Metod 1 Flashcards
(13 cards)
- Vilken är den principiella skillnaden mellan moralregler och rättsregler? Ange ett exempel för varje kategori!
Den principiella skillnaden mellan moralregler och rättsregler är att
Moralregler
- Är frivilliga och baserade på personliga eller sociala normer och värderingar
Rättsregler
- Är lagligt bindande och skapade av staten för att skydda samhället och dess medborgare.
- Rättsregler omfattar en rad områden, inklusive straffrätt, kontraktsrätt och skatterätt. Exempel på rättsregler kan vara att man inte får stjäla eller att man måste betala skatt.
Varje kategori?
- Vad är ett rättsområde?
Är “IT-rätt” ett eget rättsområde?
Finns det en skillnad mellan begreppen “IT-rätt”, “datajuridik”, “nätjuridik” och “rättsinformatik”?
Rättsområde
- Är ett samlingsbegrepp för en viss kategori av juridiska frågor eller områden som regleras av lagar, regler och praxis.
- IT-rätt är sammansatt av olika Rättsområden ex:
Integritetsskydd, offentlig rätt, konsument rätt, markandsrätt, immateriel rätt, köprätt, avtalsrätt, dataskydd, cybersäkerhet
Begreppen “datajuridik”, “nätjuridik” och “rättsinformatik” används ofta som synonymer för IT-rätt.
Datajuridik
- Fokus på lagar som rör hantering av data, såsom GDPR
Nätjuridik
- Lagar som rör användning av internet, såsom ansvar för innehåll på webbplatser, internetbrottslighet och immateriella rättigheter online.
Rättsinformatik
- Handlar om tillämpningen av informationsteknik inom juridiken, till exempel användning av teknik för att effektivisera rättsprocesser.
- Vad är skillnaden mellan en lag, en förordning och en förvaltningsföreskrift enligt regeringsformen?
3b. Vad är skillnaden mellan en EU-förordning och ett EU-direktiv enligt EU-rätten?
En lag
- Beslut som antagits av RIKSDAGEN
- Den är en bindande rättsregel och gäller för alla i samhället.
- Högre upp i hierarkin än andra författningar
En förordning
- Författning som utfärdats av REGERINGEN(eller myndighet med stöd av en lag)
- Bindande och gäller alla i samhället
- Står lägre än lag i hierarkin
En Förvaltningsföreskrift
- En regel som utfärdats av en myndighet
- Ej bindande för allmänheten
- Rättsligt bindande instruktion för myndigheters personal
3b.
EU-förordning
- En rättsakt som utfärdas av EUs institutioner och gäller direkt i alla medlemsländer.
- Gäller utan att behöva omvandlas till nationell lagstiftning
EU-direktiv
- Handlar om att sätta upp “mål”
- Ett direktiv är riktat till medlemstaterna, dom får själva bestämma “HUR” de uppnår ett visst mål
- Målen är bindande men det är upp till respektive land att hur målen ska uppnås med lagstiftning
4a. Vilken ställning har EU:s dataskyddsförordning rent generellt i den svenska rättsordningen?
4b. Hur passar den svenska ”dataskyddslagen” in i den bilden?
4c. Finns det en skillnad jämfört med det tidigare dataskyddsdirektivet?
4a
- GDPR är enl. principen EU-rättens företräde.
- Den har direkt bindande verkan i Sverige, den gäller som en del av den svenska rättsordningen. GDPR är en förordning och därmed högre rangordnad än den svenska dataskyddslagen.
4b
- Personuppgiftslagen (PUL) upphävdes i samband med att GDPR träde i kraft.
4c
- Skillnaden är att GDPR är bindande medan det gamla dataskyddsdirektivet inte var det.
- GDPR är också mer omfattande med högre krav på personuppgiftsskydd och sanktioner vid överträdelser
- Det finns olika rättskällor, vilka?
Finns det skillnader mellan dessa rättskällor?
