Metod 4 Flashcards
(15 cards)
- Inom IT-rätten görs skillnad mellan:
”modererade interaktiva webbplatser” och ”omodererade interaktiva webbplatser”.
Vad är skillnaden och vilka rättsregler gäller i respektive fall?
kap 4. § 2, andra stycket.
“Även om viss information i databasen har tillförts av någon annan gäller grundlagen för sådana delar av databasen där det framstår som klart att informationen härrör från den som driver verksamheten.”
ur BBS-lagen:
Uppsikt över tjänsten
4 § Den som tillhandahåller en elektronisk anslagstavla skall, för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt 5 §, ha sådan uppsikt över tjänsten som skäligen kan krävas med hänsyn till omfattningen och inriktningen av verksamheten.
Skyldighet att ta bort vissa meddelanden
5 §
Utgivningsbevis
- Databasregeln i 1 kap. 4 § YGL innehåller två viktiga regler m yttrandefrihet och ansvar på internet
- Ger ett automatiskt skydd gällande massmedieföretag (redaktioner nämns i lagtexten)
- Ett frivilligt skydd för modererade webbplatser.
- Går att ansöka om “utgivningsbevis för databas” hos myndigheten för press, radio och tv.
- Förutsättningen är att databasen inte får ändras av användaren.
- (Dvs kan användaren skriva kommentarer utan det förhandsgranskas)
- Går att ansöka om “utgivningsbevis för databas” hos myndigheten för press, radio och tv.
För att få utgivningsbevis krävs en förhandsgranskning av innehållet.
Omodererad vs modererad
Tänk istället:
Icke-förhandsgranskad vs förhandsgranskad
BBS-lagen gäller för efterhandsgranskning, dvs icke-modererad.
- Avser gallringsskyldighet, inte förtal men gäller mycket annat som ex. Hets mot folkgrupp
Ur: Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning
7 § EU:s dataskyddsförordning och denna lag ska inte tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
- Yttrandefriheten kan ibland tyckas stå i motsats till skyddet för den personliga integriteten.
Hur skapar lagstiftningen en balans mellan dessa två rättigheter, dvs. kan Du kort beskriva förhållandet mellan yttrandefriheten och skyddet för den personliga integriteten?
Olaga integritetsintrång
- Olycksplatser, utsatt situation(full osv)
Förtal
Sexuellt ofredande
- En svensk politiker gör en kontroversiell resa till Mellanöstern och poserar framför stridsvagnar. Bilderna läggs sedan ut på Facebook av en bekant till politikern. Dagens Nyheter blir medvetna om resan och laddar ner bilderna från Facebook. Sedan återger DN bilderna på dn.se i samband med ett nyhetsinslag. Politikern syns på bilderna och anges med namn. När politikern underrättas av publiceringen blir den rasande och undrar nu om något brott har begåtts i så fall mot vilken lag?
Slutats, ej olagligt.
Pga 23 § I upphovsrättslagen.
Publiceringen var tillåten.
GDPR kan ej appliceras pga DN har utgivningsbevis
“i en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, dock inte om verket har skapats för att återges i en sådan publikation.”
- Pelle driver en egen blogg på vilken användarna direkt kan göra inlägg utan att det sker någon förhandsgranskning från Pelles sida. En av användarna av bloggen postar nu en kommentar om ovan nämnda politiker (fråga 3) och laddar upp samma bilder från resan. Användaren laddar även upp en ytterligare bild som visar politikern skadad efter en svår bilolycka. När Pelle efter en vecka läser inlägget blir han fundersam. Vad bör Pelle som administratör av webbsidan göra?
Ang. bilden om bilolyckan är det olaga integritetesintrång.
Krav på att efterhandsgranska inlägg enl. BBS-lagen då det är en “icke-modererad” sida.
§ 5 BBS-lagen
Krav på att ta bort kommentarer inom 7 dagar, och om det är uppenbart att användaren har gjort intrång i upphovsrätt eller i rättighet som skyddas genom föreskrift i 5 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk genom att sända in meddelandet.
