Migrationsrätt

Question 1

Flykting

Answer 1

se 4 kap. 1 § Med flykting avses i denna lag en utlänning som
- befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och
- inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd.

Första stycket gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse från enskilda och inte kan antas bli erbjuden ett effektivt skydd som inte är av tillfällig natur.
Vid bedömningen av om skydd erbjuds beaktas endast skydd som ges av staten eller av parter eller organisationer som kontrollerar hela eller en betydande del av statens territorium.

Första och andra styckena gäller även för en statslös utlänning som befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort.

Av 2 b § följer att en utlänning som omfattas av denna paragraf i vissa fall är utesluten från att anses som flykting. Lag (2014:1400).

Question 2

Kvotflykting

Answer 2

Kvotflyktingar - det blir utvalda. Grunden för urvalet är vilka som är störst behov, skyddsbehovet inte tillfredsställs i landet. En kvotflykting är en person som har flytt från sitt land och som har blivit utvald av FN:s flyktingorgan UNHCR för att få flytta till ett annat land. Det kallas vidarebosättning (på engelska resettlement). Sverige brukar ta emot 5 000 kvotflyktingar per år.

UNCHR presenterar fall, med enskilda flyktingar, från det länder som accepterat flyktingkvotar. Sen utreder respektive asylskälen, om de överensstämmer med det nationella lagarna som landet har.
För sveriges del är det migrationsverket som tar beslut om vidarebosättning.

Det är det som är flyktingar enligt utlänningslagen som har det.

Kvotflyktingar får förberedande, informationsinsats, för att förbereda vad som väntar i Sverige innan de kommer hit. Sker mellan ett samarbete mellan UNHCR och Sverige (migrationsverket), där även kommunen där flyktingen ska placeras.

Står i kontrast där majoriteten av flyktingarna genomgår. Även om deras flyktingstatus, är kvotflyktingar ensamma att få en trygg och organiserad resa till Sverige. Efter att det kommit ansvarar de lokala aktörerna (kommun osv) att ansvara att det får det bra.

Question 3

Intern flykting

Answer 3

1998 identifierade FN också en ny typ av flyktingar i nöd, internflyktingar. Man såg att dem som inte lyckades, kundes, önskade fly över gränsen - inte fick någon hjälp. Internflyktingar har också tvingats fly från sitt hem på grund av våld, konflikter osv. Men ej korsat över en nationellgräns. Det befinner sig i sitt eget land.
Internflyktingar, under skydd för myndigheterna.

Question 4

Statslös

Answer 4

Människor som inte är erkända som medborgare i något land. Saknar därmed grundläggande rättigheter. Om en person är statslös söker asyl i Sverige prövas den personens asylskäl mot det land där hen har bott.

Question 5

Statssuveränitet

Answer 5

Staten har rätt att reglera utlänningars tillträde till landet.

Question 6

Flykting sur place

Answer 6

är franska och betyder ”på stället”. Det innebär att asylskälen uppstått först i tillflyktslandet. Det innebär att man inte är flykting när man reser ur landet men när läget i landet ändrar sig, ändras också förutsättningarna för att personen skulle riskeras att skadas om den skulle återvända. Kan vara tex utbytesstudenter, diplomater, säsongsarbetare. Ett exempel kan vara att personen uttalat sig politiskt och aktören fått reda på detta, konvertering till annan religion eller sexuell läggning. Asylskälen uppstår på plats.

Question 7

Fördragskonform-/ konventionskonform tolkning

Answer 7

flyktingkonventionen och MR ska influera tolkningen och tillämpningen av Utlänningslagen vid tillexempel bedömningen om vem som är flykting och vad som anses som förföljelse.

Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket, 2 kap. 7§ 1st Regeringsformen

Question 8

Det finns 3 rättsliga nivåer:

Answer 8

Svensk migrationsrätt (lagar, praxis, förordningar, migrationsdomstolarna osv)
Eu:s migrationsrätt (direktiv, förordningar, EU-domstolens praxis)
Folkrätt (internationell & regional rätt 🡪 övervakningsorgan, praxis från internationella domstolar, konventioner)

Question 9

Detta står i 4 kap. 1 § UtIL

Answer 9

Med asyl kan beviljas dels den utlänning som är att betrakta som flykting, dels den som är så kallad alternativt skyddsbehövande. Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen själv är medborgare i därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av:
Ras
Nationalitet
Religiös eller politisk uppfattning
Kön
Sexuell läggning
Eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd.

