Matspjälkning, energibalans Flashcards
(51 cards)
1
Q
Vad är skillnaden på peristaltik och segmenteringsrörelser?
A
- Segmenteringsrörelser: blandningsrörelser, som gör att tarminnehållet hela tiden hålls blandat
- Peristaltik: transportrörelser, som skjuter kymus nedåt i tarmkanalen.
2
Q
Förklara begreppen: luminalfas och membranfas
A
- luminalfas: → Första delen av spjälkning, sker av pankreasenzym(bukspott) och galla
- membranfas: sista steget i spjälkningen, spjälkningen sker direkt på mikrovilli med membranbundna enzym
3
Q
Hur regleras magsäckstömningen?
A
mängden kymus som överförs till duodenum bestäms främst av styrkan hos magsäckens kontraktioner vilka bestäms av maginnehållets volym, sammansättning och av de duodenala faktorerna.
duodenala faktorer:
* Nervös kontroll: Via det enteriska nervsystemet och vagusnerven.
* Hormonell kontroll: Hormoner som CCK (cholecystokinin) och sekretin ökar flödet av bukspott och galla till duodenum. Samtidigt bromsas tömningen av magsäcken.
4
Q
Hur regleras energimetabolismen hormonellt?
A
- Insulin: Utsöndras av bukspottkörteln efter måltid (absorptionsfasen). Stimulerar upptag av glukos i celler och lagring som glykogen eller fett. Hämmar nedbrytning av fett och glykogen.
- Glukagon: Utsöndras vid lågt blodsocker (post-absorptionsfasen). Stimulerar nedbrytning av glykogen i levern samt nybildning av glukos (glukoneogenes).
5
Q
Vad händer med metabolismen i absorptionsfasen?
A
Det är en anabol process, där kroppen lagrar energi och bygger upp vävnad. Under denna fas tas produkterna av de nedbrutna näringsämnena upp av tarmens celler och förs vidare till olika delar av kroppen –
- beroende på vilket ämne det är (t.ex. glukos till levern, aminosyror till musklerna, fett till fettvävnad).
6
Q
Pankreas (bukspottkörteln) anatomi
A
består av en endokrin och en exokrin del.
* endokrina delen: insöndrar hormoner till blod. Insulin och glukagon - de endokrina cellerna utgör 2% av cellerna i pankreas
* exokrina delen: producerar bukspott som töms till duodenum: utgör 98% av cellerna i pankreas.
7
Q
Leverns blodförsörjning, arteriellt/venöst blod, portakretsloppet
A
Levern får både venöst och arteriella blod. Blodet går till leverkappilärerna (större än vanliga kapillärer) som kallas sinusoider.
- Det venösa blodet kommer från v. portae från matspjälkningskanalen, bukspottkörteln och mjälten. Portvenen går in i levern, där den förgrenar sig till ett nytt nätverk av kapillärer, sinusoiderna
- Det arteriella blodet kommer från a. hepatica som utgår från aorta
8
Q
Vilka är de 4 celltyperna i magsäckens mukosa? Vad är deras funktion?
A
- slemproducerande: slemmet skyddar epitelcellerna mot saltsyran
- parietalceller: utsöndrar saltsyra och intrinsic faktor, som behövs för B12-absorption
- huvudceller: producerar pepsinogen, som omvandlas till pepsin och spjälkar protein.
- endokrina celler: gastrin (från G-celler) och histamin (från ECL-celler) stimulerar saltsyraproduktionen
9
Q
Matens väg, mun → toalett
* kortfattat - vad sker i de olika organen?
A
- Munhålan: mekanisk sönderdelning + amylas
- Svalg & matstrupe: peristaltik för transport
- Magsäck: blandning med HCl och pepsin → kymus
- Tunntarm: segmentering + peristaltik, enzymatisk spjälkning + absorption
- Tjocktarm: absorption av vatten/joner + bakteriefermentering
- Rektum: lagring och defekationsreflex.