Vilka av dessa rättskällor spelar en mer framträdande roll än andra?
Ge även ett konkret exempel på en specifik rättskälla som Du har kommit i kontakt med, förutom lagtext!
Det finns tre olika kategorier:
Bindande rättskällor:
* Skrivna rättskällor
- EU-rätt, grundlagar, lagar, förordningar och skrifter
- Oskrivna rättskällor
- Sedvanerätt, allmänna rättsgrundsatser
*Ex. sedvanerätt, icke nedskrivet men används som det är det.
*Allemansrätten, så pass vedertaget och allmänt accepterat att det anses som bindande - Branschregler (etik)
- Ex inom marknadsföring
- “God sed inom branschen”
- Avtalad rätt (pasta sunt servanda)
- Ex. Köpeavtal, anställningsavtal
Icke-bindande
* Förarbete
* Rättspraxis
* Softlaws
- Ex rekommendationer under Corona
Skillnaden mellan dessa rättskällor:
- Skrivna rättskällor är uttryckta i form av skriftliga regler, ex. lagar, förordningar och domar.
- Oskrivna rättskällor är baserade på normer och principer som har en inofficiell eller informell karaktär.
- Avtalad rätt skiljer sig från både skrivna och oskrivna rättskällor eftersom den endast är bindande för de parter som har ingått avtalet.
Skrivna rättskällor har en mer framträdande roll då de vanligtvis har högre rättslig giltighet än oskrivna rättskällor och avtalad rätt, eftersom de är officiellt antagna av rättsliga myndigheter och har en hög grad av offentlighet.
- Det finns olika kollisionsregler gällande hur rättskällor förhåller sig till varandra, bl.a. principerna om
lex superior.
lex specialis,
lex posterior,
Förklara och ge ett exempel på tillämpningen av en av principerna!
Lex superior
- Rättsregeln av högre dignitet står över den lägre
- Ex. Principen om EU-rättens företräde.
Lex specialis
- Den speciella rättsregeln står över den allmänna
- ex allmän lag om hastighetsbegränsningar vs specifik lag gällande hastighet för lastbilar. Lastbilschaufför kör på en väg som täcks av båda lagarna och hastighetsbegränsningarna är olika, då har specifika lagen företräde.
Lex posterior
- Yngre rättsregeln är överordnat den äldre (Implicit upphävande)
- ex GDPR blir automatisk överordnad PUL utan att ta bort PUL
- Två lagtolkningsmetoder börjar – om än något förenklat – med konstaterandet att vi står inför en situation som inte faller in under lagtextens ordalydelse. Man syftar då på det som antingen kallas:
analogislut
eller tolkning
e contrario.
Förklara vad som avses med dessa båda lagtolkningsmetoder och vad som är skillnaden!
Tolkning e contrario(motsatsslut)
- Drar slutsatser om vad någonting inte är, baserat på vad det är.
- NO DOGS ALLOWED, dvs. drar slutsats att en häst är då laglig
Analogislut
- Ett djur är inte laglig, eftersom en hund är ett djur och är ej laglig
Skillnaden mellan e contrario och analogislut
- Det är oreglrerat av en anledning, därför ska man inte tillämpa…..?
Analogislut
- Tar regler från det oreglerade fallet och reglerar dom
- Läs beslutet av Högsta domstolen (“p-skiva”) som Du hittar under fliken “studiematerial”. Fallet handlar inte om IT-rätt, men ska illustrera hur lagtolkningen kan gå till. Försök att förstå varför HD tolkar ordet “framtill” som den gör (det har med olika “tolkningsmetoder” att göra). På det sättet kan Du bättre förstå hur jurister tänker/resonerar.
HD menar, att det menas med på den främre delen av bilen, dvs. framsidan och framtill, alltså en synlig P-skiva vid dom främre dörrarna anses också “framtill”.
Annars skulle det anses restriktivt att anse att det endast gäller vid främre vindruta.
