Metaanalys Flashcards
(4 cards)
Det finns olika sätt att genomföra en systematisk översikt. Hur gör man en metaanalys? 3p
1: Definiera forskningsfrågan
Första steget är att definiera vad det är man vill undersöka.
2: Inklusionskriterier
Här sätter man kriterier studier måste leva upp till för att inkluderas. Om för snäva kan det bli
svårt att hitta studier, om för tillåtande kan man drunkna i studier. Går ihop lite med att
defienera forskningsfrågan man vill undersöka, den kan komma att vara lite väl bred.
3: Leta i litteraturen
Leta överallt. Bra att börja med att leta i elektrioniska databaser. Kan vara svårt att hitta allt
där, så en metod är att leta vidare i referenslistorna i de studier man hittar, och leta rätt även
på dessa studier för att se om de kan inkluderas. Man kan också höra av sig direkt till
ledande forskare inom området, inte ovanligt att det är villiga att samarbeta (få saker som gör
forskare så glada som nån som intresserar sig för deras lilla nisch).
4: Jämför viktiga detaljer i design som skiljer mellan studierna
Hur stort urval har studierna? Vilken studiedesign? Vilken urvalsmetod har använts? Hur har
de kontrollerat för ividkommande variabler? Säg om studien jämför effekt av behandlingar:
har behandlare i respektive studie samma kompetens? Rapporterar forskarna sina egna
bias? Sammanställ så många releventa skillnader som möjligt i en tabell.
5: Sammanfatta resultatet från studierna,
Sammanfoga alla effektstorlekarna från studierna till en sammanslagen sådan. Presentera
denna, men även gärna de indiviudella reslutaten i ett diagram med konfidensintervall.
Presentera hur många studier som visar signifikant samband, och storlek och riktning på
detta samband.
6: Leta efter sånt som är gemensamt till de studier som fått signifikant resultat.
Här blir tabellen i punkt 4 användbar; gå tillbaka till denna och reflketera kring om det finns
likheter mellan de studier som fick signifikanta resultat. Finns det någon tänkbar förklaring till
detta? Kan vägleda framtida forskning.
7: Reflektera över bias
Reflektera kring publikationsbias. Har studierna som hittats publicerats för att de i större
utsträckning än förväntat fått signifikants resultat? Leta efter och jämför med o-publicerade
studier om möjligt. Se om det finns uppenbara brister i dessa som kan förklara saken, som
lågt deltagarantal, eller bristfällig urvalsmetod m.m.
Planera en systematisk översikt som innefattar en metaanalys. Vilka steg bör ingå? (3 p)
För att planera en systematisk översikt som innefattar en metaanalys krävs 8 steg:
1. Först ska vi definiera vår forskningsfrågan. Forskningsfrågan får inte vara för bred men
heller inte för snäv. Eftersom detta är en systematisk översikt kommer forskningsfrågan
fokusera specifikt på en fråga/ett ämne.
2. Vi behöver därefter bestämma oss om vår metod, hur vi ska går tillväga för att hitta den
litteratur vi vill undersöka och hur vi kommer att genomföra vår systematiska översikt.
3. Vid nästa steg söker vi efter vår litteratur på så sätt som vi påtalat. Vi samlar in data, alltså
olika typer av studier/rapporter som bidrar till vår forskningsfråga, och som ska undersökas i
vår metaanalys.
4. Därefter kodar vi den litteratur vi tagit in. Detta gör vi genom att exempelvis koda
litteraturen efter publiceringsår och studieort. Vi använder oss även av PICO (patient,
intervention, control-group, outcome) för att koda litteraturen.
5. Nästa steg är att se till de olika studiernas effekt. Är alla studiers effekt uträknad och
beskriven, eller är det någon studie där vi själv får räkna ut effekten? Hur ser de olika
effekterna ut?
6. Vi måste sedan undersöka studiernas/litteraturens homogenitet. Vi vill undersöka om det
finns någon studie som på något vis sticker ut ur mängden och hur det kan påverka vår
översikt. Om vi undersöker studier kring bröstcancer, finns det någon studie som inte passar
in? Som kanske istället påtalar någon annan typ av cancer?