- Angie är intresserad av rovdjurspolitiken och vill driva en samhällsdebatt. I ett inlägg på sin politiska blogg om den senaste utvecklingen skriver hon även att den ansvarige ministern, som anges med namn, ”stödjer mördare och allmänt elaka människor, nämligen jägarna som jaga den söta vargen”. Har Angie gjort något olagligt?
Som politiker måste man tåla att vara “illa omtyckt” då man valt att stå i rampljuset.
Hets mot folkgrupp? Nej, jägare är ingen folkgrupp.
Gäller GDPR?
En namngiven politiker är en personuppgift, då den är identifierbar.
Art.85, laglig behandling..(?) Dvs. GDPR kommer ej gälla i detta avseende.
- En man är part i en vårdnadstvist som handlar om sin minderåriga dotter. Mannen är mycket missnöjd med hur socialtjänsten har utfört barnutredningen. Han äger en egen blogg och publicerar därför domen i vårdnadsmålet tillsammans med ett kritiskt inlägg. Domen har anonymiserats, men det går av sammanhanget att läsa ut vem dottern är. Mannen åberopar yttrandefriheten och hänvisar dessutom till det faktum att domen utgör en allmän handling. Mannens webbsida har ett s.k. utgivningsbevis utfärdat av Myndigheten för press, radio och tv.
Vad gäller, kan Du utreda fallet?
YGL kap 5. § 4?
Yttrandefrihetslagen gör att det är tillåtet?
Utgivningsbevis medför att GDPR inte gäller enl. dataskyddslagen. Dvs yttrandefrihetslagen gäller då i det här fallet?
Utgivningsbeviset måste respekteras, även om man kan hävda att det är personuppgifter här, iom det går att indentifiera individer med ytterligare information så har ändå yttrandefrihetsgrundlagen företräde.
Kan det vara förtal?
Förtal är falska faktapåståenden, detta är inte falskt.. Förtal kan dock vara vid sanna påståenden men då är det högre krav som ställs för att det sk a anses som förtal.
Slutsats, man behöver acceptera att det är YGL som sätter stopp för att det går att göra något åt detta då personen har utgivningsbevis.
- Håkan vill använda kakor eller cookies på sin webbsida. När folk besöker hans webbsida får de information på sin skärm att så är fallet. Om besökarna sedan fortsätter surfa på webbsidan aktiveras kakorna utan att de behöver klicka på något. Är detta ett korrekt sätt att hämta in samtycke i lagens mening? Argumentera! Se EUD - Planet49.
Nej.
- Regleras i 9 kap. 28 § LEK
Dvs. det ska finnas:
- Information om att:
- Webbplatsen innehåller cookies
- Om ändamålet med användningen
- Samtycke till cookieanvändning
- Avser dock ej tekniskt nödvändiga cookies
- Ex. Delar av sidan sparas i en cache
Samtycke för cookies skall vara tydligt och explicit. Cookies kan vara personuppgifter (ex. Ip-adress), parallellitet mellan LEK och GDPR
Art. 7 GDPR
- Måste vara lika lätt att samtycka, som att inte samtycka/återkalla samtycke.
- Dark patterns
- Tvinga in människor i ett val som är bättre för företagen än individerna.
Omöjligt att avgöra om samtycke har skett, en förtryckt ruta kan inte anses som giltigt samtycke.
- En klassisk fråga utgör internetleverantörernas skyldighet att blockera webbsidor. Existerar en sådan skyldighet och vad är de juridiska argumenten både för och emot operatörernas skyldighet att blockera enskilda webbsidor? Se PMÖD - B2 Bredband.
- Skyldighet att blockera webbsidor
- Se PMÖD PMT 11706-15, “medverkan till upphovsrättsintrång”
Hård tolkning av olika EU-direktiv. Men har uttryckt stöd för det.
