvenser är också skälet (motivet) till beteendet. Vardagshandlande: en persons handlingar motiveras av en önskan att uppnå ett visst handlingsresultat. Samhället tillskrivs mål eller behov- inte individen
funktionalism (parsons och merton)
En anpassning till omgivningen måste råda
Samhället måste tillfredsställa medlemmarnas fysiska behov (t.ex. Mat och bostäder)
Måste finnas system för att producera och distribuera resurser
Att uppnå gemensamma mål
Överenskommelse om vissa prioriteringar och mål
Åtgärder och former för att välja ut och komma överens om värden och mål
Tillhandhålla strukturella betingelser för att målen ska uppnås
funktionalism (Parsons och Merton)
Mönsterbevarande och spänningsreduktion
Alla måste vara motiverade att utföra nödvändiga roller
Alla måste ansluta sig till samhällets grundläggande värden
Samhället måste hantera emotionella spänningar som kan uppkomma i vardagliga interaktioner
Integration
Kontrollera och koordinera de olika momenten i det sociala systemet
Funktioner som utbildning, masskommunikation och religion
Stödfunktioner för integration är polis, militär, domstolar
funktionalism (parsons och Merton)
Samhället är en moralisk entitet
En gemensam värdegrund
Roll som överenskommer förväntningar på en viss position
Samhället är positioner och funktioner kopplade till en mängd individer som utför olika roller
Institutionella ordningar
Släktskap
Religion
Politik
Ekonomi
Utbildning
Arbete
funktionalism (parsons och merton)
Ett samhälle i jämvikt (konsensusperspektivet)
Inga konflikter mellan funktionerna
Medlemmar vet vad som förväntas av olika roller
Socialisation (och social kontroll) är centrala processer
Socialisation (funktionalism)
Att lära sig vilka förväntningar som är knutna till en viss roll
Korrelation mellan personlighet och samhällsnormer
Avvikelse är således en brist i socialisationen
Funktionella imperativ (parsons)
Ett socialt system måste kunna AGIL för att bevaras
Adaption (anpassning)- hantera yttre krav, anpassa sig och sin omgivning till egna behov
Goal attainment (måluppfyllelse)- definiera och uppnå kollektiva mål
Integration- reglera de olika beståndsdelarna AGL
Latent patent maintenance (mönsterbevarande)- bevara och reproducera kulturella mönster
AGIL-schemat
Förståendesociologi
Innebär att studera människors värderingar och mål i det sociala handlandet
Verstehen-metoden
Vi tolkar meningen (motiven) och därmed förstår vi handlingen
Handling (minsta enhet)
Beteende med subjektiv mening för individens själv (ej sociologins objekt). Handling= varje förhållningssätt som har en mening
Från beteende till handling
Motivet gör beteendet till en handling
Handlingen är bestämd av normer
Social handling
Handling som orienterar sig mot andras handlingar
Mening
Innebörden (bakom individens handlande)
mening= att förstå (vi kan inte förstå det meningslösa)
Att förstå mening- konstatera handlingens motiv
Förståendesociologin
Weber skiljer mellan
Mening som går att förstå (humanoria)
Mening som är logiskt begriplig (naturvetenskap)
Tolkningens betydelse
Tolning ingår i att förstå meningen
Vi är aktiva skapare av mening (lägger in mening i objektet)
Vi förstår som resultat av tolkningen
Meningsfulla beteenden
Meningsfullt då aktören har ett motiv med handlandet
Sociologings projekt att förstå socialt handlande och därigenom förklara orsaker till dess förlopp och verkande
Meningsfullt handlande är riktat mot kommande beteenden
Mening kan vara olika för aktör och betraktare
Komplikationer
Omedvetna motiv, situationsspecifika handlingar, motiv står i konflikt med varandra, motiv som är meningslösa för utomstående
Förståelsesociologin
Olika former av mening
Mening som kan förstås direkt (målar ett hus)
Mening som emotionella uttryck (gråter)
Förklarande förstående: vi förstår meningen genom att undersöka motiven
Weber skiljer även mellan
Meningsadekvat: ett skeende bildar ett typiskt meningssammanhang
Kausalt adekvat: antaganden om lagbundenheter
Den subjektiva meningen förstår vi genom inlevelse
Den objektiva meningen förstår vi genom att studera vilken funktion handlandet har i sitt sammanhang
Kriterium för objektiv mening
Överensstämmer handlingens avsedda effekter eller funktion med den verkliga
Dahrendorf (homo sociologicus) vad är samhället?