7. Därefter vill vi undersöka studiernas totala/gemensamma effekt.
8.Vi vill till slut också undersöka om det finns någon publikationsbias bland de studier vi
inkluderat i vår metaanalys.
Metaanalys visar en genomsnittlig mellangruppseffekt på Cohen’s d= 0.79. Berätta hur forskarna
kan ha kommit fram till detta? (3 p).
En metaanalys är en systematisk översikt där vi utgår ifrån flera tidigare studier inom ett visst
område. En metaanlys genomförs på följande vis:
1. Definierar forskningsfrågan, vi behöver rikta in oss på en forskningsfråga/ ett område som
vi vill undersöka.
2. Bestämmer tillvägagångssätt, vilken metod vi ska använda oss av, inklusions- och
exklusionskriter.
3. Genomför en litteratursökning, t.ex. med hjälp av en databas.
4. Kodar studierna enligt på förhand bestämda kriterier t.ex. utifrån PICO (patient,
intervention, controll group, outcome).
5. Beräknar effektmått. Behöver vara jämförbart mellan studier. Cohens d är ett
standardiserat mått på effektstolek.
6. Kontroll av homogen varians. Behöver vara liknande varians i studierna för att de ska
kunna jämföras.
7. Undersöker vad som utmärker studier som fått effekt.
8. Tar hänsyn till publikationsjäv/bias.
Det är alltså inte endast signifikanta resultat vi är ute efter. Det är mycket viktigt att också
veta effektstoleken, dvs. styrkan på effekten. För att komma fram till en genomsnittlig
mellangruppseffekt på cohens d =0.79 behöver vi alltså jämföra de olika studiernas
effektstolekar och göra en uträkning på detta
Du har nu “en känsla” att det finns tillräckligt med kontrollerade studier om behandlingsmetoden
XYZ och tänker att det vore läge för en metaanalys. Hur gör du? Beskriv stegen och gärna
eventuella svårigheter du kan stöta på. (3 p)
- Forskningsfråga: Jag bestämmer mig för en forskningfråga. Vad är det jag vill undersöka?
- Exklusion: Jag skapar exklusionskriterier. Vad för slags studier ska jag inte ha med?
- Litteratursökning: Jag skapar sökord och väljer databaser att söka i.
- Kodning: jag sorterar studierna och skapar koder. Man kan använda sig av PICO för detta.
- Population eller patient: vilka slags patienter/populationer ska jag ha med och hur kan de
grupperas?
- Intervention: vilken slagsintervention vill jag undersöka?
- Comparison: vill jag jämföra behandlingsmetoden mot något annat?
- Outcome: vilka slags utfall är jag intresserad av? Minskad ångest, depression, fysiologiska
besvär? - Uträkning av effekter. Jag tar fram effektstorleken i alla studier eller beräknar denna om
den inte redan finns. (T.ex. Cohens d) - Kontroll för homogenitet: delar studierna samma underliggande effekt? Har studierna
kommit fram till helt olika saker där t.ex. ett medelvärde på alla effektstorlekar inte vore
väntevärdesriktigt? Vi vill ha en viss nivå av homogenitet, annars måste vi ta till andra medel. - Utmärkande drag: vad utmärker de studier som har lyckats hitta en effekt?
- Säkerställa kvaliteten: jag måste se till så att kvaliteten på studierna är goda, och annars
vikta om studierna i mitt resultat beroende på kvalitet. Jag kan i detta steg använda mig av
Cochranes risk of bias tool. I detta system kan man kolla upp olika risker för bias i olika
experimentella studier. - Publikationsjäv: jag resonerar kring mitt eget jäv men även det jäv som finns i
publikationsvärlden. Man tenderar t.ex. att främst pudblicera studier som har funnit en effekt
och utelämna de som inte har det.
En svårighet som är genomgående är att jag inte kan vara säker på att jag har hittat alla
studier som omfattas av mina förskningsfråga. Detta är alltid risken med metaanalys