Question 10

Begreppet ”viss samhällsgrupp”:

Answer 10

Migrationsverket anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande. I artikel 10.1
d i Rådets direktiv 2004/83/EG (skyddsgrundsdirektivet) anförs att till viss
samhällsgrupp bör hänföras personer som tillhör en grupp vars medlemmar har
en gemensam väsentlig egenskap eller en gemensam bakgrund som inte kan
ändras eller när medlemmarna i gruppen har en gemensam egenskap eller
övertygelse som är så grundläggande för identiteten eller samvetet att de inte
får tvingas att avsvära sig den.

Till viss samhällsgrupp kan enligt direktivet hänföras även en grupp som har en särskild identitet i det berörda landet, eftersom den uppfattas som annorlunda av omgivningen. FN:s
flyktingkommissarie (UNHCR) definierar begreppet som en grupp personer,
som bortsett från risken för förföljelse, har ett gemensamt kännetecken eller
uppfattas som en grupp av övriga samhällsmedborgare. Kännetecknet är enligt
UNHCR ofta medfött, oföränderligt eller på annat sätt grundläggande för
individens identitet, samvete eller utövande av mänskliga rättigheter.

Gatubarn kan också anses utgöra en viss samhällsgrupp enligt UNHCR:s rekommendationer. Barn som lever och arbetar på gatorna är ofta bland de mest synliga av alla barn och identifieras ofta av samhället som socialt utstötta. De delar egenskaper i form av ålder och att de har gatan som hemvist eller inkomstkälla.

Question 11

När migrationsverket prövar om du har behov av skydd måste de

Answer 11

först pröva om du kan beviljas uppehållstillstånd som flykting. Alla som har tvingats fly brukar ofta i vardagligt tal kallas för flyktingar, men för att räknas som flykting enligt utlänningslagen måste krav och kriterier uppfyllas.

Med välgrundad fruktan för förföljelse” och ”grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning” menas allvarliga kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter från statsapparatens sida och/eller från den enskilde medborgare i sökandens hemland. Förföljelsen måste också kopplas till någon av flyktinggrunderna som specificerades där uppe (ras etc.).

Generellt kan sägas att om det är en stat (och inte enskilda individer och/eller grupperingar) som svarar för kränkningarna brukar möjligheten till uppehållstillstånd vara större eftersom de så kallade interna flyktingalternativen i regel bedöms som obefintliga i sådana situationer.

Question 12

alternativ skyddsbehövande

Answer 12

Med alternativ skyddsbehövande menas en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i och därför att det finns en grundad anledning att anta att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt och utlänningen inte kan eller på grund av sådan risk som avses ovan inte vill använda sig av hemlandets skydd.
Detta står i 4 kap. 2 § UtIL

Question 13

Väpnad konflikt

Answer 13

Du kan därmed beviljas uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande om du riskerar att drabbas av våld som äger rum på grund av att det råder en väpnad konflikt där du bott. Alltså stirdigheter mellan ditt lands armé och andra väpnade grupper. Krig med andra ord. Om våldet är så generellt och utbrett visar det sig att du kommer drabbas av våldet – större chans till uppehållstillstånd. Det kan också vara så att det är olika oroligt i olika delar av ett land, alla kanske ej behöver samma skyddsbehov.

Question 14

Verkställighetshinder

Answer 14

Utvisning av en utlänning får aldrig verkställas till ett land om det finns skälig anledning att anta att denne där skulle vara i fara, straffas med döden, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig förnedrande behandling eller bestraffning. Vidare för inte utvisning ske om utlänningen inte är skyddad i det landet mot att sändas vidare till ett land där hen skulle vara i fara. 12 kap. 1 § UtIL
Tänk på kopplingen här med till Mänskliga Rättigheter exempelvis.

Question 15

Särskilt/synnerligt ömmande omständigheter, 5 kap. 6 § Utlänningslagen

Answer 15

Om migrationsverket inte har ansett att du är i behov av internationellt skydd, antigen som flykting eller alternativt skyddsbehövande, prövas i nästa steg om det finns någon annan anledning till att du ska få uppehållstillstånd i Sverige. För dom som är barn prövas därmed särskilt ömmande omständigheter.

Migrationsverket kan därmed ta hänsyn till anpassning till Sverige – fritidsintressen, språket, engagemang i föreningar, skolan osv. Även hälsotillstånd – är man så allvarligt sjuk att sjukvård är svårt i hemlandet?