- Hur tolkar och tillämpar man lagar? Kan Du illustrera detta med följande exempel:
Enligt artikel 6.1 f i dataskyddsförordningen är en behandling av personuppgifter laglig om den är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter.
Hur ska i det sammanhanget begreppet “berättigade intressen” tolkas?
Berättigade intressen, sammanfattningsvis
Tolkning och tillämpning av lagar kräver en noggrann bedömning av alla relevanta faktorer, ta hänsyn till parternas intressen och rättigheter.
I detta exempel är det viktigt att företagaren förstår vad som menas med “Berättigade intressen” och hur det bör behandlas i praktiken med hänsyn till GDPR.
Chatgpt:
Begreppet “berättigade intressen” ska tolkas som en laglig grund för behandling av personuppgifter som är nödvändig för att tillgodose en legitimt intresse för den personuppgiftsansvarige eller en tredje part. Det kan exempelvis röra sig om intressen som att förbättra en tjänst eller produkt, säkerställa affärsintegritet, eller förebygga bedrägeri.
Det är dock viktigt att notera att detta inte ger en fri pass till att behandla personuppgifter. Behandlingen måste alltid balanseras mot den registrerades intressen och grundläggande rättigheter och friheter. Om dessa väger tyngre än de berättigade intressena så måste behandlingen av personuppgifterna upphöra eller begränsas.
- EU-domstolen uttalar följande i den färska domen om inbäddade länkar på internet, C-392/19 VG Bild-Kunst, punkt 46: “Rättighetsinnehavare (avseende upphovsrätt) har inte någon annan möjlighet att begränsa sitt tillstånd till vidareutnyttjanden i form av inbäddade länkar än genom att vidta eller ålägga licenstagare effektiva tekniska skyddsåtgärder mot inbäddning”.
Hur ska vi tolka situationen när rättighetshavare laddar upp verk på internet utan effektiva tekniska skyddsåtgärder mot inbäddning; kan detta anses som ett samtycke till vidareutnyttjanden i form av inbäddade länkar?
Ett förhandsavgörande:
- EU domstolen har sista ordet, gällande hur EU-rätten ska tolkas och tillämpas.
- Om medlemsländerna är osäkra på hur EU-rätten ska tillämpas eller tolkas, så kontaktar dom EU som därefter
- EU svarar endast på tolkning och tillämpning, inte på specifika mål hos länder
Gällande inbäddade länkar,
- Rättighetsinnehavaren
Enl. EU domstolen, äger du en bild/film etc… Får då andra bädda in det på en tredje-parts hemsida?
Svar ja: Men så länge du inte tagit till skyddsåtgärder för att förhindra inbäddning av materialet på tredje-part hemsidor.
Tänk: e contrario
Går att tillämpa i det här fallet.
dvs. har uppehovsrättsmakaren inte tagit till några skyddsåtgärder så har du per automatik givit tillstånd
- Enligt 1 § tredje stycket i URL (upphovsrättslagen) ska vad som i denna lag sägs om datorprogram i tillämpliga delar gälla även förberedande designmaterial för datorprogram.
Vad betyder detta för andra typer av förberedande material?
Förberedande designmaterial avser:
- kod, utseende, grafik, prototyper, skisser
dvs. detta också ska skyddas/tillämpas av upphovsrättslagen utöver den färdigställda produkten(programvaran)
- Bör artikel 2.2 i dataskyddsförordningen hellre tolkas extensivt eller restriktivt?
Varför i så fall?
Restriktivt
Det är en undantagsbestämmelse och i regel ska det tolkas restriktivt. Medan regler tolkas extensivt.
- Artikel 16 i dataskyddsförordningen ger den registrerade rätt att få felaktiga personuppgifter rättade.
Vad innebär den rättigheten när den felaktiga uppgiften finns i en allmän handling? Se HFD - rätt till rättelse. Hur tolkar HFD artikel 16 och varför?