- En annan ”klassiker” inom IT-rätten utgör datalagringen. Från den 1 oktober 2019 gäller på nytt skyldigheten för operatörer att lagra uppgifter för brottsbekämpande ändamål. Den svenska regleringen hade tidigare underkänts i EU-domstolen, men nu har Regeringen gjort anpassningar bl.a. i LEK för att ta hänsyn till EU-rätten. Kritiker anser att den nya skyldigheten är för lik den tidigare, varför kontroversen kring datalagringen bör fortsätta. Kan Du kort beskriva vad som är problematiskt med datalagringen? Se EUD - Tele2.
Ointressant?
- Den 19 oktober 2022 antog EU ”Digital Services Act”, dvs. förordning (EU) 2022/2065 om digitala tjänster. DSA kan ses som en uppdatering av e-handelsdirektivet (som har implementerats genom den svenska e-handelslagen).
Vad är förordningens syfte, tillämpningsområde och huvudsakliga innehåll? Hur kommer den påverka IT-rätten?
Mer reglerat kring vilka skyldigheter du har gällande innehållet i din tjänst, kommer kräva mer uppsikt/moderering
OBS. Förväntan att vi är med på att detta är på ingång DSA 2024!
Kan komma tentafråga gällande DSA, bara för att testa ens förmåga att tillämpa juridiken
- Den 30 maj 2022 antog EU dessutom en ny förordning (EU) 2022/868 om europeisk dataförvaltning, den s.k. dataförvaltningsakten (Data Governance Act). Rättsakten är en del i Europeiska kommissionens datastrategi för upprättandet av en digital inre marknad och en inre marknad för data. Vad är förordningens syfte, tillämpningsområde och huvudsakliga innehåll? Hur kommer den påverka IT-rätten?
Data Governance Act 2023
- Denna rättsakt har inte speciellt stor betydelse
- Ska främja innovation genom delning av data
- Skapa rättsram för dataförmedlingstjänster
- Ska förmedla data mellan de som innehar data och de som utnyttjar datan
- “Data brokers”
- Offentlighetsprincipen och GDPR har företräde, därmed liten betydelse för svensk IT-rätt.
- Anta att Du fick i uppdrag att skapa en e-tjänst åt ett företag i form av en e-handelswebbsida. Vilka informationsskyldigheter gäller enligt e-handelslagen och distansavtalslagen och som Du vid planeringen av tjänsten måste ta hänsyn till? Kan Du komma på några ytterligare lagar som kräver att användare/konsumenter informeras?
Informationsskyldigheter.
Dvs du är skyldig till att informera konsumenter, köpproccessen som du ska designa.
Dvs. du ska informera konsumentet att de ingår i ett avtal.
Avtal på internet
- Ingåendet av ett avtal så gäller avtalslagen.
- Dvs. Gäller när det är anbud-accept-modellen.
- Krävs minst 3 klick
- Visa köpintresse
- Acceptera villkor
- Bekräfta beställning’
GDPR
E-handelslagen
Marknadslagen?
- E-post är ett vanligt och i vissa fall populärt medium för att låta allmänheten ta del av information. Vad säger marknadsföringslagen om obeställd reklam via e-post? Vilken roll spelar begreppen ”opt-in” och ”opt-out” i detta sammanhang?
Gäller samtyckeskrav,
som grundregel får du enbart skicka epost om du har samtycke med mottagaren.
Samma EU-direktiv som cookiesamtycket, sk. E-privacy
Tentafråga?
Vad är skillnaden mellan samtycke till e-post reklam enl. marknadsföringslagen och samtycke enl. GDPR?
marknadsföringslagen avser om man får skicka ut epost i det syftet?
GDPR handlar om man får behandla personuppgifter i samband med epost-reklam, dvs. innan mailet skickas ut.
- En aktuell fråga utgör reklam i sociala medier. Vilka krav måste näringsidkare beakta när de genomför marknadsföring via sociala medier? Vad gäller specifikt när företag i sin marknadsföring vill använda sig av s.k. influencer (t.ex. bloggare)? Se PMÖD - Alexandra Media.
Senaste utvecklingen: Influencers påstår ha samarbete med välkända märken för att boosta sina plattformar.
Varumärkesintrång
Marknadsföringslagen, otillbörligt marknadsföring.
