Njurarna, urinvägarna & syra-basregleringen Flashcards

(35 cards)

1
Q

Vilka nervsystem är involverade i tömning av urinblåsan?

A

Parasympatiska nervsystemet
* Stimulerar blåsmuskeln (detrusor) att dra ihop sig
* Öppnar inre slutmuskeln
* Möjliggör tömning

Sympatiska nervsystemet
* Hämmar blåsmuskeln (detrusor)
* Stänger inre slutmuskeln
* Förhindrar tömning (vid lagring av urin)

Somatiska nervsystemet
* Styr yttre slutmuskeln viljemässigt
* Gör att man kan kontrollera tömningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Biologiskt åldrande - njurarna?

A
  • Risk för inkontinens pga minskad känsel, stelare blåsa, svagare muskler
  • Njurarnas funktion avtar gradvis från 40-50 år åldern och vid 70 års åldern är den nedsatt med 30-40 % -Detta beror dels på förändringar i blodkärl i njurarna men också mindre funktionsdugliga nefron
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är RAAS-systemet?

A

RAAS-systemet en hormonell kedjereaktion som utlöses av enzymet renin och som har stor betydelse för långtidsrelgering av blodtryck.

renin bildas och frisätts av de juxtaglomerulära cellerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilket hormon är en markör vid hjärtsvikt och varför?

A

BNP – frisätts vid ökat tryck i hjärtats kammare; motverkar blodtryckshöjning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad har ADH, aldosteron, ANP, BNP och renin för effekt på blodtrycket?

A

Blodtryckshöjande:
* ADH: ökar reabsorption av vatten i blodet för att utjämna osmolariteten och höja blodvolymen
* Aldosteron: ökar reabsorptionen av natrium → vatten följer natrium = ökad reabsorption av vatten.
* Renin: frisätter enzymet renin som är avtryckaren på RAAS-systemet.

Blodtryckssänkande:
* ANP/BNP: ökad utsöndring av vatten och natrium i urinen = lägre blodvolym = lägre blodtryck. ANP frisätts från hjärtats förmak och BNP frisätts från hjärtats kamrar och av vissa neuroner i hjärnan vid ökad blodvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara vad respiratoriska syra-basrubbningar beror på, ge exempel

A
  • Respiratorisk acidos: CO2 ventileras inte ut ordentligt (hypoventilation). Njurkompensation → ökad utsöndring av vätejoner, ökad reabsorption av vätekarbonat. Ger lågt pH och högt CO2.
  • Respiratorisk alkalos: för mycket CO2 vädras ut (hyperventilation). Njurkompensation → minskad utsöndring av vätejoner, minskad reabsorption av vätekarbonat. Ger högt pH och lågt CO2.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Beskriv hur hydrostatiskt och kolloidosmotisk tryck påverkar GFR

A

främjar:
* Hydrostatiskt tryck i glomeruluskapillärerna är blodtrycket som pressar vätska ut genom kapillärväggen in i Bowmans kapsel. Detta tryck främjar filtration och ökar GFR.

motverkar:

  • Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel (vätskans tryck i kapseln) motverkar filtrationen och minskar GFR.
  • Kolloidosmotiskt tryck orsakas av proteiner (huvudsakligen albumin) i blodplasman i glomerulus. Detta tryck drar tillbaka vatten från Bowmans kapsel in i kapillärerna och motverkar filtrationen, vilket sänker GFR.

Ungefärliga tryckvärden i glomerulus:
* Hydrostatiskt tryck i kapillärerna: cirka 55 mmHg (främjar filtration).

  • Hydrostatiskt tryck i Bowmans kapsel: cirka 15 mmHg (motverkar filtration).
  • Kolloidosmotiskt tryck i kapillärerna: cirka 30 mmHg (motverkar filtration).

Nettotrycket för filtration blir då ungefär: 55 – (15 + 30) = 10 mmHg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nefronets fysiologi - förklara filtration och vart det sker?