10
Q
Hur skiljer sig den viscerala och parietala delen av bukhinnan åt?
A
Viscerala bukhinnan täcker organens yta, medan parietala bukhinnan klär bukväggens insida. Båda delarna bildar tillsammans en sluten säck med ett vätskefyllt utrymme emellan.
11
Q
Vad är ett näringsämne?
A
- Något kroppen inte kan producera själv, utan som behövs tillföras kroppen genom mat och dryck.
- Energikälla
- byggmaterial för celler så att dessa kan växa och reparera sig
- kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler → spjälkas och tas upp av blodet
12
Q
Beskriv följande: bukhåla, bukhinna och peritoeanlhåla
A
- Bukhålan är området mellan diafragma och bäckenet där större delen av matspjälkningsorganen finns.
- Den täcks av bukhinnan, som har två delar: den parietala (mot bukväggen) och den viscerala (kring organen),
- med en vätskefylld peritonealhåla mellan dem som minskar friktion.
13
Q
Hur lagras energi i kroppen efter en måltid?
- Glukos
- Fett (triglycerider)
- Aminosyror
A
Glukos:
* Lagras som glykogen i lever och skelettmuskler.
* Överskott omvandlas till fett i levern (lipogenes).
Fett (triglycerider):
* Lagras i fettväv (adipocyter).
Aminosyror:
* Används för proteinsyntes.
* Överskott omvandlas till energi eller lagras som fett.
14
Q
Vad gör följande hormon: Kolecystokinin (CCK), sekretin och gastrin
A
- Kolecystokinin (CCK):frisätts från epitelceller i tunntarmen som svar på den ökade koncentrationen av peptider och fettsyror i tunntarmens innehåll när vi har ätit. CCK stimulerar bukspottkörteln till ökad utsöndring av enzymer samt kontraktion av gallblåsan.
- sekretin: frisätts från epitelceller i tunntarmen när innehållet i tarmen blir surt, stimulerar pankreas till att producera bukspott med hög koncentration av HCO3-. .
- gastrin: stimulerar magsäckens parietalceller till sekretion av saltsyra.
15
Q
Vad är långa respektive korta reflexbågar?
A
Korta: Korta reflexbågar (enteriska nervsystemet) är de reflexbågar som utgår från mag och tarmkanalens egna nervsystem, enteriska och utlöses utan CNS medverkan = lokal reglering. Sinnesceller reagerar på förändring och skickar signaler till epitel eller muskelceller.
Långa: reflexer som påverkar matspjälkningsprocesserna och som har samordnade centrum i CNS. Påverkan sker genom det autonoma nervsystemet, parasympatiska ökar och sympatiska bromsar. Stimulering sker via vagusnerven.
16
Q
Åldersförändringar i magtarmkanalen och dess konsekvenser
A
- slemhinnan i mag–tarmkanalen blir mer sårbar på grund av minskad aktivitet i de slemproducerande cellerna (skydd)
- försämrad motilitet i matstrupen, kan leda till sväljsvårigheter
- Förändringar i levern leder till minskad förmåga till nedbrytning och upptag av vissa näringsämnen.
- Minskad produktion av saltsyra kan påverka matsmältningen och absorptionen av vissa näringsämnen.
- Minskad peristaltik kan minska tarmens rörlighet, kan leda till förstoppning och ökad risk för tarmobstruktion.
17
Q
Hur ser mag-tarmkanalens blodförsörjning ut?
A
Arteriellt blod: bukorganen tar emot arteriellt blod via tre grenar från aorta:
* Truncus coeliacus, som leder blod till levern, mjälten, magsäcken och bukspottkörteln
* de två tarmkäxartärerna, aa. mesenterica superior och inferior som leder blod till tarmarna.