Barnen har ju rättigheter via Barnkonventionen – vård, utbildning och social utveckling måste Migrationsverket göra en bedömning om dessa rättigheter kan tillgodoses i hemlandet.

Synnerligen ömmande omständigheter – ska tillämpas restriktivt. Vid bedömning av synnerligen ömmande omständigheter föreligger, kan åtminstone en vuxen sökande endast beaktas vid den tiden hen befinner sig lagligt i landet.

Question 16

Dublinförordningen

Answer 16

Alla EU-länder + Norge, Island, Lichtenstein & Schweiz ingår i Dublin förordningen.
Där finns bestämmelser om vilket land som ska utreda en persons asylansökan. Utgångspunkten är: Första Dublin-landet man kommer till som ska utreda.

Är t.ex. inte Sverige första Dublin-land, då ska man avvisa enligt 5 kap. 1 c § utlänningslagen.
Detta gör vi genom användning av Eurodac – alltså hur vi hanterar Dublinländer korrekt.
Eurodac = Eurodac är en databas över fingeravtryck från alla personer över fjorton år som sökt asyl i någon av Europeiska unionens medlemsstater, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz eller som har passerat en medlemsstats yttre gräns olagligen.

Principen om första asylland är inskriven i Dublinförordningen och säger att den som flyr från förföljelse ska söka asyl i det första europeiska land han/hon anländer till och som kan erbjuda skydd, allt under förutsättning att landet tillhör Europeiska unionen eller Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz.

Svenska migrationsverket har följande beskrivning. Den som flyr har inte rätt att välja asylland. Tanken är att den som har skyddsskäl ska söka asyl i det första land han/hon kommer till efter flykten, om personen där är skyddad från förföljelse och från att sändas tillbaka till det land man flytt ifrån. En asylsökande som har vistats i ett så kallat första asylland före ankomsten till Sverige återsänds därför dit. Det sker emellertid inte om personen bara rest genom ett annat land utan att stanna där.

Med hjälp av direktiv 2021:71 som publicerades 16 september 2021, har en utredare rätt att föreslå hur en skyldighet kan utformas med innebörden att asylsökande exkluderade ensamkommande barn, ska bo i ett mottagningscenter. Ett boende som anordnas av migrationsverket, integrerat i samhället, alla asylsökande ska erbjudas anläggningsboende eller flytta. Detta samlade mottagande på ett mottagarcenter ska ge bättre förutsättningar för en tidig insats i form av obligatorisk samhällsintroduktion, men såna tidigare kontroller av Eurodac som gör att man får kontroll av användandet av Dublin länder.
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2021/09/dir.-202171/

Question 17

Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande

Answer 17

En särskild utredare ska föreslå hur en skyldighet kan utformas med innebörden att asylsökande, ensamkommande barn exkluderade, under den allra första tiden i Sverige ska bo i ett så kallat mottagningscenter, ett boende som anordnas av Migrationsverket.

Mottagningscentren ska vara integrerade i samhällen och efter den korta tiden på mottagningscentren ska alla asylsökande erbjudas anläggningsboende eller kunna flytta till ett eget boende. Ett samlat mottagande i statlig regi på ett mottagningscenter skulle ge bättre förutsättningar för en tidig insats i form av obligatorisk samhällsintroduktion. En sådan nyordning, liksom bland annat den förändrade migrationslagstiftningen, kräver även en översyn av lagen om mottagande av asylsökande m.fl.

Question 18

Utredaren ska bland annat

Answer 18

föreslå hur en skyldighet att bo på ett mottagningscenter den allra första tiden i Sverige och att delta i samhällsintroduktion ska utformas,
ta ställning till hur de kategorier av utlänningar som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. bör avgränsas och definieras och när dessa personer ska upphöra att omfattas av lagen,
ta ställning till vilka förmåner och insatser som ska erbjudas inom ramen för det bistånd som lämnas enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl., och
lämna nödvändiga författningsförslag.

Question 19

Kan en EU-medborgare vara flykting?
Alla asylansökningar ska prövas 🡪 4 kap. UtIL

Answer 19

Men… snabbare process 🡪 Asylprotokollet till Amsterdamfördraget
Nej en EU-medborgare kan inte anses vara flykting. Det råder fri rörlighet inom EU. EU-medborgare har rätt att arbeta, studera eller bo i Sverige utan att ansöka om uppehållstillstånd. Rätten för EU-medborgare att vitas i Sverige utan uppehållstillstånd kallas uppehållsrätt. Uppehållsrätten gäller för den som är arbetstagare, egen företagare, studerar, eller har tillräckliga medel för sin försörjning i Sverige, detta står specificerat i de olika punkterna i 3 a kap. 3 §.