A
  • Från glomeruluskapillärerna filtreras vätska genom epitelskiktet i Bowmans kapsel och över i tubulussystemet.
  • Glomerulusfiltret är nästan ogenomsläppligt för proteiner men koncentrationen av andra ämnen är ungefär densamma som i plasma.
  • Filtratet som bildas kallas primärurin, njurarna bildar cirka 180 liter primärurin per dygn. Filtration är icke-selektiv och sker genom passiv filtration.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka faktorer påverkar urinvolymen?

A

Urinmängd bestäms av omfattningen av reabsorptionen i tubulussystemet. Ju större reabsorption av lösta ämnen, desto större är reabsorptionen av vatten genom osmos = mindre urinvolym.

Ökad urinvolym = minskad reabsorption, pga:
* ökat blodtryck
* sänkt kolloidosmotiskt tryck

Sänkt urinvolym = ökad reabsorption, pga:
* ökad sympatikusaktivitet
* RAAS
* ADH

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv skillnaden mellan mjölksyra och laktat

A

Mjölksyra är en syra som kan bildas i kroppen när musklerna arbetar hårt utan tillräckligt med syre (anaerobt). Den kan släppa ifrån sig en vätejon, vilket gör miljön surare.

Laktat är det som blir kvar när mjölksyra släppt ifrån sig sin vätejon. Det är alltså mjölksyrans bas-form, och det är laktat vi oftast mäter i blodet, inte själva mjölksyran.

Det är alltså faktumet att mjölksyran släpper en vätejon som bidrar till lägre pH, inte laktatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilket tillstånd ger: pH 7,19, CO₂ 7,9, HCO₃⁻ 23?

A

Respiratorisk acidos – pCO₂ är högt, pH är lågt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är flyktiga/icke-flyktiga syror, ge exempel

A
  • icke-flyktiga syror: syror som inte elimineras via lungorna, lämnar kroppen via njurarna, till exempel fosforsyra, svavelsyra, mjölksyra.
  • flyktiga: elimineras via ventilationen, till exempel kolsyra (H2CO3).
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka är kroppens tre buffertar av kemiska föreningar?

A
  • kolsyra-vätekarbonatsystemet: det viktigaste, mest effektivt och snabbt vid förändringar i extracellulärvätskan
  • plasma-proteiner: proteiner binder/avger vätejoner
  • fosfatbuffert: sker extracellulärt i njurarna, fosfat binder/avger vätejoner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är akvaporiner och vilket hormon styr dess reglering?

A

Akvaporiner är proteinkanaler i cellmembranet som specifikt transporterar vatten, de finns bland annat i njurens tubuli.

ADH ökar mängden akvaporiner i samlingsrören i njurarna, vilket leder till ökad reabsorption av vatten och minskad urinvolym.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur produceras H+ (vätejoner) i kroppen?

A

Framförallt genom följande:
* Cellanding: Koldioxid (CO₂) bildas, som reagerar med vatten och bildar kolsyra (H₂CO₃)
* Anaerob metabolism: Vid syrebrist bildas mjölksyra (laktat), som avger H⁺.
* Vid nedbrytning av proteiner, nedbrytning av aminosyror (särskilt de som innehåller svavel) bildas svavelsyra (H₂SO₄) och andra syror som frigör vätejoner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nefronets fysiologi - förklara reabsorption och vart det sker?

A

Från tubulussystemet tillbaka till blodet: ämnen transporteras från tubulussystemet tillbaka till blodet, via de peritubulära kapillärerna.

  • nyttiga ämnen och vatten reabsorberas tillbaks till blodet, ca 99% av primärurinen reabsorberas.
  • Avfallsämnen reabsorberas inte, de hålls kvar i tubulus och utsöndras med urinen.
17
Q

Vad är base excess (BE) och vad säger det?

A

BE anger överskott eller underskott av bas i blodet. Användbart för att bedöma om en syra–basrubbning är metabol.