Venöst blod: blodet från mag-tarmkanalen går via v. portae till levern
18
Q
Munhålans anatomi
A
Munhålan - cavum oris
* Taket: gommen, hårda (längst fram) mjuka (längst bak)
* Golvet: Tungan, består av skelettmuskulatur och smaklökar
* Tänder 32st
* Svalget
* Tonsill
* Många små och tre stora spottkörtlar
19
Q
Förklara begreppen: glykogen, glykogenes, glykogenolys, glykoneogenes
A
- glykogen; Levern ombildar och lagrar glukos från tarmen
- Glykogenes: Levern omvandlar glukos till glykogen för lagring.
- Glykogenolys: Vid behov omvandlas lagrat glykogen tillbaka till glukos och frisätts i blodet.
- Glykoneogenes: process där lever och njurar bildar glukos från icke-kolhydratkällor. Säkerställer blodsockernivåer vid fasta och långvarig fysisk aktivitet.
20
Q
Vad händer med metabolismen i postabsorptionsfasen?
A
Metabolismen i postabsorptionsfasen är en katabol process, vilket innebär att kroppen bryter ner lagrade energireserver.
Under denna period får kroppen inte längre näring från tarmen, eftersom matsmältningen och absorptionen är klar. För att upprätthålla energibalansen måste kroppen därför tillsätta energi från sina egna förråd.
21
Q
Vilka är tjocktarmens viktigaste funktioner?
A
- absorption av vatten och joner
- mikrobiell nedbrytning och absorption av kolhydrater och proteiner som inte har spjälkats i tunntarmen = fermentering
22
Q
Beskriv sväljningsmekanismen
A
- Tungan skjuter bolusen bakåt viljestyrd
- bolusen pressas mot svalget → sinnesceller stimuleras och skickar signaler till sväljcentrum i medulla oblongata
- sväljreflexen utlöses
Sväljreflexen inte viljestyrd: koordinerar stängning av struplocket (epiglottis) och peristaltik i svalget och matstrupen → bolus mot magsäcken
23
Q
Tunntarmens tre delar?
A
- Duodenum: Tillförsel av enzymer (bukspott och gallsalter + HCO3 neutraliserar saltsyran) - enzymatisk spjälkning
- Jejunum: huvudsaklig absorption av näringsämnen, vatten, salter
- Ileum “överför kymus” till tjocktarmen + upptaget av vitamin B12 och gallsalter
24
Q
- Vad reglerar frisättning av galla?
- vägen till duodenum?
A
- Gallgången mynnar i duodenum tillsammans med pankreasgången. Gallblåsan lagrar gallan när matspjälkningen inte pågår.
- reglering: När kymus kommer till duodenum från magsäcken utsöndras CCK: CCK stimulerar gallblåsan till att kontrahera + slutmuskeln slappnar av → gallan töms ut i tarmen.
25
Beskriv tarmtömningen (avföringsreflexerna)
1. Sträckreceptorer i ändtarmen aktiveras när den fylls.
2. Signal skickas till CNS via långa reflexer.
3. Tarminnehållet pressas nedåt.
4. Den inre analsfinktern slappnar av reflexmässigt.
5. Behovet av defekation blir medvetet.
6. Den yttre analsfinktern kan viljemässigt öppnas eller hållas stängd.
26
Vad är portakretslopp?
Portvenen, v. portae, tar emot blod från kapillärerna i matspjälkningskanalen, bukspottkörteln och mjälten.
Portvenen går in i levern, där den förgrenar sig till ett nytt nätverk av kapillärer, **sinusoiderna**.
Portvenen förbinder därmed två separata kapillärsystem. Två kapillärnät i rad med en ven emellan kallas ett portakretslopp.
27
Vilka skikt består mag-tarmkanalens vägg generellt av?
**1. Mukosa**: slemhinna som gränsar mot lumen (innerst) men benämns som en del av den yttre miljön.
**2. Submukosa**: ett tjockare bindvävsskikt, innehåller blod, lymfkärl och nervceller
**3. Muscularis**: glatta muskelceller som ansvarar för blandnings- och transportrörelser. Finns två skikt, ett inre (cirkulärt) ett yttre (längsgående).