Man KAN ansöka om asyl då det är en mänskligrättighet. Men - Enligt Asylprotokollet till Amsterdamfördraget, men det avfärdas direkt i det EU-landet. Sverige hade därmed avfärdat direkt en ansökan om asyl från en EU-medborgare. Däremot måste man meddela ministerrådet om detta.

Anledningen är för att det är så högt skydd inom det fördraget. Man anser att det är uppenbart ogrundad.
Som EU-medborgare anses man inte vara flykting – på grund av att det landet som är medborgare i t.ex. Tyskland, dom kan sköta det själva med medborgaren. EU-länder ska uppfylla alla krav att en medborgare ska inte ens behöva fly.

Ansökan avslås, men beslut om att personen ska avvisas kan inte fattas.

Question 20

Flyktingkonventionen

Answer 20

Flyktingkonventionen redogör i detalj vem som är flykting. Redogör framför allt i artikel 1.
Vilket rättsskydd, bistånd osv. De staterna som skrivit under konventionen. Även flyktingens skyldigheter, hur vissa krigsförbrytare inte är berättigade till flyktingstatus.

Question 21

Non-refoulment – Kedje-refoulement

Answer 21

En grundbult i flyktingkonventionen är bestämmelsen att flyktingar inte får tvingas återvända till ett land där det riskerar förföljelse, så kallad non-refoulement.
Bestämmelsen om non-refoulement innebär enligt flyktingkonventionen att stater inte får utvisa en flykting om denne riskerar sitt liv eller frihet på grud av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk åskådning. Non-refoulement är idag en vedertagen princip inom internationell rätt och gäller även för personer som inte blivit erkända som flyktingar.

Så kallad kedje-refoulement är inte heller tillåtet, vilket innebär att en person utvisas till ett land där denne riskerar att i sin tur utvisas till ett annat land där hen riskerar övergrepp.

Konventionen specificerar också vilken typ av rättsligt skydd, annan assistans och sociala rättigheter som en flykting ska beviljas från de stater som skrivit under dokumentet. Till exempel innehåller konventionen flyktingars rätt till religionsfrihet och rörlighet, arbete, utbildning och ett passdokument.

Question 22

Objektiva och subjektiva elementen

Answer 22

Fruktan för förföljelse 🡪 subjektivt element
Bedömning av trovärdigheten är avgörande i det fall klarhet inte kan nås av fakta som framkommit. Oftast ska de framkomma i den sökandes berättelse. Allt som går att ta fäste vid, ras, nationalitet osv, tillsammans med personliga erfarenheter i intervju/egna berättelser, allt som kan tjäna till att det dominerande är just fruktan.
Den måste vara rimlig.

Fruktan ska vara välgrundad 🡪 objektiv element
Den sökandes redogörelse måste värderas kring de omständigheter som råder i landet. Kunskap om förhållanden i den sökandes hemland är viktigt. Som regel ska den sökandes fruktan vara välgrundad, om han visar i rimligt mål att det skulle vara outhärdligt.

Tillförlitlighet och riskbedömning.

Välgrundad fruktan för objektiv del, ska ha objektivt stöd i landinformationen, här har vi en sådan koppling, inte tillåtet att vara politisk operationell. Utifrån det objektiva perspektivet finns det stöd.
Subjektiva biten egen rädsla, utifrån personens egenskaper, inte mäta hur rädd han är, objektivitet, utifrån hans berättelse från vad han har gjort. Finns det risk för personer som koms på. Men är han en sådan person som kommer bli utsatt. Måste göra i förhållande till vad han har berättat. Kan man titta utifrån, han verkar inte trovärdig, det han berättar är vagt, uppfyller inte kriterierna för välgrundad fruktan, kan säga att det han säger är inte ens tillräckligt.

Flykting-riskbedömning

Gör en riskbedömning och en tillförlitlighet.

Question 23

Statusförklaring

Answer 23

Du får statusförklaring på två följande sätt:
kring flykting (4:1 🡪 4:3),
alternativt skyddsbehövande (4:2 🡪 4:3 a)

Skyddsstatus kan dras tillbaka om du t.ex. återvänder till ditt hemland, andra omständigheter förändras i ditt hemland eller t.ex. ansöker om att få ditt hemlandspass.