  • Negativt BE (< −3): tyder på metabol acidos (underskott av baser).
  • Positivt BE (> +3): tyder på metabol alkalos (överskott av baser).
18
Q

Ge några exempel på faktorer som påverkar GFR genom att reglera det hydrostatiska trycket

A
  • autoreglering: njurarna kan upprätthålla en oförändrad filtration och genomblödning vid kortvariga fluktuationer genom att kontrahera de afferenta och efferetna arteriolerna
  • angiotensin II: bildat genom RAAS. Stimulerar till kontraktion av afferenta och efferenta arteriolerna och frisättning av ADH och aldosteron. Angiotensin 2 ökar blodvolymen och det perifera motståndet vilket motverkar fall i det arteriella blodtrycket.
  • nervös reglering: vid fysisk aktivitet, kris och stresssituationer ökar aktiviteten i sympatiska nervsystemet och genomblödningen av hjärnan och hjärtat prioriteras. Den ökade koncentrationen av adrenalin i plasma kontraherar både de afferenta och de efferenta arteriolerna i njurarna = minskad genomblödning men filtrationstrycket förändras bara lite.
19
Q

Regleringen av extracellulärvätskans pH bygger på ett samspel mellan tre huvudkomponenter, vilka är dessa?

A

En buffert är en kemisk förening som binder H+ när H+ stiger, och som avger H+ när H+ sjunker - för att stabilisera pH.

  • kroppsvätskornas buffertar: första försvarslinjen - binder/avger H+ för att stabilisera
  • andningen: andra försvarslinjen - snabb reglering av koldioxidhalten genom att öka eller minska ventilationen
  • njurarna tredje försvarslinjen - långsam men störst kapacitet, behöver timmar eller dagar för att återupprätta normal koncentration av H+. Ökar eller minskar utsöndring av bikarbonat i urinen.
20
Q

Varför är HCO₃⁻ ett bättre mått än pH för att följa metabol påverkan över tid?

A
  • pH påverkas snabbt av både respiratoriska och metabola förändringar, samt av kroppens kompensationsmekanismer. Det kan därför normaliseras trots att den underliggande metabola rubbningen kvarstår.
  • HCO₃ visar den underliggande rubbningen.
21
Q

Hur sker omvandlingen från angiotensinogen → angiotensin 2?

A
  1. Renin omvandlar angiotensinogen till angiotensin 1
  2. när angiotensin 1 passerar lungorna frisätts enzymet ACE som aktiverar angiotensin 1 till angiotensin 2
  3. angiotensin 2 drar ihop blodkärl och gör att binjurarna frisätter aldosteron
22
Q

Vad menas med glomerulär filtrationshastighet (GFR) och hur stor är den per dygn hos en vuxen människa?

A

GFR är ett mått på hur mycket vätska som filtreras från blodet genom njurarnas glomeruli = primäruri, per tidsenhet.

cirka 125 ml/min = ca 180 liter per dygn

23
Q

Vart är njurarna placerade?

A

En på var sida om ryggraden i höjd med nedersta revbenet (mellan torakala och lubala ryggkotorna). Njurarna ligger retroperitonealt, alltså bakom bukhinnan.

24
Q

Nefronets fysiologi: sekretion och var det sker?

A

Från blodet till tubulussystemet: kroppens möjlighet att selektivt skicka ut ämnen ur kroppen med urinen som det finns för mycket av i blodet, t.ex läkemedel, livsmedelstillsatser, kalium och vätejoner.

Sekretion är viktigt för den homeostatiska regleringen av kalium och vätejoner (syra/bas-balansen). Sker framförallt i distala tubuli och samlingsrör