**4. Serosa**: bukhinna som består av enskiktat plattepitel
28
Vad skiljer salivsekretionen åt vid sympatisk/parsympatisk stimulering
Både sympatisk och parasympatisk stimulerar salivproduktionen.
* Stimulering vid **parasympatisk** aktivitet resulterar i stor sekretion av tunnflytande sekret.
* **Sympatisk** aktivitet resulterar i liten volym av tjockflytande sekret.
29
Vilka är magsäckens fyra delar?
Magsäcken (ventrikeln) är placerad mitt i buken, precis under diafragma, delas in i fyra delar:
* **Kardia** - övre magmunnen där esofagus mynnar
* **Fundus** - till vänster om kardia och är den översta dele, tar emot och lagrar mat
* **Corpus**: största delen av magsäcken, här blandas maten med magsaft.
* **Pylorus**: nedersta delen, delas in i antrum (förbindelse med corpus) och pyloruskanalen (bildar förbindelse med duodenum). Vid övergången till duodenum finns en pylorus sfinktern som är regleringspunkt för överföring till tunntarmen.
30
Leverns anatomi
* leverlobuli och
* de olika cellerna - 4 stycken
Lever (hepar) består av leverlob (höger och vänster) och 10-20 tusen leverlobuli där olika celler finns:
* **Leverceller** (hepatocyterna) producerar galla, nödvändigt för att spjälka och absorbera fett samt tillför/avlägsnar glukos från blodet.
**Sinusoider**: kapillärliknande blodkärl som finns mellan leverns hepatocyter
* **Kupfferceller**: makrofager som oskadliggör bakterier, virus och kroppsfrämmande proteiner från mag-tarmkanalen.
* **Hepatiska stellatceller** finns mellan epitelcellerna och levercellerna, lagrar vitamin A.
31
Salivsekretionen, dess innehåll och funktion
* **produceras** av spottkörtlarna, 1-2L per dygn
* **Sammansättning**: 99% vatten + mucin, amylas, lipas, antikroppar/lysozym och HCO3.
* **funktion**: mucin (skyddar), amylas/lipas (spjälkar), antikroppar (bakterieväxt motverkas), HCO3- (gör saliven alkalisk = neutraliserar syror så att dessa inte förstör tandemaljen.
32
Vilka delar ingår i tjocktarmens anatomi?
* Blindtarm (cecum) med appendix vermiformis
* Colon: ascendens, transversum, descendens, sigmoideum
* Rektum: ändtarmen som leder till anus
33
Spjälkningen av fett (triglycerider)
Gallsalter (från levern via gallblåsan) emulgerar fett → ökad yta.
Lipas från pankreas spjälkar:
* Triglycerid → Monoglycerid + fria fettsyror
Gallsalterna bildar miceller som är transportörerna för monoglyceriderna och fettsyrorna.
34
Spjälkningen av kolhydrater
* Stärkelse & glykogen (Poly) - **amylas** till maltsocker
* maltsocker (DI) - **maltas** → glukos (mono)
* mjölksocker (DI) - **laktas** → galaktos + glukos (mono)
* rörsocker(DI) - **sukras** → fruktos + glukos (mono)
35
Ge exempel på organ som ligger: retroperitonealt, extraperitonealt och intraperitonealt.
* **intraperitoneal**: organ som omges helt av peritoneum (bukhinna), ex magsäcken, levern, delar av tunntarmen (jejunum, ileum men bara första delen av duodenum) - har tarmkäx
* **retroperitoneal**: utanför eller delvis utanför peritoneum, har inte tarmkäx - ex njurarna, pankreas, tjocktarmens ascendens och descendens.
* **extraperitonealt**: utanför bukhinnan
36
* Vad består gallan av
* vilka celler producerar galla?
* **Hepatocyterna** producerar galla som sedan lagras och frisätts från gallblåsan. Kontinuerlig produktion, frisätts bara vid intag av mat. 95% återförs till levern från sista delen av tunntarmen, det som inte absorberas elimineras genom avföring.