Question 24

Tillfälliga uppehållstillstånd utan skyddsstatusförklaring

Answer 24

För personer som fått uppehållstillstånd utan en skyddsstatusförklaring är läget mycket mer osäkert. Den personen måste varje gång som hen ansöker om förlängning bevisa att det finns grund för ett uppehållstillstånd. En person som till exempel fått uppehållstillstånd på humanitära skäl på grund av en sjukdom, måste kunna visa att grunden till uppehållstillståndet finns kvar. Det vill säga att personen fortfarande är sjuk.

Här tänker jag om det är på grunden kring ”uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter” som återfinns i 6 §. Att man får uppehållstillstånd på grund av att man är allvarligt sjuk och man inte kan få vård i hemlandet.

Question 25

Särskilt om barn & familj

Answer 25

Principen om barnets bästa återfinns i 1 kap. 10 § Utlänningslagen.

Rätten att delta, höras, se 1 kap. 11 § Utlänningslagen.
Egna asylskäl, säkert ömmande omständigheter för barn, en lägre tröskel 🡪 5 kap. 6 § Utlänningslagen.

Barnets rätt att komma i tals, rätt att delta, se artikel 12 i Barnkonventionen.

Grundprincipen är att hålla samman familj, därav anknytning.
Barnen har även rätt till familjeåterförening. De därför svenska myndigheter söker efter anhöriga. Om barnets anhöriga befinner sig i trygghet i annat land, kan återföreningen ske där, här är det Dublin förordningen igen som talar om vart. Har barnet fått uppehållstillstånd kan resterande av familjen få det med.

I ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning till make, fruar, barn och deras vårdnadshavare, se 5 kap. 3 § 1 st utlänningslagen.

Question 26

Verkställighetshinder/stopp

Answer 26

Ett beslut som inte går att överklaga betyder att du måste lämna landet inom den tid som står i beslutet. I undantagsfall kan det hända något som gör att du inte kan återvända hem trots att det finns ett beslut som säger att du måste det. Det kallas verkställighetshinder, det vill säga hinder mot att genomföra beslutet om avvisning eller utvisning.

Migrationsverket kan avbryta din hemresa bara om det kommer fram ny information efter att du har fått beslutet. Det kan till exempel handla om att
de politiska förhållandena i ditt hemland har ändrats och det gör att du inte kan återvända
du har blivit för sjuk för att genomföra resan
du har fått en livshotande sjukdom och det inte går att få vård i hemlandet
din familjesituation har förändrats.

Att man har sociala, ekonomiska problem i hemlandet är inte tillräckligt med underlag.

Question 27

Verkställighetsstopp

Answer 27

Migrationsverket kan fatta ett beslut om att tillfälligt stoppa utvisningar och avvisningar till ett land under en begränsad tidsperiod. Det kallas verkställighetsstopp.

Ett verkställighetsstopp införs bara under begränsade tidsperioder och under den tid som myndigheten arbetar för att få fram aktuell information om det politiska och säkerhetsmässiga läget i det aktuella landet. Hur länge ett verkställighetsstopp gäller varierar och Migrationsverket kan under tiden inte ge besked om hur länge det ska pågå.

Verkställighetsstoppet gäller alla medborgare, eller en specifik grupp, i det aktuella landet som har ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Det gäller oavsett om en person har ansökt om asyl, arbetstillstånd eller en annan typ av tillstånd.

Du kan alltid återvända frivilligt till ditt hemland. Ett verkställighetsstopp ändrar inte på det. Vänd dig till din närmaste mottagningsenhet för mer information.

Question 28

Rätten att arbeta vid verkställighetsstopp – AT-UND

Answer 28

En asylsökande kan ha rätt att arbeta under tidsperioden som personen väntar på beslut i sitt asylärende. Det kallas undantag från skyldigheten att ha arbetstillstånd (AT-UND).

Om du har en pågående asylprocess, eller har beviljats en ny prövning av din rätt till skydd, och därmed inväntar ett beslut i ditt ärende kan du ha rätt till AT-UND.

Även om du inte har en pågående asylprocess, utan har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut, så kan du ha rätt till AT-UND om du fortfarande är inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem.

Att det finns ett verkställighetsstopp innebär i sig inte att du har rätt till AT-UND, utan du behöver alltid uppfylla de generella kraven för att få rätt att arbeta (AT-UND).