25
Vilket pH har man i kroppen under normala förhållanden?
7,35-7,45
26
Vilka är njurarnas huvuduppgifter?
Avlägsna avfallsämnen och kroppsfrämmande ämnen från blodet. Reglera vattenbalansen, saltbalansen och blodtrycket. * bildar hormoner, t.ex EPO som reglerar bildningen av röda blodkroppar. * reglerar pH i blodet
27
Vilket hormon från njurarna stimulerar bildning av röda blodkroppar?
Erytropoetin (EPO).
28
Hur kompenserar lungorna respektive njurarna vid * **metabola** syra-basrubbningar * **respiratoriska** syra-basrubbningar
* **Respiratorisk acidos:**: ingen lungkompensation. Njurkompensation, ökad utsöndring av vätejoner och reabsorption av bikarbonat. * **Respiratorisk alkalos:**: Ingen lungkompensation. Njurkompensation minskad utsöndring av vätejoner och reabsorption av bikarbonat. * **Metabol acidos:**: Lungorna, hyperventilation. Njurkompensation, ökad utsöndring av vätejoner och reabsorption av bikarbonat. * **Metabol alkalos:**: Lungorna hypoventilation. Njurkompensation minskad utsöndring av vätejoner och reabsorption av bikarbonat.
29
Nefron anatomi
* **Glomerulus**: består av parallella kapillärer som är anslutna till varandra. Har efferenta och afferenta arterioler, efferenta följer tubulussystemet runt och har kapillärer vid henles slynga. * **Tubulussystemet**: proximala tubulus, henles slynga, distala tubulus * **Peritubulära kapillärer**: omger tubulussystemet - bildas från efferenta arteriolen * **samlingsrör**: distala tubulus från flera nefron mynnar ut i samma samlingsrör * **bowmans kapsel**: tar emot vätskan som filtreras (primärurin) ut ur glomeruluskapillärerna och leder den över till proximala tubulus (första delen)
30
Vilka blodprover används ofta för att bedöma njurfunktion?
Kreatinin, urea, elektrolyter (särskilt kalium och natrium). Ökad nivå av exempelvis kreatinin kan tyda på nedsatt njurfunktion.
31
Vad framkallar törstkänsla?
Törstkänsla är kopplad till törstcentrum i hypotalamus. Osmoreceptorerna i hypotalamus, som kontrollerar frisättningen av ADH, skickar också signaler till törstcentrum. När extracellulärvätskans osmolaritet är högre än normalt utlöses därmed både törstkänsla och ökad ADH-sekretion.
32
Vilka delar består urinvägarna av?
* **två njurbäcken (pelvis renales)** - en från varje njure, tar emot urinen från samlingsrören. * **två urinledare (ureteres)** - en från varje njure. * **urinblåsan (vesica)-**: lagrar urin och frisätter när blåsan är tillräckligt fylld. * **urinröret (uretra):** 3-4 cm hos kvinnor, ca 20 cm hos män. **urinens väg:** njurbäcken → urinledare → urinblåsan → urinröret → ut ur kroppen
33
Njurens anatomi
* Njurarnas yta består av en bindvävskapsel som är täckt av fettvävnad som dämpar stötar utifrån * Njurarna består av njurbark (cortex renalis) och njurmärg (medulla renalis). * medulla renalis innehåller 10-13 st pyramider som har bred bas mot barken och spets som går in i njurkalkarna, spetsen kallas njurpapiller, genom vilken den färdiga urinen töms ut i njurbäckenet.
34
Förklara vad **metabola** syra-basrubbningar beror på, ge exempel
* **Metabol acidos:**: Uppstår när kroppen tillförs syra utifrån, ökad produktion av syror eller vid otillräcklig utsöndring av syror. Kan bero på hårt fysiskt arbete, cirkulatorisk chock, allvarlig diarré mm. Ger sänkt pH, normalt CO2, sänkt BE och sänkt St HCO3. * **Metabol alkalos:**: Uppstår vid förlust av syror, vanligtvis vid kräkning då magsyror kräks upp. Ger förhöjt pH, normalt CO2, förhöjt BE och förhöjt St HCO3.
35
* Vilka är kroppens olika vätskerum? ICV & ECV
**Intracellulärt vätskerum (ICV)**: Vätska inuti cellerna (ca 2/3 av kroppens vätska). **Extracellulärt vätskerum (ECV)**: Vätska utanför cellerna (ca 1/3 av kroppens vätska), uppdelat i: * Interstitiell: vätska, mellan cellerna i vävnader. * Intravasalt vätskerum (plasma): vätska inuti blodkärlen. * Lymfa: transporterar överskottsvätska från vävnader tillbaka till blodet.