* **består av:** vatten + elektrolyter + bilirubin + kolesterol + gallsalter (hjälper till att bryta ned fett)
37
Vad är katabolism och anabolism?
Katabolism och anabolism är två delar av kroppens ämnesomsättning (metabolism):
**Katabolism**: Nedbrytande processer där kroppen bryter ner stora molekyler (t.ex. kolhydrater, fett, proteiner) till mindre delar för att frigöra energi. Exempel: Nedbrytning av glukos till energi i cellerna.
**Anabolism**: Uppbyggande processer där kroppen använder energi för att bygga upp större molekyler från mindre delar. Exempel: Proteinsyntes där aminosyror byggs ihop till muskler.
38
Beskriv absorptionsmekanismerna
I tunntarmen sker absorptionen av näringsämnen genom flera olika mekanismer. Vissa ämnen, som vatten och fettlösliga molekyler, tas upp genom **diffusion**, där de rör sig fritt över cellmembranet.
Vissa ämnen kräver **aktiv transport**, vilket innebär att kroppen använder energi (ATP) för att ta upp dem.
Andra ämnen absorberas via **faciliterad diffusion** (diffunderar med hjälp av transportproteiner.)
39
Hur sker aptitreglering
Vår medvetna upplevelse av hunger och mättnad bestäms av aktivitet i två områden i hypotalamus:
* ökad aktivitet i **aptitcentrum** gör att vi känner oss hungriga
* **mättnadscentrum** verkar genom att hämma aktiviteten i aptitcentrum: tar emot information om magsäckens och duodenums fyllnadsgrad, ökad koncentration av CCK, ökad glukoskoncentration mfl
40
Vilka är tjocktarmens 4 rörelser?
* **Segmenteringsrörelser**: liknar tunntarmens men sker med lägre frekvens
* **Massrörelser**: utlöses 2-4 gånger/dygn → pressar innehållet över i den sista delen
* **Antiperistaltik**: i motsatt riktning → fördröjer transporten ut
* **Peristaltik**: sällsynt i colon
41
Vilka är matspjälkningsprocessernas fyra delar?
1. **mekanisk nedbrytning:** tuggning + kontraktioner av glatta muskelceller i mag-tarmkanalen. Blandar och delar maten vilket ökar enzymernas effekt.
2. **sekretion av enzymhaltiga matspjäkningssekret**: körtlar i magsäckens och tunntarmens vägg samt körtlar utanför mag-tarmkanalen utsöndrar enzymhaltiga matspjälkningsvätskor samt slem vilket skyddar epitelcellerna mot skador.
3. **Enzymatisk spjälkning**: bryter ner stora molekyler till monomerer ex proteiner → aminosyror
4. **Absorption**: av monomererna + vatten, joner och vitaminer, ca 95% av näringsämnena absorberas och transporteras från mag-tarm → blod/lymfa med hjälp av aktiv transport/diffusion.
42
Vilka delar/organ består mag-tarmkanalen av?
* **Mag-tarmkanalen:** Munhåla, svalg, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm(+anus).
* Samt **organ utanför kanalen** : spottkörtlar, bukspottkörtel, lever och gallblåsa.
43
Magsäckens huvudfunktioner, sekretion och mekanisk funktion
Magsäck (ventrikel): ett tillfälligt lager för mat. Små portioner av bearbetat maginnehåll skickas över i duodenum (första delen av tunntarmen) med jämna mellanrum.
**Mekanisk funktion/peristaltik:** blandar maten med magsaft genom muskelsammandragningar, omvandlar bolus → kymus.
**Sekretion av:**
* saltsyra (HCI): Sänker pH, dödar bakterier och och aktiverar pepsinogen
* Slem (mucus): Skyddar magsäckens epitelceller från syra.
* **Intrinsic factor**: Nödvändig för upptag av vitamin B12 i tunntarmen.
44
* vilka är tunntarmens olika epitelceller och vad har dessa för funktion?
* vart sker nybildningen av dessa?