Samhället är inte mer än summan av individerna i det. Samhället är individens avpersonifierade gestalt, homo sociologicus.
Är samhället alla människor som bor i det? Nej, den tolkningen är för vid. De flesta människor i ett samhälle har varken direkt eller indirekt något att göra med formuleringen av de förväntningar som är förbundna med rollerna fader, lärare, medborgare osv för att inte tala om vice ordförande för y-partiet
De blir inte tillfrågade och till och med om de blir det så bryr sig ingen om deras åsikt.
Är det kanske regeringen som fastställer förväntningarna på roller? Denna åsikt är nog inte helt felaktig, men begränsad
Mertons referensgrupp
betecknar det förhållande att en individ orienterar sitt beteende mot bifall eller, avvisande från grupper, som han själv inte tillhör. Referensgrupper är främlingsgrupper, som fungerar som värdeskalor för det egna handlandet. Ett referenssystem inom vilket individen bedömer sitt och andras beteende.
Varje roll eller position utgör en förbindelse mellan rollinnehavaren och en eller flera referensgrupper. Då behöver refersngrupper inte nödvändigtvis vara främlingsgrupper, individen kan på grund av sin position vara medlem i dem.
Gross gör en studie på referensgrupper och frågar lärare, överodnade mm vad de förväntar sig av ett skolråd.
De man bör göra är att först identifiera en positions referensgrupp och sedan komma underfund med de normer som varje grupp känner till med avseende på ifrågavarande position.
På grund av att olika människor förväntar sig olika saker av positionerna så är det även förvirrande för personen som innehar positionen att agera utifrån förväntningarna. T.ex. läkaren som måste rädda en patient men inte vill ha för stora konstnader för staten eller chefen som vill slits mellan sina chefskollegor och arbetarna
Turner tre typer av förväntningar på positioner
Ser tre typer av förväntningar på positioner: förväntningar från manuskriptet, förväntningar från andra spelare och förväntningar från publiken.
Förväntningar från manuskriptet
För många positioner finns det specifika normer för hur man bör vara i den positionen
En av frågorna man ställer sig är hur normerna varierar beroende på följande variabler: makt, effektivitet, klarhet och grad av konflikt med varandra
Förväntningar från andra spelare
Förväntningar från andra i interaktion.
Förväntningar från publiken
Publiken kan vara äkta eller inbillad, en riktig grupp eller social kategori, och involvera medlemsskap eller önskan att vara en medlem.
Weber social handling
Social handling är en handling som med avseende på sin subjektiva mening relaterar sig till andras beteenden och vars förlopp orienterar sig efter dessa
Webers metodiska grundvalar
Mening kan vara av två slag: den subjektiva innebörd som omfattas av en konkret, specifik handlande individ eller ungefärliga innebörden av flera handlande individer. b) en teoretisk konstruerad innebörd hos en hypotetiskt typisk handlande individ.
Gränsen mellan meningsfullt handlande och en reaktion är i verkligheten svårt att skilja åt.
Webers metodiska grundvalar
All meningstolkning, liksom all vetenskap, eftersträvar evidens. Varje tolkning av ett rationellt handlande innehar evidens. Ibland svårt att förstå vissa handlingar. Ju mer de skiljer sig från våra grundvärderingar, desto svårare har vi att förstå dem genom fantasi och inlevelse. T.ex. många religiösa och uppoffrande handlingar kan vara extrema, detta är svårt att förså varför någon skulle göra detta om man själv inte är religiös. Handlingarnas förståelighet blir problematisk. På detta sätt är den förstående sociologin rationalistisk, rationalism är ett metodiskt hjälpmedel
I alla vetenskaper som behandlar mänskligt handlande måste man ta hänsyn till händelser där mening inte finns. T.ex. trötthet, vanor, minnen måste alla ses som data som ska tas med i beräkningen.