Epitelcellerna lever bara i 2-3 dagar, nybildningen av tunntarmens epitelceller sker i botten av körtlar (kryptor)
* **absorberande epitelceller**
* **bägarceller** som producerar mucus
* **endokrina celler**: sekretin som hämmar magsäckens tömning och CCK som stimulerar till ökad frisättning av enzym från pankreas. Stimulerar gallblåsan till att kontrahera så att galla töms i duodenum. CCK fungerar också som mättnadssignal
* **panethceller**: utsöndrar defensiner som bla dödar de bakterier som angfiper epitelcellerna
* **epitelceller som producerar magsaft** - de flesta epitelcellerna i kryptorna är sekretoriska och producerar magsaft
45
Vad är tarmkäx och vad är dess funktion?
Tarmkäx (mesenterium): ett veck som bildas då ett organ helt är inklädd i peritoneum.
* magsäcken och merparten av tarmarna är upphängda i tarmkäxet
* blodcirkulationen till och från intraperitoneala organ går via tarmkäxet
46
Bukspottkörtelns funktion samt vad bukspott innehåller
Pankreas producerar bukspott, sekretionen regleras av hormonerna sekretin, CCK och via vagus-fibrer.
**Bukspott innehåller:**
* mycket HCO3- vilket är viktigt för att neutralisera surt kymus från magsäcken.
* spjälkningsenzym: lipas, amylas, proteaser och nukleaser
47
Hur är tunntarmens yta anpassad för effektiv absorption?
Tuntarmens insida är klädd med slemhinna som är kraftigt veckad (synlig för ögat). På slemhinnan sitter miljoner villi (tarmludd). På dessa villi sitter ca 1000st mikrovilli.
Tillsammans gör de anatomiska förhållandena att den totala epitelytan som är tillgänglig för absorption är cirka 200m2 hos en vuxen människa
48
Leverns huvuduppgifter
* Avgiftning: Renar blodet från läkemedel, alkohol och andra skadliga ämnen.
* producerar galla som är nödvändig för att spjälka och absorbera fett
* producera plasmaproteiner (koagulationsfaktorerna)
* **kolhydratmetabolism**:
Glykogenes
Glykogenolys
Glykoneogenes
49
Spjälkningen av proteiner
**Magsäcken**: pepsin spjälkar 10% av proteinmängden till peptider - molekyler som är sammansatta av mindre än 20 aminosyror
**Tunntarmen**: luminalt och membrant:
* **luminalt**: största delen av spjälkning sker här av proteaser (proteinspjälkande enzym) från bukspottkörteln. Spjälkningsprodukterna är kortkedjiga peptider och lite aminosyror.
* **membrant**: slutgiltiga spjälkningen sker i samband med absorptionen → aminosyror och peptider med bara 2-3 aminosyror
50
Matspjälkningsprocesserna delas in i mekaniska och enzymatiska.
A) Förklara kortfattad vad enzymatiska matspjälkningsprocesser är för något.
B) Ge två exempel på enzymatisk spjälkning
a) Enzymatiska matspjälkningsprocesser innebär att enzymer bryter ned stora näringsmolekyler till mindre beståndsdelar som kan absorberas av tarmen.
b) Amylas spjälkar stärkelse till maltos. Maltas spjälkar maltos till glukos. Pepsin spjälkar proteiner till peptider och aminosyror.
51
Du är hungrig och det har gått 4 timmar sedan din lunch. Du tittar in i kylskåpet men ingenting finns där, så du måste ge dig av til närmaste matbutik. Hur får kroppen energi för detta? Förklara kortfattat en av möjliga fysiologiska mekanismer bakom.
Kroppen får energi genom glykogenolys, där levern bryter ned glykogen till glukos. Glukosen frisätts i blodet och används av bland annat musklerna som bränsle för att ge energi till fysisk aktivitet.
Kan också vara genom ex glykoneogenes då lever (och till viss del njurarna) bildar glukos från källor som inte är kolhydrater, tex aminosyror.