Webers metodiska grundvalar
Att förstå kan betyda två olika saker: a) direkt förståelse av en handlings mening (t.ex. Vi förstår direkt meningen i satsen 2x2=4, eller att vi direkt fattar vad någon försöker göra när den håller i handtaget på en dörr). b) förklarand förståelse. Vi förstår i termer av motiv, en person som skriver en beräkning, hans handling blir förståelig just under de omständigheter. Om vi vet att han var sysselsatt med affärskalkyl eller en teknisk eller något annat sammanhang där vi tycker att satsen passar in, satsen ingår i ett förståeligt meningssammanhang. Vi förstår en vedhuggare (han tjänar pengar på det, han gör det för sig själv eller han är arg), vi förstår att någon som siktar ett gevär mot någon (han tjänar sitt land, han ska hämnas osv)
Webers metodiska grundvalar
Att förstå innebär i dessa fall att man tolkar meningen eller meningssamanhanget på ett av följande sätt: a) den faktiska subjektiva meningen i en enskild handling B) den den genomsnittliga meningen (vid sociologiska massundersökningar) c) den vetenskapligt konstruerade (idealtypiska) meningen eller meningssammanhanget hos den rena typen (idealtypen) av en vanlig företeelse. Den nationalekomoniska vetenskapens begrepp och lagar är exempel på idealtypiska konstruktioner. De visar hur ett visst slags mänskligt handlande skulle se ut om det vore helt rationellt, opåverkat av misstag och emotionella faktorer, och om det var inriktat mot ett enda mål, dvs tjäna pengar. På detta sätt är det sällan, men börsen är ett exempel på detta. Problemet är att motivet ibland gömmer sig även för aktören, hen tror att han gör något av en viss anledning men egentligen finns det ett annat motiv till hans handlande.
Webers metodiska grundvalar
Motiv betyder ett meningskomplex som för den handlande själv eller för iakttagaren förefaller vara en meningsfull orsak till handlandet. meningsadekvat= ett typiskt meningssammanhang (vårt sätt att räkna). Kausalt adekvat= en händelsesekvens som enligt erfarenhet sannolikt kommer att förlöpa på ett visst sätt.
Processer och likformighet som inte kan betecknas som sociologiska företeelser, därför att de inte kan förstås, är naturligtvis inte mindre viktiga.
Webers metodiska grundvalar
Handlande finns endast som beteende av en enskild individ eller flera. För andra forskningsändamål kan det vara nyttigt att se individen som en sammansättning celler, men vi förstår inte dessa elements beteende. Vi kan sätta upp lagar för deras beteende men det kommer aldrig vara betydelsefullt för sociologin. I viss sociologi kan det vara nyttigt att se stater och samfund som individer, men för förståelsesociologin är det endast resultat av handlingar av enskilda individer. Vi förstår beteenden, till skillnad från naturvetenslapen som kan förklara t.ex. hur cellerna gör som de gör, de kan inte förklara varför de gör det. Detta är på grund av att cellerna inte har en mening med det de gör.
Man betecknar olika sociologiska generaliseringar som lagar. Men de borde istället kallas sannolikheter. De skapas genom observation, under vissa omständigheter ett förväntat socialt förlopp inträffar, och de är förståeliga i termer av typiska motiv, och typisk subjektiv mening hos aktörerna.
Webers metodiska grundvalar
Sociologin skapar typbegrepp och hittar generaliseringar beträffande skeenden, historien är inriktad på kausal analys och förklaringar av kulturell signifikanta individuella handlingar, strukturer och personligheter. Dock hämtar sociologin sitt material från samma empiriska verklighet som historien behandlar. För att förstå varför någon handlat som den gjort kan man ex) för att förklara förloppet med fälttåget 1866 kan man tänka sig att personerna hade full kunskap om det egna läget och om motståndarnas, hur skulle de handla om de handlade rent rationellt? Sedan jämför man detta med hur de faktiskt handlade i verkligheten, och även finna de kausala förklaringarna till skillnaderna, vilket kan vara misstag, felaktig information, personligt temperament osv. Man använder sig av en idealtypisk konstruktion av rationellt handlande. På samma sätt är sociologins teoretiska begrepp idealtyper.
Webers begrepp social handling
En social handling, som även kan innefatta att man avstår från att handla, kan vara orienterad mot andras tidigare, nuvarande, eller i framtiden förväntade beteende. ex) hämnd för ett tidigare angrepp, försvar mot ett pågående eller försvarsberedelser mot ett framtida). De andra är andra individer som antingen är kända eller okända för personen.
Varje slags handling är inte social. Yttre handlingar är inte sociala om de endast är orienterade efter förväntningar rörande tings beteenden.
Varje slags beröring mellan människor är inte socia utan endast sån beröring som innebär en meningsfull orientering mot andras beteende. Två personer som krockar är inte socialt, men om de börjar bråka eller försöker väja runt varandra är detta socialt
Social handling är varken detsamma som många människors likformiga handlande eller detsamma som varje handling som påverkats av andras handlingar. T.ex. om alla på ett torg fäller upp sina paraplyer samtidigt är inte detta på grund av att varje individs handlande är orienterat efter andras handlande, utan för att alla ville skydda sig mot regnet. Inte heller är t.ex. En imitation ett socialt handlande eller att man handlar likadant som människor i en massa.
